Tillgång till fysioterapeut inom behandling av endometrios
En kartläggning över Region Norrbotten
Åse Gullmarstam
Fysioterapeut 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Abstrakt
Introduktion/bakgrund: Idag beräknas ca 250 000 kvinnor i fertil ålder ha endometrios, en sjukdom som särskilt förknippas med smärta i buk och bäckenbotten. Socialstyrelsen skapade 2018 Nationella riktlinjer för vård vid endometrios och lyfter att fysioterapeuter bör finnas med i grundbemanningen i den teambaserade behandlingen vid långvarig smärta. Fysioterapeuter med särskild kompetens om bäckenbotten kan vid en vaginal undersökning bedöma muskelobalanser och behandla muskelspänningar som är bakomliggande de sekundära smärtor som många kvinnor med endometrios har. Så hur ser det i Region Norrbotten? Finns den kompetensen? Syfte: Syftet var att kartlägga tillgång till fysioterapeut inom verksamheter i Region Norrbotten där kvinnor kan få behandling för endometrios.Metod: Studien har utgjorts av en empirisk observationsstudie med tvärsnittsdesign där data samlades in via en egen formulerad e-enkät och analyserades deskriptivt. Studien har inkluderat verksamheter inom Region Norrbotten som omfattas av gynekologisk vård och fysioterapi så som hälsocentraler, gynekologmottagningar samt privata aktörer med vårdtaxa. Totalt svarade 29 verksamheter av 53 tillfrågade. Resultat: 13 verksamheter i Region Norrbotten (48 % av de svarande) erbjuder tillgång till fysioterapeut vid behandling av endometrios, sex av dessa (20 % av de svarande) har kunskap om- och behandlar bäckenbotten. 25 verksamheter (86 %) har kunskap och insikt i sjukdomen och fem verksamheter (17 %) har kännedom om de nationella riktlinjerna. Konklusion: En indikation kan ges om att det inom flera verksamheter i Region Norrbotten finns tillgång till fysioterapeut som kan erbjuda en kunskapsbaserad behandling av endometrios.
Nyckelord: Behandlingsutbud, Bäckenbotten, Endometrios, Fysioterapi, Socialstyrelsen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Bakgrund ………
1.1 Patologi ………
1.2 Smärta ………..
1.3 Endometriosvården i Sverige ………...
1.4 Fysioterapeutisk behandling av smärta vid endometrios ………..
3 3 4 5 6 2. Syfte ………
2.1 Frågeställningar ………...
8 8 3. Material & Metod ………..
3.1 Urval av verksamhet ………
3.2 Procedur ………..
3.3 Informanter ….. ………...
3.4 Metodansats ……….
3.5 Mätinstrument ……….
3.6 Datainsamling ………..
3.7 Dataanalys ………
3.8 Etiska överväganden ……….
3.8.1 Val av ämne ……….
3.8.2 Skyddande av person/verksamhet och data ……….
8 8 9 9 10 10 10 10 11 11 12 4. Resultat ………..
4.1 Tillgång/Utbud av fysioterapeut som behandlar
endometrios………..
4.2 Kunskap och insikt i sjukdomen endometrios och de Nationella Riktlinjerna ………..
13
14
16 5. Diskussion ……….
5.1 Metoddiskussion ………..
5.2 Resultatdiskussion ………
5.3 Klinisk implikation ………..
17 17 19 21 6. Konklusion ………. 21 7. Referenser ……… 23 Bilagor ………
Bilaga 1 – E-enkät ……….
Bilaga 2 – Informationsbrev till verksamheter ………...
25 25 28
1. Bakgrund
Idag beräknas ca 250 000 kvinnor i fertil ålder i Sverige ha sjukdomen endometrios (Socialstyrelsen, 2018). Det motsvarar ungefär 10 % av Sveriges fertila kvinnor och gör sjukdomen till en av våra vanligaste folksjukdomar (Andersson, 2017). Den kan jämföras med till exempel reumatoid artrit som drabbar 1 % av hela befolkningen (Janson & Landgren, 2015).
Trots detta är området tämligen outforskat och många, både inom vården men även patienter, känner inte till sjukdomen och kvinnor missas därför att diagnostiseras. Kvinnor väntar i regel 7–9 år för att få en diagnos. I väntan ingår inte sällan att kvinnans smärta, som är det vanligaste symptomet vid endometrios, misstros. Istället fel-diagnostiseras hon, får inte rätt vård och får fortsätta leva med smärtan i vardagen (Andersson, 2017).
Vad ännu färre känner till är att en fysioterapeut med utökad kunskap om bäckenbotten kan utgöra en väsentlig roll i behandlingen av endometrios och av smärtan. Fysioterapeutens roll lyfts fram i Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid endometrios (Socialstyrelsen, 2018). Tyvärr finns idag få studier gjorda som vetenskapligt kan bekräfta fysioterapeutisk behandling av endometrios (Mira et al., 2018). Däremot finns det studier som indikerar behovet av fysioterapeutisk behandlingen av bäckenbotten (Dos Bispo et al., 2016) samt kliniska specialister inom området som lyfter bäckenbottenrehabilitering och hur en fysioterapeut kan behandla sekundära smärtor genom att reglera tonus och stärka övrig muskulatur så som mag-, rygg-, höft- och benmuskler (Fernando, 2019). Viktigt är dock att påpeka att en fysioterapeut varken kan bota sjukdomen eller behandla själva endometrios-smärtan.
1.1 Patologi
Endometrios syftar till endometriet, livmoderslemhinnan, som sitter på insidan av livmodern.
Vid kvinnans menstruation ’rivs endometriet ner’ från väggarna i livmodern vilket framkallar blödning varpå den stöts ut av kroppen via slidan (Andersson, 2017, Janson & Landgren, 2015).
Endometrios är en kronisk sjukdom där celler från endometriet hamnar utanför livmodern och på andra ställen i kroppen som exempelvis på tarmarna, på utsidan av livmodern, på bukhinnan eller äggstockarna (Mira et al., 2018). Ännu är forskningen inte helt säker, men troligen följer en del endometrietceller med mensblodet när blodet tar en retrograd* riktning ut genom äggledarna till fri bukhåla istället för ut genom slidan. En retrograd menstruation är vanligt
hos de flesta kvinnor likväl som att endometrietceller följer med. Vad som troligtvis händer hos de kvinnor som utvecklar endometrios förenas än så länge med ett nedsatt immunförsvar där makrofagerna (vita blodkroppar) inte bryter ner cellerna som hamnar i buken. Istället kapslas endometrietcellerna in med bindväv i olika organ så som i vaginan, tarmen eller urinblåsan. De inkapslade endometrietcellerna bildar ärrvävnad (fibros) och lesioner* i olika organ. Det är inte ovanligt att fibrosen förbinder olika organ, förflyttar dem ur sitt normalläge och stör deras funktion (Andersson, 2017, Janson & Landgren, 2015).
