Högskoleexamen med inriktning mot designteknikerområdet Textilhögskolan
2012-05-30 Rapportnr 2012.10.2
En känsla av friare rörelse
– Passformsanpassningar för en baseballjacka
Sara Borgström
I
Sammanfattning
Då konstruktion och passform är det mest väsentliga i ett plagg är det oftast här problem uppstår.
I detta fall gäller det rörelsen på en baseballjacka. Företaget har tagit ur baseballjackan ur kollektionen för att de inte få ordning på felen.
Utgångspunkten för arbetet är ett tidigare prov, olika plaggskisser och en måttlista som inte stämmer helt och hållet. Måttlistan går att använda som jämförelse men i och med att plagget är fel är den inte att lita på. Med en bra grund undviks eventuella problem senare i processen.
För att testa rörelsemöjligheterna i plagget används provmodeller i storlek 50. Tre olika personer har används för att kunna se hur jackan passar på olika kroppstyper.
Måttlistorna genomsyrar hela arbetsprocessen och ligger till grund för att få till passformen. För att inte ändra plaggets utseende helt spelar måtten en stor roll för att balansera upp ändringarna.
Nyckelord: Konstruktion, passform, gradering, grundkonstruktion, baseballjacka
I
1 Förord
Jag vill tacka
Butonia för knappar till den traditionella jackan.
YKK för dragkedjan till den omgjorda jackan.
Företaget för ett bra samarbete.
Jasna Caktas för den handledning hon gett mig.
I
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... II 1 Förord ... III Innehållsförteckning ... IV Innehållsförteckning ... IV Figurförteckning ... V Bilageförteckning ... VI
Terminologi ... 1
1 Inledning ... 2
1.1 Presentation av företaget ... 2
1.2 Bakgrund och problembeskrivning ... 2
1.3 Syfte ... 3
1.4 Forskningsfrågor ... 3
1.5 Avgränsningar ... 3
2 Metod ... 4
2.1 Forskningsstrategi ... 4
2.2 Datainsamlingsmetoder ... 4
2.3 Utvärderingsmetod ... 4
3 Resultatbeskrivning ... 5
3.1 Inledande analys ... 5
3.2 Modell 1: Traditionell jacka ... 6
3. 3 Gradering ... 9
3. 4 Modell 2: Anpassad jacka ... 10
3.5 Dokument ... 11
4. Diskussion ... 12
4.1 Resultatdiskussion ... 12
4.2.1 Inledning ... 12
4.2.2 Modell 1: Traditionell jacka ... 12
4.2.3 Gradering ... 13
4.2.4 Modell 2: Anpassad jacka ... 14
4.3 Metodutvärdering ... 14
4.2 Slutsatser ... 15
5 Slutord ... 15
Källförteckning ... 16
Opublicerade källor ... 16
Bilagor ... 17
I
Figurförteckning
Figur 1, Bild på grundkonstruktion ... 5
Figur 2, Plaggskiss på en traditionell baseballjacka ... 6
Figur 3, Bild på grunden och konstruktionsändringar för en traditionell baseballjacka. .... 6
Figur 4, förlängning av mitt fram för mudd. ... 7
Figur 5, Konstruktion av ärm, ärmens avskärning. ... 8
Figur 6, Gradering på yta tygets delar. ... 9
Figur 7, Gradering på foder delar. ... 9
Figur 8, Gradering på mellanläggs delar... 9
Figur 9, Plaggskiss på den modell som företaget önskade. ... 10
Figur 10, Ändringar på den traditionella baseballjackan till ny modell. ... 11
Figur 11, Mönsterdelarna på de båda baseballjackorna jämförs, de lila delarna är den omgjorda jackan och de tjockare strecken är den traditionella jackan. ... 11
I
Bilageförteckning
Graderings dokument
Bilaga 0.A Gradering för kavaj, sida och bakstycke. Björn Schollin. ... 18
Bilaga 0.B Gradering för kavaj, framstycke. Björn Schollin. ... 18
Bilaga 0.C Gradering för kavaj, ärm. Björn Schollin ... 18
Bilaga 0.D Skillnadsmått för herrkavaj. Björn Schollin ... 18
Bilaga 0.E. Material specifikation. Sara Borgström. ... 18
