Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden

(1)

Ekonomihögskolan

vid Växjö universitet

M ÄTNING OCH UTVÄRDERING AV INTELLEKTUELLT KAPITAL INOM AKTIEMARKNADEN

Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market

Kandidatuppsats i Företagsekonomi Ekonomistyrning, FEN330, VT 2006

Författare: Marcus Gunnarsson Olof Palmquist Handledare: Stig Malm Examinator: Rolf G Larsson

(2)

Ekonomihögskolan Olof Palmquist Växjö University

School of Management and Economics

Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor

Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm

Examinator/Examiner Rolf G Larsson

Titel och undertitel/Title and subtitle

Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market

Sammanfattning

Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital.

Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning.

Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.

Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material.

Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet.

Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar.

Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen.

Nyckelord

Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal

Key Words

Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S

Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages

2006 Svenska/Swedish 37

Internet: http://www vxu se/ehv

(3)

F ÖRORD

Denna uppsats är det sista arbetet av en kandidatexamen på Växjö Universitet.

Uppsatsen har bidragit till mycket ny information och kunskap inom ämnet som vi tidigare inte behandlat.

Vi vill tacka vår handledare Stig Malm, vår kursansvarig Rolf Larsson för löpande vägledning och till sist vill vi tacka alla de respondenter som medverkat i vår enkätundersökning som gjort det möjligt för oss att utföra denna uppsats.

Slutligen vill vi även tacka våra korrekturläsare och alla de som bidragit till vår uppsats.

Växjö den 15 maj 2006

Marcus Gunnarsson Olof Palmquist

(4)

Kandidatuppsats i Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FEN330, VT 2006

Författare: Marcus Gunnarsson och Olof Palmquist Handledare: Stig Malm

Titel: Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden

Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning

Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.

Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet.

(5)

Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar.

Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen.

(6)

1 INTRODUKTION... 3

1.1 Bakgrund... 1

1.2 Problemdiskussion ... 3

1.3 Problemställning ... 3

1.4 Avgränsningar... 4

1.5 Syfte ... 4

1.6 Tidplan ... 4

1.7 Uppsatsen fortsatta disposition ... 5

2 METODOLOGI... 6

2.1 Vetenskapligt perspektiv... 6

2.1.1 Positivistisk och Hermeneutisk metod... 6

2.2 Undersökningsansats ... 7

2.2.1 Induktiv, Deduktiv och Abduktiv slutsats ... 7

2.2.2 Kvalitativ och Kvantitativ metod... 8

2.3 Datainsamling ... 9

2.3.1 Enkätundersökning ... 9

2.3.2 Intervjuer... 9

2.3.3 Litteraturstudier ... 10

2.4 Metodproblem - Validitet och reliabilitet ... 10

3 TEORI... 11

3.1 Intellektuellt kapital ... 11

3.1.1 Humankapital... 12

3.1.2 Strukturkapital ... 14

3.1.3 Kundkapital... 15

3.3 Vikten av information vid investeringar... 16

3.4 Fundamental analys ... 17

3.5 Justerat eget kapital... 17

3.6 Soliditet... 18

3.7 Likviditet... 18

3.8 Lönsamhet... 18

3.9 Vinst per aktie... 19

3.10 Räntabilitet... 19

3.11 Utdelning ... 19

3.12 Kursnivå... 20

3.13 P/E – tal... 21

3.14 PEG – tal... 21

3.15 P/S – tal ... 21

4 EMPIRI... 22

4.1 Allmänna frågor ... 22

4.2 Allmänt om Intellektuellt kapital... 22

4.2.1 Strukturkapital ... 23

4.2.2 Kundkapital... 23

4.2.3 Humankapital... 24

(7)

4.4 Nyckeltal ... 24

4.5 Sammanställning av enkätundersökning ... 26

5 ANALYS... 27

5.1 Analys ... 27

5.2 Allmänt om Intellektuellt kapital... 28

5.3 Humankapital, Strukturkapital och Kundkapital ... 28

5.5 Fundamental analys ... 30

6 RESULTAT... 32

6.1 Resultat ... 32

7 SLUTSATSER... 34

7.1 Slutsatser ... 34

7.2 Kritik till uppsatsen... 35

7.3 Framtida forskning... 35

8 LITTERATURÖVERSIKT... 36

8.1 Böcker ... 36

8.2 Vetenskapliga artiklar ... 37

8.3 Årsredovisningar... 37

8.4 Internet ... 37

(8)

Fig. 3.1 Justerat eget kapital, egen bild...17

Fig. 3.2 Soliditet, egen bild...18

Fig. 3.3 Likviditet, egen bild...18

Fig. 3.4 Vinst per aktie, egen bild. ...19

Fig. 3.5 Räntabilitet, egen bild...19

Fig. 3.6 Direkt avkastning, egen bild. ...20

Fig. 3.7 Effektiv avkastning, egen bild. ...20

Fig. 3.8 P/E-tal, egen bild. ...21

Fig. 3.9 PEG-tal, egen bild. ...21

Fig. 3.10 P/S-tal, egen bild. ...21

Fig. 4.1 Enkätsammanställning; för diagramvisning se Appendix 1. ...26

Fig. 5.1 Materiella & Immateriella tillgångar. ...27

Fig. 7.1 Perspektiv B...34

Fig. 7.2 Perspektiv A. ...34

T ABELLFÖRTECKNING

Tabell 1.1 Tidplan över kandidatuppsatsen. ...4

Tabell 3.1 Det intellektuella kapitalets innehåll, Edvinsson & Malone (1998), s. 55-58...12

Tabell 3.2 Kvadranter över okvalificerade och kval. anställda, Thomas A. Stewart (1999) s. 127. ...13

A PPENDIX

Appendix 1: Enkätsammanställning Appendix 2: Enkätundersökning

(9)

Introduktion

1 I NTRODUKTION

Detta kapitel ger en introduktion av kandidatuppsatsen, först en bakgrund, en problemdiskussion och en problemformulering, samt även avgränsningar, syfte, metodskiss och tidplan.

