Ett bronsåldersfynd från Resmo socken, Öland Petersson, K.G.
Fornvännen 122-125
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1955_122
Ingår i: samla.raa.se
SMÄRRE MEDDELANDEN
E T T B R O N S A L D E R S F Y N D FRÄN RESMO SOCKEN, ÖLAND
O m k r i n g 500 m S-SSÖ om Resmo k y r k a och o m e d e l b a r t V om vägen Färje- staden—Ottenby, ligger på fastigheten Grustäkten l
1, tidigare en del av Gynge bysamfällighet, ett sedan lång tid tillbaka nyttjat grustag. Special- k a r t a över de i n ä r h e t e n av grustaget belägna f o r n l ä m n i n g a r n a u p p r ä t t a d e s i september 1927 av K. A. Gustawsson. P å e k o n o m i s k a k a r t a n finnas tre fasla f o r n l ä m n i n g a r m a r k e r a d e inom det o m r å d e , som b e r ö r t s av grus- läkten (fig 1).
S o m m a r e n 1953 hade gruslagets k a n t söderifrån nätt ett stycke in på den nordligaste av de tre f o r n l ä m n i n g a r n a . Den utgjordes av en n ä r m a s t rund stensällning med otydlig begränsning och, på grund av den omgivande m a r k e n s lutningsförhållanden. knappt m ä r k b a r böjd. E n d a s t i den s k ä r n i n g , som grustäkten förorsakat, var stensättningens u t s t r ä c k n i n g fullt tydlig.
Skärningen visade ell intill 0,5 m tjockt lager av j o r d och stenar — vanligen kalkslen — med en u t s t r ä c k n i n g av ca 12 m. En stor del av stensättningens O del var sedan g a m m a l t s k a d a d genom en 6—7 m vid och intill 0,4 m djup grop. Troligen utgjordes f o r n l ä m n i n g e n av r e s t e r n a efter en hög, vilken blivit a v p l a n a d och a n v ä n d som v ä d e r k v a r n s g r u n d . E n u n d e r s ö k n i n g på platsen företogs s o m m a r e n 1953 på grund av vägförvallningens avsikt att planera grustagels slänter. Undersökningen utfördes av E r i k B. L u n d b e r g och u n d e r t e c k n a d .
Omedelbart u n d e r f o r n l ä m n i n g e n s yta och alldeles i g r u s t a g s k a n l c n på- träffades resterna av en b r a n d g r a v . Bevarade voro tre kantställda, intill 0,4 m stora k a l k s l e n s b ä l l a r . Utrymmet mellan dem var 0,25—0,45 m i diam. och utfylldes av j o r d u t a n i n b l a n d n i n g av sten ned till elt djup av 0,35 m u n d e r m a r k y t a n . Vid sållning av j o r d e n hittades endast n å g r a få små bitar b r ä n d a ben.
I V k a n t e n av den ovan o m t a l a d e gropen syntes i m a r k y t a n en 1,25 m lång, kantställd kalkstenshäll (riktning N-S), vilken visade sig bilda ö sidan i en liten kista. Begränsningen mot N utgjordes av två kantställda h ä l l a r om tillsammans 1,3 m längd och med en på utsidan liggande slödhäll. Mot V s a k n a d e s begränsning m e d a n d e n n a mot S bestod av flera lager flisor, snedställda och l u t a n d e in mot kistan. Botten bildades av en 0,75 x 0,4 m stor häll, ca 0,3 m u n d e r m a r k y t a n . I hela fyllningen inuli och o m k r i n g kistan lågo spridda o b r ä n d a och b r ä n d a ben, de senare med m a r k e r a d k o n c e n t r a t i o n in mot kistans c e n t r u m . Omedelbart u t a n f ö r och delvis u n d e r östhällen funnos o b r ä n d a ben av n ö t k r e a t u r .
122
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
Stenbrott
Fig. 1. Utdrag au ekonomiska k a r t a n i skala 1:10 000, utuisande de pd land-
borgen inom Mgsinge och Ggngc byar befintliga fornlämningarna (inlagt med
grå färg). Längst i n o r r den undersökta graven (uid pilen). Kartan kom-
pletterad med markeringen för grustaget. — Section of the economic m a p
showing the ancient m o n u m e n t s (grey shading) on the limestone ridge run-
ning through the village» of Mysinge and Ggnge. The explored grave is at
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
Fig. 2. Pincett. dubbelknapp och sug ( ? ) från kistan. (SHM 2 i 9 6 i . ) 111.
— Pincette, double button and smu (:') from the stone cist.