Vid menstruation reagerar även celler och härdar som växer utanför livmodern och kvinnan blöder även från dessa ställen. Det är just dessa blödningar som ligger bakom mycket av den smärtproblematik som är typisk för sjukdomen. Blodet som alltså slutligen hamnar i bukhålan orsakar inflammationer som leder till ärrvävnad, sammanväxningar, cystor och smärta (Janson &
Landgren, 2015).
1.2 Smärta
Smärtan är ett utmärkande symtom för sjukdomen och då kvinnor och unga flickor generellt väntar mellan 7–9 år på att få en diagnos så har smärtan god tid på sig att utveckla en rad förändringar, dysfunktioner och besvär hos kvinnan, sekundärt till sjukdomen (Dos Bispo et al., 2016).
Vid smärta reagerar kroppen med olika försvar, till exempel ökad muskelspänning (tonus). Långvariga eller återkommande tonusökningar kan göra att kroppen kompenserar spänningstillståndet i andra delar av kroppen och genom det skapas muskelobalans (Fernando, 2019).
Förändringar hos kvinnor med endometrios, som kan uppstå vid långvarig smärta, gäller bland annat det muskuloskeletala systemet, det vill säga muskler, leder, ligament, nerver och diskar. Förändringarna kan i sig antingen orsaka, förvärra eller bibehålla smärtsymtomen.
Exempel på det är då smärtan hos en endometrios-patient särskilt är lokaliserad till buken och kvinnan under lång tid intagit en flekterad hållning för att lätta på smärtan. I längden resulterar dock hållningen i en överbelastning av bäckenbotten- och höftmuskler, ligament och leder.
Överbelastningen skapar fysiologiska skador och förändringar i funktionen av bäckenbottenmuskulatur. Genom att ha detta obalanserade mönster i musklerna kan uttänjning av viss bäckenbottenmuskulatur skapas vilket leder till svaghet och bildande av muskelspasm och/eller triggerpunkter som vidare förvärrar eller förlänger smärtan. Djup dyspareuni
(samlagssmärta) är en vanlig följd av denna typ av förändring och tyvärr vanlig bland kvinnor med endometrios (Dos Bispo et al., 2016, Berghmans & Berghmans 2018).
1.3 Endometriosvården i Sverige
Vården av endometrios i Sverige är utspridd och kan skilja sig från region och kommun. Till skillnad från exempelvis Danmark, där vården är centraliserad för att samla och utöva samma vård till alla patienter, så bygger vården av endometrios i Sverige på olika endometrios-team (SBU, 2018). Teamen kan se olika ut beroende på verksamhet. Professioner som kan ingå i ett team kan vara exempelvis gynekolog, barnmorska, sexolog, urolog, fysioterapeut, sjuksköterska, smärtspecialist och/eller kurator (Socialstyrelsen, 2018). Teamen bygger oftast på den kompetens som finns tillgänglig och ibland kan en fysioterapeut vara verksam.
I andra fall kan det finnas enskilda fysioterapeuter, placerade inom närvården eller inom privata sektorn som behandlar kvinnor med endometrios. På Fysioterapeutförbundets hemsida kan privatpersoner själv söka fram fysioterapeuter i hela Sverige som arbetar med kvinnohälsa och särskilt endometrios (Fysioterapeuterna, 2021). Det framgår däremot inte om särskild fysioterapeut är verksam inom ett team eller arbetar självständigt. Enligt hemsidan finns i Region Norrbotten endast en fysioterapeut registrerad som behandlar endometrios.
Socialstyrelsen skapade 2018 Nationella riktlinjer för vård vid endometrios. Riktlinjerna avser 44 rekommendationer om behandling, diagnostik och omvårdnad och ger en bild av hur tillgången till vård av endometrios bör se ut i Sverige. I dessa lyfter de fram att stöd av en fysioterapeut behövs vid långvarig smärta. En av rekommendationerna med högst prioritet (prioritet 1) och som enligt Socialstyrelsen bör erbjudas kvinnor med långvarig smärta är rekommendationen multiprofessionellt teamarbete vid vård av endometrios. I det multiprofessionella teamet bedömer Socialstyrelsen att en fysioterapeut (med kunskap om sjukdomen) bör finnas med i grundbemanningen (Socialstyrelsen, 2018). Vikten av kunskap och kompetens om sjukdomen är också något Socialstyrelsen lägger vikt vid för att driva en effektiv, kvalitativ och jämlik vård.
I riktlinjerna framgår inte hur den fysioterapeutiska behandlingen ska se ut/fungera.
Det är däremot tydligt att den är direkt kopplat till smärta.
1.4 Fysioterapeutisk behandling av smärta vid endometrios
Mycket av den smärtproblematik som kvinnor med endometrios har är relaterad till buk, bäckenet och bäckenbotten och de obalanser som skapas i dess muskuloskeletala system. Den fysioterapeutiska behandlingen av endometrios utgörs idag av t.ex. manuella terapier, basal kroppskännedom, akupunktur, TENS, yoga och annan smärtbehandling. Studier, föreningar och specialister lyfter särskilt den vaginala undersökningen och palpationen av bäckenbotten (As- Sanie et al., 2019, Dos Bispo et al., 2016, Fernando, 2019, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, 2021). Det hävdas bland annat att kunskap om musklerna i bäckenbotten behövs för att förstå den muskelobalans som skapas. En fysioterapeut med kunskap och kompetens om bäckenbotten kan vid en första vaginal undersökning palpera bäckenbotten och utvärdera bäckenbottenmuskulatur och bedöma förekomst och lokalisation av triggerpunkter och muskelspasm (Dos Bispo et al., 2016). Vidare kan fysioterapeuten använda sig av manuella terapier (både externa och interna) för att släppa på spänningar och tänja stram vävnad. Genom manipulation, massage och triggerpunktsbehandling kan man mjuka upp vävnad och släppa på led- och ärrvävnad (Lawson & Sacks, 2018). Även avslappningsövningar samt andningstekniker kan verka på överspända muskler (Fernando, 2019).
Dos Bispo et al. (2016) skriver att den funktionella bedömningen, som alltså förutsätter en vaginal palpation av bäckenbotten, krävs. Dels för att kunna undersöka men också undervisa och ge feedback till kvinnornas förmåga att kontrahera musklerna i bäckenbotten för att dokumentera muskelförändringar i funktion och styrka. Vidare nämner även As-Sanie et al.
(2019) att i förhållande till icke farmakologisk behandling av endometrios är fysioterapeuter med särskild kompetens att behandla bäckenbottendysfunktion en god behandling.
