Undersökning av hällkistor vid Torslunda på Öland Petersson, K.G.
Fornvännen 135-43
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1956_135 Ingår i: samla.raa.se
wtmmmmm
SMÄRRE MEDDELANDEN
U N D E R S Ö K N I N G AV H Ä L L K I S T O R VID TORSLUNDA PÄ ÖLAND
I en flack grusås 300 m ÖSÖ om T o r s l u n d a kyrka och SV om ladugården på Torslunda 33 bedriver Vägförvaltningen g r u s t ä k t sedan en del år t i l l - b a k a . Några ovan m a r k synliga fasta f o r n l ä m n i n g a r ha icke varit k ä n d a inom g r u s t ä k t s o m r å d e t . Av cn a n t e c k n i n g i den av B i k s a n t i k v a r i e ä m b e t c t ål 1925 företagna grustagsinventcringen i T o r s l u n d a socken framgår emeller- tid f ö l j a n d e : »På den plats, d ä r ladugården nu står, b a r u n d e r den gångna vintern tagits stora mängder grus, därvid påträffades m å n g a skelett.
Fynden a n m ä l d a . »1
G r u s t ä k t e n skulle k o m m a att blotta ä n n u ett a n t a l gravar. I a p r i l 1953 i n r a p p o r t e r a d e s till ämbetet, a t t »en delvis r a m p o n e r a d kistgrav och några benflisor» voro synliga i grustagets östra k a n t . Vid en i m a j m å n a d s a m m a år företagen u n d e r s ö k n i n g blottades en h ä l l k i s t a , som var orienterad i r i k t - ning NNO—SSV. Den södra änden hade förstörts vid g r u s t ä k t e n . Tre sido- h ä l l a r och en täckhäll, alla av röd kalksten, voro bevarade. Norra gavel- hällen s a k n a d e s . Täckhällen låg endast 0,06—0,16 m u n d e r m a r k y t a n . Kistan var 0,45 m djup, 0,4 m bred (inre m å t t vid b o t t e n ) och b e v a r a d till en längd av 0,9 m. Den inneslöt övre delen av ett relativt väl b e v a r a t skelett av en 17—18 år g a m m a l flicka2, liggande u t s t r ä c k t på rygg med h u v u d e t vilande på en svallad, oval, ganska flat sten (fig. 1 ) .
Omedelbart över bäckenet påträffades några små j ä r n f r a g m e n t , möjligen rester av en nål ('?). Invid den dödas v ä n s t r a axel låg cn s t å n g k n a p p av- ben (fig. 2 ) . Den var ornerad med enkel, geometrisk strcckoriianicntik i runt om knappen löpande b a n d . På u n d e r s i d a n var m ö n s t r e t i det n ä r m a s t e b o r t n ö t t , och likaså visade k n a p p e n s hål tydliga spår av nötning. Fynd- platsen anger, att knappen t j ä n a t till att fästa ihop den dödas d r ä k t över axeln.
S t i n g k n a p p a r n a , vilka u p p t r ä d a u n d e r yngre b r o n s å l d e r och i gravfynden synas avlösa d u b b c l k n a p p a r n a , äro vanligen av b r o n s . Det är emellertid u p p e n b a r t , att u r s p r u n g e t till s t å n g k n a p p a r av m e t a l l varit enkla s å d a n a
1 Ytterligare uppgifter h ä r o m finnas dock ej i Antikvariskt-topografiska arkivet.
2 Enligt benäget meddelande av a n t i k v a r i e n N.-G. Gejvall.
wmmmm
S M Ä R R E M B I) I) E L A N D E N
Fig. 1. Vid g r n s l ä k l skadad h ä l l k i s t a , i n n e h å l l a n d e skelettet av en ung k v i n n a . Krysset m a r k e r a r p l ä t t e n för en »tdngknapp uv ben. stone rist damaged in the course of gravel-working and containing the skeleton of u goung woinan. The position of u biir-shuped button of
bone is marked by a cross.