1.1 Bakgrund

Många företag har gått i konkurs efter den hårda bank- och finanskrisen då företagen en efter en slaktades av bankerna. Antingen slaktades företagen eller så tog banken över företaget med påståendet att säkerheten inte motsvarade de lämnade krediterna och aktieägarna lämnades inte någon ersättning alls. Mer än 60 000 företag och långt över 400 000 arbetsplatser försvann till följd av bankernas nonchalanta agerande mot ägare, anställda och samhället. Om bankerna haft förståelse för värdet av det intellektuella kapitalet¹ skulle flera tusen företag ha kunnat räddas. Bankerna studerade endast det finansiella kapitalet hos företagen, vilket är redovisat i årsredovisningen.²

I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen. När den välkända amerikanska tidskriften Time år 1997 publicerade en artikel om grundaren till Microsoft, Bill Gates, avslöjade han i en intervju att hemligheten bakom Microsofts framgång var: ”Vi vinner därför att vi anställer de duktigaste människorna. Vi förbättrar våra produkter med utgångspunkt i den återkoppling vi får, tills de är bäst. Varje år drar vi oss tillbaka och funderar över vart världen är på väg.” Bill Gates strävar alltså ständigt efter att öka det intellektuella kapitalet. Om du inte förstår det intellektuella kapitalets styrkor och svagheter kan man inte heller förstå var företaget bäst hör hemma.³

1 Definition av intellektuellt kapital redovisas i kapitel 3.1

2 Bankrättsföreningen (2006)

3 Det intellektuella kapitalet, Leif Edvinsson & Michael S. Malone, 1998, s. 10-11

(10)

På grund av dessa förändringar har det således blivit allt viktigare att kunna mäta och utvärdera de ickereala tillgångarna inom företaget. De traditionella verktygen som man använt sig av inom ekonomistyrningen har på senare tid fått kritik, eftersom dessa endast mätt på företagets realtillgångar och sett till förgångna resultat.⁴ Att de traditionella verktygen mätte på företagens realtillgångar är inte så konstigt. Dessa tillgångar var synliga och kunde mätas på ett relativt enkelt sätt. Fokus sattes därmed på sådana tillgångar eftersom vad som kan mätas kan utvärderas och det som kan värderas.

Det blir därför naturligt att ledningen inom ett företag kommer att försöka optimera de aktiviteter som är mätbara och kan utvärderas. För det intellektuella kapitalet inom en verksamhet är detta, på grund av dess avsaknad av fysisk substans, något som ofta gör att det förbises eller ignoreras.⁵

Eftersom de traditionella verktygen inte lyckas att fånga upp och mäta det intellektuella kapitalet inom en verksamhet har man inom företag tagit saken i egna händer. Det bästa exemplet på ett företag som utvecklat ett eget verktyg är Skandia, med den så kallade Navigatorn. Definitionen på intellektuellt kapital hos Skandia är företagets humankapital plus strukturellt kapital. Humankapital är definierat som den kunskap som företagets medarbetare innehar. När en medarbetare lämnar företaget eller går hem tar denne även med sig sitt humankapital. Det strukturella kapitalet är de ickereala tillgångarna som stannar kvar inom företaget även när personen i fråga gått hem. Detta kan vara till exempel kundregister, manualer, varumärken etc.⁶

Inom Skandia hävdar man att det är minst lika mycket det intellektuella kapitalet som det finansiella som ger företaget dom uthålliga intäkterna. Det är därför det är speciellt viktigt för serviceföretag som Skandia att mäta och utvärdera det intellektuella kapitalet. En sådan utvärdering ger även revisorer, analytiker och personer i redovisningsbranschen en möjlighet att bättre värdera företaget och dess tillgångar.⁷

4 Intellectual Capital: direction, not blind faith, s. 29-42

5 The tyranny of Balanced Scorecard in the innovation economy, s. 43-60

6 Skandia, Om arbetet med det intellektuella kapitalet, s. 5

(11)

Introduktion

1.2 Problemdiskussion

Ett ämne som har blivit intressant på senare år är det intellektuella kapitalet som utgörs av företagets immateriella tillgångar⁸. Forskare som Edvinsson och Malone har sedan början av nittiotalet börjat mäta de immateriella tillgångarna och ett företag som kommit långt är försäkringsbolaget Skandia, som publicerade världens första årsrapport som grundar sig på det intellektuella kapitalet år 1995. Det var just Leif Edvinsson, Corporate Director of Intellectual Capital inom Skandia, som låg bakom den rapporten.

Enligt Edvinsson har dagens företag ofta ett marknadsvärde som är tre till fem gånger högre än det bokförda värdet. Skillnaden är det intellektuella kapitalet. Även författaren Walter Wriston som skrev The Twilight of Sovereignty uttryckte sig på följande sätt:

”Den nya källan till rikedom är verkligen inte materiell, den består av information, kunskap omsatt i arbete i syfte att skapa värde⁹.” Mänsklig intelligens och intellektuella resurser är varje företags allra viktigaste tillgång – många av dagens företag förändras så snabbt att allt det har kvar att lita till är begåvningen och entusiasmen hos personalen samt kvaliteten hos de instrument de använder.¹⁰

1.3 Problemställning

Utifrån vad man kan uttyda från bakgrunden och problemdiskussionen får man känslan av att åtminstone företaget tycker att intellektuellt kapital är något som är mycket viktigt. Intellektuellt kapital räknas som något som har lika stort värde och fördelar för konkurrenskraften som ett företags fysiska tillgångar. Om detta stämmer så kan man alltså tänka sig att värdet av det intellektuella kapitalet som ett företag besitter bör vara nog så viktigt vid en utvärdering av företaget som dess reala tillgångar. Således borde alltså till exempel fondanalytiker utvärdera och analysera det intellektuella kapitalet hos ett bolag när de är intresserade av att investera i företagets aktier. Utifrån detta formulerar vi således följande problemställning:

Hur stor vikt lägger svenska fondanalytiker på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag?

8 Definition av immateriella tillgångar redovisas i kapitel 3.4

9 Det intellektuella kapitalet, Leif Edvinsson & Michael S. Malone, 1998, s. 19

(12)

1.4 Avgränsningar

Vi kommer att begränsa oss till att titta på hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare. En annan avgränsning är att vi kommer analysera olika fondförvaltare i deras arbete med en investeringsbedömning och kommer därför inte behandla ämnet djupare inom andra specifika områden. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.

1.5 Syfte

Vårt syfte med denna uppsats är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning. Vi tror att man som fondförvaltare skulle kunna dra nytta av kunskap om olika företags, och då speciellt i tjänstesektorn, analyser om deras egna tillgångar i avseende på intellektuellt kapital. Frågan är dock hur detta ser ut i verkligheten. Genom att ta kontakt med ett antal fondförvaltare kommer vi att undersöka om vårt antagande om nyttan med intellektuellt kapital stämmer och svara på vår problemställning.

1.6 Tidplan

Januari Februari Mars April Maj Juni

Vecka

Aktivitet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Sökning av litteratur

Studerande av litteratur

Introduktion

Metodologi

Teori

Empiriska studier

Analys

Resultat Sammanfattning Inlämning av uppsats Presentation

Tabell 1.1 Tidplan över kandidatuppsatsen.

(13)

Introduktion

1.7 Uppsatsen fortsatta disposition

Kapitel 2

I detta kapitel finnes en presentation av den metod som vi valt att använda i uppsatsen.