Hur ser det då ut i Region Norrbotten idag? Finns det fysioterapeuter med i teamen vid behandling av endometrios och finns det fysioterapeuter generellt med kunskap och kompetens om bäckenbotten? Socialstyrelsen (2018) efterfrågar mer data kring vårdprocesser, strukturer och resultat kring vården av endometrios och en kartläggning av regionens fysioterapeutiska behandlingsutbud har tidigare inte gjorts.
Genom Socialstyrelsens rekommendation om multiprofessionellt teamarbete vid vård av endometrios -där en fysioterapeut bör ingå i grundbemanningen samt vikten av kunskap och kompetens för att kunna fånga upp, diagnostisera och i det behandla endometrios-patienter avser
aktuell studie kartlägga antal verksamheter i Region Norrbotten med tillgång till fysioterapeut som behandlar för endometrios (Socialstyrelsen, 2018).
2. Syfte
Syftet var att kartlägga tillgång till fysioterapeut inom verksamheter i Region Norrbotten där kvinnor kan få behandling för endometrios.
2.1 Frågeställningar
× Hur stor del av verksamheterna har kunskap och insikt i sjukdomen endometrios?
× Hur stor del av verksamheterna har tillgång till fysioterapeut som behandlar endometrios?
× Hur stor del av verksamheterna har fysioterapeuter som behandlar bäckenbotten vid endometrios?
× Hur stor del av verksamheterna har insikt i Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid endometrios?
× Hur stor del av verksamheterna har fysioterapeut med i den teambaserade vården av endometrios?
3. Material & Metod 3.1 Urval av verksamhet
Studiens urval har begränsats till verksamheter inom Region Norrbotten som har vårdtaxa/patientavgift. Därmed har privata verksamheter som saknar detta uteslutits.
Vid val av relevanta verksamheter har endometrios som en gynekologisk sjukdom samt fysioterapi legat till grund för att ringa in studiens syfte. Urval har därför varit verksamheter som omfattat gynekologisk vård med koppling till fysioterapi, som exempelvis gynekologmottagningar. Vidare har slutna och öppna avdelningar med fysioterapeutisk verksamhet identifierats. Dessa har antagits kunna arbeta mot gynekologisk mottagning eller utgjort en verksamhet dit patienter med endometrios antingen själva kan vända sig, alternativt hänvisas till för behandling av sjukdomen. Även hälsocentraler har identifierats som en första instans med fysioterapeutisk verksamhet dit personer med smärtproblematik kan vända sig för behandling.
Inklusionskriterier
× Aktörer och verksamheter som hade koppling till fysioterapi eller endometrios och som omfattades av vårdtaxa/patientavgift alternativt var verksamma enligt Lagen om ersättning för fysioterapi (LOF).
Exklusionskriterier
× Kvinnokliniker och mottagningar där bäckenbotten behandlades men inte särskilt endometrios, t.ex. BB-mottagning.
3.2 Procedur
En lista över samtliga identifierade, relevanta verksamheter inom Region Norrbotten upprättades utifrån regionens hemsida. Totalt sammanställdes en lista med 64 verksamheter och aktörer.
Därefter identifierades enhetschefer alternativt verksamhetsledare eller ägare för varje verksamhet samt deras kontaktuppgifter. Vid denna del i processen exkluderades 11 privata verksamheter som inte kunde identifieras med adress, hemsida, telefonnummer eller om verksamheten alls var aktiv. Totalt återstod 53 verksamheter med direkt eller tänkbar koppling till fysioterapi och endometrios och inkluderades i studien. Följande antal verksamheter inkluderades;
- Ett Endometrios-team
- Ett Smärtrehabiliterings centra - En fysioterapienhet inom slutenvård - Två öppenvårdsrehabiliteringar - Fem gynekologiska mottagningar - 27 Hälsocentraler
- 16 privata aktörer med fysioterapeutisk verksamhet.
3.3 Informanter
För att svara för varje verksamhet vände sig enkäten till enhetschefer, verksamhetsledare samt ägare av specifik verksamhet. I enhet med Socialstyrelsens riktlinjer (2018) så ansvarar dessa personer för verksamhetens vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom endometrios samt för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Utvalda personer ansågs med andra ord kunna svara för verksamhetens utbud, ha en helhetsbild av verksamheten och kunna svara för hela verksamhetens arbete och de professioner som fanns där utan att ytterligare samtycke behövdes. Personerna tillfrågades i förhållande till deras ledande positioner och inte i förhållande till dem som enskilda individer då det inte motiverades utifrån syfte. I kontaktmailet uppmanades däremot samtliga enhetschefer, verksamhetsledare och ägare att vidarebefordra
enkäten om de upplevde att någon annan inom verksamheten bättre kunde svara för det fysioterapeutiska arbetet.
3.4 Metodansats
Befintlig data har samlats in genom enkätsvar som sedan sammanställts i en tabell, studerats och analyserats deskriptivt. Resultatet illustrerar kvantitet/mängd av en särskild behandling av en specifik sjukdom, vid ett specifikt tillfälle, på en specifik plats. Det gör aktuell studie till en empirisk kvantitativ observationsstudie med tvärsnittsdesign (Olsson, H. & Sörensen, S., 2011).
3.5 Mätinstrument
Data samlades in via en e-enkät (bilaga 1). Enkäten bestod av 10 egenformulerade frågor med åtta bundna svar, d.v.s. Ja/Nej/Vet inte-svar samt två frågor med flersvarsalternativ (Ejvegård, 2009). Frågorna har formulerats utifrån studiens syfte om antal verksamheter med tillgång till fysioterapeut som behandlar för endometrios.
Programmet Google Formulär användes för att skapa e-enkäten. För att styrka enkätens validitet prövades/granskades den av två kliniskt verksamma fysioterapeutspecialister inom området. Efter deras rekommendationer reviderades enkäten genom att lägga till gynekolog som kategori i fråga 8 och en felhänvisning i fråga 2 rättades till. Därefter godkändes den.
3.6 Datainsamling
För insamling av data mailades godkänd e-enkät samt informationsbrev (bilaga 2) ut till berörda informanter. Svarstiden var 2 veckor och påminnelser skedde löpande under dessa 2 veckor.
Studien besvarades online och data samlades upp via Google Formulär där varje enskilt svar strukturerades i ett excel-dokument från Microsoft Excel Office 365.
3.7 Dataanalys
Frågorna i e-enkäten har utgjort studiens variabler. Eftersom de flesta frågor hade svarsalternativ ja/nej/vet inte och två av frågorna hade svarsalternativ i form av olika behandlingsmetoder eller professioner så är all insamlade data på nominal nivå. Nominal nivå karakteriseras av att svarsalternativen inte kan rangordnas. Data har analyserats deskriptivt där beräkning av frekvenser genomförts. Resultatet av analyserna har sammanställts i tabeller och stapeldiagram.