av trä eller ben.3 Likaså torde del vara u p p e n b a r t , alt k n a p p a r av de tre m a t e r i a l e n sedan a n v ä n t s j ä m s i d e s . '
P å Öland h a r tidigare gjorts ett fynd i n n e h å l l a n d e en liknande k n a p p av ben (fig. 3 ) . Delta fynd är anträffat i en hällkista vid Lilla B r u n n b y , Stenåsa socken, och omfattade utöver b e n k n a p p a n två m ä n n i s k o s k e l e t t , cn halsring och delar av armspil aler av b i o n s samt fragment av cn j ä r n - kniv ( ? ) , vilka fragment dock ej tillvaratogos. Hällkistan d a t e r a s av Sten- berger till j ä r n å l d e r n s första period medan Oldeberg anser den vara äldre.6
3 Danske Oldsager IV, sid. 30, (167—170) (1953). / . Brendsted, D a n m a r k s Oldtid II, sid. 215 (1939).
1 Huruvida till s t ä n g k n a p p a r n a s förebilder k u n n a r ä k n a s sådana föremål, som exempelvis Danske Oldsager IV: 91 eller M. Stenberyer, Det forntida (iland i Öland I, sid. 309, fig. 4 (3:c och 4 :c föremålen fr. v.), vilka till skillnad från de egentliga sliiiigkiiapparna ha ett genomgående hål också på längden, torde i d e t t a s a m m a n h a n g k u n n a l ä m n a s d ä r h ä n .
B M. Stenberger, Det forntida Öland, i Öland I, sid. 340 (1948). A. Oldeberg, Bronsåldersfynd från Hulterstad socken på Öland, i F o r n v ä n n e n 1935, sid.
247 ff. samt fig. 5.
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
Fig. 2—.'). 2. Järnfruginenl ( n å l ?) och s t å n g k n u p p uu ben från kistan fig. 1. (SHM 24871.) 1/1. — S, S t å n g k n u p p av hen från Lilla Brunnby, Stenåsa sn. 01. (SHM 7701.) 1/1. — 2. Iron fragment I pin '.') und lhe bitr-shuped bullan of bone from the eisl shown in Fig. 1. — 3. A biu- shnped hutlon of bone from Lilla B r u n n b g , Slenåsu purisb, iilund.
Bedan i juni månad 1953 krävdes nya undersökningar i östra kanten av grustaget, denna gäng omkring 20 ni SV om den tidigare borttagna hällkis- t a n . Dessa u n d e r s ö k n i n g a r utfördes i tre omgångar av Erik B. Lundberg, C.-O. Boseli och undertecknad.
Inom ett ca 7 x 9 m stort o m r ä d e lågo 4 mer eller m i n d r e r a m p o n e r a d e hällkistor ( 4 - - 6 och 8 på planen fig. 4 samt fig. 5) och ytterligare tre gravar (2, 3 och 7; fig. 4 ) . Samtliga lågo u n d e r en slcnpackning, bestående av ett lager av i a l l m ä n h e t 0,3—0,4 m stora g r å s t e n a r och k a l k s t e n a r . Packningen t u n n a d e ut mot periferien. Någon j ä m n , klar begränsning u t å t kunde icke e r h å l l a s . Under stenpackiiingens y t t r e delar vidtog orört, rent grus. Mot c e n t r u m var detla o m r ö r t och j o r d b l a n d a t ned till cn nivå av 0,5—0,6 in u n d e r stenpackiiingens y t a .
Grav 2. Denna utgjordes av en 2 x 0 , 6 m stor flisläggning av kalksten (NNÖ—SSV), 0,4 m u n d e r stenpackningens yta, l i k n a n d e bottenflislägg- ningen i två av h ä l l k i s t o r n a . I fyllningen över flisläggiiingens södra del lågo spridda b r ä n d a ben s a m t ett o b e s t ä m b a r t , b e a r b e t a t fragment av ett benföremål.
S M A 11 It B M E I) D E L A N D E N
T e c k e n f ö r k / o r / n o
B e g r ä n s n i n g f ö r t ä c k o n d e l a g e r a v k o l k s t e n s f / i s o r
•> •• b o t t e n l ä g g n i n g „
•• •• förekomsten av ben , fgllningen barns tenspär/or
' V / , i / . . , y t . d . . J
Fig. 4. Samling a v gravar och h ä l l k i s t o r under en i niuå med m a r k y t a n liggande stenpackning. — Group of graues a n d cists Iging beneath a packing
of stones situated a t ground-leuel.