Kapitel 3

Detta kapitel tar upp den teori som ligger till grund för uppsatsen.

Kapitel 4

Empirin som ingår i detta kapitel presenterar de olika företagen, resultat från enkätundersökning och intervjuer med de olika intressenter som utgör den röda tråden i uppsatsen.

Kapitel 5

Detta kapitel innehåller en analys av den problemställning som formulerats. Analysen baseras på den information som presenterats i tidigare kapitel.

Kapitel 6

I detta kapitel presenteras resultaten från analysen.

Kapitel 7

Detta kapitel innehåller slutsatser om denna uppsats och en sammanfattning presenteras. Här besvaras den frågeställning som tidigare tagits upp och syftet med uppsatsen uppfylls.

Kapitel 8

I detta kapitel framförs en diskussion av uppsatsen där egna åsikter tas upp.

Kapitel 9

I detta sista kapitel finnes en källförteckning över litteratur som använts i uppsatsen.

(14)

2 M ETODOLOGI

I detta kapitel är det fokuserat på uppsatsens metodologiska aspekter:

Hur det empiriska materialet skall behandlas – perspektivval, urvalsstrategier, intervjuteknik, enkätutformning, formalia men också de vetenskapliga aspekterna tas upp här: Hur kopplingen är mellan empiri och teori, analys- och tolkningsstrategier, samt diskussion kring uppsatsens giltighetsanspråk för att få en så trovärdig uppsats som möjligt.

2.1 Vetenskapligt perspektiv

När man forskar inom ett ämne finns det ett antal så kallade skolor om hur man forskar.

I vårt fall har vi endast tänkt belysa två av dessa, nämligen den positivistiska och den hermeneutiska skolan. Anledningen till att vi endast tar upp dessa två skolor är att vi anser att de är de skolorna som är relevanta för oss i detta uppsatsskrivande. Nedan följer nu en kort redogörelse för de båda skolorna samt en förklaring och motivering till varför vi valt just en av dessa som grund för vår kandidatuppsats.

2.1.1 Positivistisk och Hermeneutisk metod

I den Hermeneutiska skolan lägger man stor vikt på att förstå och tolka det man valt att studera. Distinktionen mellan fakta och tolkning av omvärlden är mindre tydlig än vid en positivistisk metod. Därför ter det sig naturligt att man vid den hermeneutiska metoden oftast använder sig av kvalitativ data som gör det lättare att tolka och spekulera utifrån. Det är även accepterat att undersökarens personliga erfarenheter får vara med och forma studierna. Objektivitet är således inget krav vid den hermeneutiska metoden.¹¹ I den positivistiska metoden ligger fokus på att beskriva och förklara det man studerar. Som forskare i den positivistiska skolan ska man göra en tydlig markering mellan fakta och spekulationer och hela tiden vara så objektiv som möjligt.

Statistik och matematik används flitigt eftersom insamlat material i stort sett är av kvantitativ form.¹²

11 Qualitative Methods in Management Research, Evert Gummesson, 2000, s. 178

12 Qualitative Methods in Management Research, Evert Gummesson, 2000, s. 178

(15)

Metodologi

För vår kandidatuppsats har vi valt att hålla oss till den positivistiska skolan eftersom vi ämnar att vid insamlingen av det empiriska materialet använda oss av en kvantitativ metod¹³. Vidare kommer denna insamling av material även att ske i form av en enkät, vilket gör att tolkningar av den tillfrågade personen samt förmågan att sätta sig in i den tillfrågades situation blir svår. Det skulle således vara olämpligt för oss att använda en hermeneutisk metod.

2.2 Undersökningsansats

Nedan presenteras olika undersökningsansatser och metoder för insamling av det empiriska materialet.

2.2.1 Induktiv, Deduktiv och Abduktiv slutsats

I ett vetenskapligt arbete finns det tre tillvägagångssätt för att dra slutsatser. Den ena är genom deduktion, där man utgår från generella existerande teorier om ämnet i fråga för att på så sätt kunna dra en slutsats om det specifika fallet eller området som studeras.

Det andra tillvägagångssättet är genom induktion, där utgångspunkten är när det specifika fallet får representera den allmänna verkligheten. Den insamlade empirin står således som bas för skapandet av teorin.¹⁴ Det tredje tillvägagångssättet är abduktion som är en kombination av både deduktiv och induktiv metod. Den abduktiva metoden kommer från empirin men tar också med de teoretiska aspekterna, sålunda är dessa tillvägagångssätt ofta tillämpade på fallstudier. Abduktiva slutledningar avgörs utifrån dess rimlighet och sannolikhet. Forskaren undviker att enbart använda ett teoretiskt eller ett empiriskt perspektiv i sin forskning, utan strävar efter att kombinera dessa då resultatet blir mest rimligt.¹⁵

Vi har i vår undersökning valt att utgå från en abduktiv undersökningsansats åt det deduktiva hållet. Vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet. Med hjälp av det befintliga materialet blir det på så sätt möjligt att dra slutsatser om en

13 För kvalitativ vs. kvantitativ metod, se kap. 2.2

14 Den uppenbara verkligheten, Ib Andersen, 1998, s. 29-30

15 Forskningsmetodikens grunder, Patel & Davidson, 2003, s. 24-25

(16)

enskild händelse. Att utgå från befintliga teorier är något som vi anser vara en lämplig ansats för att kunna uppfylla syftet med denna uppsats men samtidigt är det inte möjligt att enbart utgå ifrån teorier då ämnet är så pass nytt, därför kompletterades teorierna med praktiska rapporter och en enkätundersökning. Detta innebär att studiens stomme är grundad på dels teori och dels verklighet för att få ett så rimligt resultat som möjligt.

2.2.2 Kvalitativ och Kvantitativ metod

Vid insamlingen av det empiriska materialet finns det i huvudsak två metoder att utgå ifrån, kvalitativ metod och kvantitativ metod. Skillnaden mellan de båda metoderna är på vilket sätt insamlingen, bearbetningen och tolkningen av det empiriska materialet görs. Vid den kvalitativa insamlingen är målet att skapa en djupare förståelse för det som man studerar samt sambandet mellan det specifika fallet eller objektet som man studerar med helheten av dess omvärld. Genom intervjuer, öppna frågor, observationer, film eller fotografier samlas det empiriska materialet vid kvalitativ metod in.¹⁶

Den kvantitativa metoden har som syfte att förklara orsaken till det som studeras. I den kvantitativa metoden uttrycks data som ett mått i en enhet, till exempel styck, cm, kronor etc. Därför blir användningen av statistik, matematik och formler en viktig del av arbetet vid analyseringen av det insamlade empiriska materialet.¹⁷ Själva insamlingen av empiriskt material sker oftast vid den kvantitativa metoden i form av en standardiserad intervju eller enkät. Intervjun eller formuläret som står som grund för det empiriska materialet är förutbestämd och lika för alla tillfrågade.¹⁸

Vårt syfte med den här undersökningen är som bekant att försöka att ta reda på hur utbrett det är att analysera intellektuellt kapital bland fondanalytiker. För att besvara detta syfte blir det således lämpligt för oss att använda en kvantitativ metod i form av ett standardiserat undersökningsformulär. Ett vägt värde av analytikernas åsikt om huruvida intellektuellt kapital har ett inflytande vid beslutsfattande blir för oss ett viktigt mått för att i ett senare skede kunna dra en slutsats.

