Uppsala universitet
Företagsekonomiska institutionen
Kandidatuppsats, 15 hp
Höstterminen 2012
Handledare: Thomas Carrington
Inlämningsdatum: 26 februari 2013
Intellektuellt kapital:
En svårfångad värdeskapare
Kandidatuppsats av:
Sammandrag
Intellektuellt kapital anses av många vara en av de största drivande faktorerna till företags framgång och i litteraturen värderas den ofta som skillnaden mellan ett företags
marknadsvärde och dess bokförda värde. Market-to-book ratio är det relativa måttet som beskriver denna skillnad och gör det möjligt att jämföra detta värde med andra företag. Målet med denna uppsats är att undersöka hur företag redogör för sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i företags market-to-book ratio. Frågeställningarna som besvaras är huruvida det finns något samband mellan ett företags market-to-book ratio och dess
redogörelser för intellektuellt kapital i dess årsredovisningar och om det finns något samband mellan dessa redogörelser och förändringar i market-to-book ratio. För att mäta redogörelser för intellektuellt kapital gjordes innehållsanalyser. Totalt undersöktes 60 företags
årsredovisningar på Stockholmsbörsens Large- och Mid Cap. Resultatet tyder på att samband mellan företags market-to-book ratio och dess redogörelser för intellektuellt kapital saknas, undersökningen fann inte heller något samband mellan redogörelser för intellektuellt kapital och förändringar i market-to-book ratio.
Nyckelord: innehållsanalys, intellektuellt kapital, market-to-book ratio, redogörelse,
1
Innehållsförteckning
1. INLEDNING: INTELLEKTUELLT KAPITAL -‐ ETT (O)SYNLIGT VÄRDE? ... 2
POTENTIELLT SAMBAND ... 4
UPPSATSENS DISPONERING ... 6
2. MER OM INTELLEKTUELLT KAPITAL – TEORETISK BAKGRUND ... 6
HUMANKAPITAL ... 8
INTERN STRUKTUR ... 9
EXTERN STRUKTUR ... 9
TIDIGARE STUDIER ... 10
3. METOD ... 12
OPERATIONALISERING AV INTELLEKTUELLT KAPITAL ... 13
BESKRIVNING AV URVALET ... 15
OPERATIONALISERING AV MARKET-‐TO-‐BOOK RATIO ... 17
STATISTISK ANALYS ... 17
HÄNSYN TILL ÅRSREDOVISNINGENS STORLEK ... 18
4. EMPIRISK BESKRIVNING OCH ANALYS ... 18
INNEHÅLLSANALYSEN ... 18
BÖRSVÄRDE OCH MARKET-‐TO-‐BOOK RATIO ... 20
EXTREMVÄRDEN ... 20
SAMBANDET MARKET-‐TO-‐BOOK RATIO OCH INTELLEKTUELLT KAPITAL ... 21
SAMBANDEN MED FÖRÄNDRING I MARKET-‐TO-‐BOOK RATIO ... 23
5. RESULTATDISKUSSION ... 24
UTREDNING AV BRANSCHENS INVERKAN PÅ RESULTATET ... 25
MARKET-‐TO-‐BOOK RATIO MISSVISANDE? ... 25
INNEHÅLLSANALYSENS ANVÄNDBARHET ... 27
6. SLUTSATS ... 28
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING OCH IMPLIKATIONER FÖR PRAKTIKER ... 29
7. REFERENSER ... 30
8. BILAGOR ... 33
BILAGA 1: INNEHÅLLSANALYS OCH FÖRKLARING AV SÖKORD ... 33
BILAGA 2: LISTA PÅ FÖRETAG (STUDIEOBJEKT) FÖRDELAT ÖVER BRANSCH (ANTAL) ... 39
2
1. Inledning: Intellektuellt kapital - Ett (o)synligt värde?
I en värld av komplexa företagskonstruktioner där produktionen kan bero på olika partnerskap kan den traditionella balansräkningen bli irrelevant när det kommer till att förutspå framtida intäkter och konkurrenskraft (Edvinsson och Malone, 1998, s.23). Detta påstående kan förklaras genom att när industrin blir allt mer kunskapsbaserad minskar de materiella tillgångarnas betydelse för företagsvärderingen. Därför påstår forskare att det intellektuella kapitalet på senare år har fått allt större utrymme i marknadsvärdet eftersom immateriella tillgångar såsom exempelvis företagets styrning, personalens kunskap och mjukvaror har fått en ökad betydelse för företagens framgång.
Forskarna har idag ingen enhetlig definition av vad intellektuellt kapital är. Även fast det har funnits ett stort intresse inom området så har det varit svårt att hitta tydliga terminologier och definitioner. Intangibles, Intangible assets, intangible resources, intellectual capital,
intellectual property, intellectual resources, immaterial values och knowledge assets är de definitioner som Choong (2008) finner att forskare använt sig av för att förklara fenomenet av osynliga tillgångar i företag som hjälper de materiella tillgångarna att skapa ett värde.
Hancock, Plowman och Tan (2008) instämmer med att det intellektuella kapitalet inte har någon entydig definition, men värdet brukar ofta uttryckas som skillnaden mellan företagets marknadsvärde och dess bokförda värde. Denna skillnad uttrycks ofta som market-to-book value eller market-to-book ratio.
3
Ax et al. (2009, s.462) menar att det generellt sett finns två huvudsakliga uppfattningar om hur immateriella tillgångar ska behandlas i framtiden. Den första är att utöka upptagandet av immateriella tillgångar i balansräkningen. Detta förväntas öka användbarheten av de
finansiella rapporterna för investerare eftersom det ska visa ett mer realistiskt bokfört värde hos företaget. Den motsatta uppfattningen är att ingenting skall göras för att detta skulle kunna göra redovisningen mer manipulerbar och därför minska dess trovärdighet. Penman (2009) ställer sig bakom det andra påståendet och menar att det är överflödigt att blanda in osäkerhet i balansräkningen när det redan finns en resultaträkning att redovisa dessa
investeringar i. Han menar att redovisningsekonomerna ska låta analytikerna analysera och att de själva enbart ska visa information som är tillförlitlig.
Ett stort problem med att ta upp det intellektuella kapitalet i balansräkningen har varit svårigheterna med att mäta och sätta ett värde på det. En av de vanligare metoderna att mäta det intellektuella kapitalet är som nyss nämnt skillnaden mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet, det vill säga market-to-book value. Premissen, där marknadsvärdet är lika med det bokförda värdet plus det intellektuella kapitalet, skapar ett problem eftersom denna metod föreslår att det intellektuella kapitalet är beroende av aktiepriset. Aktiepriset kan fluktuera utan att någon fundamental förändring på det intellektuella kapitalet har ägt rum (Hancock et al., 2008). Många av dagens tillgängliga mätmetoder har fått utstå kritik på grund av att de kan vara för subjektiva eller att de är oprecisa som det tidigare fallet med market-to-book value.
Avsaknaden av intellektuellt kapital i redovisningen har lett till att forskare letat efter andra metoder för att värdera icke-finansiell information. Innehållsanalyser har varit ett av
forskarnas viktigaste instrument för att mäta och undersöka hur företag redogör för sitt intellektuella kapital. Detta beror på att det sällan finns några konkreta värden på redovisat intellektuellt kapital och därför utgår innehållsanalyserna från att identifiera olika begrepp, eller fenomen, utifrån ett givet set av indikatorer för intellektuellt kapital. Mouritsen, Larsen och Bukh (2001) finner att redogörelser för intellektuellt kapital sällan handlar om finansiella siffror, utan för det mesta handlar det om att genom berättelser framställa organisationen som en kapabel, flexibel organisation med god kvalitet. Siffror, som inte nödvändigtvis är
4
poängterar att den effektiva marknadshypotesen föreslår att aktiepriset reflekterar värdet av all publikt tillgänglig information, men trots att statistisk information bekräftar sambandet så framhäver Bontis att årsredovisningar fortfarande en prioriterad informationskälla för
individer som vill ta reda på en organisations finansiella status.