Grav ( ? ) 3. Denna utgjordes av en 1,6x0,8 m stor flisläggning av kalk- sten (NNÖ—SSV), 0,4 m u n d e r stenpackiiingens y t a . Lik den föregående.
Inga fynd.
Gr«i> 4. Hällkista, 3,5x0,9 m stor, inre bredd 0,75 m (NNÖ—SSV), u p p - byggd av intill 0,9 m stora, k a n t s t ä l l d a kalksfensflisor. Den v a r genom en 0,75 m lång h ä l l uppdelad i två k a m r a r (fig. 6 ) . Gavelhäll mot S s a k n a d e s , liksom t ä e k h ä l l a r . Bottnen bestod av väl lagda kalkstensflisor, 0,55 m u n d e r s t e n p a c k n i n g s y t a n . Kistan hade skadats i n o r d v ä s t r a k a n t e n genom g r u s - t ä k t e n . Dessutom hade den tidigare skadats genom a t t e t t schakt för en j o r d l c d n i n g s k a b e l d r a g i t s rakt igenom den södra k a m m a r e n . I den n o r r a delen av kistan påträffades endast spridda b i t a r av m ä n n i s k o s k e l c t t . Den södra k a m m a r e n d ä r e m o t var så gott som fylld med skelettdelar, sönder- b r u t n a och k r i n g r ö r d a . Endast i e t t p a r fall lågo skelettdelar i inbördes
S M A R K E M E D D E I. A N D K N
Fig, 5. Kistorna från i')SÖ. Längst bort r e s t e r n a av den tidigast u n d e r s ö k t a h ä l l k i s t a n ( n r 4 ) . — 7"he cists seen from F.SE. The r e m a i n s of the cist first
excavated (No. 4) lie furthest a w a y .
o r d n i n g . Benkoncentrationen sträckte sig ända ut till o m k r i n g 0,5 m S o n k i s t a n s sydgavel. Bland s k e l e t t d e l a r n a h i t t a d e s följande föremål (fig. 7 ) :
1 spån av vit, opak flinta med retuscher längs ena långsidan och vid basen ; 1 t u n t avslag av vit, opak flinta, o b e a r b e t a t ;
6 s m å k r u k s k ä r v o r , oornerade, av fast, g r å b r u n t resp. r ö d b r u n t , 8—10 nun tjockt g o d s ;
1 b ä r n s t e n s p ä r l a ;
1 genomborrad t a n d (av h u n d ) med spår av u p p h ä n g n i n g s h å l ; 1 b e n n å l med genomborrat huvud, a v b r u t e n vid s p e t s ä n d a n ; 1 benpryl med r u n d g e n o m s k ä r n i n g , a v b r u t e n vid s p e t s ä n d a n ; 1 benpryl av ett kluvet ben med k v a r s i t t a n d e l e d k n a p p ; 1 rörben, a v b r u t e t i h ä d a ä n d a r , med b e a r b e t n i n g s s p å r ;
1 ring av h o r n med tresidigt t v ä r s n i t t , o r n e r a d med små streck kring m i t t h å l e t och d u b b l a vinkellinjer r u n t o m , bildande ett s t j ä n i m ö n s t e r (fig.
11).
Grau 5. Rest av h ä l l k i s t a , 3X0,8 m stor (NNÖ—SSV), uppbyggd av intill 0,75 m stora, k a n t s t ä l l d a kalkstensflisor. Endast n o r r a gavelhällen och nord- ligaste delen av västra långsidan b e v a r a d e . Bottnen var väl lagd av kalk- stensflisor, som lägo 0,5 m u n d e r stenpackiiingens y t a . Kistans södra del v a r
S M Ä R R E M E D I) E L A N D E N
Fig, G. Södra k a m m a r e n i h ä l l k i s t a nr 4 efter undersökningen. — The south c h a m b e r of cist No. 4 afler exeavation.
genomskuren av ett schakt för en jordledning. Skelettrester påträffades i två k o n c e n t r a t i o n e r , dels i k i s t a n s norra hälft och dels omedelbart S om kistan. J o r d l e d n i n g s s c h a k t e t gick fram genom den del av kistan, v a r i f r å n skelettdelarna i den södra k o n c e n t r a t i o n e n troligen tidigt blivit u t k a s t a d e . Härigenom hade jordledningen icke skadat k i s t a n s i n n e h a l l . Något NNÖ om k i s t a n s mitt och omedelbart över bottnen låg ett 10-tal b ä r n s t e n s p ä r l o r , rör- formiga, varav 4 hela och resten mer eller m i n d r e f r a g m e n t a r i s k a (fig. 8 ) .
