Ärende 4-6
Handlingarna publiceras ej med hänvisning till sekretesskänsligt innehåll.
Om du önskar ta del av handlingarna kontaktar du socialnämnden som gör en prövning enligt
offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
SID 1 (1)
Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-01-19
SN/2021:9
Socialförvaltningens handlingsplan/åtgärdsplan mot våld i nära relationer
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar att godkänna handlingsplan/åtgärdsplan mot våld i nära relationer.
Sammanfattning
I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2019 fick socialnämnden i uppdrag ett ta fram en strategi för att motverka våld i nära relationer och socialnämnden beslutade på sammanträdet 2019-06-11 att anta strategin. Stadsledningsförvaltningen rekommenderade senare nämnden att benämna ärendet åtgärdsplan istället. I samband med att kommunstyrelsen tog del av de insatser som redovisades fick socialnämnden i uppdrag att komplettera åtgärdsplanen med de insatser som görs av andra förvaltningar inom staden samt att ta fram en handlingsplan för det framtida arbetet mot våld i nära relationer.
Socialnämnden har sedan många år en handlingsplan mot våld i nära relationer vars syfte är att säkerställa att Solna stad fullgör sina skyldigheter enligt 5 kap. 11 § Socialtjänstlagen (2001:453).
Förvaltningen har i samband med att tidigare handlingsplan har reviderats arbetat in uppdragen från kommunstyrelsen och föreslår att namnet ändras till handlingsplan/åtgärdsplan mot våld i nära relationer.
Socialnämnden har ansvar för genomförandet av planen och uppföljning sker inom ramen för ordinarie verksamhet och styrsystem genom verksamhetsplan och budget.
Handlingar
- Socialförvaltningens handlingsplan/åtgärdsplan mot våld i nära relationer
Ann-Charlotte Fager Socialchef
Beslutet expedieras till:
Kommunstyrelsen
I SOLNASTAD
Socialförvaltningens
handlingsplan/åtgärdsplan mot våld i nära relationer
I SOLNASTAD
2 (6)
Bakgrund
Våld i nära relationer är ett samhälls- och folkhälsoproblem som kan få allvarliga konsekvenser för den som utsätts. Våld i nära relationer, som kan vara en kombination av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld, är en kränkning av mänskliga rättigheter och de som är drabbade är ofta i behov av stöd. Både kvinnor och män kan vara utsatta för våld och våld förekommer också i samkönade relationer. Det är betydelsefullt att
medarbetare har kunskap om hur de ska bemöta och hjälpa både våldsutsatta kvinnor och män då forskning visar att det rör sig om olika typer av våld. Våldet medför bådeakuta och långsiktiga individuella konsekvenser och höga kostnader för samhället.
Frihet från våld är en mänsklig rättighet. (Folkhälsomyndigheten)
Solna stads agerande för att motverka våld och förtryck i nära relationer utgår från stadens vision: ”Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft.”
Med utgångspunkt i visionen ska Solna stad aktivt verka mot våld och förtryck i nära relationer. Handlingsplanens/åtgärdsplanens mål är av övergripande karaktär och beskriver vilka prioriterade mål socialnämnden satt upp för att arbetet mot våld i nära relationer ska förbättras och utvecklas inom staden.
Inom staden finns också en strategi för att aktivt verka mot hedersrelaterat våld.
Definition av våld
”Våld är varje handling mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill” (Per Isdal, 2001)
I FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993) definieras våld mot kvinnor som ”varje könsrelaterad handling som resulterar i, eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnan, innefattande hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”.
Solna stad tolererar inte att våld förekommer i någon form oberoende av kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsvariation, etc. Våldet kan ta sig uttryck på flera sätt. Det kan handla om försummelse eller psykiskt, fysiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt eller latent våld. Ofta är flera typer av våld förekommande samtidigt.
Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är tioårig och gäller från och med den 1 januari 2017. Genom en långsiktig strategi och ett riktat åtgärdsprogram har regeringen lagt grunden till ett mer målinriktat och samordnat arbete mot mäns våld mot kvinnor. Särskilt angeläget är att utveckla våldsförebyggande insatser. Strategin sätter fokus på skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor, insatser mot våld i samkönade relationer samt åtgärder som motarbetar destruktiv maskulinitet. Den nationella strategin ingår i regeringens jämställdhetspolitiska skrivelse till riksdagen (Skr 2016/17:10). I strategin poängteras mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet.
Regional strategi och handlingsplan för att motverka våld 2020–2026
Operation Kvinnofrid är en myndighetsgemensam samverkansplattform i Stockholms
län med uppdrag att tillsammans arbeta för att ingen i Stockholms län ska utsättas för,
utöva eller uppleva våld i nära relationer. För att kunna uppnå detta har en strategi och
3 (6)
en handlingsplan för att motverka våld i nära relationer tagits fram. Genomförandet sker både gemensamt inom ramen för samverkansplattformen Operation Kvinnofrid samt av aktörerna enskilt. I samverkansplattformen ingår Länsstyrelsen i Stockholm, Region Stockholm, Polismyndigheten, Kriminalvården, Stockholms stad och Storsthlm som företräder länets 26 kommuner. Samtliga delmål och aktiviteter i
socialförvaltningens handlingsplan/åtgärdsplan mot våld i nära relationer utgår från Strategi för att förebygga och bekämpa våld i Stockholms län 2020 – 2026.