18 Den uppenbara verkligheten, Ib Andersen, 1998, s. 163

(17)

Metodologi

2.3 Datainsamling

Insamling av information kan delas in i primärdata och sekundärdata. Det som indelas i primärdata är den information som forskaren själv har samlat in. Några vanliga kvantitativa tekniker för att samla in primärdata är genom enkätundersökning och intervjuer. Sekundärdata utgörs av information som samlats in av andra personer eller forskare. ¹⁹ För att få tillgång till sekundärdata kan litteraturstudier användas. Detta är ett sätt att få tillgång till redan existerande teorier, tankar och erfarenheter. Genom att läsa böcker, tidningar eller söka på Internet får man tag på sekundärdata.²⁰

2.3.1 Enkätundersökning

Denna undersökning är i stort sett utformad som ett frågeformulär för att undersöka olika personers åsikter. Det är viktigt att frågorna är formulerade på ett språk som respondenten förstår. De personer som undersöks skickar själva tillbaka det ifyllda formuläret, eller så samlas dessa enkäter in.²¹

2.3.2 Intervjuer

En intervju är en personlig kontakt mellan intervjuare och informant. Intervjun kan vara strukturerad och standardiserad med förberedda frågor men även som ett informellt samtal. Vid en standardiserad intervju kommer frågorna i en viss ordningsföljd, som bestäms på förhand och som är lika för alla. Intervjun kan vara ansikte mot ansikte eller per telefon. Generellt bör en strukturerad och standardiseradintervju vara 45-60 min.²² Vi har valt att utföra en enkätundersökning för att få tillgång till våra primärdata.

Eftersom vår uppsats är av kvantitativ art har vi utformat enkäten på ett sådant sätt enkelt skall möjliggöra en kvantitativ analys. Enkäten är standardiserad, det vill säga frågorna är lika för alla tillfrågade, och innehåller bundna svarskategorier på en skala 1 till 5. En viss kvalitativ data kan dock förekomma eftersom det vid varje fråga finns

(18)

plats för en personlig kommentar ifall den tillfrågade vill lämna ytterligare uppgifter eller vill förtydliga sitt svar. Detta är dock helt valfritt.

2.3.3 Litteraturstudier

Som tidigare nämnts får man genom litteraturstudier tillgång till sekundärdata. Genom en litteraturstudie har vi samlat in det teoretiska materialet till den här uppsatsen. Detta material är till stor del hämtat från de böcker som nämns i litteraturlistan Utöver detta har vi sökt på Internet, läst årsredovisningar samt använt artikeldatabasen Elin. Vid sökningar gjorda på Internet samt Elin har ord som Skandia Navigator, Intellektuellt kapital, Immateriella tillgångar, Strukturkapital, Humankapital, Justerat eget kapital, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, Utdelning, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal använts. De engelska motsvarigheterna till dessa sökord har även använts. Vid sökningar på Internet har Altavistas, Yahoos och Googles sökmotor använts.

2.4 Metodproblem - Validitet och reliabilitet

I en forskningsrapport ska överensstämmelsen mellan de teoretiska begreppen och de empiriska variablerna vara så stor som möjligt. Validitetsbegreppet innehåller två olika begrepp; giltighet och relevans. Giltighet handlar om den generella överensstämmelsen mellan det teoretiska och empiriska begreppsplanet. Relevansen handlar om hur relevant det empiriska materialet är i förhållande till problemställningen.²³ Reliabiliteten står för att de använda fakta är tillförlitliga. Målet med reliabiliteten är att minimera feltolkningar och förutfattade meningar.²⁴ Reliabiliteten anger i hur hög grad resultaten påverkas av tillfälligheter, dess exakthet och säkerheten i mätningarna.²⁵

För att få en hög validitet har vi låtit en utomstående resurs som är kunnig inom området ta del av de innehållande frågorna i enkätundersökningen innan den lämnades ut till de tänkta personerna. För att få en hög reliabilitet har vi utgått från kurslitteraturens underlag gällande enkätundersökningar. Vi har också försökt att ställa så tydliga frågor som möjligt för att minska risken för missförstånd.

24 Case Study Research, Robert K. Yin, 2003, s. 37

(19)

Teori

3 T EORI

I detta kapitel tas teorin bakom kandidatuppsatsen upp som är relevant för att uppfylla det ställda syftet. En beskrivning av intellektuellt kapital och dess innehåll görs, vikten av information vid investeringar, fundamental analys samt olika nyckeltal definieras.

3.1 Intellektuellt kapital

Företag på aktiemarknaden som blivit värderade till tre, fyra eller tio gånger det bokförda värdet av tillgångarna visar på att det finns mer än fasta tillgångar att värdera.

Kunskapsföretagens verksamhet innehåller också intellektuellt kapital; t.ex.

medarbetarnas talanger, ledningens effektivitet, kvaliteten på kundrelationerna.²⁶ Skillnaden mellan aktiemarknadens värdering av ett företag och det värde som framkommer i företagets redovisning är intellektuellt kapital.²⁷ Ett mått på intellektuellt kapital är skillnaden mellan företagets marknadsvärde och företagets egna kapital.²⁸

En vidare beskrivning av intellektuellt kapital är summan av en organisations patent, tillverkningsmetoder, kompetens hos de anställda, teknologi, information om kunder och leverantörer samt traditionell erfarenhet.²⁹ Edvinsson och Malone har försökt klargöra intellektuellt kapital genom att beskriva ett företag som ett träd.