Bilaga 0.F Plaggskiss. Sara Borgström ... 18
Bilaga 0.G Mönsterdelar. Sara Borgström ... 18
Bilaga 0.H Blockdiagram. Sara Borgström ... 18
Bilaga 0.I Måttlista. Sara Borgström ... 18
Bilaga 0.J Detalj måttlista. Sara Borgström ... 18
Bilaga 0.K Mudd specifikation Sara Borgström. ... 18
Bilaga 0.L Sömnadsbeskrivning, s 1. Sara Borgström ... 18
Bilaga 0.M Sömnadsbeskrivning, s 2. Sara Borgström ... 18
Bilaga 0.N Sömnadsbeskrivning, s 3. Sara Borgström ... 18
Bilaga 0.O Material åtgång, s 1. Sara Borgström ... 18
Bilaga 0.P Material åtgång, s 2. Sara Borgström. ... 18
~ 1 ~ Terminologi
Toile – ett test som sys upp oftast i en enkel bomulsväv
Måttlista – för att kunna kontrollera plagget sammanställs måttlistor Plaggskiss – teknisk bild på det plagg som ska tillverkas
Gradering – måttökning på basplagg för att skapa mindre och större storlekar Bomullskypert – ett tyg med en viss bindning teknik
Hållning – ett tillägg man gör på ärmkullen för att skapa ett utrymme för axelpunkten HPS – Highest Point on Shoulder
~ 2 ~ 1 Inledning
1.1 Presentation av företaget
I denna studie har ett företag funnits delaktigt som sammarbetspartner.
Företaget grundades 2004 i Borås. Kläderna är en blandning av dressade kavajer matchade med ett par välpassande jeans eller chinos. En anda av engelskt klubbliv lever kvar i plaggen som bär en känsla av lyx och lekfullhet. Kläderna riktas mot en kund som inte är rädd för starka färger.
Deras målgrupp är män mellan 15-45 som har krav på passform och kvalitet.
Företaget gör plaggskisser och måttlistor och skickar till sina fabriker. När de sedan får tillbaka provet testas de och eventuella kommentarer skickas tillbaka till fabriken. Tillverkning sker i huvudsak på fabriker i Asien och Turkiet. De har utställningslokal i Borås och i Stockholm och på företaget finns drygt tio anställda. De har ca 100 återförsäljare i Sverige och en del utomlands med ca 30 stycken i Norden.
1.2 Bakgrund och problembeskrivning
Företaget har under tidigare säsonger haft problem med passformen på sin baseballjacka. Jackan är för snäv över ryggen och har för mycket tyg i ärmhålen fram. Plagget lägger sig i sjok på axlarna när armarna lyfts uppåt.
Detta leder till att jackan inte är bekväm att bära och försäljningen av den har inte gått bra.
För att få en bra utgångspunkt behövs det en bra grund. Den ska vara kontrollerad i balans och passform. Man kan ha det slutliga plagget i åtanke men lägga mest fokus på passform under konstruktionens startskede.
Eventuella fel med balans kan leda till större problem längre fram. Onödiga komplikationer kan undvikas i ett senare skede om grunden inte har några balansfel.
En baseballjacka är ett plagg som har en relativt lös passform. Det är inte ett sportplagg i det avseendet att det används när idrottaren är aktiv. Den användes av idrottare till en början för att visa vilket lag och skola man tillhörde. Plagget har en förlängd axel och relativt stor ärm, vilket gör konstruktionen annorlunda jämfört med andra jackor. Den har ingen markerad midja utan är rak från ärmhålet till höften.
Jackan måste därför anpassas i konstruktionen för att den ska behålla det utseende som en baseballjacka ska ha. Det är här det blir mer avancerat för om man gör vanliga ändringar riskerar plagget att få ett felaktigt utseende.
Den måste behålla ett visst utseende och detta måste finnas i åtanke när konstruktionen skapas.