Vid analys av insamlat material har missvisande svar som ansetts svårtolkade inte räknats med vid sammanställning av en särskild fråga. Anledningen har varit att stärka kartläggningens trovärdighet som representation av Region Norrbotten.
14 verksamheter har exempelvis i fråga 4 uppgett att de fysioterapeutiskt behandlar endometrios (bilaga 1). En av dessa verksamheter har i fråga 1 uppgett att den inte vet om kunskap eller insikt i sjukdomen finns på verksamheten. Verksamheten har därför exkluderats i svaret och sammantaget anses 13 verksamheter behandla endometrios. Det har handlat om att säkerhetsställa den fysioterapeutiska behandling som ges på verksamheterna. För att fungera som representation i kartläggningen av fysioterapeuter som behandlar för endometrios så ska representationen grunda sig i kunskap om- och insikt i sjukdomen.
Svaren på fråga fem, vilken specifik kunskap fysioterapeuten har som behandlar endometrios, har inte heller bedömts som trovärdig om verksamheten i fråga tre och fyra uppger att de inte vet alternativt inte behandlar bäckenbotten och endometrios men i fråga fem ändå specificerar på vilket sätt de behandlar. Svaret är svårtolkat och kan betyda antingen att den svarande t.ex. inte förstår frågan eller faktiskt behandlar bäckenbotten och endometrios. Även här har det grundat sig i att säkerhetsställa trovärdigheten i kartläggningen och ett svårtolkat svar har inte ansetts tillräckligt trovärdigt.
Även vid analys av samarbete med annan profession har svaren på fråga åtta inte ansetts giltiga om verksamheten på fråga sju svarat att den inte har samarbete med annan profession för behandling av endometrios, men i fråga åtta sedan räknat upp andra professioner som den utövar samarbete med. Liksom i tidigare exempel har det handlat om att liknande svar inte ger en entydig och trovärdig bild av verksamheten. Svaret var svårtolkat och ansågs därför inte trovärdigt och vid sammanställning av resultat har verksamhetens svar exkluderats.
3.8 Etiska överväganden
Etiska överväganden har gjorts i förhållande till val av ämne, till e-enkätens utformning, urval av personer som medverkar och hur deras integritet skyddas (Vetenskapsrådet, 2017). Beaktande har tagits i förhållanden till att verksamheter inte ska kränkas, att rättigheter ska respekteras och att sekretess ska upprätthållas.
3.8.1 Val av ämne
Ett etiskt ställningstagande har tagits i förhållande till bäckenbotten som en intim del av kroppen
undersökning. Utöver det har aktuell studie även vägt behandling av just sjukdomen endometrios, som kan vara både ifrågasatt och okänd hos många, både vårdpersonal men särskilt hos patienter (Andersson, 2017). I båda fall har en etisk problematik kring ämnesval inte identifierats då studien varken involverar patienters upplevelse eller ställningstagande.
3.8.2 Skyddande av person/verksamhet och data
Vetenskapsrådet tog 2017 fram God forskningsed. I den framgår hur forskningsetiska frågor vuxit fram och utvecklat etiska kodexar, bl.a. den medicinska Helsingforsdeklarationen. Den har legat till grund för de ställningstagande som tagits i denna studie i förhållande till skyddande av medverkande personer. Både anonymisering och avidentifiering har tillförts i denna studie (Vetenskapsrådet, 2017, Olsson & Sörensen, 2011).
Med syfte att skydda de svarande utformades e-enkäten så att uppgifter om personen (t.ex. namn eller tillhörande verksamhet) inte registrerades. Det var omöjligt till och med för författaren att identifiera person eller verksamhet. Enkäten var helt konfidentiell och svar lästes endast av studiens författare och handledare och presenterades därefter på gruppnivå.
Data som samlades in sparades på lösenordskyddad dator och förstördes efter att studien godkänts (Olsson & Sörensen, 2011).
Medverkan i enkäten var frivillig för att måna om individens rättigheter.
Information om sekretess, skyddade rättigheter samt e-enkätens utformning och studiens syfte framgick i informationsbrevet och samtycke till studien gavs i det att svar på enkäten lämnades in (Olsson & Sörensen, 2011).
I en studie där syftet var att kartlägga tillgång och utbud av fysioterapeut som utför en specifik behandling kan frågan om en verksamhet innehar den specifika tillgången tolkas som ett ifrågasättande om verksamheten saknar den behandlingen. Det skulle kunna leda till att verksamheter väljer att avböja en medverkan. Med syfte att inte kränka specifik tillfrågad verksamhet har studien därför fokuserat på antalet verksamheter med tillgång/utbud av efterfrågad behandling och inte statistik-fört särskild verksamhet.
Studien har förhållit sig så pass generell och inte statistik-fört varken personer eller verksamheter att en risk för etisk överträdelse ansetts väldigt låg. Liknande kartläggning har inte gjorts tidigare vilket möjliggjort för studien att kunna tillföra ny kunskap. Den har därmed ansetts utgöra mer nytta än risk.
4. Resultat
Av 53 verksamheter svarade totalt 29 stycken vilket motsvarar en svarsfrekvens på 54,7 % av antal tillfrågade verksamheter i Region Norrbotten.
I enkäten ställdes frågan om behovet av fysioterapeutisk behandling vid endometrios efterfrågats hos patienter. Sjutton verksamheter, motsvarande 58,5 % av de totalt 29 svarande, uppgav att de mött patienter som efterfrågat fysioterapeutisk behandling av endometrios.
Deskriptiva analyser av samtliga svar på fråga 1 – 4, 6 - 7 samt 9 - 10 utifrån enkäten presenteras i figur 1. Då en verksamhet inte lämnat något svar på frågan har det räknats som
’uteblivet svar’. I figur 2 presenteras en deskriptiv analys av samtliga svar på fråga fem utifrån enkäten och i figur 3 den deskriptiva analysen av samtliga svar på fråga åtta utifrån enkäten.
0 0 0 0
2 3 0 0
1 5 3
13 5
0 0 1
11 7
15 11
11 8 2
3
17 17 11
5
14 18
27 25
0 5 10 15 20 25 30
10. Har Din verksamhet mött patienter som efterfrågar fysioterapeutisk vård vid endometrios?
9. Om Din verksamhet upplever brister i, eller saknar fysioterapeutisk vård av bäckenbotten vid behandling av endometrios, vet Din verksamhet vart den kan…
7. Har Din verksamhet samarbete med annan profession för att behandla kvinnor med
endometrios?
6. Har Din verksamhet insikt i de Nationella riktlinjerna för vård vid endometrios?
4. Behandlar den/de fysioterapeuterna kvinnor med endometrios-relaterade besvär?
3. Behandlar den/de fysioterapeuterna kvinnor med besvär eller smärta från bäckenbotten?
2. Har patienterna på Din verksamhet tillgång till en fysioterapeut?
1. Har Din verksamhet kunskap om eller insikt i sjukdomen endometrios?
Ja Nej Vet inte Uteblivet svar
Figur 2: Presentation av samtliga svar på fråga fem; Viken inriktning/specifik kunskap har den/de fysioterapeuterna för att behandla endometrios?, flera svar är möjliga.