Potentiellt samband
Om det intellektuella kapitalet nu har en stor påverkan på företagens framtida värde, givet att företagen redogör för sitt intellektuella kapital i samma utsträckning som deras faktiska värde, så borde redogörelser för intellektuellt kapital vara korrelerat med market-to-book ratio eftersom intellektuellt kapital består av sådana tillgångar som saknar värde i balansräkningen. Investerare borde därför vara intresserade av vad och hur mycket företagen redogör för i sina årsredovisningar. Det är inte många tidigare studier som har undersökt sambandet mellan redogörelser för intellektuellt kapital och värdet på det intellektuella kapitalet i form av market-to-book ratio, men de studier som finns har visat motstridiga resultat. Exempelvis har Abdolmohammadi (2005) funnit att redogörelser för intellektuellt kapital är positivt korrelerat med en positiv utveckling av börsvärdet, men å andra sidan har Vergauwen, Bollen och Oirbans (2007) påträffat en svag negativ korrelation.
Vidare styrker annan forskning att redogörelser för intellektuellt kapital, eller immateriella tillgångar, kan vara värderelevant för investerare (se till exempel Nayyar, 1995; Wyatt, 2008; Simpson, 2010). Wyatt (2008) förklarar att information är värderelevant när den är associerat med investerares värderingar och är reflekterad i företagets marknadsvärde. Med andra ord så har information om immateriella tillgångar betydelse för investeraren och därför menar Simpson (2010) att kraven på redovisning av immateriella tillgångar borde öka, men hon kommenterar också komplexiteten av en sådan lagstiftning, då det är väldigt företagsspecifikt vilka immateriella tillgångar som är av betydelse. Bristen på regler kring vad som ska
redovisas och det faktum att dessa redogörelser sker på frivillig basis är enligt Simpson (2010) problematiskt eftersom att det minskar företagens jämförbarhet. Detta gör också att företagen inte heller är tvungna att vara konsekventa i det som de redogör för, vilket försvårar analysen för investeraren.
5
återges i företagets market-to-book ratio. Market-to-book ration har fått utstå en del kritik mot att det anses vara ett trubbigt mått, men vi tror ändå att det ska finnas ett samband mellan detta och företagets intellektuella kapital. Idag saknas det konkreta sätt att mäta det intellektuella kapitalet. En vanlig metod att mäta detta är genom innehållsanalyser där företagets redogörelser för intellektuellt kapital undersöks. Denna uppsats har som mål att undersöka hur företag redogör för sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i företagets market-to-book ratio. För att svara på huruvida market-to-book ratio är ett bra mått på intellektuellt kapital vill vi undersöka sambandet mellan market-to-book ration och
redogörelserna för det intellektuella kapitalet. Frågeställningen som denna uppsats ämnar besvara är således:
1. Finns det ett samband mellan market-to-book ratio och företags redogörelser för intellektuellt kapital?
Den effektiva marknadshypotesen föreslår att all tillgänglig information påverkar aktiepriset oavsett om den är offentlig eller inte (Larsson, 2009). Empiriska studier har dock visat att aktiemarknader allt som oftast inte är helt effektiva. Bland annat argumenterar Bontis (2003) för att årsredovisningar fortfarande är väldigt betydande informationskälla för investerare. Således borde också redogörelser för intellektuellt kapital påverka aktiepriset och därmed även market-to-book ratio. Därför kompletterar vi den första frågeställningen med följande fråga:
2. Finns det något samband mellan redogörelser för intellektuellt kapital och förändringar i market-to-book ratio?
Utgångspunkten för studien är antagandet att market-to-book ratio är ett bra mått på intellektuellt kapital. Detta innebär att företag som har en hög market-to-book ratio också innehar en stor mängd intellektuellt kapital och vice versa. Samtidigt tror vi att företag som har en stor mängd intellektuellt kapital även redogör mer för detta än företag som har en liten mängd intellektuellt kapital. Därför borde det finnas ett samband mellan market-to-book ratio och mängden redogörelser för intellektuellt kapital.
6
årsredovisningens offentliggörande, vilket inträffar först ett par månader efter räkenskapsårets slut. Därför antas dessa redogörelser påverka följande års börskurs och därmed företagets market-to-book ratio.
Uppsatsens disponering
Föremål för studien är 60 bolag noterade på Large- och Mid Cap på Nasdaq OMX Nordic Stockholm (Stockholmsbörsen). Den svenska marknaden anses vara en lämplig marknad för oss att undersöka på grund av dess tillgänglighet samt författarnas förkunskaper om svensk aktiemarknad. Innehållsanalyser används som metod för att kartlägga redogörelserna för intellektuellt kapital. Sedan genomförs korrelationsanalyser för att undersöka och åskådliggöra eventuella samband mellan variablerna.
I kapitel 2 förklaras det mer om vad intellektuellt kapital är för något samt hur det kan klassificeras. Där tillkommer det en genomgång av tidigare studier som jämför bland annat tidigare innehållsanalyser. I kapitel 3 görs en genomgång av undersökningsmetoden samt en beskrivning av urvalet. Resultatet av informationsinsamlingen samt korrelationsanalyser av insamlad data beskrivs sedan i kapitel 4. I kapitel 5 förs en resultatdiskussion och i kapitel 6 finns en sammanfattning tillsammans med implikationer för praktiker och förslag till vidare studier.
2. Mer om intellektuellt kapital – Teoretisk bakgrund
7
vinst. Genom en jämförelse av tidigare forskning och diverse ordböcker finner Marr och Moustaghfir (2005, s.1116) följande definition:
”Intellectual capital embraces any valuable intangible resource gained through experience and learning that can be used in the production of further wealth.”
Generellt förefaller det som att det intellektuella kapitalet utgörs av immateriella tillgångar så som exempelvis kundrelationer, organisationsstruktur och know-how. Hancock et al. (2008) förstärker begreppsförvirringen genom att förklara att det finns många olika indelningar av kategorier inom det intellektuella kapitalet. När forskare försöker att förklara det intellektuella kapitalets uppbyggnad ges det ofta olika svar som dock i viss mån innehar samma betydelse. Enligt Edvinsson och Malones ”Skandianavigator” (1997, s.27 och 91) består det
intellektuella kapitalet av humankapital och strukturkapital där organisationskapital och kundkapital är underkategorier till strukturkapitalet. Andra forskare som exempelvis Chen, Zhu och Xie (2004) lyfter ut innovationskapital som en egen kategori vilket annars fungerar som en underkategori till organisationskapital enligt Skandias värdeschema (Edvinsson och Malone, 1997, s. 75). Chen et al. (2004) menar att i den ”nya ekonomiska eran” är innovation en viktig del i företagets långsiktiga konkurrenskraft och att betrakta innovationskapitalet som en del av strukturkapitalet undervärderar vikten av innovation. En mer omfattande tolkning görs av Brooking (1996) som identifierar följande komponenter hos det intellektuella kapitalet: marknadstillgångar, immateriella rättigheter, humancentrerade tillgångar och infrastrukturella tillgångar. De olika kategorierna är relaterade till varandra då värde skapas genom lämpliga aktiviteter som förbinder dessa (MERITUM1, 2002; Chen et al., 2004). En utav de modeller som fått mest genomslagskraft vid identifieringen av intellektuellt kapital är Sveibys ”Intangible asset monitor” (Choong, 2008; Bozzolan, Favotto och Ricceri, 2003). Sveibys definition går ut på att det intellektuella kapitalet delas upp i de anställdas kompetens, intern struktur och extern struktur (Sveiby, 1997). På senare tid har de anställdas kompetens fått kallas humankapital i undersökningar som tillämpat Sveibys uppdelning. Humankapitalet ägs inte av företaget, men omfattar i korthet de anställdas kompetens och inkluderar deras
1 MERITUM är en utredningsgrupp tillförordnad av EU som har i uppgift att utreda det intellektuella kapitalets
roll i värdeökningar i kapital, samt att producera riktlinjer för att mäta och redogöra för det intellektuella kapitalet. MERITUM är en akronym som står för ”measuring intangibles to understand and improve innovation management”.
8
förmåga att agera i olika situationer inom företagets verksamhet. Dessa förmågor kan
exempelvis förstärkas genom utbildning och erfarenhet. Den interna strukturen anses omfatta det som finns kvar inom företaget när de anställda har gått hem och här ingår bland annat interna processer, system och immateriella rättigheter. Den tredje kategorin, den externa strukturen, utgörs av företagets förhållande till omvärlden och kan innefatta exempelvis relationer till leverantörer och kunder. En stor del av den senare forskningen har utgått ifrån denna modell, men i vissa fall har modellen modifierats något. Ett exempel är Guthrie och Petty (2000) som utifrån ”Intangible asset monitor” har arbetat fram vissa ledord som ska vara användbara indikatorer för intellektuellt kapital.