~ 3 ~ 1.3 Syfte
Syftet med studien är att skapa en baseballjacka som ska vara bekvämt för den som bär det samtidigt som det ska behålla ett utseende som är
traditionellt.
1.4 Forskningsfrågor
o Var finns problemen med rörelsen på plagget?
o Vilka ändringar görs i konstruktionen?
o Vilka skillnader finns på de två baseballjackorna?
o Hur utförs graderingen?
1.5 Avgränsningar
Jackan konstrueras som en grund, en jacka med typiskt utseende och en med designändringar. Modellen kommer att sys upp och provas av i storlek M, då detta är den vanligaste provstorleken. Den graderas sedan i storlekarna XS- XXL.
Komplett prov kommer att sys i den omgjorda modellen och den
traditionella baseballjackan. Den grund som användes konstruerades endast som utgångspunkt för de andra två jackorna. All konstruktion görs i CAD, inget görs manuellt.
~ 4 ~ 2 Metod
Under metod kan ni läsa om forskningsstrategi och andra metoder som använts för att samla information.
2.1 Forskningsstrategi
Analys och jämförelser på ett felaktigt prov görs med hjälp av måttlistor.
Nya konstruktioner görs sedan i ett CAD-baserat datorprogram. I detta fall används Modaris, som är en programvara från Lectras. För att sedan ta reda på resultatet sys toiler och prover upp. Dessa provas i sin tur av på docka och på modeller. Problemområden analyseras och ändringar görs på konstruktionen med hjälp av kunskaper kring passform och konstruktionsändringar från utbildningen.
Som utgångspunkt har ett prov från tidigare säsong med samma fel använts.
Skisser gjorda i Illustrator har använts för att visa detaljer och plagg. En måttlista som inte var fullständig fanns att jämföra med. Egna dokument som måttlistor och likande har gjorts i Excel.
2.2 Datainsamlingsmetoder
För att komma till ett resultat har information om grundkonstruktionens uppbyggnad hämtats ur konstruktionsboken (Aldrich, 2011). Vid gradering används en bok om gradering för herrplagg (Cooklin, 1992) Avprovnings tekniker som lärts ut från tidigare kurser och undervisning har använts vid kontroll av plagget. Dokument från tidigare kurser såsom graderingsunderlag och liknade har använts som underlag. Ett annat sätt att ta reda på information angående plagget är att testa olika konstruktionslösningar i form av uppsydda prover. Dessa provas sedan på docka och provmodell för att kunna se rörelsemönster. Anteckningar från avprovningar används sedan som underlag för vidare konstruktion.
Diskussion med handledare bidrog till ytterligare förståelse för problem och lösningar för konstruktion och sömnad.
2.3 Utvärderingsmetod
För att få en förståelse för den rörelsebegränsning som plagget har ska det i första hand provas av på en person. Passformen har en central roll för att kunna lösa det problem som ursprungsplagget har. Sedan diskuteras huruvida plagget följer kroppen och om det behåller det önskade utseendet för denna typ av plagg.
Plaggets användningsområde kommer att finns i åtanke och huruvida det påverkar resultatet. Det slutgiltiga provet och avprovning av detta ger svar på om plagget nu stämmer överens med de krav som ställts.
~ 5 ~ 3 Resultatbeskrivning
I detta kapitel presenteras det arbete som genomförs och vilka ändringar konstruktionen kräver. Graderingen presenteras och förklaras.
3.1 Inledande analys
Innan jag börjar med att konstruera grunden mäter jag av det provplagg som företaget tilldelat mig. Ett flertal måttlistor sammanställs som jag använder för att jämföra med vid konstruktion av grunden. Genom att jämföra med en måttlista som finns i konstruktionsboken som använts (Aldrich, 2011, s. 12), kan en bra grund väljas. För att kunna skapa en förståelse för problemen med plagget måste måttlistorna vara mycket utförliga, speciellt med tanke på att måttlistan från företaget inte stämmer.