Figur 3: Presentation av samtliga svar på fråga åtta; Vilken profession samarbetar Din verksamhet med?, flera svar är möjliga.
4.1 Tillgång/Utbud av fysioterapeut som behandlar endometrios
Av de 27 verksamheter i Region Norrbotten som svarade att de hade tillgång till fysioterapeut så var det 13 verksamheter (ca 45 % av de 29 svarande verksamheterna) som hade tillgång till fysioterapeut vid behandling av endometrios. En behandling som grundar sig i kunskap om- eller insikt i sjukdomen. Vidare hade sex av dessa verksamheter fysioterapeuter med
0 2 4 6 8 10
Smärtspecialisering/Neurologi 5 st.
Bäckenbotten 8 st.
Basal kroppskännedom 9 st.
Annat 7 st.
Antal svar
0 5 10 15
Läkare 14st Gynekolog 7st Barnmorska 9st Sjuksköterska 8st Undersköterska 5st Fysioterapeut 9st Urolog 0st Sexolog 2st Kurator 3st Smärtspecialist 2st Kolorektalkirurgi 0st Reproduktionsmedicin 1st Psykiatriker 0st Psykolog 3st Uroterapeut 1st Psykoterapeutisk kompetens 2st Annat 1st
Antal svar
inriktning/kunskap om bäckenbotten för behandling av endometrios. Det motsvarar ca. 20 % av de svarande i Region Norrbotten. Övriga sju verksamheter (ca 24 % av de 29 svarande) hade annan typ av fysioterapeutisk behandling vid endometrios, så som smärtspecialisering, basal kroppskännedom eller annat. En illustration av hur resultatet om verksamheter med tillgång till fysioterapeut skalats fram kan ses i Figur 4.
Figur 4: Figuren visar hur samtliga verksamheter svarat utifrån enkätfrågorna. I ett nedåtgående system, med mörkblå markering, visar figuren hur antal verksamheter med tillgången till fysioterapeut som behandlar endometrios har skalats fram med hjälp av frågorna.
Bland de verksamheter som uppgett att de hade kunskap om- eller insikt i sjukdomen (totalt 25 st. motsvarande 86,2 % av de svarande), men inte själva kunde erbjuda fysioterapeutisk behandling av just bäckenbotten vid endometrios, svarade tio stycken av dessa att de visste vart de kunde hänvisa patienten.
4.2 Kunskap och insikt i sjukdomen endometrios och de Nationella Riktlinjerna
25 verksamheter av de totalt 29 svarande uppgav att de hade kunskap om- eller insikt i sjukdomen. Det motsvarar 86,2 % av de svarande verksamheterna.
Fem verksamheter i Region Norrbotten hade kännedom om de nationella riktlinjerna, vilket motsvarar 17,2 % av de svarande. En av dessa arbetade teambaserat vid behandling av kvinnor med endometrios.
Av de sex verksamheter som uppgett att de behandlar endometrios med specifik kompetens om bäckenbotten, så svarade tre av dem att de hade insikt i de nationella riktlinjerna.
Vidare hade ingen av dessa tre verksamheter samarbete med annan profession vid behandling av kvinnor med endometrios. De andra tre verksamheterna svarade att de inte visste om verksamheten hade insikt i de nationella riktlinjerna vid vård av endometrios men dessa tre hade samarbete med andra professioner vid behandling av kvinnor med endometrios.
Ytterligare två verksamheter kände till de nationella riktlinjerna vid vård av endometrios. En av dessa erbjöd ingen fysioterapeutisk behandling men kände till diagnosen, arbetade teambaserat och kunde hänvisa patienten vidare till en fysioterapeut om behovet fanns.
Den andra verksamheten erbjöd fysioterapeutisk behandling vid endometrios, men saknade kompetens som omfattade bäckenbotten, den hade inget samarbete med annan profession och visste inte vart den skulle hänvisa patienten om behov av fysioterapeutisk behandling av bäckenbotten efterfrågades.
Av de fem verksamheter som uppgett att de kände till de Nationella riktlinjerna (2018) så arbetade en verksamhet teambaserat.
5. Diskussion 5.1 Metoddiskussion
Metoden för denna studie har varit en kvantitativ observationsstudie med tvärsnittsdesign och data har samlats in via en e-enkät. En observationsstudie med tvärsnittsdesign är relevant för en kartläggning och e-enkät ett adekvat verktyg för datainsamling (Olsson & Sörensen, 2011).
Frågorna i enkäten var få och urvalet av verksamheter var brett. Materialet som studien bygger på utgörs med andra ord av svaren på e-enkäten. Noga formulerade frågor är därför viktiga för att få fram rätt information utifrån studiens syfte.
Enkätfrågorna (bilaga 1) är skapade av författaren själv som inte har tidigare erfarenhet av att utforma enkäter vilket särskilt har skapat en problematik i förhållande till just bäckenbottenbehandling. Problemet med formuleringen av enkätfråga fem är att det inte framgår att den efterfrågade bäckenbottenbehandlingen syftar till en manipulativ behandling och vaginal undersökning. Svaret skulle likväl kunna antyda en behandling av bäckenbotten med hjälp av till exempel TENS. Resultatet av fråga fem om just bäckenbottenbehandling går därmed inte att diskutera i förhållande till vaginal undersökning och palpation.
Även i fråga sex (bilaga 1), om verksamheten har insikt i de nationella riktlinjerna vid vård av endometrios, så hade specifik rekommendation om att en fysioterapeut bör ingå i grundbemanningen gett ett tydligare svar. Tanken med frågan var att lyfta specifikt teambaserad vård och vikten av en fysioterapeut, men det svaret kan inte utläsas i hur frågan är ställd i enkäten.
Följden blir att svaren blir svårtolkade vilket påverkar resultatet och det går exempelvis inte att avgöra om kunskapen eller insikten i de nationella riktlinjerna ligger bakom den teambaserad vård som verksamheterna erbjuder.
Ytterligare ett problem med formulering av frågorna är att de är tänkta att bygga på varandra. Formuleringen ”den/de fysioterapeuterna” som kan läsas i fråga tre och fyra (bilaga 1) syftar till den fysioterapeut som efterfrågas i fråga två. Vid analys av samtliga svar har det varit tydligt att detta missuppfattats/missförståtts då flera av svaren inte är konsekventa. Ett negativt svar i fråga 2 men ett positivt svar på fråga tre och/eller fyra blir därmed ofullständigt och resultatet bristande. Formuleringen av enkätfrågorna påverkar med andra ord resultatet och vidare diskussion av studiens syfte. Svårtolkade svar och bortfall påverkar i synnerhet studiens validitet och reliabilitet.