Vilken av de ovanstående uppdelningarna som används har en mindre betydelse för undersökningen på grund av att deras innehåll är snarlika (Choong, 2008). Sveibys (1997) modell är den som används oftast i senare forskning och därför kommer denna att användas för att ge en grundstruktur till arbetet. Nedan kommer en djupare förklaring på humankapital, intern struktur och extern struktur.
Humankapital
Humankapitalet, eller de anställdas kompetens som det uttrycktes till en början, är det intellektuella kapitalets fundament, vilket behövs för att kunna utföra andra funktioner inom det intellektuella kapitalet (Chen et al., 2004). Enligt Edvinsson och Malone (1997, s. 29) består humankapitalet bland annat av den kunskap, skicklighet och innovativa förmåga som de anställda besitter vid utförandet av deras arbetsuppgifter. Humankapitalet kan inte ägas av företaget eftersom det är individerna som besitter kunskapen. Sveiby (1997) definierar humankapital på ett liknande sätt och framhäver att humankapitalet inkluderar de anställdas kompetens och förmåga att agera i olika situationer. Detta kan i förlängningen uttryckas som den ”förmåga, kunskap, skicklighet, erfarenhet, motivation, kreativitet och
innovationsförmåga” (Ax et al., 2009, s.463) som individerna innehar. Humankapitalet är det
9
variabler som bestämmer humankapitalets värde. Andra forskare, som exempelvis Bozzolan et al. (2003) menar att genomsnittsålder och personalomsättning är kompletterande
bestämningsfaktorer till det humana kapitalet.
Intern struktur
Den interna strukturen benämns ibland som organisationskapital eller strukturkapital (Guthrie och Petty, 2000). Denna typ av struktur är till för att hjälpa de anställda att uppnå en så hög intellektuell nivå som möjligt och därmed maximera företagens prestanda (Bontis, 1998; Chen et al., 2004). Enligt Edvinsson och Malone (1997, s. 57) består den interna strukturen av innovationskapital och processkapital. Med innovationskapital menas bland annat intellektuell egendom, immateriella tillgångar och andra skyddade affärsmässiga rättigheter som
framkommit genom innovationer. Processkapital refererar däremot till de processer och tekniker som bidrar till att förbättra leveransen av produktionen. Intern struktur kan enligt Sveiby (1997) innehålla patent, modeller, koncept, datorsystem och administrativa system, men även företagets organisation och organisationskultur. Dessa är ägda av organisationen eftersom de anställda skapar dessa under arbetsförhållanden och därför kan ledningen vara mer säker på att investeringarna stannar inom företaget. Guthrie och Petty (2000) delar upp begrepp som bestämmer värdet av den interna strukturen i intellektuell egendom och
infrastrukturella tillgångar. Enligt dem så innehåller intellektuell egendom bland annat patent, kopieringsrätter och varumärkesskydd. Med infrastrukturella tillgångar menar de sådant som tillåter humankapitalet att fungera på ett tilltänkt sätt och hit räknas bland annat management filosofi, företagskultur, management processer, informationssystem, nätverkssystem och finansiella relationer.
Extern struktur
Den externa strukturen har i tidigare forskning även kallats för relationskapital och
10
mer bräckliga än investeringar i intern struktur, eftersom dessa relationer är mindre stabila (Sveiby, 1997). I MERITUM-rapporten (2002) definieras den externa strukturen som
företagets relation till intressenter, exempelvis kreditgivare, investerare, kunder, leverantörer, och deras uppfattning om företaget (Image, kundlojalitet, förhandlingsstyrka etcetera).
Guthrie och Petty (2000) räknar begrepp som varumärke, kunder, kundlojalitet, företagsnamn, distributionskanaler, affärssamarbeten, licensavtal, kontrakt och franchisekontrakt som mått som kan vara avgörande när företagens externa struktur ska utvärderas. Enligt Chen et al. (2004) agerar den externa strukturen som en brygga och katalysator för det intellektuella utförandet och innehar den huvudsakliga uppgiften att konvertera intellektuellt kapital till ett marknadsvärde. Utan något kundkapital kan företaget inte uppnå någon organisatorisk prestation.
Tidigare studier
Innehållsanalyser av årsredovisningar har i forskningen varit av, som vi benämner det, kvantitativ och kvalitativ karaktär. Detta har haft olika konsekvenser för resultatet av undersökningarna.
Tidigare innehållsanalyser av kvantitativ karaktär använder specifika sökord som indikatorer på intellektuellt kapital. Eftersom dessa typer av undersökning är så pass rigida kommer de ofta fram till att intellektuellt kapital uttrycks väldigt begränsat i årsredovisningar. Detta beror förmodligen på att alltför specifika söktermer används. Ett exempel är Bontis (2003) som använde sig av 39 söktermer 2 som indikatorer på hur ofta intellektuellt kapital uttryckts i 10 000 kanadensiska årsredovisningar. Av dessa 39 termer återfanns endast sju och de återfanns i sin tur 74 gånger sammanlagt (Bontis, 2003). Bontis söktermer har återanvänts i flera andra undersökningar (Yi och Davey, 2010). Bharathi (2008) använde modellen för att undersöka 32 indiska kunskapsföretag inom bland annat teknologi-, nöjes- och
kommunikationsbranchen. I Bharathis (2008) fall återkom 13 av de 39 söktermerna, men det totala antalet träffar blev 203 stycken i årsredovisningarna. Även Brüggen, Vergauwen, och Dao (2009) använder en modifierad version av Bontis (2003) där 36 termer sorteras in i
2 Exempel på söktermer som Bontis (2003) använde sig av: Business knowledge, Corporate University,
11
Sveibys uppdelning, det vill säga, humankapital, intern struktur och extern struktur. De använder sig även av en till kategori där de fångar in information som rör intellektuellt kapital i allmänhet, ”general terms”. Endast 15 av totalt 36 termer redogjordes för i
årsrapporterna. Undersökningen, som behandlade 125 australiensiska företag mellan åren 2002-2004, bevittnade totalt 774 träffar på termerna, där “intellectual property” var den vanligast förekommande. Vafaei, Taylor och Ahmed (2011) bygger vidare på Brüggen med fleras undersökning och gör en jämförelse över landsgränser genom att undersöka
årsredovisningar från företag från fyra anglosaxiska länder, nämligen Storbritannien,
Australien, Hongkong och Singapore. Även här blir resultaten tämligen svaga och författarna uppger att årsredovisningarnas förmåga att reflektera intellektuellt kapital i företagen
begränsar undersökningen. I en studie utförd år 2005 tillämpar Abdolmohammadi en egen modell, inspirerad av tidigare forskare (bland annat Sveiby), som består av tio
huvudkategorier3 bestående av totalt 58 indikatorer, vilket skiljer sig från Sveibys klassiska modell som består av tre huvudkategorier. Trots att Abdolmohammadi har fler
huvudkategorier skiljer sig inte innehållet sig nämnvärt från Sveibys tredelning, utan innehållet skulle mycket väl kunna täckas in i den senare. Genom kvantitativa
innehållsanalyser av 58 amerikanska företags årsredovisningar under en femårsperiod (1993-1997) hittas ett tydligt positivt samband mellan frivilliga redogörelser av intellektuellt kapital och utveckling av marknadsvärdet. Enligt Abdolmohammadis undersökning får alltså företag med större antal frivilliga redogörelser för intellektuellt kapital en snabbare tillväxttakt i börsvärdet. Abdolmohammadis resultat skiljer sig dock mot Vergauwen, Bollen och Oirbans (2007) som genom innehållsanalyser av 60 företags årsredovisningar, 20 från respektive land (Sverige, Danmark och Storbritannien) fann ett svagt negativt samband mellan redogörelse för intellektuellt kapital i årsredovisningarna och market-to-book value. Vergauwen et al. (2007) misstänker dock att det är möjligt att skillnaden beror på att undersökningen gjordes i kölvattnet av it-bubblan och att detta eventuellt kan ha påverkat resultatet.