Solna stads arbete inom området
Inom socialnämndens område finne ett relationsvåldsteam som arbetar med våldsutsatta och våldsutövare. Samverkan sker dels inom socialförvaltningen med exempelvis barn- och ungdomsenheten i ärenden, där barn som har bevittnat eller utsatts för våld finns med. Relationsvåldsteamet samverkar även med andra
förvaltningar i staden och med externa aktörer såsom Region Stockholm, polis och ideella organisationer.
Inom äldreomsorgen och LSS verksamheten finns stora möjligheter att observera och uppmärksamma våld i nära relationer. Det finns därför gemensamma rutiner mellan socialtjänst, äldreomsorg och LSS för att fånga upp varningssignaler och avgöra vilka åtgärder som ska vidtas.
Samverkan med civilsamhället är viktigt för att fånga upp de individer som är utsatta eller riskerar att bli utsatta för våld. Socialnämnden samarbetar med brottsofferjouren och Agera kvinnojour och kommunstyrelsen genom trygghetsrådet uppmärksammar kontinuerligt goda krafter i civilsamhället i Solna.
Delmål och aktiviteter
Förebyggande insatser
Det här delmålet kopplar till mål 1 och 2 i Handlingsplan till strategi för att förebygga och bekämpa våld i Stockholms län.
Socialförvaltningen ska arbeta aktivt med att stödja och motivera personer som utövar våld i nära relationer till att förändra sina beteenden och leva ett liv fritt från våld.
Kunskap om förebyggande insatser mot våld i nära relationer ska spridas till stadens förvaltningar.
Aktivitet Tidsperiod
Erbjuda insatser till våldsutövare Regelbundet Sprida kunskap om förebyggande insatser mellan
förvaltningarna Regelbundet
Intern och extern samverkan
Det här delmålet kopplar till mål 1 och 3 i Handlingsplan till strategi för att förebygga och bekämpa våld i Stockholms län.
Solna stad ska ha en fungerande intern och extern samverkan kring våld i nära relationer, utgå från den enskilde individens behov och samarbeta när flera aktörer är inblandade.
Aktivitet Tidsperiod
4 (6)
Sammankalla stadsledningsförvaltningen, förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid, barn- och
utbildningsförvaltningen samt omvårdnadsförvaltningen till interna samverkansträffar.
Regelbundet
Deltagande i nätverk på regional och lokal nivå Regelbundet Kontakt tas med relevanta aktörer för rådgivning Vid behov Information och informationskanaler
Det här delmålet kopplar till mål 4 i Handlingsplan till strategi för att förebygga och bekämpa våld i Stockholms län.
Alla solnabor ska ha tillgång till information om vilket stöd som finns att tillgå gällande våld i nära relationer. Information om ansvar och insatser inom området ska finnas på hemsidan och som trycksak på lämpliga offentliga platser. Medarbetare i stadens Kontaktcenter är utbildade för att snabbt ta ärenden om relationsvåld vidare rätt i staden.
Socialförvaltningen ska tillhandahålla lättillgänglig information om vilket stöd som finns gällande våld i nära relationer i kommunen. Information om våld i nära relationer ska omfatta verksamheter inom kommunen samt kontaktuppgifter till samverkanspartners om vilket stöd som finns att få. Informationen ska rikta sig till personer som är
våldsutsatta, personer som utövar våld eller är oroliga för att så ska komma att ske, samt till barn och unga som lever med våld i nära relationer.
Aktivitet Tidsperiod
Aktuell information på hemsidan Regelbundet
Information i sociala medier Regelbundet
Information i socialförvaltningens reception, stadshusets
reception, bibliotek. Regelbundet
Trygg rättsprocess
Det här delmålet kopplar till mål 6 i Handlingsplan till strategi för att förebygga och bekämpa våld i Stockholms län.
Socialförvaltningen har tecknat överenskommelser med Agera Kvinnojour och Brottsofferjouren i Västerort gällande stöd till personer utsatta för relationsvåld eller hedersvåld. Stödes ska ges oavsett om polisanmälan gjort eller inte och omfatta stödsamtal och information om rättsprocessen. Vid polisanmälan kan stöd ges vid polisförhör och rättegång.
. Aktivitet Tidsperiod
Uppföljning av överenskommelser, statistik mm Två gånger per år Kunskap och kompetensutveckling
Det här delmålet kopplar till mål 7 och 8 i Handlingsplan till strategi för att förebygga och bekämpa våld i Stockholms län.