Avseende studiens validitet och reliabilitet finns flera delar att lyfta. Aktuell studie är identifierad
Trots att enkäten grundar sig på bundna svar och därmed anses begränsa motsägelsefull information så är det tydligt att flera svarande har missförstått vissa frågor. Motsägelsefulla eller svårtolkade svar har vid analys av materialet ansetts bristfälliga och har därmed inte räknats med i resultatet. På så sätt har bortfall skapats och det finns en risk att vissa verksamheter kan ha missats vid sammanställning av resultat, på grund av enkätens utformning. Det finns därmed orsak till att ifrågasätta reliabiliteten om instrumentet (enkäten) inte har möjlighet att producera konsekvent information om studien skulle upprepas. Enkäten skulle behöva testas och justeras tills liknade svar ges vid upprepade försök. Först då kan den ses som ett reliabelt instrument (Olsson &
Sörensen, 2011).
Styrkan med enkäten är att den ändå ger en samtida ögonblicksbild av att det finns fysioterapeuter som behandlar för endometrios. De utarbetade frågorna kompletterar varandra och skapar ett diskussionsunderlag av fysioterapeutisk behandling och tillgång. Utifrån svaren på frågorna går flera aspekter att lyfta och det skapar vidare infallsvinklar i ämnet.
Ett stort bortfall av verksamheter kunde identifieras vid sammanställning av resultatet. Även om anledningen är okänd måste hänsyn tas till att strax under hälften av de inkluderade verksamheterna inte svarade. Ett så pass stort bortfall hade kunnat förändra kartläggningen om alla/fler verksamheter svarade. Det ger också skäl till att ifrågasätta kartläggningens validitet.
Urval av inkluderade verksamheter är subjektiv och hade kunnat styrkas i kontakt med verksamma aktörer inom vård och behandling av endometrios, så som ett endometrios-centrum eller specialist. Det hade kunnat inkludera fler verksamheter och därmed gett ett bredare resultat.
Val av informanter stärktes genom Socialstyrelsen (2018) som anser att enhetschefer och verksamhetsledare är ansvariga för verksamhetens vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom endometrios samt för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Dessa ansågs relevanta för att kunna svara för hela verksamheten samt för att ge samtycke till medverkan. En risk med att vända sig till enhetschefer, verksamhetsledare och ägare är de fall då de själva inte är fysioterapeuter i grunden. De kan uppleva sig begränsade i sin kunskap om det fysioterapeutiska arbetet och därför utelämna svar eller svara bristfälligt. För att undvika detta uppmanades samtliga att vidarebefordra enkäten om de ansåg att någon annan inom verksamheten bättre kunde svara. Nackdelen var dock att detta behövde gå via enhetsledaren/verksamhetschefen ändå för att få ett godkännande från denna vilket inkluderade fler personer och steg i svarsprocessen, något som mycket väl kan skapa bortfall av svar på grund
Etiska aspekter är noga avvägda och mycket av den etiska problematiken kan avskrivas både genom metodval och med att studiens val att titta på just tillgång och inte på verksamhet. Det objektiva förhållningssättet, frivilligheten, anonymiteten och avidentifieringen som noga redogjorts för utgör alla en god grund till den minimala risk som finns för etisk problematik.
5.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att kartlägga tillgång till fysioterapeut inom verksamheter i Region Norrbotten där kvinnor kan få behandling för endometrios. Av de 29 verksamheter som svarat på enkäten var det 58,5 % som svarade att de mött patienter med endometrios som efterfrågat fysioterapeutisk behandling. Tretton verksamheter hade tillgång till fysioterapeuter som hade kunskap och insikt i sjukdomen och behandlade endometrios, sex av dessa verksamheter behandlade bäckenbotten hos patienterna. Resultatet ger en indikation att tillgången till fysioterapeuter som behandlar bäckenbotten vid endometrios i Region Norrbotten finns men är relativt begränsad.
En stor del av de svarande (86,2 %) känner till sjukdomen (även om inte alla behandlar den) vilket är en positiv siffra då endometrios fortfarande är ganska okänd inom hälso- och sjukvård och sällan nämns under hälsovetenskapliga utbildningar (Andersson, 2017). Riktlinjerna för endometriosvården som Socialstyrelsen tog fram 2018 är därför ett viktigt verktyg för att sprida en vetenskapsgrundad kunskap om sjukdomen och ge förslag och rekommendationer om diagnostik, behandling och omvårdnad (Socialstyrelsen, 2018).
Tyvärr är siffran för kännedom om de nationella riktlinjerna låg, betydligt lägre än siffrorna för kunskap om- eller insikt i sjukdomen. I de nationella riktlinjerna lyfts behovet av stöd av en fysioterapeut vid långvarig smärta fram, en rekommendation med högst prioritet (prioritet 1). Dessutom bör patienterna erbjudas multiprofessionellt teamarbete vid vård av endometrios där en fysioterapeut (med kunskap om sjukdomen) bör finnas med i grundbemanningen (Socialstyrelsen, 2018). Bland de verksamheter som svarat på enkäten så uppger fem (17,2 %) att de har kännedom om de nationella riktlinjerna. Av de fem verksamheterna är det endast en verksamhet som arbetar teambaserat där en fysioterapeut ingår i behandlingen. Huruvida den teambaserade vården är kopplat till kännedom om de nationella riktlinjerna kan inte utläsas i svaren på enkäten. Däremot kan resultatet visa att kännedom om de nationella riktlinjerna inte förutsätter teambaserad vård. Orsakerna till det kan dock vara flera,
Sex verksamheter hade fysioterapeuter som hade kunskap om sjukdomen endometrios och behandlade bäckenbotten hos dessa patienter. Flertalet studier, föreningar och specialister (As- Sanie et al., 2019, Dos Bispo et al., 2016, Fernando, 2019, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, 2021) lyfter just vikten av den vaginala undersökningen, palpationen och manipulativa behandlingen. Då formuleringen i enkäten brister och det inte framgår om de fysioterapeuter som behandlar bäckenbotten vid endometrios faktiskt genomför en vaginal undersökning och palpation så ges endast en generell bild av att fysioterapeuterna behandlar bäckenbotten. Utöver den manuella behandlingen vid endometrios så utgörs de fysioterapeutiska behandlingsmetoderna idag av bland annat basal kroppskännedom, yoga, TENS, akupunktur, smärtbehandling och avslappningsövningar. Enligt artikeln av Mira et. al. från 2018 fanns indikationer på att dessa kan ha god effekt hos patienten och det fanns inget som egentligen motsäger dess behandling av just bäckenbotten (Mira et. al., 2018). En god idé för att stärka behandlingen skulle däremot kunna vara att de görs i kombination med en vaginal undersökning.