Studier av mer kvalitativ karaktär har också genomförts när det gäller att identifiera
företagens redogörelser för intellektuellt kapital. I dessa undersökningar bedömer forskarna innebörden av orden istället för att endast räkna ord. Många av dem sorterar in innebörden av meningar in i olika kategorier där de undersöker huruvida de är redogörelser för intellektuellt
3 Abdolmohammadi (2005) använder sig av följande kategorier: Brand, Competence, Corporate culture,
12
kapital. Bland annat använder sig Abeysekera och Guthrie (2005) av Sveibys uppdelning av det intellektuella kapitalet för att kunna utstaka 16 underkategorier som förklaras av totalt 45 definitioner. I 60 stycken årsredovisningar från två räkenskapsår som representerar 30 företag från Sri Lanka finner Abeysekera och Guthrie (2005) över 4000 referenser till intellektuellt kapital. En klar skillnad gentemot de kvantitativa undersökningarna. Även Yi och Davey (2010) använde sig av Sveibys uppdelning på ett liknande sett som Guthrie och Petty (2000) gjorde. Yi och Davey (2010) undersökte redogörelser för intellektuellt kapital bland kinesiska företag. De menar att det inte finns adekvata mekanismer för att mäta och redogöra för det intellektuella kapitalet, så därför uteblir redogörelser för dessa även om det finns önskemål att göra så. Vidare menar de att vissa företag inte väljer att redogöra för sitt intellektuella kapital på grund av att denna typ av information kan utnyttjas av företagens konkurrenter vilket kan ha negativa konsekvenser för företagen. De menar också att egenskaper inom organisationen, som exempelvis entreprenörskap hos de anställda och rutiner inom företaget, kan vara av känslig natur och kan lätt bli adopterad av deras konkurrenter och därför avstår företagen för att redogöra för sådan information.
Beattie och Thomson (2007) gör en jämförande undersökning mellan en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av ett företags årsredovisning. Detta gör de efter en extensiv
sammanfattning av indikatorer (ord och kategorier) som redogör för intellektuellt kapital. Den kvalitativa innehållsanalysen görs genom att de kodar av årsredovisningen mening för mening och de uppfattar 906 enheter av intellektuellt kapital utspritt över 260 meningar.
Jämförelsevis finner den kvantitativa undersökningen 105 termer av intellektuellt kapital efter att ha tagit bort irrelevanta sökträffar. Beattie och Thomsons (2007) kvantitativa analys skiljer sig från de andra kvantitativa analyserna ovan genom att denna använder sig av bredare definitioner av söktermer. De tar även hänsyn till i vilket sammanhang dessa termer nämns, vilket jämförelsevis förbättrar kvaliteten på undersökningen. Denna typ av elektronisk undersökning är känd som en “keyword-in-context”- eller KWIC-analys.
3. Metod
Krippendorff (2012, s.21) menar att en KWIC-analys är ett bra sätt att kombinera datorns snabbhet och objektivitet med människans förmåga att förstå och tolka dokument. Att
13
kvalitativa innehållsanalysen är mer tidskrävande och genomförandet av en sådan skulle ske på bekostnad av urvalets storlek. En innehållsanalys av mer kvantitativ karaktär skulle visserligen innebära en högre grad av objektivitet och ett ännu större urval av företag, men å andra sidan så bevittnar tidigare studier om vad som närmast kan liknas vid misslyckanden. Med hänsyn till undersökningens karaktär och den begränsade tidsramen ansågs en KWIC-analys vara mest lämplig.
Denna studie genomfördes med hjälp av innehållsanalyser av företags årsredovisningar, vilket, som redan har nämnts, är en välanvänd metod i sammanhanget. Innehållsanalysen är av elektronisk karaktär likt den som Beattie och Thompson (2007) genomförde och kan närmast liknas som en form av KWIC-analys. På elektroniskt vis söktes årsredovisningar igenom utifrån en viss samling sökord, som enligt tidigare undersökningar anses indikera på intellektuellt kapital. Antalet träffar registrerades och sedan undersöktes huruvida dessa sökord ansågs representera intellektuellt kapital genom att noggrant granska sammanhanget som dessa sökord återfanns i.
I innehållsanalysen togs ingen hänsyn till huruvida söktermerna utgjorde humankapital, intern struktur eller extern struktur. Gränsdragningarna mellan dessa kategorier var ibland hårfina och för att göra undersökningen mer tidseffektiv var detta en aspekt av undersökningen som föll bort. Exempelvis placerades “innovation” under intern struktur för att det framstod som att det var det som var den vanligaste kategori den hörde till, men vissa träffar skulle
egentligen tillhöra humankapital då det pratades om personalens innovativa förmåga. Vissa allmänna beslutsregler användes också för att avgöra huruvida sökorden kan hänföras till intellektuellt kapital. Dessa kan sammanfattas med att informationen ska vara
företagsspecifik, om termen nämns i allmänna sammanhang tas inte hänsyn till
informationen; informationen ska framgå tydligt, om informationen är i rubriker ses det som en redogörelse, är det i sidhuvud eller sidfot ignorerades träffen; samt att informationen inte ska utgöra beskrivningar av hur företagen gått till väga i redovisningen. I övrigt undersöktes hela årsredovisningen.
Operationalisering av Intellektuellt kapital
14
Beattie och Thomsons (2007) sammanställning. Sammanställningen har dock modifierats genom översättningar samt tillfall och bortfall av söktermer. Dessa tillfall och bortfall ansågs lämpliga eftersom många ord var synonymer och för att de inte ansågs brukbara i det svenska språket. Sökorden eftersöks i enklaste möjliga form för att fånga upp böjningar av orden. Ett exempel på detta är när sökordet engagemang eftersöktes så skrevs ”engag” in i sökfältet, vilket förutom engagemang även kan fånga upp ord så som engagerade medarbetare. Nedan följer en tabell som listar orden som eftersöks i innehållsanalysen. Förklaringar för alla sökord kan, tillsammans med innehållsanalysens resultat, utläsas ur bilaga 1.
TABELL 1: LISTA ÖVER SÖKTERMER FÖRDELADE I DE TRE HUVUDKATEGORIERNA; HUMANKAPITAL,
INTERN STRUKTUR OCH EXTERN STRUKTUR
Humankapital Intern struktur Extern struktur
Anställa Administration Allianser
Engagemang Databas Brand
Entreprenörskap Distribution Franchise
Erfarenhet Filosofi Hållbar utveckling
Expertis Flexibilitet Image
Frånvaro Forskning Konkurrens
HR FoU Konkurrenter
Human Resources Infrastruktur Kontrakt
Humankapital Innovation Kundbas
Hängivenhet Kultur Kundfokus
Jämställdhet Kvalitet Kundlojalitet
Know-‐how Licens Kundnöjdhet
Kompetens Mjukvara Kundorientering
Kreativitet Nätverk Kundrelation
Kunskap Patent Kundservice
Kvalifikationer Policys Marknadsandel
Könsfördelning Processer Marknadssegment
Ledarskap Programvara Miljö
Lojalitet Rutiner Partners
Motivation Rättigheter Reklam
Mångfald System Relation
Nöjdhet Uppförandekod Rykte
Personalomsättning Upphovsrätter Samarbeten
Rekrytering Socialt ansvar
Skicklighet Varumärke
Tolerans
Trivsel
Utbildning
15
I tabell 1 på föregående sida listas de 77 sökord som används som indikatorer för intellektuellt kapital. Fördelningen här är snarare estetisk än funktionell då vissa ord egentligen kan
återfinnas i mer än en kategori. Ett exempel är distribution, vilket kan hänvisas till både intern och extern struktur beroende på hur det används inom organisationen. Istället för att göra en subjektiv bedömning klumpades detta ihop till en post. Därför väljer vi också att inte dra några slutsatser kring vilken kategorityp som har störst påverkan eller liknande. För att generera ett mer koncist antal träffar togs vissa söktermer ur Beattie och Thomsons (2007) undersökning bort så som bland annat leverantörer, kunder och medarbetare. Dessa söktermer förväntades istället att fångas upp av andra, mer specifika, söktermer så att irrelevanta träffar som exempelvis ”leverantörsskulder” och ”kunde” filtrerades bort. Vidare förväntades termerna leda till att dubbla träffar registrerades som när exempelvis kompetens och
medarbetare eftersöktes. Om företaget då skrev om “medarbetares kompetens” så skulle detta generera två träffar, trots att den faktiska träffen är en, om vi ser till innebörden av meningen. Innehållsanalysens resultat kommer att presenteras på två olika sätt. Först presenteras
företagens totala antal träffar på intellektuellt kapital och sedan presenteras antalet kategoriträffar, som alltså visar hur många av sökorden som förekommer i företagens årsredovisningar. Genom att göra detta hoppas vi öka chansen för ett rättvisande resultat.