Alla medarbetare inom socialförvaltningen ska ha kunskaper inom området våld i nära
relationer. Övriga medarbetare i Solna stad ska ges tillfälle att delta i utbildningar om
våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
5 (6)
Aktivitet Tidsperiod
Tillhandahålla utbildningsmaterial på intranätet inom
våld i nära relationer för alla medarbetare i Solna stad Regelbundet Grundläggande information om hur vi arbetar med våld i
nära relationer i Solna för medarbetare i staden. 1 gång per termin Utbildningstillfälle för medarbetare i staden gällande
hedersrelaterat våld. 1 gång per år
Implementering och användning av evidensbaserade screeningsinstrument och bedömningsmetoder såsom FREDA kortfrågor, SARA, PATRIARK, Signs of Safety, ASI.
Regelbundet
Kartläggning, uppföljning och analys av insatser
Det här delmålet kopplar till mål 7 och 8 i Handlingsplan till strategi för att förebygga och bekämpa våld i Stockholms län.
För att socialnämnden ska kunna veta vilka insatser som behövs är det viktigt att regelbundet kartlägga omfattningen av våld i nära relationer i kommunen.
Socialnämnden ska vidare analysera hur de insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och våldsutövare svarar mot behoven. De metoder som används för att ge stöd och hjälp bör utformas med utgångspunkt i den bästa tillgängliga kunskapen utifrån evidens, lagar och Socialstyrelsens rekommendationer och allmänna råd. Socialstyrelsens öppna jämförelser ska årligen följas upp och analyseras tillsammans med övriga nordvästkommuner. Kontroll och uppföljning av verksamheter till vilka förvaltningen överlämnar genomförandet av olika insatser ska ske minst en gång om året.
Socialnämnden har ansvar för genomförandet av handlingsplanen och uppföljning sker inom ramen för ordinarie verksamhet och styrsystem genom verksamhetsplan och budget.
Aktivitet Tidsperiod
Sammanställa intern statistik Månatligen
Brukarundersökningar Regelbundet
Analys av insatser på individ- och gruppnivå Årligen Kartläggning och analys av omfattningen av våld i nära
relationer i kommunen Vartannat år
Jämförelse med övriga nordvästkommuner genom
nätverksträffar Vid gemensamma träffar
Kontroll och uppföljning av verksamheter till vilka
förvaltningen överlämnar genomförandet av olika insatser Årligen Kontrollera att rutin för rapportering av Lex Sarah finns
hos utförare Regelbundet
6 (6)
Referenser
Isdal, P. (2001). Meningen med våld. Gothia.
https://www.ohchr.org/EN/ProfessionalInterest/Pages/ViolenceAgainstWomen.aspx https://www.folkhalsomyndigheten.se/
SID 1 (2)
Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-04-12
SN/2020:126
Återkoppling avseende avtalsuppföljning av grupp- och
stödbostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning
Förslag till beslut
Socialnämnden tar del av återkopplingen från dialogmötet med Nytida angående de förbättringsområden som identifierats i avtalsuppföljning 2020.
Sammanfattning
Under hösten 2020 genomförde förvaltningen en förenklad avtalsuppföljning av grupp- och stödbostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning. Den samlade bedömningen efter avtalsuppföljningen var att de punkter som vid förra årets uppföljning bedömdes som
”fungerande” till viss del har åtgärdats och att Nytida fortsatt driver boenden i enlighet med gällande avtal och med god kvalitet. Förvaltningen såg dock utvecklingsmöjligheter gällande informationsöverföring och genomförandeplaner och föreslog att representanter från
respektive verksamhet bokar ett möte för att komma överens om en gemensam lösning framöver.
Ett dialogmöte har genomförts under våren och förvaltningen och Nytida har kommit överens om en ny hantering av informationsöverföring och genomförandeplaner.
Ann-Charlotte Fager Mikael Olofsson
Socialchef Enhetschef
Beslutet expedieras till:
Nytida
I SOLNASTAD
SID 2 (2)
Återkoppling från dialogmöte 2021-03-31
Under hösten 2020 genomförde förvaltningen en förenklad avtalsuppföljning av grupp- och stödbostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning. Den samlade bedömningen efter avtalsuppföljningen är att de punkter som vid förra årets uppföljning bedömdes som
”fungerande” till viss del har åtgärdats och att Nytida fortsatt driver boenden i enlighet med gällande avtal och med god kvalitet. Förvaltningen såg dock utvecklingsmöjligheter gällande informationsöverföring och genomförandeplaner och föreslog att representanter från
respektive verksamhet bokar ett möte för att komma överens om en gemensam lösning framöver.
Utifrån ovanstående gav Socialnämnden verksamhetsrepresentanter att delge återkoppling efter genomfört dialogmöte.
Vid mötet deltog Mikael Olofsson, enhetschef Vuxenenheten, Aida Samson, sektionschef Vuxenenheten, Lisbeth Lundvall, verksamhetschef Nytida. Dialogmötet kring identifierade utvecklingsområden resulterade i följande:
Nytida åtar sig att ändra rutinen kring inskickning av upprättade genomförandeplaner till att detta görs löpande under året, inom 4 veckor efter mottaget uppdrag i enlighet med stadens avtal med verksamheten. Genomförandeplanen ska vara uppdaterad och svara mot det senast mottagna uppdraget. Med det som benämnts som ”aktivitetsplan” avses det individuella schema som varje genomförandeplan ska innehålla och är således ingen separat plan som ska delges.