Grav 6. Hällkista, 3,5x1—1,3 m stor (NNÖ—SSV) och med botten ca 0,6 m u n d e r stenpackiiingens y t a . Kistan var uppbyggd av intill 0,8 m stora, k a n t s t ä l l d a kalkstensflisor samt uppdelad i två k a m r a r genom tre intill 0,5 m stora flisor. Den norra k a m m a r e n var n ä s t a n helt s a m m a n f a l l e n och i den södra saknades större delen av västra långväggen. Liksom i nr 4 fanns h ä r ingen gavelhäll mot S. Norra delen av södra k a m m a r e n var ge- nomskuren av schaktet för Jordledningskabeln. I den n o r r a k a m m a r e n på- träffades endast spridda skelettdelar m e d a n den södra v a r p r a k t i s k t taget fylld med s ö n d e r b r u t n a och u l a n ordning liggande skelettrester. I södra kammaren hittades förjande föremål (fig. 9 ) :
1 skrapa av ordovicisk f l i n t a ;
1 skiffeihänge med k v a d r a t i s k t t v ä r s n i t t , o o r n e r a t . Upphängniiigshål med 1 - b o r r n i n g ;
1 fragment av ivinbete, icke bearbetat.
Grav 7. Denna bestod av en 2,5x1,5—2 m stor (NNÖ—SSV) packning av kalkstensflisor omedelbart u n d e r den hela gravkomplexet t ä c k a n d e sten-
S M Ä R R E M B D I) B L A N I) B N
Pig. 7. F ö r e m å l frän hällkista nr 'i. (SHM 24901.) 2/.'J. Objects from rist No. 'i.
packningen. Under fllslagrel låg d l människoskelett i M>\ ställning och med k r a n i e t i SSV. Nedre e x t r e m i t e t e r n a : läge var oklart pä grund av skador genom g r u s t ä k t e n . Inga föremål a n t r ä f f a d e s .
GroB S. Hällkista, 1,6 X 0,4 m inre m å t t (NÖ—SV), uppbyggd av intill 0,55 m stora, k a n t s t ä l l d a kalkstensflisor. Botten av lagda flisor 0,6 in under stenpackningens y t a . Skelettdelar anträffades såväl inom som u t a n f ö r och NV om k i s t a n . Fynden voro följande (fig. 10) :
9 avslag av vit, opak f l i n t a ; 3 g e n o m b o r r a d e t ä n d e r (av h u n d ) ; 1 ring av horn, fragmentarisk, o o r n e r a d ;
1 ring av horn med tresidigt t v ä r s n i t t , ornerad med två- och tredubbla vinkellinjer, bildande ett s t j ä m m ö n s t e r (fig. 11). Ringens insida b ä r spår av stark nötning.
De i h ä l l k i s t o r n a funna föremålen ge en klar d a t e r i n g till stenålderns slutskede, h ä l l k i s t t i d e n . B ä r n s t e n s p ä r l o r och g e n o m b o r r a d e d j u r t ä n d e r äro vanliga smyckeformer u n d e r denna period. Likaså mcjsclformade skiffer- bangen, vilka synas börja u p p t r ä d a som smycken hos b å t y x k u l t u r e n redan u n d e r gånggriftstid." I n t r e s s a n t a äro de tre h o r n r i n g a r n a . Sådana r i n g a r ha
0 O. Montelius, Minnen I, 628—636. A. Oldeberg, Hällkistan från I n g e m a r s - t o r p . Antikvariskt Arkiv I. sid. 33 (1954). A. Oldeberg, Studien iiber die schwedische B o o t a x t k u l t u r , sid. 125 (1952).