Organisationsscheman, kvartalsrapporter, företagsbroschyrer och andra dokument är dess stam, grenar och blad. Investeraren granskar trädet för att hitta mogna frukter som är färdiga att plockas. Mer än hälften av trädets massa finns dock dolt under jordytan i rotsystemet. Intellektuellt kapital är rötterna av ett företags värde och mätningen av de dolda dynamiska faktorerna som ligger till grund för det synliga företagets byggnader och produkter.³⁰ Det finns tre olika möjligheter att finna intellektuellt kapital: bland människorna i företaget, i företagets organisation och bland kunderna. Intellektuellt kapital är indelat i tre delar: humankapital, strukturkapital och kundkapital.³¹

26 Intellektuellt kapital, Thomas A. Stewart, 1999, s. 86

27 Den nya Ekonomistyrningen, Christian Ax et al, 2002, s. 686

(20)

Humankapital Strukturkapital Kundkapital Individuell förmåga,

kunskap, skicklighet och erfarenhet

Organisation, innovation och process

Relationer till kunder och affärspartners

Tabell 3.1 Det intellektuella kapitalets innehåll, Edvinsson & Malone (1998), s. 55-58.

3.1.1 Humankapital

Humankapitalet är den tillgång av den förmåga, kunskap, skicklighet och erfarenhet som människorna i ett företag innehar. När en anställd lämnar företaget eller går hem tar denne även med sig sitt humankapital.³² Detta kapital är knutet till de anställda och kan inte ägas av företaget. Värdet av humankapitalet utgör mer än summan av dessa delar. Dynamiken och kunskapsflödet i företaget måste också uppmärksammas.³³ Idéer är mycket värdefulla och konsten att organisera dessa på ett effektivt sätt i en organisation är viktigare än vad man kan tro. Enligt Robert Shiller vid Yale University kan man visa betydelsen av detta kapital; Om man definierar en människas humankapital som nuvärdet av den förväntade livsinkomsten, utgör humankapitalet 72,1 procent av hushållens förmögenhet i USA.³⁴

En annan liknelse är att intellektuellt kapital är ett träd, då är människan saven som får det att växa. Maskiner utför ofta bättre arbete än många människor men de uppfinner inte nya innovationer utan det är människan som gör det. Företags som expanderar använder sig av ett investeringsäskande för begäran om investeringsmedel för nya anläggningstillgångar där de ska bifoga lönsamhetskalkyler och beräkning av investeringens avkastning. Innehållet i dessa beräkningar är kreativa men det går inte att jämföra om man skulle behöva fylla i en likadan blankett med beräkningar av räntabiliteten av en nyanställd.³⁵ Det kan skilja mycket mellan de olika anställda i ett företag. Ett företags arbetskraft kan indelas i okvalificerad och kvalificerad arbetskraft, se tabell 2:³⁶

(21)

Teori

INFORMATISERA KAPITALISERA

Svår att ersätta, lågt förädlingsvärde Svår att ersätta, högt förädlingsvärde AUTOMATISERA DIFFERENTIERA, LÄGGA UT EXTERNT

Lätt att ersätta, lågt förädlingsvärde Lätt att ersätta, högt förädlingsvärde

Tabell 3.2 Kvadranter över okvalificerade och kval. anställda, Thomas A. Stewart (1999) s. 127.

Den nedre vänstra kvadranten innehåller okvalificerad och halvkvalificerad arbetskraft.

Organisationen behöver denna arbetskraft men verksamheten är inte beroende av dem som individer. Den övre vänstra kvadranten innehåller arbetskraft som klarar av komplicerade uppgifter men som inte har något att säga till om. Där finns skickliga fabriksarbetare, erfarna sekreterare, människor inom kvalitetssäkring, revision eller internkommunikation. De kan vara svåra att ersätta men skapar inget direkt kundvärde.

De människor som finns i den nedre högra kvadranten är de som presterar något som skapar direkt kundvärde. I den övre högra kvadranten finns stjärnorna inom företag.

Dessa anställda bidrar mest till förädlingsvärdet och utvecklingen för organisationen.

Dessa kan vara forskare inom kemi, duktiga säljare, projektledare, filmstjärnor som har kunskaper, kreativitet och erfarenhet. Dessa människor skapar sådana produkter och tjänster som kunderna efterfrågar. Inom denna kvadrant finns ett företags humankapital och som är en viktig tillgång. De andra tre kvadranterna är kostnader för arbetskraft.³⁷ När företagsledare säger ”medarbetarna är vår viktigaste resurs”, menar de medarbetare i den övre högra kvadranten.³⁸

En annan intressant aspekt är att det tilltagande intresset hos anställda för aktieoptioner och aktieinnehav visar att företag kan behålla humankapital genom att förena det med ekonomiskt kapital. Microsoft har aldrig haft långfristiga skulder utan de anställdas ägande är ett bra exempel på hur kunskapssamhället har förändrat företagets natur. Hela företagets börsvärde har tillkommit genom internt betalningsflöde.³⁹

37 Intellektuellt kapital, Thomas A. Stewart, 1999, s. 126-127

(22)

3.1.2 Strukturkapital

Strukturkapitalet kan bestå av databaser, mjuk- och hårdvara, patent, varumärken, organisationsstruktur, innovationer, arbetsprocesser, tekniker, personalprogram och all annan organisationskapacitet. Denna strukturs mening är att stödja arbetet i företaget.

Detta kapital är den del av det intellektuella kapitalet som finns kvar när en anställd går hem. Strukturkapitalet ägs av företaget till skillnad mot humankapitalet och tillhör hela organisationen.⁴⁰ De delar som finns inom strukturkapitalet kan säljas och företaget kan stämma dem som använder dessa utan tillstånd.⁴¹ Om strukturkapitalet förvaltas på ett bra sätt ökar produktiviteten och specialistkunnandet kartläggs och fördjupas. Det gäller att använda tekniken på rätt sätt; hög tillgänglighet och utnyttjandegrad för att erhålla så stora vinster som möjligt.⁴² Ett citat av Andrew Carnegie lyder:

”Det enda oersättliga kapital en organisation äger är de anställdas kunskap och kompetens. Produktiviteten hos det kapitalet beror på hur effektivt folk delar med sig av sin kompetens till dem som kan använda den.”

Strukturkapitalet tar hand om de anställdas kunskaper och förmedlar det till företagets kunder. Kapitalet fördelar företagets resurser som stöd för de anställdas idéer och arbete. Medarbetarna förses med information för att göra ett bättre arbete men de kan också överlastas med trivial information och på så sätt blir informationen för mycket och överbelastar de anställda. Det är viktigt att företagen i kunskapssamhället tänker på detta så att strukturkapitalet stödjer och inte kväver de anställda.⁴³

Enligt Edvinsson och Malone innehåller strukturkapitalet av tre delar;

organisation, innovation och process. Organisationskapitalet består av företagets investeringar i system, verktyg och verksamhetsfilosofi som ökar kunskapsflödet, både i organisationen och i leverantörskontakterna. Innovationskapitalet består av skyddade affärsrättigheter, intellektuell egendom, samt den kunskapen att skapa och

marknadsföra nya produkter och tjänster. Processkapital är de arbetsprocesser, tekniker och personalprogram som stärker och ökar effektiviteten i produktionen.⁴⁴