Beskrivning av urvalet
16
kompletterades urvalet med de 30 företag från Stockholmsbörsens Mid Cap som hade högst börsvärde den 31/12 20104.
Vi tillämpar Stockholmsbörsens uppdelning av företag efter bransch och denna består av tio olika kategorier, nämligen följande; Olja och gas; Råvaror; Industriverksamhet;
Konsumentvaror; Sjukvård; Konsumenttjänster; Telekommunikation; Allmännyttiga tjänster; Ekonomi; och Teknik. Företag inom ekonomisektorn togs bort på grund av att sådana bolag har en annorlunda kapitalstruktur i jämförelse med andra bolag. Det fanns totalt 16 stycken sådana företag i Large Cap vilka således togs bort. Även Hakon Invest på Large Cap föll bort på grund av att det närmast liknar ett finansbolag trots att det inte klassas som det på
Stockholmsbörsen. Ett företag på Large Cap, Semafo, introducerades på den svenska börsen 2011 och kan därför inte sättas i relation till de andra bolagen. Det samma gäller Byggmax på Mid Cap som börsintroducerades under 2010. Därför kompletterades urvalet från Mid Cap med Fenix Outdoor som hade det 31 högsta börsvärdet på Mid Cap per den 31/12 2010. Företag faller även bort på grund av att de inte har någon svensk årsredovisning för 2010 och därför kan inte vår modell för innehållsanalys tillämpas. Från Large Cap är dessa sex företag; Autoliv, Lundin mining, Millicom, Oriflame, Stora Enso och Tieto. Swedish match på Large Cap föll bort på grund av att det hade ett negativt belopp på eget kapital 2010. Företag föll även bort på grund av de hade brutet räkenskapsår, exempelvis Hennes & Mauritz och Elekta. Branschtillhörigheterna av studiens objekt är tämligen ojämnt fördelad över åtta kategorier. Branschtillhörigheten är ingenting denna studie tar hänsyn till på grund av tidsramen, men det är fortfarande något som kan påverka resultatet. I bilaga 2 kan de företag som har varit
föremål för studien utläsas och vilken branschtillhörighet de har. Den bransch som är mest representerad är Industriverksamhet vilket 23 av företagen tillhör. Därefter kommer Konsumentvaror som är representerat av 10 bolag. Den minsta kategorin är
Telekommunikation som endast är representerat av Telia Sonera.
4 Kompletteringen med de 30 bolagen med högst börsvärde per den 2010-12-31 gjordes efter att finansbolag och
företag med brutet räkenskapsår hade exkluderats.
17 Operationalisering av Market-to-book ratio
Market-to-book ration definieras som ett mått på skillnaden mellan företagets marknadsvärde och dess bokförda värde.
𝑀𝑎𝑟𝑘𝑒𝑡 − 𝑡𝑜 − 𝑏𝑜𝑜𝑘 𝑟𝑎𝑡𝑖𝑜 =𝑀𝑎𝑟𝑘𝑛𝑎𝑑𝑠𝑣ä𝑟𝑑𝑒
𝐵𝑜𝑘𝑓ö𝑟𝑡 𝑣ä𝑟𝑑𝑒
För att undvika tillfälliga fluktuationer i aktiepriset så används det genomsnittliga
marknadsvärdet baserat på fyra olika tillfällen per år. Dessa tillfällen är 1 januari, 1 maj, 1 september och 1 januari nästföljande år. För att få genomsnittligt bokvärde delas ingående och utgående balans i balansräkningen på två.
Statistisk analys
För att bekräfta de eventuella sambanden som uppsatsen ämnar undersöka används
korrelationsanalyser. Denna analys grundar sig på Pearsons korrelationsanalys, vilket är den vanligaste metoden vid uppmätande av korrelationen mellan två variabler (Collins och Hussey, 2003, s. 236). Korrelationen anger hur starkt ett samband mellan två variabler är och huruvida sambandet är positivt eller negativt. Korrelationen, eller sambandet, anges i ett tal mellan -1 och 1. Ju närmare en korrelation är 0, desto svagare är sambandet. Ett starkt positivt samband mellan variablerna finns när korrelationen är nära 1 och när korrelationen ligger nära -1 kan ett starkt negativt samband utläsas.
18 Hänsyn till årsredovisningens storlek
Årsredovisningens storlek är troligen något som kommer att påverka mängden referenser till intellektuellt kapital. För att detta inte ska påverka resultatet i undersökningen skaleras antalet referenser till intellektuellt kapital genom att vi delar antalet referenser med antalet sidor i årsredovisningen. Genom att göra detta kommer referenserna till intellektuellt kapital att bli mer jämförbara sinsemellan företagen.
4. Empirisk beskrivning och analys
InnehållsanalysenI Bilaga 1 kan resultatet av innehållsanalysen utläsas samt definitioner av söktermer. Bland studiens 60 företag och våra 77 sökord registrerades totalt 38 130 träffar på sökorden, av dessa bedömdes 23 387 träffar, eller cirka 61 %, utgöra intellektuellt kapital. I genomsnitt bedömdes 390 träffar per årsredovisning representera intellektuellt kapital.
TABELL 2: ÖVERSIKT ÖVER DE 5 FÖRETAG MED LÄGST ANTAL TOTALA TRÄFFAR PÅ INTELLEKTUELLT
KAPITAL OCH DE 5 FÖRETAG MED HÖGST ANTAL TOTALA TRÄFFAR PÅ INTELLEKTUELLT KAPITAL
Företag Totalt antal träffar Kategori-‐träffar Market-‐to-‐book ratio
Vanligaste träff-‐kategori (antal) Beijer 60 22 2,02 Utbildning (9) ABB 63 28 3,03 Policys (8) Betsson 86 24 5,28 Partners (10) AarhusKarlshamn 105 22 2,26 Policys (29) Indutrade 135 25 4,22 Policys (20) SCA 724 37 1,03 Varumärke (148) Electrolux 726 47 2,71 Varumärke (171) SAS 802 51 0,82 Miljöpåverkan (107)
Atlas Copco 865 55 5,44 Hållbar
utveckling (94)
19
I tabell 2 på föregående sida visas de fem företag med lägst totalt antal träffar på intellektuellt kapital och de fem företag med det högsta totala antalet träffar på intellektuellt kapital. I tabellen kan det också utläsas i vilket antal kategorier dessa träffar har registrerats inom, företagets market-to-book ratio samt vilken som var den vanligaste träffen för respektive företag. AstraZeneca var det företag med flest antal träffar på intellektuellt kapital, 1799 stycken. Beijer noterades för lägst antal träffar, endast 60 stycken. Anmärkningsvärt är att ABB, vilket är ett av de företag med högst marknadsvärde, är det företag som hade näst minst antal träffar, det vill säga endast 63 stycken referenser till intellektuellt kapital. En annan referenspunkt för hur mycket företag redogör för intellektuellt kapital kan vara hur många söktermer företagen täcker in i sina årsredovisningar. Enligt detta redogör Atlas Copco för flest söktermer i sin årsredovisning (55 ord). Beijer och AarhusKarlshamn redogör för minst antal söktermer, 22 av 77 söktermer. Jämförelsevis redogör ABB och AstraZeneca för 28 respektive 53 söktermer.
Den sökterm med flest antal träffar på intellektuellt kapital var processer med 1745 träffar, följt av policys och varumärke, med 1712 respektive 1273 träffar. De söktermer med minst antal redogörelser för intellektuellt kapital var “know-how”, “upphovsrätt” och “image”, med två, fyra och fyra träffar. Vanliga orsaker till bortfall av sökträffar var referenser till
20 Börsvärde och market-to-book ratio
Företagens genomsnittliga börsvärde5 för 2010 varierar från Fenix Outdoors dryga 2 miljarder kronor till AstraZenecas 470 miljarder kronor. Medelvärdet för det genomsnittliga börsvärdet för 2010 är ungefär 45 miljarder kronor och medianen ligger mellan SAS och Axfood på ungefär 11 miljarder kronor, vilket i detta fall innebär att Axfood är Large Caps minsta bolag och SAS är Mid Caps största bolag sett till genomsnittliga börsvärdet 2010.