Nytida åtar sig att skicka månadsrapporter till beställare (vuxenenheten) i varje ärende innehållande:
- Avvikelser från upprättad genomförandeplan - Brukarens deltagande i aktiviteter
- Brukarens sammantagna mående under månaden - Läkarbesök
Rapporten ska ses som en kortare sammanfattning av den gångna månaden innehållande väsentliga händelser av icke-akut karaktär. Nytida startar enligt överenskommelse att skicka in månadsrapporter från och med slutet av april månad. Akuta händelser såsom inläggningar på sjukhus, allvarligare incidenter och klagomål meddelas som tidigare när det inträffar utan dröjsmål.
Vid eventuella otydligheter i uppdrag eller genomförandeplan ska ansvarig handläggare och kontaktperson på Nytida kontakta varandra för eventuella förtydliganden.
I SOLNASTAD
SID 1 (3)
Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-03-30
SN/2021:45
Uppföljning av brukarnas nöjdhet med vuxenenhetens
gruppboenden Hagavägen, Sunnangården och Västra vägen
Förslag till beslut
Socialnämnden tar del av uppföljningen.
Sammanfattning
Socialnämnden gav 2018-10-16 förvaltningen uppdrag att årligen presentera plan för
uppföljningar och undersökningar. Genom att möjliggöra för fler kvalitativa undersökningar utifrån brukarens synpunkter på verksamhet samt nöjdhet med insatser där brukarperspektiv, delaktighet och nöjdhet är i fokus skapas bättre förutsättningar för kvalitets- och
verksamhetsutveckling. Genomförda uppföljningar redovisas sedan löpande till nämnden.
Uppföljningen av vuxenenhetens gruppboenden är en del av 2020 års uppföljningsplan. På grund av pandemin kunde inte brukarrevision genomföras istället användes Nytidas egen
brukarundersökning som underlag för analys tillsammans med Inflytanderådets styrelse. Enkäten besvarades av brukare i Nytidas gruppboenden, Hagavägen, Sunnangården och Västra vägen under hösten 2020. För att belysa brukarperspektivet analyserades svaren tillsammans med vuxenenhetens ledningsgrupp och Inflytanderådets styrelse i februari 2021. Inflytanderådet påpekade att svarsfrekvensens skulle kunnat vara bättre om en brukarrevision hade kunnat genomföras. Inflytanderådet påpekade också att frågorna var för generellt utformade vilket därmed gjorde dem svåra att tolka. Vid mer kvalitativ undersökning, där följdfrågor hade kunnat ställas, så kunde svaren kunnat bli mer konkreta och utgöra bättre underlag för
verksamhetsutveckling. Brukarundersökningen visar att majoriteten av brukarna trivs i sitt boende och upplever att de får den hjälp och stöd de behöver av personalen.
Ann-Charlotte Fager Leena Lind
Socialchef Kvalitetscontroller
I SOLNASTAD
SID 2 (3)
Tillvägagångsätt och resultat
Enkäten delades ut till brukare i Nytidas boenden på Hagavägen, Sunnangården och Västra vägen under hösten 2020. Vuxenenhetens ledningsgrupp och Inflytanderådets styrelse hade ett
analysmöte utifrån brukarperspektiv i februari 2021.
Hagavägens svarsfrekvens var 64 procent, Sunnangården 42 procent och Västra vägen 63 procent.
Bryr sig personalen om dig?
På Hagavägen svarade 93 procent ja och 7 procent svarade ibland.
På Sunnangården svarade 100 procent ja.
På Västra vägen svarade 90 procent ja och 10 procent svarade ibland.
Får du bestämma om saker som är viktiga för dig?
På Hagavägen svarade 86 procent ja och 14 procent svarade ibland.
På Sunnangården svarade 100 procent ja.
På Västra vägen svarade 90 procent ja och 10 procent svarade ibland.
Får du den hjälp du vill ha?
På Hagavägen svarade 86 procent ja och 14 procent svarade ibland.
På Sunnangården svarade 100 procent ja.
På Västra vägen svarade 90 procent ja och 10 procent svarade ibland.
Förstår personalen vad du säger?
På Hagavägen svarade 93 procent alla och 7 procent svarade några.
På Sunnangården svarade 80 procent alla och 20 procent några.
På Västra vägen svarade 80 procent alla och 20 procent några.
Känner du dig trygg med personalen?
På Hagavägen svarade 93 procent svarade med alla och 7 procent med några.
På Sunnangården svarade 100 procent med alla.
På Västra vägen svarade 80 procent med alla och 20 procent med några.
Pratar personalen med dig så att du förstår?
På Hagavägen svarade 85 procent alla och 15 procent några.
På Sunnangården svarade 80 procent alla och 20 procent några.
På Västra vägen svarade 80 procent alla och 20 procent några.
Trivs du på ditt boende?
På Hagavägen svarade 100 procent ja.
På Sunnangården svarade 100 procent ja.
På Västra vägen svarade 80 procent ja och 20 procent ibland.