44 Det intellektuella kapitalet, Leif Edvinsson & Michael S. Malone, 1998, s. 56-57

(23)

Teori

3.1.3 Kundkapital

Detta kapital är det viktigaste av de tre delarna inom intellektuellt kapital. Varje företag med kunder har också kundkapital där kundrelationerna är av störst vikt för ett företags värde. Uppföljningen av detta kapital är relativt enkelt, då man kan följa marknadsandelarna, antal kunder som stannar kvar och antal kunder som överger företaget. På detta sätt kan man då också mäta lönsamheten per kund.⁴⁵

Kundkapital är inte något nytt kapital, det har alltid funnits fast dolt inom

”goodwill”. När ett företag säljs för mera än det bokförda värdet har man dragit värdet för patent och upphovsrätter.⁴⁶ Måttet på kundernas tillfredsställelse är viktigt att mäta för att se om kunderna är nöjda. Det finns tre mätbara egenskaper för att mäta denna tillfredsställelse: Lojaliteten mot kunder är kundkapitalets sporre som anger återköpsfrekvensen, täckningsgrad som anger hur mycket kunden handlar hos företaget som andel av de inköp som kunden potentiellt skulle handla hos företaget, och relativ prisokänslighet som anger motståndskraften mot konkurrenternas lockrop.⁴⁷

Kundkapitalet ägs av företaget och dess kunder. Det finns ett antal metoder för att se hur man skapar detta; Kvalitetsuppföljning och information om besparingar för båda parter genom att man delar på processer. Detta kan man göra med hjälp av kontroll eller utbyte av elektroniska data, lagersiffror och tillgänglighet, för att fastställa värdet av relationerna mellan företaget och dess kunder eller leverantörer.⁴⁸

48 Intellektuellt kapital, Thomas A. Stewart, 1999, s. 297-298

(24)

3.3 Vikten av information vid investeringar

Cykliska svängningar inom börsen är ett väl dokumenterat fenomen. Under vissa perioder, som sträcker sig över ett antal år, går index upp. Denna uppgång följs sedan av en period av nedgång, återigen följt av en uppgång och så vidare. Det är viktigt att man är medveten om detta och på så sätt sparar långsiktigt. Den längsta studie inom detta område gjordes mellan år 1871 och 1986. Sammanlagt innehöll denna tidsepok sammanlagt 22 negativa perioder med en genomsnittlig kursnedgång på 29,7 %.

Samtidigt kunde även 23 positiva perioder noteras, där vardera av dessa kursuppgångar innefattade en genomsnittlig uppgång på 87,3 %. Detta exempel visar varför en långsiktig placering är säkrare än en kortsiktig, eftersom man vid en kortsiktig placering kan ha oturen att pricka in en period av nedgång.⁴⁹

På kortare sikt finns det många faktorer som påverkar en akties kursuppgång eller nedgång. En faktor är, som i så mycket annat i ekonomin, utbud och efterfrågan. Om fler aktörer vill köpa aktier än det finns aktörer som är villiga att sälja går i regel priset upp. Aktörernas vilja att köpa eller sälja aktier påverkas i sin tur av många olika andra faktorer. En snabb nedgång i en akties kurs har generellt en psykologisk påverkan på innehavarna av dessa aktier och en del kommer att paniksälja på grund av detta. Detta leder till en negativ spiral där allt fler aktörer får kalla fötter och säljer sina aktier.⁵⁰ Förutom de psykologiska faktorerna finns även andra faktorer som påverkar marknaden. Förändringar i bolaget, som till exempel bytet av en VD kan påverka kursen. Denna påverkan blir positiv om den föregående VD:n var illa ansedd och negativ ifall VD:n i fråga var uppskattad för sitt arbete. Uppskruvade förväntningar på utdelning eller resultat kan leda till kursfall om dessa inte uppfylls. Det är därför viktigt att man håller sig informerad och samlar information om bolaget för att öka chanserna att göra en god affär.⁵¹

Även trender spelar en stor roll i kursutvecklingen hos en aktie. Om en aktie under längre tid gått upp eller ner brukar kallar man detta en trend. Sådana trender håller ofta i

49 Gewinnen mit Aktien, B. Klöckner, 2000, s. 35

50 Aktieboken 2004/2005, Unga aktiesparare, 2004, s. 95

(25)

Teori

sig. Därför är en tumregel att köpa aktier som har haft en stigande kurs under en längre tid eftersom dessa troligtvis fortsätter upp.⁵²

3.4 Fundamental analys

Handel med aktier är alltid förenad med en viss risk. Det kan vara svårt att veta om en aktie är köpvärd eller inte. Även om ett bolag visar fina siffror i sin årsredovisning så behöver detta inte betyda att aktien i fråga är köpvärd. Genom att granska ett företags ekonomiska ställning kan man snabbt få en uppfattning om hur motståndskraftigt företaget om det skulle stöta på problem. I regel är det två aspekter som man bör analysera för att få en uppfattning om företaget. Båda används för att utvärdera hur stabilt finansiellt företaget är. Den första aspekten undersöker företagets förmåga att hantera längre perioder av förluster utan att gå i konkurs. De två nyckeltal som man i regel utvärderar för att ta reda på risken att ett företag går i konkurs är JEK/Aktie samt Soliditet. Den andra aspekten behandlar företagets förmåga att betala sina kortfristiga skulder för att på så sätt återigen utvärdera risken för att företaget ska gå i konkurs, men denna gång som följd av likviditetsbrist.⁵³

Ett medel för att göra dessa utvärderingar av bolag, som blivit vanlig på senare tid, är den så kallade fundamentala analysen. I den fundamentala analysen utgår man från trender och tendenser i kursrörelser för att på så sätt hitta rätt tidpunkt för att köpa respektive sälja aktier.⁵⁴

3.5 Justerat eget kapital

Som tidigare nämnt är justerat eget kapital viktigt för att ett bolag skall överleva längre perioder av förluster utan att gå i konkurs.

Fig. 3.1 Justerat eget kapital, egen bild.

52 Gewinnen mit Aktien, B. Klöckner, 2000, s. 43

(26)

Det allra vanligaste sättet att beräkna det justerade egna kapitalet är att addera 70 % av de obeskattade reserverna till det redovisade egna kapitalet och därefter dividera summan med antalet utgivna aktier.⁵⁵

3.6 Soliditet

Ett företags betalningsförmåga på lång sikt kallas för soliditet. Soliditeten i ett företag är andelen eget kapital av det totala kapitalet inom företaget. Formeln för soliditet är företagets justerade egna kapital, det vill säga eget kapital + 70% av de obeskattade reserverna, dividerat med balansomslutningen. Balansomslutningen utgörs av företagets skulder och eget kapital. När ett företag går bra ökar i regel soliditeten och urholkas när företaget går dåligt under längre perioder. Vad som är en ”bra soliditet” är olika från bransch till bransch. Definitionen på bra soliditet står i relation till den graden av risk som är relaterad till branschen.⁵⁶

Fig. 3.2 Soliditet, egen bild.