I slutet av 2011 hade företagens börsvärde6, jämfört med de sammas genomsnittliga börsvärde 2010, minskat med 5 % i genomsnitt. De tre företag med bäst utveckling av sitt börsvärde var Lundin Petroleum, Hexpol och Nibe som ökat med 195%, 147% , respektive 48%. Bland de företag som hade förlorat mest återfinns Active Biotech, SAS och PA Resources som tappat 81%, 75% respektive 70%.
Fyra företag har en genomsnittlig market-to-book ratio som är mindre än 1, dessa företag är Holmen, SAS, PA Resources och Eniro. Detta innebär att deras genomsnittliga börsvärde är mindre än det genomsnittliga egna kapitalet. Nio företag har en market-to-book ratio som är större än 5. Fyra företag har en market-to-book ratio som är större än 6, nämligen Active Biotech, Net Entertainment, Axis och Medivir, samtliga är företag från Mid Cap.
Extremvärden
De stora differenserna mellan företagen i market-to-book ratio och antalet träffar på
intellektuellt kapital varnar för att det kan finnas vissa extremvärden bland resultaten. För att kunna utesluta värden som är alltför avvikande i jämförelse till andra, användes lådagram för var och en av variablerna. Ett lådagram är ett vanligt verktyg för att identifiera extremvärden och visar de övre och undre kvartilerna i ett urval. De resultat som ligger mellan den övre och undre kvartilen, det vill säga den mittersta hälften av alla värden, utgör en låda, därav namnet lådagram. Utöver detta visar det också vilka resultat som ligger inom 1,5 kvartilavstånd från den övre och undre kvartilen. Resultat som ligger utom 1,5 kvartilavstånd markeras och tolkas
5 Genomsnittligt börsvärde har räknats ut genom multiplicera det totala antalet utestående aktier per den
2010-‐12-‐31 med medelvärdet för aktiekursen vid fyra olika tillfällen. Vid fall med väsentliga förändringar i antalet aktier så har aktiepriset räknats om till att matcha denna förändring vid de tillfällen som berörs.
6 Börsvärdet per den 2011-‐12-‐31 har beräknats på det totala antalet utestående aktier multiplicerat med
21
som extremvärden. I vår undersökning kommer extremvärden att uteslutas eftersom att det annars finns risk att dessa har stor påverkan på resultaten.
Beträffande market-to-book ratio för 2010 ligger fyra värden 1,5 kvartilavstånd från den övre kvartilen vilka således utesluts från de följande korrelationsanalyserna. Likaså kan ett värde vardera uteslutas för ”ord per sida” och ”träffar per sida” eftersom att de enligt ovanstående klassas som extremvärden.
Sambandet market-to-book ratio och intellektuellt kapital
FIGUR 1: SPRIDNINGSDIAGRAM MED TRENDLINJE SOM VISAR KORRELATIONEN MELLAN MARKET-‐TO-‐BOOK
RATIO FÖR 2010 OCH TOTALT ANTAL TRÄFFAR PÅ INTELLEKTUELLT KAPITAL SKALERAT PÅ ANTAL SIDOR I ÅRSREDOVISNINGEN.
22
mellan dessa är svagt negativ, -0,041, vilket tyder på att ett samband mellan antalet träffar på sökord som representerar intellektuellt kapital och market-to-book ratio saknas.
FIGUR 2 SPRIDNINGSDIAGRAM MED TRENDLINJE SOM VISAR KORRELATIONEN MELLAN MARKET-‐TO-‐BOOK
RATIO FÖR 2010 OCH ANTALET ENSKILDA ORD SOM REPRESENTERAR INTELLEKTUELLT KAPITAL SKALERAT PÅ ANTAL SIDOR I ÅRSREDOVISNINGEN.
Figur 2 utgörs av ett spridningsdiagram som visar sambandet mellan företagens market-to-book ratio och antalet söktermer som de redogör för delat med antalet sidor i
årsredovisningen. Detta diagram gör alltså ingen skillnad på hur många gånger termerna återkommer i årsredovisningen, men tar hänsyn till hur lång årsredovisningen är.
Korrelationen mellan market-to-book ration och antalet träffar på söktermer skalerat på antal sidor i årsredovisningen är positiv, 0,24, vilket antyder att en svag positiv korrelation mellan dessa variabler kan förekomma.
23 Sambanden med förändring i market-to-book ratio
FIGUR 3: SPRIDNINGSDIAGRAM MED TRENDLINJE SOM VISAR KORRELATIONEN MELLAN FÖRÄNDRINGEN I
MARKET-‐TO-‐BOOK RATIO (MELLAN 2010 OCH 2011) OCH TOTALT ANTAL TRÄFFAR PÅ INTELLEKTUELLT KAPITAL SKALERAT PER ANTAL SIDOR I ÅRSREDOVISNINGEN.
Figur 3 och Figur 4 är spridningsdiagram som visar korrelationen mellan redogörelser för intellektuellt kapital och förändringen i market-to-book ratio7. Liksom tidigare är träffarna skalerade per antal sidor i respektive årsredovisning. Även här är resultaten svaga och korrelationerna går åt olika håll. Korrelationen mellan förändringen i market-to-book ratio och totala antalet träffar på intellektuellt kapital är -0,043 och korrelationen mellan
förändringen i börsvärdet och antalet enskilda sökord som representerar intellektuellt kapital är 0,040. Korrelationerna ligger nära noll vilket antyder att det saknas samband mellan variablerna.
7 Förändringen av market-‐to-‐book ratio har räknats som kvoten av market-‐book-‐ratio per den 2011-‐12-‐31 och
24
FIGUR 4: SPRIDNINGSDIAGRAM MED TRENDLINJE SOM VISAR KORRELATIONEN MELLAN FÖRÄNDRINGEN I
MARKET-‐TO-‐BOOK RATIO (MELLAN 2010 OCH 2011) OCH ANTALET ENSKILDA ORD SOM REPRESENTERAR INTELLEKTUELLT KAPITAL SKALERAT PÅ ANTAL SIDOR I ÅRSREDOVISNINGEN.
5. Resultatdiskussion
Eftersom det intellektuella kapitalet ofta beskrivs som skillnaden mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet bör företag med en hög market-to-book ratio inneha en större andel intellektuellt kapital än företag med en låg market-to-book ratio. Om också mängden
25 Utredning av branschens inverkan på resultatet
Som ovanstående förtäljer så finner vi inget starkare samband mellan market-to-book ratio och redogörelser för intellektuellt kapital. Tidigare studier har ofta specialiserat sig i att undersöka kunskapsintensiva istället för samtliga företag, detta gjorde inte vi eftersom att antalet företag som vi kunde undersöka skulle begränsas. Dock så fann inte denna studie de resultat som förväntades, det vill säga att market-to-book ratio är korrelerat med redogörelser för intellektuellt kapital. För att jämföra och se om detta ”fel” kan bero på att vi även har valt företag i branscher som inte är kunskapsintensiva gjordes ytterligare korrelationsanalyser som är uppdelade enligt kunskapsintensiva och icke-kunskapsintensiva branscher. De branscher som vi har tolkat som kunskapsintensiva är sjukvård, konsumenttjänster, telekommunikation och teknik. I urvalet tillhörde 17 företag dessa branscher. Inte heller i dessa jämförelser kan vi utläsa några samband8.
Medelvärdet för de kunskapsintensiva företagens market-to-book ratio för 2010 är 5,41, jämfört med de icke-kunskapsintensiva företagens genomsnittliga market-to-book ratio för 2010 som är 2,50. Noterbart är att samtliga resultat som har tolkats som extremvärden tidigare i undersökningen tillhör de kunskapsintensiva företagen. Om dessa företag exkluderas från urvalet är den genomsnittliga market-to-book ration under år 2010, 2,59 för de övriga kunskapsintensiva företagen. För att kontrastera det hela ytterligare så är den genomsnittliga market-to-book ration för 2011, 2,98 för de kunskapsintensiva företagen. Dessa spretiga resultat kan tolkas som ett tecken på market-to-book rations oförmåga att reflektera det intellektuella kapitalet.
Market-to-book ratio missvisande?
Att ett samband mellan market-to-book ratio och redogörelser för intellektuellt kapital saknas kan ha flera förklaringar. En anledning kan vara att market-to-book ratio faktiskt, i enlighet
8 Korrelationen mellan det totala antalet träffar per sida på intellektuellt kapital och market-‐to-‐book ratio för
kunskapsintensiva företag är 0,081. Samma siffra för icke-‐kunskapsintensiva företag är 0,054. Korrelationen mellan kategoriträffar och market-‐to-‐book ratio för kunskapsintensiva företag är -‐0,107. Motsvarande värde för icke-‐kunskapsintensiva företag är 0,166. Ingen av korrelationerna är statistiskt signifikanta.