Kroppsmåtten och grundens mått jämförs med varandra för att det ska stämma överens med det plagg som ska konstrueras. Målgruppen tas i åtanke i detta skede för att rörelsevidden ska passa den siluett som plagget ska ha.
En grund väljs ut och konstrueras enligt Aldrich princip (2011, s130-131), grundkonstruktionens delar (figur 1). Den provas av på docka för att kontrollera balans och passform. I detta läge analyseras inte plaggets rörelsemöjligheter. Det som behöver kontrolleras kan genomföras på docka.
I annat fall är det inte helt ultimat att prova av på docka då den inte kan röra sig och saknar armar. Proverna för grunden sys upp i en toileväv. De sys endast i med en ärm för att kunna komma åt att granska ärmhålet ordentligt.
Figur 1, Bild på grundkonstruktion
De dokument som förbereds åt företaget väljs ut för att de ska ge all information som krävs för produktion. Dokumenten fylls med den väsentliga informationen för att plaggen ska kunna framställas. En ”bill of material”
görs där material och accessoarer specificeras (bilaga 0.E, s 21). Ett dokument där plaggskissen presenteras där framsida och baksida syns tydligt (bilaga 0.F,s 22). Mönsterdelarna, blockdiagram och måttlistor specificeras med bilder och text (bilaga 0.G-0.J, s 23-26). Instruktion för muddens mått och utseende anges i ett dokument (bilaga 0.K, s 28). Där efter beskrivs sömnadsdetaljer, hur detaljer ska sys steg för steg (bilaga 0.L-0.N, s 28-30).
~ 6 ~
Dokument som material optimering görs för att skapa en uppfattning om hur mycket material åtgång plagget har (bilaga 0.O-0.P, s 31-32).
3.2 Modell 1: Traditionell jacka
Ändringar på grunden görs (figur 2) för att skapa den traditionella baseballjackan (figur 3). Denna modell skapas för att sedan kunna skapa den omgjorda modellen. Ändringarna görs genom att jämföra mått på ett tidigare prov jag fått av företaget och grunden. För att få bäst förståelse för var felen ligger görs det första mönstret snarlikt det som är fel. Då jag inte tilldelats något mönster på jackan av företaget, gör jag ett antagande om mönstrets utseende. Från grunden länger jag axelsömmen mot ärmhålet, bröstvidden ökas och sidsömen görs rak ner mot höften. Livet på jackan kortas 10 cm och ett urtag görs för mudden.
Figur 2, Bild på grunden och konstruktionsändringar för en traditionell baseballjacka.
Figur 3, Plaggskiss på en traditionell baseballjacka
~ 7 ~
Jackan sys upp för att testas och problemområden analyseras. En modell som provar jackan testar att röra sig på olika sätt. Då de största problemen ligger vid axelpartiet får modellen lyfta armarna och sträcka dem framåt. Jackan kontrolleras även på docka för att kunna se balans och längd. Efter att provning genomförts görs ett antal ändringar då vissa problem kvarstår.
Rörelsevidden har fortfarande en del begränsningar och vecken som uppstår på framstycket finns fortfarande kvar. Stort fokus ligger nu på att ryggen ska få tillräcklig vidd samtidigt som bröstvidden inte ska bli för stor.
Överärmsvidden kontrolleras flera gånger för att inte förlora vidden över armen, trots att det blir veck på framstycket.
När de nya ändringarna är gjorda sys ett nytt prov upp. Denna gång sys provet upp i en grövre bomullskypert, ett tyg som påminner om slutmaterialet. Dock är detta tyg lite grövre än vad det ska vara men en förståelse för hur det kommer att bete sig skapas. Jackan provas ännu en gång av på en modell som får röra sig som tidigare. Några små ändringar kvarstår men i stort är mönstret för ytan klart i detta läge. Fickorna konstrueras och dess placering markeras på framstycket. Infodring och foder konstrueras med ytans mönster som utgångspunkt. Extra vidd läggs på foderdelarna för att det inte ska styra ytatyget. Ett ytterligare prov görs.