3.7 Likviditet

Till skillnad från soliditeten är likviditet ett företags betalningsförmåga på kort sikt.

Detta är företagets samtliga omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder.

Generellt bör ett företag ha minst 100% likviditet, det vill säga omsättningstillgångarna skall vara minst lika stora som dom kortfristiga skulderna.⁵⁷

Fig. 3.3 Likviditet, egen bild.

(27)

Teori

3.8 Lönsamhet

Bolag som är attraktiva för långsiktiga placeringar har generellt en hög lönsamhet.

Jämförelser av bolagets tidigare lönsamhet genom åren gör det möjligt att med relativt stor säkerhet prognostisera lönsamheten för kommande år. Denna prognostiserande lönsamhet för framtiden visar om bolaget är ett intressant investeringsobjekt i dagsläget.⁵⁸

3.9 Vinst per aktie

Det finns flera sätt att beräkna vinst per aktie. På senare år har man börjat ta med extraordinära poster i resultaträkningen. Detta är på grund av att man tar redovisad nettovinst från balansräkningen, där dessa poster är inkluderade. Denna nettovinst divideras med antalet aktier och således uppkommer måttet vinst per aktie.⁵⁹

Fig. 3.4 Vinst per aktie, egen bild.

3.10 Räntabilitet

För att få ett mått på avkastningen som en aktie ger räknar man ut räntabiliteten vid en fundamental analys. Räntabiliteten blir på så sätt ett viktigt mått för att bestämma om det är värt risken att investera i aktien. Om räntabiliteten är låg kan det vara ide att istället placera pengarna i form av obligationer eller på bank där risken är betydligt lägre.⁶⁰

Fig. 3.5 Räntabilitet, egen bild.

3.11 Utdelning

Meningarna om hur pass inflytande utdelningar har för investeringar i aktier går oftast isär. Generellt ses ett bolag som delar ut en liten utdelning som ett företag som investerar mer i sin verksamhet och således kommer att vara mer konkurrenskraftig på

58 Aktieboken 2004/2005, Unga aktiesparare, 2004, s. 87 – 88

(28)

marknaden.⁶¹ De bolag som ger mycket utdelning anses vara stabila bolag som ofta kommer lite i skymundan av de mer snabbväxande och innovativa icke-utdelande bolagen.⁶²

Fig. 3.6 Direkt avkastning, egen bild.

Hur mycket som olika bolag brukar dela ut går allt som oftast att hitta i bolagets årsredovisning. Dessa utdelningar ger generellt en bra uppfattning om vad kommande utdelningar kommer att vara. Inom den fundamentala analysen brukar man räkna på två olika typer av mått gällande utdelningar. Den ena är direktavkastning som ger ett mått på den avkastning som aktien ger vid köp till nuvarande kurs. Generellt är denna avkastning mycket låg och brukar ligga på mellan två till fyra procent. Dock kan denna låga avkastning kompenseras av en eventuell vinst genererad av en kursuppgång.⁶³ Vid långsiktigt sparande är den effektiva avkastningen ett bättre mått på den totala värdeökningen som aktiesparandet genererar. Detta mått, som dock inte ger någon fingervisning om framtiden, är kursförändringen + samtliga utdelningar man fått dividerat med det kapital man en gång investerade.⁶⁴

Fig. 3.7 Effektiv avkastning, egen bild.

3.12 Kursnivå

För att göra en lyckad aktieaffär så krävs det, förutom att bolaget är vid god vigör, även att man lyckas med bedriften att göra sitt köp när aktien står i en bra kurs. Även om allt verkar stämma med företaget och de tidigare nämnda måtten indikerar att företaget är i god form kan det hända att bolagets aktiekurs är under- eller övervärderad. Det tidigare är nog inget som gör en olycklig men en övervärderad kurs gör att aktien inte längre är lika köpvärd. För att avgöra om en aktie är över eller undervärderad finns det tre olika mått som vi nu kommer att gå igenom och förklara.⁶⁵

61 Crystal clear, s. 24

62 Dividends with room to grow, s. 41

63 Aktieboken 2004/2005, Unga aktiesparare, 2004, s. 88 - 89

65 Aktieboken 2004/2005, Unga aktiesparare, 2004, s. 89 - 90

(29)

Teori

3.13 P/E – tal

P/E står för price/earning, det vill säga pris (kurs) genom vinst. Detta mått är förmodligen ett av de vanligaste måtten som analytiker använder sig av för att jämföra olika företags potentiella vinstavkastning. Förutom måttet på vinstavkastning ger även P/E –tal en fingervisning om ett företag är under- eller övervärderat.⁶⁶ Vad som är högt och vad som är lågt varierar även mellan branscher där till exempel verkstadsföretag brukar ligga mellan 8 och 15, läkemedelsföretag mellan 14 och 20. Det gäller alltså att även ta reda på vad som är normalt för den specifika branschen för att kunna göra en bra bedömning.⁶⁷

Fig. 3.8 P/E-tal, egen bild.

3.14 PEG – tal

Ett företags PEG – tal är företagets P/E tal i förhållande till tillväxten. Talet fås fram genom att dividera P/E talet med tillväxten i procent. En tumregel som man kan använda sig av vid PEG – tal är att undvika företag med högre PEG - tal än 1,5.⁶⁸

Fig. 3.9 PEG-tal, egen bild.

3.15 P/S – tal

Det sista kursvärderingsverktyget är ett ganska ovanligt mått. P/S står för price/sales och går ut på att aktiekursen divideras med försäljningen per aktie. Detta mått brukar användas för att hitta uppköpskandidater. Om ett företag har ett lågt P/S- tal är detta en indikation att företaget har chans att förbättra lönsamheten eller bli uppköpt.⁶⁹

Fig. 3.10 P/S-tal, egen bild.

66 An empirical analysis of the determinants of the p/e ratio in emerging markets, s166

(30)

4 E MPIRI

I följande kapitel presenteras en empirisammanställning med tillhörande resultat från enkätundersökningen.

4.1 Allmänna frågor

Våra tillfrågade analytiker har enligt egen utsaga tillräckligt med tid under en normal arbetsdag för att göra alla de analyser som de tycker är nödvändiga för att göra en bra investeringsbedömning. Således ligger ingen prioriteringsaspekt tillhanda vid bedömningarna. Om en analys av något slag utförs eller inte utförs, har således inte med tidsfaktorn att göra.