26
med kritiken, är ett trubbigt mått på hur stort intellektuellt kapital som företag har. En trolig förklaring är att det finns andra faktorer utöver det intellektuella kapitalet som påverkar market-to-book ration. Som tidigare har nämnts gör fluktueringar i företagets aktiepris att market-to-book ration, och som följd, värdet på företagets intellektuella kapital kan variera kraftigt under korta såväl som långa tidsintervall. Som ett försök att motverka denna effekt på market-to-book ration användes ett genomsnittligt värde på aktiepriset såväl som på företagets bokvärde i undersökningen. Ett annat intressant exempel är hur effekten av företagets
ekonomiska ställning påverkar market-to-book ration. SAS, PA Resources och Eniro är exempel på företag som under 2010 upplevt ekonomiska svårigheter. Eftersom innehavet av aktier i dessa företag är mer riskfyllt leder detta till att marknadsvärdet på dessa företag sjunker. I dessa fall har marknadsvärdet sjunkit så pass mycket att det redovisade egna kapitalet är större än dess marknadsvärde. Kritik har också riktats mot att market-to-book ration är inexakt på grund av att det bokförda värdet kan påverkas genom frivilliga eller tvingande åtgärder såsom avskrivningar och omvärderingar.
En svaghet med market-to-book ration är även att vissa delar av det intellektuella kapitalet kan vara bokfört, exempelvis goodwill. Ett potentiellt problem med goodwill är att förvärvat intellektuellt kapital inte alltid behandlas på samma sätt som internt genererad intellektuellt kapital. Företag som har en tillväxtstrategi baserad på företagsförvärv snarare än organisk tillväxt kan därför förväntas ha en större del bokfört intellektuellt kapital i balansräkningen. Resultatet kan därför bli något skevt ifall ingen justering för detta görs. Ponera att två företag med likvärdiga börsvärden och likvärdig mängd intellektuellt kapital där det ena företaget satsar på att växa genom förvärv medan det andra företaget satsar på organisk tillväxt. Detta innebär att det första företaget skulle ha ett högre bokfört värde och därmed en lägre market-to-book ratio. Denna studie har inte tagit hänsyn till den effekt som bokfört intellektuellt kapital kan ha på market-to-book ration, men själva faktumet att market-to-book ration påverkas av bokförda värden som exempelvis goodwill förstärker bilden av att market-to-book ratio inte är ett pålitligt mått på ett företags intellektuella kapital.
Tidsperioden som studien undersökte kan ha påverkat resultatet. 2010 återhämtade sig Stockholmsbörsen efter finanskrisen som inleddes 2008, medan 2011 återigen var ett dystert år för investerare. 2010 kännetecknades alltså av stora uppgångar i aktiekurserna, medan 2011 var nedgångarnas år. Det är möjligt att detta påverkar resultaten och manipulerar exempelvis market-to-book ration från vad den egentligen skulle vara vid normalt marknadsläge.
27
market-to-book ratio för hela året) kan skillnaderna mellan börsvärdet 2011 bli både större och mindre än den faktiska uppgången alternativt nedgången.
Innehållsanalysens användbarhet
Om nu market-to-book ration, trots ovanstående och undersökningens resultat, är ett bra mått på intellektuellt kapital får vi titta närmare på innehållsanalysens förmåga att fånga upp och återge företagets intellektuella kapital. Innehållsanalysens förmåga att återspegla det
intellektuella kapitalet i ett företag kan exempelvis begränsas av mängden information företaget redovisar eller att innehållsanalysen i sig är otillräcklig. Eftersom det intellektuella kapitalet ofta anses som en av de viktigaste komponenterna i ett företags värdeskapande är det tänkbart att mängden information som företaget redogör för bestäms av strategiska orsaker. Vergauwen et al. (2007) menar att det kan finnas en rädsla bland cheferna att redogöra för sina konkurrensfördelar i tron om att konkurrenter skulle kunna dra fördel av sådan
information. Abdolmohammadi (2005) menar också att det kan föreligga ett visst cost-benefit problem hos företagen eftersom hanteringen av information rörande intellektuellt kapital ibland medför kostnader som är relativt stora jämfört med fördelen att redovisa
informationen. I denna undersökning har mängden redogörelser för intellektuellt kapital skiljt sig i stor utsträckning mellan olika företag, vilket kan förklaras av att företagen har olika strategier.
En annan förklaring som kan ha betydelse för innehållsanalysens tillräcklighet som metod är hur årsredovisningarna står sig som informationskälla jämfört med andra informationskällor. Förmodligen finns det andra informationskällor som har betydelse för marknadsvärdet och detta kanske kan innebära att årsredovisningen i sin traditionella form inte längre fyller samma funktion som den en gång gjort. Ett exempel på detta kan vara Tele2s årsredovisning för 2010 som exkluderades från urvalet eftersom denna endast innehöll
28
Innehållsanalyser har även som metod fått utstå kritik från vissa forskare, vilket också har diskuterats i metoddelen. Vanlig kritik har varit att innehållsanalyser lätt kan bli subjektiva och kan därför missa, alternativt, ta med för mycket information. Innehållsanalyser som gjorts för att utreda företags redogörelser för intellektuellt kapital har fått kritik för att vara för snäva. Trots detta har innehållsanalyser varit en vanlig metod i undersökningar av
redogörelser för intellektuellt kapital. Denna undersökning använde en form av “key-word-in-context”-analys för att kombinera objektiviteten och snabbheten i en elektronisk
innehållsanalys med möjligheten att kontrollera korrektheten i sökträffarna. För att öka reliabiliteten gjordes två stycken korrelationsanalyser, en som tog hänsyn till det totala antalet träffar på intellektuellt kapital och en som endast tog hänsyn till hur många söktermer som återfanns. Resultaten av dessa blev likartade.
6. Slutsats
Målet med denna uppsats var att undersöka hur företag redogör för sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i företagets market-to-book ratio. Redogörelserna, som
undersöktes med hjälp av en innehållsanalys, varierade kraftigt mellan företagen, vilket också market-to-book ration gjorde. Frågeställningarna som skulle besvaras var (1) huruvida det finns något samband mellan ett företags market-to-book ratio och dess redogörelser för intellektuellt kapital i dess årsredovisningar och (2) huruvida det finns ett samband mellan redogörelser för intellektuellt kapital och förändringen i market-to-book ratio. Inget samband återfanns. I diskussionen fördes det fram olika tänkbara förklaringar till detta. En förklaring kan tänkas vara att market-to-book ration är ett dåligt mått på företagets intellektuella kapital eftersom det kan påverkas av många andra faktorer så som företagets ekonomiska ställning och oväntade aktiepriser. Att intellektuellt kapital kan vara bokfört är även det ett skäl till att betvivla market-to-book rations förmåga att återspegla det intellektuella kapitalet. En annan förklaring kan vara att företag inte redogör för hela sitt intellektuella kapital i sina
29
Förslag till vidare forskning och implikationer för praktiker
Trots att studien inte finner några belägg för att det intellektuella kapitalet reflekteras i market-to-book ratio, visar innehållsanalysen att det intellektuella kapitalet är något som framhävs från företagens sida. Frekventa redogörelser för dessa ”mjuka värden” genomsyrar de flesta årsredovisningarna. Detta är något som kan öppna upp för fler studier inom ämnet. Eftersom att denna studie är gjord under ett marknadsläge som börjar med en kraftig uppgång i marknaden och avslutas med en kraftig nedgång föreslår vi att en liknande studie kan göras under stabilare marknadslägen eller över en längre tid. Studier kan också göras för att
säkerställa att innehållsanalyser av årsredovisningar är en bra måttstock på hur mycket intellektuellt kapital ett företag redovisar. Möjligtvis kan en liknande studie göras där en kvalitativ innehållsanalys genomförs, vilket möjligen skulle leda till att fler företagsspecifika indikatorer kan fångas upp. Vid utförande av en sådan innehållsanalys får dock hänsyn tas till den arbetsmängd det innebär. I denna uppsats ifrågasattes även den traditionella
årsredovisningens roll som informationskälla. En undersökning som utreder detta kan vara intressant i en värld där allt mer baseras kring internet. Författarna till denna uppsats
efterlyser också effektivare sätt att mäta det intellektuella kapitalet. Denna studie antyder att market-to-book ratio har alldeles för många svagheter för att vara ett tillförlitligt mått på det intellektuella kapitalet. Denna studie utelämnade justeringar för bokfört intellektuellt kapital som exempelvis goodwill, vilket kan ses som en svaghet på grund av att det både kan påverka market-to-book ration och innehållsanalysen eftersom att företagen kan behöva förklara vad dess goodwill representerar. Fortsatta studier kan välja alternativa angreppsätt för att
kontrollera betydelsen av det bokförda intellektuella kapitalet. Vid användning av market-to-book ratio som indikator på det intellektuella kapitalet bör man i enlighet med tidigare kritik i alla fall ha i åtanke att möjligtvis justera för exempelvis goodwill.