Detta görs i ½ skala för att se fodrets övergångar och att allt går ihop som det ska. Passformen behöver inte kontrolleras i detta skede därför kan det testas i en mindre skala.
En konstruktionslösning görs på framstycket för att hörnet vid mudden fram ska bli fin (figur 4). Mitt fram ökas lika mycket som muddens höjd för att den ska kunna vikas runt mudden när fodret fästs. Mudden sys då först fast mot framkanten, i hörnet vrids hela plagget för att sömmen ska kunna fortsätta på höftkanten. För att inte få ett veck i hörnet måste ytatyget kontrolleras innan man fortsätter. Sedan sys sömmen 10 cm in på höftsömmen och avslutas. Efter det sys det andra hörnet på samma sätt.
Resten av mudden sys sedan fast i ytatyget för att få en jämn fördelning.
Figur 4, Mönsterförändring, förlängning av mitt fram för mudd.
~ 8 ~
Efter denna ändring förändras ärmen för att skapa det önskade utseendet (figur 5). Den delas mitt bak vilket gör att det blir en tvåsömsärm.
Innersömmen flyttas sedan fram för att hamna framför sidsömmen. I och med att ärmens sömsmån stickas in mot ärmhålet har ärmen inte någon hållning. Hållningen tas därför bort och ärmen mäts in i ärmhålet för att den ska passa. På grund av att axelsömmen längts måste ärmkullen sänkas för att inte axelpunkten ska bli fel placerad. Om man låter ärmkullen vara i sitt original läge gör det att ärmen får en felaktig passform.
Figur 5, Konstruktion av ärm, ärmens avskärning.
~ 9 ~ 3. 3 Gradering
När konstruktionen av den traditionella jackan är färdig läggs graderingen på. Detta för att graderingen blir bättre om det inte finns avskärningar än.
Graderingen ligger sedan kvar på konstruktionen och först då kan ändringar göras och graderingen förblir som den ska vara.
Jackan har en alfanumerisk gradering, där basstorleken är M. Den minsta storleken är XS och största är XXL. I och med att det är en alfanumerisk gradering har jag endast haft stöd av graderingspapper från kavaj projektet (bilaga 0.A-0.C, s 17-19). Jag räknar utifrån måttlistan från företaget vilka stegningstal som ska användas. En måttlista för skillnadsmåtten används också. Även den är ett underlag från kavaj projektet (bilaga 0.D,s 20).
Tydligare beskrivning av graderingen visas nedan (figur 6, figur 7, figur 8, s 9).
Figur 6, Gradering på yta tygets delar.
Figur 7, Gradering på foder delar.
Figur 8, Gradering på mellanläggsdelar.
~ 10 ~
När en kavaj graderas läggs inte gradering i hela ärmhålet, vilket jag gjort här. Jag graderade istället ärmhålet efter Cooklin´s principer (1992 s.150).
Där har de lagt gradering på hela ärmhålet.
I och med att ärmen har avskärningar på olika ställen får inte ärmkullen en jämn gradering utan den blir asymmetrisk i avskärningarna. Därför underlättar det att ärmen graderas när den är hel. Det är svårt att göra en bra gradering efter att ändringar gjorts på mönstret.
3. 4 Modell 2: Anpassad jacka
När den traditionella jackan sitter bra gör jag de förändringar som krävs för att skapa den jackan som företaget önskar (se figur 9). En okavskärning görs över ryggen som går över ärmen och vidare till framstycket. Förutom det är inte jackan mer avvikande i utseendet. Den traditionella jackan var dock viktig att ha för att lättare kunna lokalisera var problemen fanns och åtgärda dem.
Figur 9, Plaggskiss på den modell som företaget önskade.
När ändringarna är klara kontrolleras graderingen, ändringarna visas nedan (figur 10). Ärmen passas in på nytt då avskärningarna nu finns som hjälp till att passa in ärmen istället för hack. Sedan sys ett prov upp för att se passformen och kontrollera alla avskärningar. Det provas av igen och nu görs endast små ändringar för att få jackan att sitta som önskat.
~ 11 ~
Figur 10, Ändringar på den traditionella baseballjackan till ny modell.