S M A II K B M K 1) I) E L A N I) B N
fe
Pig. S II). H. B ä r n s l e n s v ä r l o r frun bullkistu nr 5. (SHM 24966.) 2 / 3 . — 9. F ö r e m å l från h ä l l k i t t a nr 6. (SHM 24966.) 2 / 3 . - 10. F ö r e m å l från h ä l l - kislu nr K. iSIIM 24966.) 2 / 3 . — S. Amber beads from cist No. 5. — 9. Objects
from cist No. 6. 10. Objects from cist No. 8.
tidigare ansetts som en smyckeform och ibland b e t r a k t a t s som pärlor.7 KU nyligen publicerat fynd av en till b å t y x k u l l u r e n h ö r a n d e dubbelgrav h a r dock kastat ett nytt ljus över dessa r i n g a r s a n v ä n d n i n g . De tvä r i n g a r n a i denna grav anträffades i sådant läge, att de t i l l s a m m a n s med en snodd eller liknande synas ha utgjort t i l l s l u t n i n g s a n o r d n i n g e n för en pung eller väska.' Som » l ö p r i n g a n för band eller snoddar ha sådana ringar k u n n a t a n v ä n d a s i de s a m m a n h a n g , där man senare övergår till a n v ä n d a n d e t av hyskor och hakar, söljor o. dyl.
: 0 . Montelius, Minnen I, 671. J. Brendsted, D a n m a r k s Oldtid II, sid. 184 (1939). Af. Stenberger—K. Dahr—H. Munthe, Das Grabfcld von Västerbjers auf Gotland, sid. 97 samt Taf. 28, fig. 54 (1943).
b .4. Lindahl—.V.-G. Gejvall, Dubbelgraven från stenåldern vid Bergsvägen i Linköping, i Östergötlands och Linköpings stads Mus. meddel. 1954—55, sid. 23, fig. 10, I I ,
S M Ä R R E M B D I) E L A N D E N
Fig. 11. De två ornerade h o r n r i n g a r n u . 1, 1.
The two o r n a m e n t e d rings of h o r n .
Trots ett relativt rikt lösfyndsmaterial h a r det pa Öland länge n ä s t a n helt saknats såväl boplatser som gravfynd frän senneolitisk tid. Av de få stenäldersboplatser, som u n d e r de senaste decennierna ha u p p t ä c k t s där, äro två belägna inom T o r s l u n d a socken. Detta, liksom för övrigt det lösfunna f o r n s a k s m a t e r i a l e t , synes ange, att t r a k t e n omkring T o r s l u n d a varit ett c e n t r u m för bebyggelsen u n d e r neolitisk tid. Jämsides med den för sina gånggrifter kända Besmo-trakten."
E n d a s t två till stenålderns sista skede d a t e r b a r a hällkistor, bägge belägna i Bäpplinge socken, söder om Borgholm, ha tidigare påträffats oeh u n d e r - sökts. Kistorna i T o r s l u n d a utgöra därför ett värdefullt bidrag till k ä n n e - domen om Ölands s t e n å l d e r . Dessutom ä r det — inte b a r a för ö l ä n d s k a förhållanden — synnerligen a n m ä r k n i n g s v ä r t med en s å d a n koncentration av h ä l l k i s t o r som den vid T o r s l u n d a .
A'. G. Petersson
NÅGRA F Ö R H I S T O R I S K A J O R D B R U K S - R E D S K A P AV TRÄ
F ö r h i s t o r i s k a j o r d b r u k s r e d s k a p av t r ä äro relativt s p a r s a m t represen- terade i Sverige. Att plogliknande redskap a n v ä n t s å t m i n s t o n e u n d e r äldsta b r o n s å l d e r n framgår av att bilder av plogar finnas på h ä l l r i s t n i n g a r n a ; troligen ha dylika redskap funnits även u n d e r den yngsta stenåldern. Med största s a n n o l i k h e t voro dessa r e d s k a p förfärdigade av t r ä . I D a n m a r k ha åtskilliga fynd av plogar gjorts, vilka på p o l l c n a n a l y t i s k väg d a t e r a t s till b r o n s å l d e r och äldsta j ä r n å l d e r .
• M. Stenberger, Det forntida Öland, i Öland I, sid. 305 ff. (1948).
