Niklas Dahrén
Rättsantropologi
Introduk*on *ll rä-santropologi
Anatomi för rä-santropologer
Könsbestämning
Åldersbestämning
Bestämning av kroppslängd
Innehållet i denna undervisningsfilm:
Introduktion till rättsantropologi
Vad innebär rättsantropologi?
ü Vetenskaplig undersökning av mänskliga skele-delar med sy'et a*
försöka iden1fiera personen. Även skadeanalys och fastställande av 1dpunkten för döden ingår.
Vad kan en rättsantropolog ta reda på?
ü Könsbestämning:
• Pelvis
• Skallben
ü Etnicitet:
• Skallben
ü Ungefärlig ålder:
• Tillväxten av de långa benen.
ü Ungefärlig kroppslängd:
• Längden av de långa benen.
ü Skador som har uppkommit före och e'er döden.
ü Hur längesedan döden inträffade.
Bildkälla: "Human remains". Licensed under Public domain via Wikimedia Commons -‐ h*p://commons.wikimedia.org/wiki/
File:Human_remains.jpg#mediaviewer/File:Human_remains.jpg
Anatomi för rättsantropologer
1: Cranium (kranium) 2: Mandibula (käkben)
3: Columna cervikales (halsryggrad) 4: Sternum (bröstben)
5: Columna vertebralis (ryggrad) 6: Costa (revben)
7: Scapula (skulderblad) 8: Clavicula (nyckelben) 9: Humerus (överarmsben) 10: Radius (strålben)
11: Ulna (armbågsben) 12: Pelvis (bäckenbenet) 13: Femur (lårben)
14: Patella (knäskål) 15: Tibia (skenben) 16: Fibula (vadben)
Bildkälla:
massagenerd.com
Kroppens skelettben 1
2 3
5 4 6
7 8
10 11
12 13
14 15 16 9
Obs. egentligen lägger man *ll ”os” framför namnet. Os= ben. T.ex. ”Os *bia”.
Armens anatomi
Bildkälla: massagenerd.com
Humerus
(överarmsben)
Radius
(strålbenet)
Ulna
(armbågsbenet)
Benets anatomi
Femur/Femoris (lårben)
Fibula (vadben)
Tibia (skenben) Patella (knäskål)
Bildkälla: "Tibia -‐ frontal view" by Anatomography -‐ en:Anatomography (seVng page of this image). Licensed under Crea1ve Commons A*ribu1on-‐Share Alike 2.1-‐
jp via Wikimedia Commons -‐ h*p://commons.wikimedia.org/wiki/File:Tibia_-‐
_frontal_view.png#mediaviewer/File:Tibia_-‐_frontal_view.png
Pelvis anatomi (bäckenet)
Ilium (tarmben)
Pubis (blygdben) Sacrum
(korsbenet)
Coccyx
(svansbenet)
Symphysis pubica (blygdbensfogen)
Bildkälla: "Gray319" av Gray's Anatomy (Quain) (uploaded by Phyzome) -‐ Gray's Anatomy. Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons -‐ h*p://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gray319.png#mediaviewer/Fil:Gray319.png
Ischium (si-ben) Os Coxae (hö_benet)
-‐ Ilium -‐ Ischium -‐ Pubis
”Greater scia*c notch”
”Sub-‐pubic vinkeln”
Könsbestämning
Könsbestämning med hjälp av pelvis
1. Kvinnor har en större vinkel mellan pubisbenen, (sub-‐pubic vinkeln).
Över 68 °.
2. Kvinnor har en “greater scia*c notch” med en större vinkel. Över 90°.
3. Kvinnor har e- större hålrum i pelvis och när man 1*ar uppifrån så syns inte sacrum så bra.
4. Pubisbenen är bredare hos kvinnor.
Vilket pelvis tillhör en kvinna och vilket tillhör en man?