Några ovanliga ändringar görs som resulterar i att framstycket blir en aning mindre än bakstycket och sidsömmen förskjuts en aning (figur 11). För att kunna kontrollera att dessa ändringar stämmer sys ytterligare ett prov upp.
Detaljer, t.ex. vindskydd, testas på detta prov. Detta prov görs för att se att allt stämmer och att jackan har det utseende som önskas.
Figur 11, Mönsterdelarna på de båda baseballjackorna jämförs, de lila delarna är den omgjorda jackan och de tjockare strecken är den traditionella jackan.
3.5 Dokument
Under processen framställs diverse dokument, måttlistor görs regelbundet för att skapa en uppfattning av plaggets passform. De fungerar som ett hjälpmedel för att kunna analysera ändringar och kontrollera passform.
Resterande dokument framställs till störst del för fabriken så att de ska kunna producera plagget i framtiden. Tydliga skisser som visar detaljer är viktiga för att plagget ska få det önskade utseendet. Kalkylläggbilder görs för att en
~ 12 ~
beräkna den optimala material åtgången. Detta görs för att fabriken ska kunna köpa in rätt mängd tyg vid produktion. Först görs läggbilder där mönsterdelarna placeras ut för att spara så mycket material som möjligt. Efter det görs en uträkning där lägget längd ökas med 5% för att förebygga krymp.
Den nya längden delas med antal storlekar som används för att göra läggbilden. Kalkylläggbilden finns som bilaga (Bilaga 0.O-0.P s31-32).
4. Diskussion
Här diskuterar jag kring de olika områden jag arbetat med.
4.1 Resultatdiskussion
4.2.1 Inledning
Grunden är från början bra. Små ändringar görs som att gröpa ur halshål och ärmhål någon centimeter. Detta görs för att jackan ska sitta bättre. Den provas på docka men rörelsevidden kan inte kontrolleras då. Det hade varit bra att testa den på en person också för att bättre se dess passform. Vid det här laget hade jag inte fått tag på en modell ännu men arbetet får fortsätta utan en sådan avprovning.
Jag hade kunnat leta upp fler grunder som jag kunde testa men i och med att den första sitter önskvärt väljer jag att fortsätta med den. Fortsättningsvis kan mer tid läggas på den delen.
Måttlistorna i Metric Pattern är bra men de saknas vissa mått som hade önskats i detta projekt. Att arbeta mycket kring måttlistorna gör att jag arbetade med att analysera olika tillvägagångssätt och hur måtten skulle hanteras.
Dokumenten som gjordes arbetade jag med under hela projektet och de framställdes allt efter som jag fick information till dem. Plaggskissen redigerades lite under tiden men var i stort klar i arbetets start skede.
Dokument som mönsterdelar, material optimering och sömnadsbeskrivning kräver att utformningen av plagget är relativt färdigt. De slutgiltiga justeringarna gjordes när båda plaggen var helt klara.
4.2.2 Modell 1: Traditionell jacka
~ 13 ~
Det prov som jag tidigare fått av företaget var i ett annat material. Den ser ut som en traditionell baseballjacka med ärm i skinn och kroppen i ulltyg. Vid konstruktion av min baseballjacka får jag frångå materialet och analysera plagget mer och de ändringar som behöver göras. Min jacka görs i en bomullskypert vilket gör att det beter sig lite annorlunda än skinnet och ullen. Den är till viss hjälp då jag kan jämföra måtten någorlunda. Provet från företaget är ändå till hjälp för att utseendet ska bli rätt, det är därför jag väljer att ta den vägen för att nå problemet.
Att först få till jackans utseende och sedan adressera problemen är för mig självklart. Man kan då se felen lättare, om man istället hade konstruerat den modell företaget önskade hade felen blivit svårare att lokalisera och lösa. Det hade blivit mer omständligt att göra de ändringar som krävds då det blir många delar som måste ändras. Fel hade uppstått om jag hade valt att arbeta på det sättet
Det hade varit intressant att få ta del av det mönster som fabriken använt tidigare. Då hade jag kunnat jämföra och analysera vad de hade gjort för fel.