Kunskap och insikt i sjukdomen är grundläggande för att behandla endometrios, vilket fastställs i rekommendationen om teambaserad vård (Socialstyrelsen, 2018). Ytterligare kunskap om de nationella riktlinjerna blir väsentligt för själva skapandet av fysioterapeutiskt behandlingsutbud.
Genom att verksamheter skaffar sig kunskap om de nationella riktlinjerna skapas också kännedom om rekommendationen att en fysioterapeut bör finnas med i grundbemanningen vid behandling av endometrios. Det skulle befästa professionens kompetens, utöka efterfrågan av fysioterapeuter och bidra till att skapa utbud/tillgång till fysioterapeut som behandlar bäckenbotten vid endometrios. I resultatet redogörs det för en verksamhet som känner till de nationella riktlinjerna och arbetar teambaserat. Just denna verksamhet har inte en fysioterapeut kopplat till sig men kan indirekt erbjuda patienten fysioterapeutisk behandling även då en fysioterapeut inte är knuten till verksamheten. Verksamheten är därmed ett gott exempel på hur teambaserad vård kan se ut och hur tillgången till fysioterapeut genom det kan öka.
Kännedom om riktlinjerna och teambaserad vård påverkar utbudet och i slutändan vilken typ av vård/behandling som patienten får (Socialstyrelsen, 2018). Resultatet visar att kännedom om sjukdomen finns i större utsträckning än kännedom om de nationella riktlinjerna. Resultatet visar också att den fysioterapeutiska professionen i de flesta fall inte finns med i den teambaserade vården i Region Norrbotten och att den fysioterapeutiska insatsen och kompetensen därmed
söka den på egen hand. Enligt Fysioterapeuternas hemsida (2021) kan vem som helst leta fram fysioterapeuter över hela Sverige med särskild kompetens. Enligt hemsidan finns en fysioterapeut i hela Region Norrbotten som behandlar endometrios, vilket är betydligt färre än de sex verksamheter som resultatet från denna studie visar. Hemsidans uppgifter kan självklart vara ouppdaterad och därmed missvisande, men vad som är väsentligt är att det finns fysioterapeuter med kompetens om endometrios men som kan bli svåra för kvinnor att få tillgång till om verksamheter dels inte arbetar teambaserat, inte kan hänvisa vidare eller inte känner till sjukdomen.
I förhållande till teambaserad vård ska det nämnas att Riktlinjerna skapades 2018 och fortfarande är relativt nya inom hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen, 2018). Med andra ord har teamarbetet fortfarande tid att utvecklas. Region Norrbotten är en utspridd och ibland begränsad region rent professionsmässigt. Det gör förvisso att teamarbete blir ännu viktigare och att brist på tillgång till fysioterapeut och behandling stöds av att man kan hänvisa patienten vidare.
5.3 Klinisk implikation
Med denna studie som bakgrund tydliggörs det att flera liknande studier behövs, grundat på en bättre utformad enkät som kan stärka resultatets validitet.
Vidare ses även flera diskussioner om endometrios och fysioterapi kunna utvecklas ur aktuell studie. Särskilt identifieras en 'klinisk lucka' i den fysioterapeutiska behandlingen av endometrios. Med det menas att den fysioterapeutiska kompetensen och kliniska insatsen saknas i förhållande till den kunskapsutbredning som ändå finns om sjukdomen, både vad gäller på enskilda verksamheter men även i den teambaserade behandlingen. För att öka det fysioterapeutiska kliniska arbetet behövs den fysioterapeutiska kompetensen stärkas genom bland annat kunskap om fysioterapeutisk inverkan i behandling av endometrios.
6. Konklusion
Aktuell studie har undersökt och kartlagt tillgången till fysioterapeut vid behandling av endometrios och visar att efterfrågan av behandlingen finns i Region Norrbotten.
25 verksamheter har kunskap om- eller insikt i sjukdomen endometrios. Av dessa är dettotalt 13 verksamheter inom regionen med direkt tillgång till fysioterapeut som kan erbjuda en kunskapsbaserad behandling vid endometrios. Av dessa kan sex verksamheter erbjuda
Fem verksamheter i Region Norrbotten känner till Socialstyrelsens Nationella riktlinjer vid vård av endometrios där rekommendationen om multiprofessionellt teamarbete där en fysioterapeut bör ingå i grundbemanningen framgår. Av dessa fem är det en verksamhet som arbetar teambaserat och därmed indirekt kan erbjuda den efterfrågade behandlingen. Ytterligare 10 verksamheter med kunskap och insikt i sjukdomen vet vart de ska hänvisa kvinnor som efterfrågar fysioterapeutisk behandling av bäckenbotten vid endometrios och kan även dem indirekt erbjuda aktuell behandling.
Studien är den första i sitt slag och utförd på kandidatnivå vilket medfört vissa begränsningar. Den kan i sig inte betraktas som reliabel eller valid men kan ge en första indikation av hur tillgången till fysioterapeut inom verksamheter som behandlar endometrios ser ut i Region Norrbotten.
7. Referenser
• Andersson, H. (2017). Endometrios: mensvärken från helvetet. Stockholm: Harper Life.
• As-Sanie, S., Black, R., Giudice, L. C., Gray Valbrun, T., Gupta, J., Jones, B., Laufer, M. R., Milspaw, A. T., Missmer, S. A., Norman, A., Taylor, R. N., Wallace, K., Williams, Z., Yong, P. J., & Nebel, R. A. (2019). Assessing research gaps and unmet needs in endometriosis. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 221(2), 86–94.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ajog.2019.02.033
• Berghmans, B., Berghmans, B (2018).’Physiotherapy for pelvic pain and female sexual dysfunction: an untapped resource’, International Urogynecology Journal, vol. 29, & no.
5. (2018). Physiotherapy for pelvic pain and female sexual dysfunction: an untapped resource. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s00192-017-3536-8
• Bonocher, C. M., Montenegro, M. L., Rosa e Silva, J. C., Ferriani, R. A., & Meola, J.
(2014). Endometriosis and physical exercises: a systematic review. Reproductive Biology
& Endocrinology, 12(1), 1–10.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1186/1477-7827-12-4
• Carter, R.E. & Lubinsky, J. (2016). Rehabilitation research: principles and applications. (Fifth edition). St. Louis, Missouri: Elsevier.
• Del Forno, S., Arena, A., Alessandrini, M., Pellizzone, V., Lenzi, J., Raimondo, D., Casadio, P., Youssef, A., Paradisi, R., & Seracchioli, R. (2020). Transperineal Ultrasound Visual Feedback Assisted Pelvic Floor Muscle Physiotherapy in Women With Deep Infiltrating Endometriosis and Dyspareunia: A Pilot Study. Journal of Sex &
Marital Therapy, 7, 603.