Vet du vem du ska prata med om något är dåligt?
På Hagavägen svarade 100 procent ja.
På Sunnangården svarade 100 procent ja.
På Västra vägen svarade 100 procent ja.
Är du rädd för något?
I SOLNASTAD
SID 3 (3)
På Hagavägen svarade 86 procent aldrig, 7 procent svarade ibland och 7 procent svarade inte på frågan.
På Sunnangården svarade 80 procent aldrig, 10 procent svarade ibland och tio procent svarade inte på frågan.
På Västra vägen svarade 80 procent aldrig, 10 procent svarade ibland och 10 procent svarade inte på frågan.
Är det du gör på din dagliga verksamhet viktigt för dig?
Ingen brukare svarade på denna fråga i någon av boenden.
Analys av uppföljningen
Inflytanderådet tror att svarsfrekvensen skulle blivit högre om man hade kunnat genomföra brukarrevisionen speciellt på Sunnangården där endast 42 procent av brukare svarade på enkäten.
Inflytanderådet anser också att frågorna var för generella och skulle behövas utvecklas för att bättre förstå resultatet. Till exempel på frågan är du rädd för något svarade inte alla brukare på frågan, de flesta svarade aldrig eller ibland rädda för något, vilket kräver fler följdfrågor för att det skulle kunna leda till utveckling av verksamheten.
Inflytanderådet föreslår att de tillsammans med vuxenenhetens ledningsgrupp går igenom och kommer med förbättringsförslag till Nytidas enkät samt att en brukarrevision genomförs när detta blir möjligt. Uppföljningen visar att majoriteten av brukarna trivs i sitt gruppboende.
Brukarna upplever att personalen bryr sig om dem. De får bestämma om saker som är viktiga för dem och de får den hjälp de vill ha. Brukarna upplever att personalen förstår vad de säger men att personalen inte alltid pratar så att de förstår. Brukarna är också nöjda med personalens
bemötande och de vet vem de ska prata med om något är dåligt i boendet. Ingen av brukare svarade på frågan om den dagliga verksamheten, vilket är med anledning av att brukare har andra typer av insatser som syftar till sysselsättning och daglig aktivering som inte går under begreppet
” daglig verksamhet”. Vuxenenheten och Nytida har tagit del av brukarnas synpunkter och ser dessa som en viktig del att utveckla och förbättra verksamheten på gruppboenden. Vuxenenheten planerar att genomföra en brukarrevision när detta blir möjligt.
I SOLNASTAD
SID 1 (1)
Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-03-22
SN/2021:37
Socialnämndens utbildningsdagar 2021
Förslag till beslut
Socialnämnden fastställer föreslagen utbildningsdag för socialnämnden.
Sammanfattning
Förvaltningen föreslår att utbildningsdag för socialnämndens ledamöter blir fredagen den 15 oktober 2021. Utbildningen kommer att inriktas på grunderna i socialtjänstens
verksamhetsområden och förvaltningens organisation. Plats för utbildningsdagen meddelas senare.
Ann-Charlotte Fager Socialchef
I SOLNASTAD
SID 1 (1)
Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-01-07
SN/2021:2
Nämndinitiativ från Vänsterpartiet angående extra utbetalning av ekonomiskt bistånd
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar att förklara initiativet besvarat med hänvisning till att nämnden tidigare beslutat om bistånd till barns fritidsaktiviteter.
Sammanfattning
Leif Åsbrink López (V) lämnade rubricerade initiativ vid socialnämndens sammanträde den 7 december 2020. I initiativet föreslås
”Att, i första hand, alla barnfamiljer som ansökt om försörjningsstöd under december månad får 1 000 kr extra utbetalt i december månad innan julafton. Om en utbetalning inte kan göras i december får alla barnfamiljer som ansökt om försörjningsstöd under december månad 1 000 kr extra utbetalt i januari månad.”
Förvaltningen konstaterar att i hushåll med barn och ungdomar ska deras situation alltid uppmärksammas och när beslut rör barn ska det särskilt beaktas det som barnets bästa kräver.
Konsekvenser för barnet ska alltid övervägas innan beslut fattas i ärenden där det finns barn i familjen.
Försörjningsstöd definieras i 4 kap. 3 § SoL, och består av två delar; riksnorm och övrigt försörjningsstöd för ett antal regelbundet återkommande behovsposter. Det ekonomiska biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. I Solna har socialnämnden beslutat att bistånd kan utgå till barns fritidsaktiviteter med högst 8 % av prisbasbeloppet per kalenderår och barn om föräldrarna har uppburit ekonomiskt bistånd under minst sex månader eller längre under den senaste tolvmånadersperioden. Det extra biståndet ska underlätta för barn och ungdomar att delta i fritidsaktiviteter som inte är knutna till skolan eller sin familj. Biståndet beviljas till faktiska kostnader efter kostnadsförslag från den enskilde.
Förvaltningen föreslår därför att socialnämnden beslutar att förklara initiativet är besvarat med hänvisning till ovanstående.