Istället får jag lita på min egen förmåga att analysera det prov jag fått av företaget. Det hade även varit intressant att kunna presentera en sådan jämförelse för att bättre kunna illustrera vilka ändringar som gjorts.
Den mest väsentliga ändring som genomförs är på ärmen. Om inte ärmkullen sänks några centimeter när axelsömmen längs hade inte det önskade resultatet uppnåtts. Problemen hade kvarstått och de hade varit svårt att nå ett bra resultat. Även den lösning som innebär att hållningen på ärmen tas bort gör att ärmen sitter mycket finare. Samma princip används vid konstruktion av skjortor där ärmens sömsmån stickas in mot plagget.
4.2.3 Gradering
De dokument som används vid gradering är hur graderingen ska fördelas på plagget och vilken stegringstal som används. Efter att graderingen gjorts enligt de riktlinjerna ändradrar jag graderingen lite. Istället för att bara ha gradering på halva ärmhålet och ärmkullen väljer jag att utgå från Pattern grading for men’s clothes och deras gradering på skjorta. Skillnadstalen ökas på bröstvidd, midja och höft för att stämma med företagets stegningstal, vilket göra att fler personer faller under storlekarna. Stegringstalen är även högre då det är alfanumerisk storleksserie, vilket innebär att det är färre storlekar.
Graderingen är som vid problemanalys av plagget, det underlättar om man gör det när plagget saknar avskärningar. Detta behövs för att graderingen ska bli jämn och bra. Även att ha grunden graderad är att föredra, den har inte många delar som kan skapa problem vid gradering.
~ 14 ~
4.2.4 Modell 2: Anpassad jacka
Den modell som företaget önskar har en avskärning, när plagget var bra i passformen var det enkelt att göra ändringar för den. Jag mätte endast ner från HPS och skar av plagget. Övergångar testas och passformen kontrolleras för att se till att inget händer vid hopsättning.
I och med att det ska var en dragkedja på den här jackan kan framstycket göras mindre och bakstycket lite större. På grund av det blir det inga dragningar, jackan räckte till över ryggen och lägger sig inte i veck i armhålen längre.
Vindskyddet valde jag att lägga till då den traditionella jackan har en omlott knäppning som fungerar som vindskydd men dragkedjan släpper igenom vind om man inte stoppar den. Plagget känns mer väl arbetat och det förebygger obehag för den som ska bära den.
Vid sista avprovningen innan slutprovet syddes valde jag att minska jackan 10 cm i omkrets. Detta gjorde jag för att jackan stod ut lite vid höften och om mudden skulle dra in allt tyg skulle det bli som en ballongkjol. Detta gjorde jag utan att göra ytterligare test.
4.3 Metodutvärdering
För att kunna se om plagget sitter bra var en modell avgörande, om jag inte hade kunnat prova av på en person hade det lett till att jag inte kunnat se felen. Jag har därför tur som har ett antal personer med rätt storlek och kroppstyp att prova av på. Utan den möjligheten hade det inte blivit ett lika bra resultat. En docka går att prova på om inte det behöver ligga särskilt stor vikt vid rörelseförmågan i plagget.
I och med att det är svårt att se hur ett plagg blir när det är i datorn är det väldigt viktig att sy upp och prova av sin konstruktion. Övergångar måste testas och vidden på plagget måste granskas i ett prov. Plaggets längd är också bra att se i verkligheten.
Det hade varit önskvärt om jag hade haft ett mer korrekt prov från företaget att utgå ifrån, gällande material. Jag får veta en bit in i arbete att materialet skulle vara annorlunda, det gör att jag får tänka om efter de första proven.
~ 15 ~ 4.2 Slutsatser
De största problemen på jackan från företaget ligger vid axlarna och
framstycket. Rörelseförmågan begränsades och ärmen drog över överarmen.
För att åtgärda felen tillämpas den metod som pressenterats tidigare. Fokus ligger på att få tillräcklig vidd i ryggen och runt armarna utan att få plagget överdimensionerat. Två slutprover sys upp för att redovisa
tillvägagångssättet tydligare.