4.2 Allmänt om Intellektuellt kapital

När det gäller lättillgängligheten av information om ett företags intellektuella kapital går meningarna isär hos de tillfrågade. Alla de tillfrågade aktieanalytiker är i och för sig eniga om att det i dagsläget finns mycket information om intellektuellt kapital att hämta hos företagen, men problemet ligger snarare i att tolka trovärdigheten av denna information. Respondent Nr:4 skriver: ”Man kan inte gå efter vad företaget kommunicerar ut utan ska man titta på sådant som är lättfabricerat måste man undersöka det själv.”⁷⁰

Som fastställt finns i dagsläget mycket information om företagens intellektuella kapital lättillgänglig. Generellt sett uppfattas intellektuellt kapital som en viktig del av ett företags tillgångar. Mer exakt uttryckt så värderas intellektuellt kapital i ett bolag enligt analytikerna i undersökningen som minst lika viktigt eller viktigare än bolagets fasta tillgångar.

Även om redovisningen av det Intellektuella kapitalet i bolagen gjordes mer överskådligt så skulle analytikerna enligt utsaga förmodligen inte i någon högre grad använda intellektuellt kapital vid en investeringsanalys än vad de gör i dagsläget.

70 Respondent Nr: 4

(31)

Empiri

Möjligen skulle intellektuellt kapital kunna utnyttjas mer vid investeringsbedömning om det fanns mer kausalitet i redovisningen och en akties rörelse på börsen. Men, fortfarande återstår problemet med att det är bolagen själva som mäter och redovisar dessa mått på intellektuellt kapital. ”I praktiken är det mycket svårt och objektiviteten i all redovisning går att ifrågasätta, även när det gäller siffror och i synnerhet en uppskattning av intellektuellt kapital.”⁷¹

4.2.1 Strukturkapital

Generellt sett är strukturkapitalet i ett bolag den del av det intellektuella kapitalet som våra respondenter tar minst hänsyn till i analysprocessen. Även om strukturkapital generellt sett inte granskas i en högre grad, finns det vissa delar inom strukturkapitalet som kan vara intressant att granska noggrannare. Men detta är starkt beroende på vilken bransch företaget befinner sig i. Varumärken kan vara intressanta att granska om bolaget är verksam inom konsumentvarusektorn lika som patent för ett företag verksam inom läkemedelsindustrin. Trots att just varumärken och patent ansågs som viktiga var forskning och utveckling med ett medelvärde på 2.5 i undersökningen något som majoriteten av analytikerna inte tyckte var viktigt för en aktieanalys.

4.2.2 Kundkapital

Kundkapital var den del av det intellektuella kapitalet som de tillfrågade analytikerna ansåg som mest intressant vid en investeringsbedömning. Förändringar i till exempel ett företags Nöjd-kund-index, återköpsfrekvens eller marknadsandel sågs som viktiga mått bland respondenterna. Marknadsandelen var det mått som analytikerna i undersökningen ansåg ha en stor inverkan på investeringsbedömningen. I fråga 3, Kundkapital, har ett fiktivt Företag X under 12 år varit ledande på marknaden inom sin bransch. Under det senaste året har denna marknadsandel sjunkit till 25 %, från tidigare 35 – 40% beroende på ökad konkurrens och nya aktörer på marknaden. Denna information var med ett medelvärde av 4.8 den absolut viktigaste indikatorn vid en investeringsbedömning.

71 Respondent Nr: 4

(32)

4.2.3 Humankapital

De tillfrågade var överens om att ett företags humankapital var mycket viktigt för företagets framgång och överlevnad. Men som hjälpmedel för fondanalytikerna i deras investeringsbedömning var humankapital något som inte ansågs vara intressant att mäta och utvärdera. Grunden till denna inställning till att humankapital var ointressant som mått bottnade i två problem. Det första problemet, likt mångt och mycket annat vid mätning av intellektuellt kapital, är att det är svårt att mäta och utvärdera humankapitalet. Det andra problemet är att antalet anställda vid börsnoterade bolag i regel är ett ganska stort antal. Således blir påverkan av att en bra säljare eller annan kompetent anställd lämnar företaget inte särskilt avgörande. För mindre bolag kan detta vara förödande, men i och med att dessa bolag i regel inte är noterade på börsen är detta således irrelevant.

4.3 Vikten av information vid investeringar

Information om förändringar i och omkring bolaget har visat sig i exemplet med den minskade marknadsandelen vara information som är av stor vikt för de tillfrågade analytikerna. I denna avdelning av frågeenkäten var det således inte någon stor förändring av inställningarna. Händelser av större vikt som till exempel ett VD byte eller förändringar av de cykliska svängningarna som förekommer på börsen sågs som mycket viktig information. Det är dock viktigt att nämna att det i fallet med VD bytet egentligen inte är viktigt att utvärdera om han eller hon som person är ett bra val för bolaget. Det handlar om att förutsäga hur marknaden kommer att reagera på nyheten.

För fondanalytikern består således arbetet i att utvärdera om detta VD byte är en så pass betydande nyhet att den leder till en kursuppgång eller kursnedgång.

4.4 Nyckeltal

Nyckeltal har varit och är fortfarande, av svaret från analytikerna att döma, ett av de viktigaste verktygen för att göra en investeringsbedömning. I genomsnitt står den fundamentala analysen för 66 % av en investeringsbedömning. Även om analytikerna är eniga om att intellektuellt kapital är en viktig del av ett företag, så väljer analytikerna fortfarande att till störst del förlita sig på nyckeltal i investeringsbedömningen.

(33)

Empiri

Lönsamheten och ett företags P/E-tal ses som de allra viktigaste måtten i en investeringsbedömning. Av de tillfrågade så tyckte hälften att lönsamheten spelade en mycket viktig roll vid en investeringsbedömning och hälften tyckte att lönsamheten spelade en ganska stor roll vid en investeringsbedömning, vilket gav ett medelbetyg på 4.5. P/E-talet följde tätt efter med ett medelbetyg på 4.3.

Av de andra betygsatta investeringsmåtten var Justerat Eget Kapital det mått som klassades som det minst inflytesrika måttet vid en investeringsbedömning. Justerat Eget kapital fick ett snittbetyg på 2.0 vilket är betyget ganska lite inflytande. Soliditet och PS-tal var två mått som båda fick medelbetyget 2.3 och således är de två mått som är näst minst användbara vid en investeringsbedömning.

Tre mått hamnar i gråzonen mellan flitigt använda och sällan använda mått av analytikerna. Dessa var de som endast hade medelmåttigt inflytande vid investeringsbedömningen och var Likviditet och PEG-tal, båda med ett medelbetyg på 3.0, samt Räntabilitet med ett medelvärde på 2.8.