Handlingar
- Nämndinitiativ från Vänsterpartiet angående extra utbetalning av ekonomiskt bistånd
Ann-Charlotte Fager Parvin Banisadr
Socialchef Enhetschef
I SOLNASTAD
Solna den 7 december 2020
Nämndinitiativ i Socialnämnden om extra utbetalning av ekonomiskt bistånd.
Ekonomiskt bistånd är samhällets sista skyddsnät för den som inte kan försörja sig själv. I Solna är det ett hundra tals barnfamiljer som vid jul har det extra svårt då pengarna inte räcker till.
Tidigare i Solna socialnämnds historia togs det varje år ett beslut om att dubbla försörjningsstödet i december månad till alla sökande. Det fanns då en förståelse bland de politiska partierna för dem som hade det svårt under årets sista månad vid julfirandet.
I en sann kristlig och solidarisk anda tog Socialnämnden beslutet att ge dem mest utsatta i Solna en värdig jul med sina nära och kära.
Barnperspektivet ska väga tungt i beslut om ekonomiskt bistånd och för att underlätta för barnfamiljer som får ekonomiskt bistånd vill vi införa ett extra julbidrag för barnfamiljer på 1000 kr.
Jag föreslår:
- Att, i första hand, alla barnfamiljer som ansökt om försörjningsstöd under december månad får 1000 kr extra utbetalt i december månad innan julafton.
Om en utbetalning inte kan göras i december
- Att, i andra hand, alla barnfamiljer som ansökt om försörjningsstöd under december månad får 1000 kr extra utbetalt i januari månad.
brink L6pez
Ordinarie ledamot i Socialnämnden
SOLNA STAD Protokollsutdrag 2021-02-15
SID 1 (1)
Signatur
Socialnämnden
§ 16
Nämndinitiativ från Vänsterpartiet angående extra utbetalning av ekonomiskt bistånd (SN/2021:2)
Beslut
Socialnämnden bordlägger ärendet.
Sammanfattning
Leif Åsbrink López (V) lämnade rubricerade initiativ vid socialnämndens sammanträde den 7 december 2020. I initiativet föreslås:
”Att, i första hand, alla barnfamiljer som ansökt om försörjningsstöd under december månad får 1 000 kr extra utbetalt i december månad innan julafton. Om en utbetalning inte kan göras i december får alla barnfamiljer som ansökt om försörjningsstöd under december månad 1 000 kr extra utbetalt i januari månad.”
Förvaltningen konstaterar att i hushåll med barn och ungdomar ska deras situation alltid uppmärksammas och när beslut rör barn ska det särskilt beaktas det som barnets bästa kräver. Konsekvenser för barnet ska alltid övervägas innan beslut fattas i ärenden där det finns barn i familjen.
Försörjningsstöd definieras i 4 kap. 3 § SoL, och består av två delar; riksnorm och övrigt försörjningsstöd för ett antal regelbundet återkommande behovsposter. Det ekonomiska biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. I Solna har socialnämnden beslutat att bistånd kan utgå till barns fritidsaktiviteter med högst 8 % av prisbasbeloppet per kalenderår och barn om föräldrarna har uppburit ekonomiskt bistånd under minst sex månader eller längre under den senaste tolvmånadersperioden.
Det extra biståndet ska underlätta för barn och ungdomar att delta i fritidsaktiviteter som inte är knutna till skolan eller sin familj. Biståndet beviljas till faktiska kostnader efter kostnadsförslag från den enskilde.
Förvaltningen föreslår därför att socialnämnden beslutar att förklara initiativet är besvarat med hänvisning till ovanstående.
Yrkande
Cajsa Örevall (V) föreslår att ärendet bordläggs.
Beslutsgång
Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut:
Förvaltningens förslag Förslag om bordläggning
Ordförande frågar om ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde eller om ärendet ska bordläggas, och konstaterar att ärendet ska bordläggas.
I
SID 1 (2)
Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-04-19
SN/2021:47
Yttrande över strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt förebyggande av psykisk hälsa
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar att som sitt remissvar till kommunstyrelsen överlämna förvaltningens tjänsteskrivelse.
Sammanfattning
Region Stockholm remitterar för yttrande Strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt förebyggande av psykisk hälsa. Regionen vill ha remissinstansernas synpunkter på förslaget inför beslut i regionfullmäktige.
Förvaltningen instämmer med regionens målbild att barn, unga, vuxna och äldre ska kunna upprätthålla och utveckla sin psykiska hälsa i sin vardag och ser strategin som ett viktigt steg på vägen i arbetet mot målet. Särskilt viktigt är det att fokus ligger på förebyggande och hälsofrämjande insatser och förutsätter att regionen tar ansvar för att utveckla
samverkansformer och arbetsmetoder och att arbetet fortsätter med att tillsammans med staden sätta upp konkreta mål och mäta och följa upp resultaten.
Bakgrund
Region Stockholm remitterar för yttrande Strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt förebyggande av psykisk hälsa. Regionen vill ha remissinstansernas synpunkter på förslaget inför beslut i regionfullmäktige.