De jackor som jag har som slutprov skiljer sig endast åt med en okavskärning och den jacka som företaget önskade har lite ytterligare rörelsevidd.
Graderingen är gjord efter de dokument som delats ut under föregående projekt. Vid avvikande tillvägagångssätt har information hämtats från annat håll. Graderingen kontrolleras med hjälp av måttlistor.
5 Slutord
I stort är jag nöjd med mitt arbete, jag har inte stött på några oväntade problem speciellt inga som inte går att lösa. Modellen som jag har gjort har inte varit komplicerad utan svårigheterna har varit att behålla det enkla och arbetade med de små avgörande ändringarna.
Mudden på mitt prov är för mjuk och fin för att sitta på en jacka. Den skulle istället vara hårdare och mer spänstig. Tyvärr kunde jag inte hitta någon sådan mudd vilket ledde till att jag prioriterade muddens färg. För att få ett bättre slutprov hade det varit bra om mudden var som den ska vara sedan. En starkare mudd kan styra plagget mer vilket hade varit bra att kontrollera.
Det har varit roligt att arbeta mot ett företag och få arbeta för att uppnå någon annans önskningar och krav. Jag är nöjd med det resultat jag uppnått och det är även företaget.
För framtida forskning kan det vara intressant att ställa jackorna i relation till andra ytterplagg. Det kan även vara givande att se på en basballjacka för damer och se om de har samma problem och vilka åtgärder det kräver.
~ 16 ~
Källförteckning
Aldrich, W. (2011). Metric pattern cutting for menswear, 5th edition. Oxford: Blackwell Science Ltd
Cooklin, G. (1992). Pattern grading for men's clothes : the technology of sizin. Blackwell Scientific Publications
Opublicerade källor
Gradering för kavaj, sida och bakstycke. Björn Schollin.
Gradering för kavaj, framstycke. Björn Schollin.
Gradering för kavaj, ärm. Björn Schollin.
Skillnadsmått för herrkavaj. Björn Schollin
~ 17 ~
Bilagor
~ 18 ~
Bilaga 0.A Gradering för kavaj, sida och bakstycke. Björn Schollin.
~ 19 ~
Bilaga 0.B Gradering för kavaj, framstycke. Björn Schollin.
~ 20 ~
Bilaga 0.C Gradering för kavaj, ärm. Björn Schollin
~ 21 ~
Bilaga 0.D Skillnadsmått för herrkavaj. Björn Schollin
~ 22 ~
Bilaga 0.E. Material specifikation. Sara Borgström. Modell: D0SB73
~ 23 ~
Bilaga 0.F Plaggskiss. Sara Borgström Modell: D0SB73
~ 24 ~
Bilaga 0.G Mönsterdelar. Sara Borgström Modell: D0SB73
~ 25 ~
Bilaga 0.H Blockdiagram. Sara Borgström Modell: D0SB73
~ 26 ~
Bilaga 0.I Måttlista. Sara Borgström Modell: D0SB73
~ 27 ~
Bilaga 0.J Detalj måttlista. Sara Borgström Modell: D0SB73
~ 28 ~
Bilaga 0.K Mudd specifikation Sara Borgström.
Modell: D0SB73
~ 29 ~
Bilaga 0.L Sömnadsbeskrivning, s 1. Sara Borgström Modell: D0SB73
~ 30 ~
Bilaga 0.M Sömnadsbeskrivning, s 2. Sara Borgström Modell: D0SB73
~ 31 ~
Bilaga 0.N Sömnadsbeskrivning, s 3. Sara Borgström Modell: D0SB73
~ 32 ~
Bilaga 0.O Material åtgång, s 1. Sara Borgström Modell: D0SB73
~ 33 ~
Bilaga 0.P Material åtgång, s 2. Sara Borgström.
Modell: D0SB73
~ 34 ~
Besöksadress: Bryggaregatan 17 Postadress: 501 90 Borås Hemsida: www.textilhogskolan.se