Förutom benen påträffades inom kistan en dubbelknapp, en pincett och en såg (?), allt av brons (fig 2). Dubbelknappen h a r en med en lilen skiva avslu- tad slang. Hela knappen är ornerad med små, runtom gående vulster, av vilka två, den i övergången mellan brätte och stäng samf n u m m e r två från b r ä t - tets k a n t r ä k n a t , ä r o u t f o r m a d e som repstavar. K n a p p e n h ö r n ä r m a s t h e m m a i 3:e periodens föremålsbesländ. Pincetten är o o r n e r a d . Den h a r sina n ä r m a s t e motsvarigheter i början av 4:e perioden. Sågbladet är svagt böjt och h a r en g a m m a l brottyta i ena änden m e d a n i den a n d r a en ursprunglig, vinkelrät avslutning finnes bevarad. T ä n d e r n a , som ä r o ovanligt väl bibe- hållna, ä r o snedfilade som på en m o d ä r n säg med den skillnaden att på bronsbladcl 6—7 t ä n d e r ä r o s k r ä n k t a åt s a m m a håll, de 6—7 följande tän- d e r n a åt motsatta hållet o. s. v. Om det iir riktigt att tolka bladet som en såg, följer d ä r a v k o n s t a t e r a n d e t atl m a n tydligen redan u n d e r b r o n s å l d e r n h a r förstått att genom »kränkning göra sågen effektivare. Den sågtandningen m o t s a t t a sidan h a r tydlig egg och bladet u p p v i s a r obetydliga, längsgående n ö t n i n g s s p ä r .
Sågen har, enligt vad jag vet, inga exakta motsvarigheter i det svenska fyndmaterialct. I det d a n s k a finnes d ä r e m o t typen företrädd i å t m i n s t o n e fem exemplar.
1L i k s o m på det öländska bladet är ryggen u t f o r m a d som en egg.
F ö r fästande av h a n d l a g eller skaft finnes på de d a n s k a s å g a r n a elt hål i
1
Uppgifter om de d a n s k a e x e m p l a r e n h a välvilligt l ä m n a t s mig av E r i k Bendixen och Evert B a u d o u . Anm. Bladen o m n ä m n d a som sågar men ej avbildade i Broholm »Danmarks Bronzealder» II. s. 178. De ä r o ej upptagna i Stensberg »Ancient harvesting implements».
124
S M Ä R R E M E D I) E I. A N D E N
Fig. :i. Rakkniv med såytandnd rygg. bronsålder, per. 4. D a n m a r k , utan n ä r m a r e fgnduppgi/t. (SHM 7571:178.) 1/1. — Razor milh serrated back.
Bronze Age, per. i . D e n m a r k . exact find localitg u n k n o w n .
ena ä n d e n (avbruten på Resmo-sägen?). Blad och skaft, fästa vid v a r a n d r a endast i en p u n k t , h a r dock k n a p p a s t k u n n a t ge den styrka åt redskapet som krävts. Genom att låta kila in ryggsidans egg i en utmed bladels rygg gående förlängning av skallet bör delta enklast ba k u n n a t u p p n å s . Av de d a n s k a s å g a r n a ä r en funnen t i l l s a m m a n s med pincelt och d u b b e l k n a p p liksom Resmo-sågen.
2Den u n d e r s ö k t a fornlämningen, som genom fynden visat sig vara frän övergången mellan b r o n s å l d e r n s 3:e och 4:e perioder, är den nordligaste i elt tidigare s a m m a n h ä n g a n d e , stort f o r n l ä m n i n g s k o m p l e x , o m f a t t a n d e över h u n d r a t a l e t gravar, vilka ligga inom ett smalt, mer än kilomclcrlångt bälte på krönet av västra landborgen (fig 1). G r a v a r n a utgöras vanligen av låga.
r u n d a stensättningar, varav en del med säkerhet ä r o till v ä d e r k v a r n s g r u n d e r u t p l a n a d e högar. Äldre k a r t o r och fotografier utvisa nämligen, alt ell stort
•intal k v a r n a r förr stått pä l a n d b o r g s k r ö n e t inom den del, som ligger inom Gynge och Mysinge byar. Bland de märkligaste f o r n l ä m n i n g a r n a inom om- rådet kan n ä m n a s en treudd med 17—18 ni långa sidor och resta stenar i s p e t s a r n a , Gynge hög samt den i m p o n e r a n d e Mysinge hög, vilken b a r en diameter av ca 45 m.
De b å d a senare h ö g a r n a ha länge ansetts vara bronsåldershögar.-'' Den ovan redovisade u n d e r s ö k n i n g e n gör det sannolikt, alt också flera av de m i n d r e f o r n l ä m n i n g a r n a k u n n a h ä r r ö r a från b r o n s å l d e r n även om gravfältct.
vilket a n t y d e s av bl. a. treudden, a n v ä n t s långt fram u n d e r j ä r n å l d e r n . A'. G. Petersson
2
Bestämningen av det ö l ä n d s k a bladet som cn säg kan dock icke göras ulan reservation. Fig. 3, en r a k k n i v ur de k o m p a r a t i v a s a m l i n g a r n a i SHM, anvisar en a n n a n väg för tolkning av Resmo-bladct. Den s å g l a n d a d e k a n t e n m å s t e i s å d a n t fall b e t r a k t a s e n b a r t som ett o r n a m e n t , jämförligt med de vinkellinjer, som m a n ofta finner u t m e d ryggen på b r o n s å l d e r n s r a k k n i v a r . F ö r p å p e k a n d e t om förekomsten av r a k k n i v e n h a r jag alt lacka Evert Baudou.
3