I region Stockholms budget för åren 2019–2021 har uppdraget om utveckling av en ny strategi för psykisk hälsa tydliggjorts. Strategin har ett regionalt perspektiv och
huvudinriktningen är att främja psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande sam att förebygga psykisk ohälsa. I verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdsförvaltningen betonas att:
”Utvecklingen av den psykiska hälsan är av yttersta vikt för att uppnå regionens mål inom till exempel områdena folkhälsa, hälso- och sjukvårdens kvalitet och utfall och produktivitet och hållbar ekonomisk utveckling. Regionens långsiktiga sociala och ekonomiska hållbarhet kräver att vi växlar upp arbetet för främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa”.
Strategins målbild är att Region Stockholms nämnder och bolag ska erbjuda bästa möjliga samt jämlika förutsättningar för att barn, unga, vuxna och äldre i Stockholmsregionen ska kunna upprätthålla och utveckla sin psykiska hälsa och sitt välbefinnande i olika
vardagsmiljöer. Strategin vilar på Region Stockholms gemensamma värderingar och står i nära samspel med relevanta styrande dokument. Genom att målbilden uppnås ges samtidigt
I SOLNASTAD
SID 2 (2)
bästa möjliga förutsättningar för nämnder och bolag att uppnå många viktiga mål. Det stärker möjligheten att förverkliga: Region Stockholms vision om “en attraktiv hållbar och växande Stockholmsregion med frihet för invånarna att själva forma sina liv och fatta avgörande beslut” och Stockholmsregionens gemensamma vision om att bli ”Europas mest attraktiva region” (Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050)
Strategin utgår från psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande som centrala delar av barn och ungas, vuxnas och äldres humankapital (från kunskaper, färdigheter, utbildning, talanger, kompetenser och hälsa till produktions-förmåga).
Förvaltningens synpunkter
Regionens viktiga välfärdsverksamheter – skola, socialtjänst, vård och omsorg, hälso- och sjukvård behöver samverka för att främja hälsa och förebygga ohälsa för regionens
medborgare.
I december 2015 beslutade regeringen om en strategi för statens insatser inom området psykisk hälsa 2016 - 2020. Syftet var att skapa förutsättningar för ett långsiktigt strategiskt arbete inom området. Som en del av strategin har regeringen och Sveriges kommuner och Regioner (SKR) slutit årliga överenskommelser. En central del av överenskommelserna är att kommuner och regioner får stimulansmedel för att göra analyser och handlingsplaner med syfte att utveckla insatserna kring psykisk hälsa. En länsövergripande handlingsplan har tagits fram i samverkan mellan Storsthlm (länets 26 kommuner), Region Stockholm och NSHP (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa). På lokal nivå i Solna arbetar Projekt Psykisk Hälsa främjande och förebyggande för att stärka den psykiska hälsan bland befolkningen i alla åldersgrupper.
Förvaltningen instämmer i målbilden att barn, unga, vuxna och äldre ska kunna upprätthålla och utveckla sin psykiska hälsa i sin vardag och ser strategin som ett viktigt steg på vägen i arbetet mot målet. Särskilt viktigt är det att fokus ligger på förebyggande och hälsofrämjande insatser och förutsätter att regionen tar ansvar för att utveckla samverkansformer och
arbetsmetoder och att arbetet fortsätter med att tillsammans med staden sätta upp konkreta mål och mäta och följa upp resultaten.
Ann-Charlotte Fager Socialchef
Beslutet expedieras till:
Kommunstyrelsen
I SOLNASTAD
Region Stockholm Box 22550
104 22 Stockholm
Telefon: 08-737 25 00
E-post:registrator.rlk@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se
1 (5)
Regionstyrelsen
Rotel II REMISS
2021-03-26 Diarienummer
RS 2020-0457
Remissinstanser – se sändlista
Strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt förebyggande av psykisk hälsa
Rotel II remitterar för yttrande bilagda tjänsteutlåtande från hälso- och sjukvårdsförvaltningen och en remissversion av Strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt förebyggande av psykisk hälsa. I remissen ligger att roteln vill ha remissinstansernas synpunkter på förslaget inför beslut i regionfullmäktige. Strategin avses att beslutas vid
regionfullmäktiges sammanträde den 16 november 2021.
Remisstiden sträcker sig till den 17 juni 2021. Yttranden ska skickas till regionledningskontorets registrator, e-post: registrator.rlk@sll.se. Ange diarienummer RS 2020-0457. Förbund och civilsamhällesorganisationer ombeds inkomma med ett samlat svar per organisation.
Frågor kring remissen kan besvaras av Fredrik Lindencrona, avdelningen för närsjukvård, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, e-post
fredrik.lindencrona@sll.se, telefonnummer 0700-017163.