Författarna till studien föreslår även att lagstiftarna, i enlighet med Simpson (2010), skapar riktlinjer för hur företag ska redogöra för sitt intellektuella kapital, vilket skulle kunna öka jämförbarheten mellan olika företag och olika årsredovisningar från företagen själva. Är det rimligt att förvärvat intellektuellt kapital ska behandlas på ett annorlunda sätt än internt genererat intellektuellt kapital? Tydligare riktlinjer skulle även kunna göra så att det
30
7. Referenser
Abdolmohammadi, M., 2005. ”Intellectual capital disclosure and market capitalization”,
Journal of Intellectual Capital, Vol. 6 No. 3, pp. 397-416.
Abeysekera, I. och Guthrie, J., 2005. ”An empirical investigation of annual reporting trends of intellectual capital in Sri Lanka”, Critical Perspectives on Accounting 16, pp. 151–163.
Ax, C., Johansson, C. och Kullvén, H., 2009. Den nya Ekonomistyrningen, Malmö: Liber. Beattie, V. And Thomson, S., 2007. ”Lifting the lid on the use of content analysis to
investigate intellectual capital disclosures”, Accounting Forum, Vol. 31, Issue 2, pp. 129– 163.
Bharathi, K., 2008. ”Intellectual capital disclosure in India: content analysis of "TecK"firms”,
Journal of Human Resource Costing & Accounting, Vol. 12 Iss: 3, pp. 213 - 224.
Bontis, N., 1998. ”Intellectual capital: an exploratory study that develops measures and models”, Management Decision, Vol. 36 Iss: 2 pp. 63 – 76.
Bontis, N., 2003. ”Intellectual capital disclosure in Canadian corporations, Journal of Human
Resource Costing and Accounting”, Vol. 7 Nos 1/2, pp. 9-20.
Bozzolan, S., Favotto, F. och Ricceri, F., 2003. ”Italian annual intellectual capital disclosure: an empirical analysis”, Journal of Intellectual Capital, Vol. 44, pp. 543-58.
Brooking, A., 1996. Intellectual Capital. Boston, MA: International Thompson Business Press.
Brüggen, A., Vergauwen, P. och Dao, M., 2009. ”Determinants of intellectual capital disclosure: evidence from Australia”, Management Decision, Vol. 47 Iss: 2 pp. 233 – 245.
Chen, J., Zhu, Z. och Xie, H.Y., 2004. ”Measuring intellectual capital: a new model and empirical study”, Journal of Intellectual Capital, Vol. 5 Iss: 1 pp. 195 – 212.
Choong, K.K., 2008. ”Intellectual capital: definitions, categorization and reporting models”,
Journal of Intellectual Capital, Vol. 9 Iss: 4, pp.609 – 638.
Collins, J. och Hussey, R., 2003. Business Research: A practical guide for undergraduate and
postgraduate students. New York: Palgrave Macmillan.
Edvinsson, L. och Malone, M.S., 1998. Det intellektuella kapitalet. Malmö: Liber ekonomi. Guthrie, J. och Petty, R., 2000. ”Intellectual capital literature review: Measurement, reporting
31
Hancock, P., Plowman, D., och Tan, H.P., 2008. ”The evolving research on intellectual capital”, Journal of Intellectual Capital, Vol. 9, Iss: 4, pp. 585 – 608.
Krippendorff, K., 2012. Content Analysis: An introduction to its methodology. USA: SAGE Publications, Inc..
Larsson, C., 2008. Företagets finanser, 1:a uppl., Lund: Studentlitteratur.
Lev, B., 2001. Intangibles: Management, Measurement, and Reporting, Brookings Institution Press.
Lev, B., 2004. ”Sharpening the intangibles edge”, Harvard Business Review, Vol. 82, June, pp. 109-16.
Marr, B. och Moustaghfir, K., 2005. ”Defining intellectual capital: a three-dimensional approach”, Management Decision, Vol. 43 Iss: 9 pp. 1114 – 1128.
MERITUM Project, 2002. Meritum Project, Guidelines for Managing and Reporting on Intangibles (Intellectual Capital Report), Fundacio ́n Airtel Mo ́vil, Madrid.
Mouritsen, J., Larsen, H.T. och Bukh, P.N.D., 2001. ”Intellectual capital and the ’capable’ firm: narrating, visualising and numbering for managing knowledge”,
Accounting,Organizations and Society. 26, pp. 735–762.
Nayyar, P., 1995. ”Stock market reactions to customer service changes”, Strategic
Management Journal, Vol. 16, pp. 39-53.
Penman, S.H., 2009. ”Accounting for intangible assets: there is also an income statement”,
ABACUS, Vol. 45, No.3, pp. 358-371.
Simpson, A., 2010. ”Analysts’ use of nonfinancial information disclosures”. Contemporary
Accounting Research, Vol. 27, No. 1, pp. 249–288.
Sullivan, P.H., 2000. Value-Driven Intellectual Capital – How to Convert Corporate Assets
into Market Value, New York: Wiley.
Sveiby, K.E., 1997. ”The Intangible Assets Monitor”, Journal of Human Resource Costing &
Accounting, Vol. 2 Iss: 1, pp.73 – 97.
Vafaei, A., Taylor, D. och Ahmed, K., 2011. ”The value relevance of intellectual capital disclosures”, Journal of Intellectual Capital, Vol. 12 Iss: 3 pp. 407 – 429.
Vergauwen, P., och Alem, F., 2005. ”Annual report IC disclosure in the Netherlands, France and Germany”, Journal of Intellectual Capital, Vol. 6 No. 1, pp. 89-104.
Vergauwen, P., Bollen, L. och Oirbans, E., 2007. ”Intellectual capital disclosure and
32
Wyatt, A., 2008. ”What financial and non-financial information on intangibles is value-relevant? A review of the evidence”, Accounting and Business Research, Vol. 38, No. 3, pp. 217-256.
Yi, A. och Davey, H., 2010. ”Intellectual capital disclosure in Chinese (mainland) companies”, Journal of Intellectual Capital, Vol. 11 Iss: 3 pp. 326 - 347.
33
8. Bilagor
Bilaga 1: Innehållsanalys och förklaring av sökord
Humankapital Totala träffar Varav IK Andel Flest IK träffar Förklaring
Frånvaro 456 420 0,92 SAS (54) Anställdas frånvaro,
exempelvis sjukfrånvaro
Hängivenhet 10 10 1,00 ABB, Lundin,
Unibet (2) Något som uttryckligen beskriver organisationen eller medarbetare som hängivna
Engagemang 436 280 0,64 Atlas Copco
(24)
Anställda visar engagemang
Lojalitet 71 21 0,30 SAS (4) Anställdas lojalitet
Jämställdhet 82 64 0,78 SAS (9) Antydan till att
organisationen värderar jämställdhet
Mångfald 208 156 0,75 Atlas Copco
(13)
Ofta omnämnd som kulturell mångfald
Könsfördelning 54 50 0,93 SSAB (5) Redogörelser för
könsfördelning
Kompetens 1048 779 0,74 AstraZeneca
(52) Kompetens hos anställda eller organisationen i helhet, även
kompetensutveckling och liknande
Skicklighet 43 23 0,53 Peab (9) Skicklighet hos
anställda
Expertis 171 84 0,49 Skanska (22) Expertis eller
experter i organisationen
Kunskap 585 243 0,42 Sweco (29) Kunskap hos
anställda eller organisationen i helhet, även
kunskapsutveckling och liknande
Know-how 3 2 0,67 Meda, Getinge
(1) Uttrycklig Know-how, sällan förekommande
Erfarenhet 880 537 0,61 Lundin