• Dos Bispo, A. P., Ploger, C., Loureiro, A. F., Sato, H., Kolpeman, A., Girão, M. J., &
Schor, E. (2016). Assessment of pelvic floor muscles in women with deep endometriosis. Archives of gynecology and obstetrics, 294(3), 519–523. https://doi- org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s00404-016-4025-x
• Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
• Fernando, M. (4 november 2019). Fysioterapeutisk behandling vid endometrios. Baking Babies. https://bakingbabies.se/2019/11/04/fysioterapeutisk-behandling-endometrios/
• Fysioterapeuterna. (12 mars 2021). Hitta fysioterapeut.
https://www.fysioterapeuterna.se/Profession/Om-professionen/Hitta- fysioterapeut/?district=2303§ion=2483#google-map
http://gyninorr.se/endometrios/
• Janson, P.O. & Landgren, B. (red.) (2015). Gynekologi. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
• Lawson, S., & Sacks, A. (2018). Pelvic Floor Physical Therapy and Women’s Health Promotion. JOURNAL OF MIDWIFERY & WOMENS HEALTH, 63(4), 410–417.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jmwh.12736
• Mira, T. A. A., Buen, M. M., Borges, M. G., Yela, D. A., & Benetti-Pinto, C. L. (2018).
Systematic review and meta-analysis of complementary treatments for women with symptomatic endometriosis. INTERNATIONAL JOURNAL OF GYNECOLOGY &
OBSTETRICS, 143(1), 2–9. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1002/ijgo.12576
• Montenegro, M. L., Bonocher, C. M., Meola, J., Portella, R. L., Ribeiro-Silva, A., Brunaldi, M. O., Ferriani, R. A., & Rosa-e-Silva, J. C. (2019). Effect of Physical Exercise on Endometriosis Experimentally Induced in Rats. Reproductive Sciences, 6, 785.
• Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
• Region Norrbotten. (28 januari 2021). Vård & Hälsa.
https://www.norrbotten.se/sv/Halsa-och-sjukvard/
• Svensk förening för obstetrik och gynekologi (16 april 2021). Endometrios.
https://www.sfog.se/start/raadriktlinjer/sfog-raad-gynekologi/endometrios/
• Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för vård vid endometrios (artikelnummer 2018-12-27).
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och- utvarderingar/endometrios/
• Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2018). Endometrios – Diagnostik, behandling och bemötande: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter. (SBU utvärderar 277).
https://www.sbu.se/277
• Vetenskapsrådet 2017. God forskningsed.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god- forskningssed.html
E-enkät
Din verksamhet = Den verksamhet Du representerar.
1. Har Din verksamhet kunskap om eller insikt i sjukdomen endometrios?
¨ JA
¨ NEJ
¨ VET INTE
2. Har patienterna på Din verksamhet tillgång till en fysioterapeut?
¨ JA
¨ NEJ
¨ VET INTE
× Om svar är NEJ, gå vidare till fråga 6.
3. Behandlar den/de fysioterapeuterna kvinnor med besvär eller smärta från bäckenbotten?
¨ JA
¨ NEJ
¨ VET INTE
4. Behandlar den/de fysioterapeuterna kvinnor med endometrios-relaterade besvär?
¨ JA
¨ NEJ
¨ VET INTE
× Om svar är NEJ eller VET INTE, gå vidare till fråga 6.
5. Viken inriktning/specifik kunskap har den/de fysioterapeuterna för att behandla endometrios? (fler svar är möjlig)
¨ Smärtspecialisering/Neurologi
¨ Bäckenbotten
¨ Basal Kroppskännedom
¨ Annat (bilaga 1)
6. Har Din verksamhet insikt i de Nationella riktlinjerna för vård vid endometrios?
¨ JA
¨ NEJ
¨ VET INTE
7. Har Din verksamhet samarbete med annan profession för att behandla kvinnor med endometrios?
¨ JA
¨ NEJ
¨ VET INTE
× Om svar är NEJ eller VET INTE, gå vidare till fråga 9.
8. Vilken profession samarbetar Din verksamhet med? (fler svar är möjligt)
¨ Läkare
¨ Gynekolog
¨ Barnmorska
¨ Sjuksköterska
¨ Undersköterska
¨ Fysioterapeut
¨ Urolog
¨ Sexolog
¨ Kurator
¨ Smärtspecialist
¨ Kolorektalkirurgi
¨ Reproduktionsmedicinare
¨ Psykiatriker
¨ Psykolog
¨ Uroterapeut
¨ Psykoterapeutisk kompetens
9. Om Din verksamhet upplever brister i, eller saknar fysioterapeutisk vård av bäckenbotten vid behandling av endometrios, vet Din verksamhet vart den kan hänvisa patienten?
¨ JA
¨ NEJ
¨ VET INTE
Vänligen vänd sida
10. Har Din verksamhet mött patienter som efterfrågar fysioterapeutisk vård vid endometrios?
¨ JA
¨ NEJ
¨ VET INTE
Tack för Dina svar!
Information och förfrågan om medverkande i examensarbete.
Introduktion till studien och dess syfte
Syftet med studien är att kartlägga utbud/tillgång till fysioterapeutisk vård av bäckenbotten vid endometrios i Region Norrbotten. Endometrios är idag en av våra vanligaste folksjukdomar och fysioterapeutisk vård lyfts fram i Socialstyrelsens Nationella riktlinjerna för vård vid endometrios som en viktig del i grundbemanningen.
Din medverkan samt undersökningens utformning
Med utgångspunkt från Region Norrbottens verksamheter med direkt- eller tänkbar koppling till fysioterapi och endometrios tillfrågas Du att delta i kartläggningen som representant för Din verksamhet. Medverkan sker genom en e-enkät om 10 frågor med JA/NEJ/VET INTE svar.
Beräknad tid för att svara på enkäten är 1–2 minuter. Svaren samlas in senast fre. 26/2–2021.
Sekretess samt hantering av data
Frågorna i enkäten rör den verksamhet Du presenterar och inte Dig som person eller vårdgivare.
Data som samlas in är konfidentiell och varken Du eller Din verksamhet kommer identifieras eller presenteras. Resultatet syftar till mängd och inte specifik verksamhet. Din medverkan är frivillig och vid val att avstå behöves ingen förklaring uppges. Inskickad enkät innebär samtycke att medverka i studien och kan ej återkallas.
Studiens publicering
Studien kommer publiceras som kandidatuppsats inom institutionen för Hälsovetenskap vid Luleå Tekniska Universitet och går att läsa från juni 2021 via följande länk;
http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=7214
För ytterligare information eller fråga;
Åse Gullmarstam
Fysioterapeutstudent, Termin 6 070-45 89 232
segulq-8@student.ltu.se Irene Wikman
Universitetslektor och handledare 0920–493892
irene.vikman@ltu.se (bilaga 2)