Bildkälla: "Gray242". Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons -‐ h*p://commons.wikimedia.org/wiki/
File:Gray242.png#mediaviewer/Fil:Gray242.png
Bildkälla: "Gray241" av Denna media saknar informa1on om dess skapare. -‐ 20th U.S. edi1on of Gray's Anatomy of the Human Body. Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons -‐ h*p://commons.wikimedia.org/wiki/
File:Gray241.png#mediaviewer/Fil:Gray241.png
1. Sub-‐pubic vinkeln
Kvinna Man
1. Sub-‐pubic vinkeln 2. Greater
scia*c notch 3. Hålrum i pelvis
(sacrum)
4. Bredden av pelvis
Pelvis anatomi (bäckenet)
Ilium (tarmben)
Pubis (blygdben) Sacrum
(korsbenet)
Coccyx
(svansbenet)
Symphysis pubica (blygdbensfogen)
Bildkälla: "Gray319" av Gray's Anatomy (Quain) (uploaded by Phyzome) -‐ Gray's Anatomy. Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons -‐ h*p://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gray319.png#mediaviewer/
Fil:Gray319.png
Ischium (si-ben) Os Coxae (hö_benet)
-‐ Ilium -‐ Ischium -‐ Pubis
Könsbestämning med hjälp av de långa benen
ü De långa benen, som t.ex. femur (lårbenet) och humerus (överarmsbenet) kan användas som e* komplement 1ll pelvis eller kraniet för a* bestämma könet.
ü När man ska avgöra könet med hjälp av dessa så 1*ar man på längden och bredden av benet.
ü Exempel: Kvinnors maximala längd av humerus uppgår 1ll 305.9 mm, medan 339.0 mm gäller hos män.
Åldersbestämning
Vilka ben används för att bestämma åldern?
ü Tänderna ü Kraniet
ü Pelvis (bäckenet) ü Femur (lårbenet)
ü Humerus (överarmsbenet)
Åldersbestämning med hjälp av skelettet
ü Ålder 0-‐5: Tänderna är bäst för a* avgöra åldern på de allra minsta barnen. Även kraniet kan användas (suturer och fontaneller).
ü Ålder 6-‐25: De långa skele*benen och pelvis har 1llväxtzonernära benändarna.
Dessa syns olika mycket beroende på ålder. När personen är färdigväxt förbenas dessa zoner och syns inte längre. Förbeningen är fullständigt genomförd vid 25 års ålder.
ü Ålder 25-‐40: Väldigt svårbedömd ålder.
ü Ålder 40+: När man blir gammal uppstår vissa förändringar i skele*et. Bl.a. en viss nedbrytning av pelvis, förslitningar, benskörhet m.m. Men även de*a är en
svårbedömd ålder.
Kraniet kan användas för att bestämma åldern
ü Kraniet består av fem sammanväxta ben, två pannben, två hjässben samt e* nackben.
ü Dessa ben är från början inte
sammanvuxna med varandra utan hänger ihop med sömmar, så kallade suturer. Suturerna består av bindväv.
ü Små barn har 3 stora suturer i kraniet.
ü Förutom suturerna finns det hos små barn 6 större ”bindvävsluckor” i
kraniet. Dessa kallas för fontaneller.
"Gray197" av User Magnus Manske on en.wikipedia -‐ Originally from en.wikipedia; descrip1on page is (was) here12:03, 19 September 2003 Magnus Manske 350x476 (49,182 bytes) (From [[:en:Gray's Anatomy]]). Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons -‐ h*p://commons.wikimedia.org/wiki/
File:Gray197.png#mediaviewer/Fil:Gray197.png
Suturer
Fontaneller
Vad är syftet med att barn har fontaneller och suturer?
1. Det gör skallen formbar: Formbarheten underlä*ar barnets passage genom förlossningskanalen. Skallen blir spetsigare och smalare och bebisen tar sig därför lä*are ut.
2. Tillåter *llväxt av hjärnan och huvudet: Om skallbenet är helt slutet så finns det ingen möjlighet för 1llväxt.
Hur kan man åldersbestämma med hjälp av kraniet?
ü Bakre fontanellen sluts vanligtvis under barnets första månader.
ü Främre fontanellen sluts vid ca 2 årsålder.
ü Ju äldre man blir desto mindre är det kvar av suturerna.
ü Om de tre stora suturerna är helt stängda:
Män – över 35 år.
Kvinnor – över 50 år.
Åldersbestämning med hjälp av tillväxtzoner
ü Diafys: Mellersta delen av kroppens rörben (skele*benen i extremiteterna är rörben). I vardera änden övergår diafysen i en epifys.
ü Epifyser: Ändstycket på e* rörben. I epifyserna finns under uppväxtåren 1llväxtzoner. Epifyserna är klädda med
ledbrosk (glasbrosk) och ingår som ledhuvud eller ledpanna i kroppens leder.
Epifys
Epifys Diafys
Bildkälla: "Gray244" av User Magnus Manske on en.wikipedia -‐ Originally from en.wikipedia; descrip1on page is (was) here22:37, 27 March 2004 Magnus Manske 467x1253 (49,722 bytes) (From [[:en:Gray's Anatomy]]. {{msg:PD}}).
Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons -‐ h*p://commons.wikimedia.org/wiki/
File:Gray244.png#mediaviewer/Fil:Gray244.png
Epifyserna har tillväxtzoner
ü Tillväxtzoner: I 1llväxtzonerna sker celldelning som får benet a* växa i storlek. Dessa
1llväxtzoner består av
broskceller som delar på sig och ger upphov 1ll fler celler.
Broskcellerna omvandlas sedan 1ll benceller.
Förbening av tillväxtzoner
ü När *llväxtzonerna förbenas ser man inte dessa längre. Förbeningen är fullständigt genomförd vid ca 25 års ålder.
Tillväxtzonerna syns tydligt Tillväxtzonerna är förbenade och syns inte längre
Även pelvis har tillväxtzoner
Åldersbestämning med hjälp av pelvis
Utveckling Ålder
Blygdbenet (pubis) och si*benet (ischium) är nästan helt sammanväxta. Det är inte mycket kvar av
1llväxtzonerna.
7-‐8
Blygdbenet (pubis), si*benet (ischium) och
tarmbenet (illium) är helt sammanväxta. 13-‐14
De två nedersta kotorna i korsbenet (sacrum) är
sammanväxta med varandra. Ingen 1llväxtzon. 18
Blygdbenet (pubis), si*benet (ischium) och
tarmbenet (illium) är sammanväxta och det finns inga spår av 1llväxtzoner mellan dessa ben. Däremot finns det en 1llväxtzon kvar längst nere på si*benet
(ischium).
20-‐25
Alla delar av korsbenet (sacrum) är förenade med varandra. Det finns ingen tydlig 1llväxtzon kvar längst ner på si*benet (ischium).
25-‐30
Bestämning av kroppslängd
Bestämning av kroppslängd med hjälp av de långa benen
ü Längden av de långa benen (femur, 1bia, humerus) är propor1onerlig mot personens totala kroppslängd.
ü E_er a- ha mä- längden på t.ex. femur (lårbenet) 1*ar rä*santropologen i tabeller och läser av den uppska*ade kroppslängden.
Formel för att räkna ut kroppslängden
Männens kroppslängd (H):
H = femur × 2.23 + 69.08 H = tibia × 2.39 + 81.68
H = humerus × 2.97 + 73.57 H = radius × 3.65 + 80.40
Kvinnornas kroppslängd (H):
H = femur × 2.21 + 61.41 H = tibia × 2.53 + 72.57
H = humerus × 3.14 + 64.97 H = radius × 3.87 + 73.50
Längd av femur: Uppska-ad kroppslängd:
41 cm 167 cm
50 cm 186 cm
Män: (1.88 x längden av femur i inches) + 32.01 Kvinnor: (1.945 x längden av femur i inches) + 28.70