Patrik Lind Kanslichef
2 (5) REMISS
2021-03-26
Diarienummer RS 2020-0457
Sändlista
Uppdrag av Region Stockholm Arriva Sverige AB
Keolis Sverige AB Nobina Sverige AB Transdev Sverige ab MTR Tunnelbanan AB MTR Pendeltågen AB AB Stockholms spårvägar Aleris AB
Capio AB
Ersta Diakonisällskap Global Health Partner AB
PIST – Personalägda vårdcentraler i Stockholm Praktikertjänst AB
Stiftelsen Stockholms sjukhem Stockholms privata fysioterapeuter
Stockholms privatläkarförening/Stockholms privatläkarservice AB Vårdföretagarna
Distriktstandvården Sverige AB
Praktikertjänst AB, affärsområde tandvård Privattandläkarna
Regionala aktörer Botkyrka kommun Danderyds kommun Ekerö kommun Haninge kommun Huddinge kommun Järfälla kommun Lidingö stad Nacka kommun Norrtälje kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Salems kommun Sigtuna kommun Sollentuna kommun Solna stad
Stockholms stad Sundbybergs stad Södertälje kommun Tyresö kommun Täby kommun
3 (5) REMISS
2021-03-26
Diarienummer RS 2020-0457
Upplands-Bro kommun Upplands Väsby kommun Vallentuna kommun Vaxholms stad Värmdö kommun Österåkers kommun
Länsstyrelsen i Stockholms län Storsthlm
Skärgårdsstiftelsen Trafikverket Stockholm Stockholms handelskammare Civilsamhälle
Funktionsrätt Stockholms län
Synskadades riksförbund, Stockholm och Gotlands län DHR Stockholms läns distrikt
Sverigefinska riksförbundet, distrikt Stockholm Sverigefinska ungdomsförbundet
Sameföreningen i Stockholm Tornedalingar i Stockholm
Le romane nevimata Nytänkande kvinnonätverket
Riksförbundet Internationella romska och resande Kvinnocenter PRO (Pensionärernas Riksorganisation)
SKPF (Svenska KommunalPensionärers Förbund) SPF Seniorerna
Riksidrottsförbundet RF-SISU Stockholm Friluftsfrämjandet Region Mälardalen Folkets Hus och Parker
Rädda Barnen Röda Korset UNICEF
Övriga
Region Uppsala
Västra Götalandsregionen Region Östergötland Region Gotland Karolinska Institutet Stockholms universitet
Kungliga Tekniska högskolan Handelshögskolan i Stockholm Södertörns högskola
SACO TCO
4 (5) REMISS
2021-03-26
Diarienummer RS 2020-0457
LO Stockholm Business Region Svenskt näringsliv
Folkhälsomyndigheten VINNOVA
RISE SKR Skolverket
Skolinspektionen Socialstyrelsen
Healthy Cities-nätverket SPSM
Ifous
SNITTS Swedish network for innovation and technology transfer support
MindShift Sverige
Sveriges Förenade Studentkårer
Stockholms Studenters Centralorganisation Mind
Suicide Zero Maskrosbarn Föreningen Tilia Viable Cities
Friskolornas Riksförbund Riksförbundet Hjärnkoll NSPH
Internt Region Stockholm Fastighets- och servicenämnden Färdtjänstnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Karolinska universitetssjukhuset Kulturnämnden
Patientnämnden Revisorskollegiet
Stockholms läns sjukvårdsområde Tillväxt- och regionplanenämnden Trafiknämnden
Vårdens kunskapsstyrningsnämnd
Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje AB Stockholms läns landstings internfinans
Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Danderyds sjukhus AB
5 (5) REMISS
2021-03-26
Diarienummer RS 2020-0457
Folktandvården i Stockholms län AB Landstingshuset i Stockholm AB Locum AB
Medicarrier AB
S:t Eriks Ögonsjukhus AB Stockholm Care AB Södersjukhuset AB Södertälje sjukhus AB Tiohundra AB
Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med
Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av
Informationssäkerhetsklass
Diarienummer HSN 2020-1753
Strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt förebyggande av psykisk ohälsa 2022-2030
Gäller för Region Stockholm
RS 2020-0457
2 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
1. Inledning 3
1.1 Syfte 3
2. Tillämpning 4
3. Psykisk hälsa är en grundläggande förutsättning för nämnder
och bolag att nå sina mål 4
3.1 Två huvudinriktningar 6
4. Målbild 7
5. Strategins angreppssätt 8
5.1 Psykisk hälsa genomsyrar mål, delmål och målområden 9
6. Gemensamma utgångspunkter 11
6.1 Vägledande principer 11
6.2 Långsiktig ekonomisk uthållighet 11
6.3 Lärande och utveckling på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet 11
7. Uppdrag avgör tillvägagångssätt 12
7.1 Rekommenderade tillvägagångssätt 12
Individnivå: Utveckla psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande och
resiliens 12
Vardagsmiljö: Utveckla hälsofrämjande miljöer 13 Närsamhälle: Stärka närsamhällens och bostadsområdens kraft 13 Styrande nivå: Utveckla hälsofrämjande politik och strategisk
resursfördelning inom alla sektorer 14
8. Implementering och uppföljning 14
3 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
1. Inledning
Strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt
förebyggande av psykisk ohälsa gäller för Region Stockholm som koncern under perioden 2022-2030 (i dokumentet används begreppet Strategin).
Strategin utgår från Världshälsoorganisationens definition av psykisk hälsa och fokuserar på att utveckla förutsättningarna för psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande i barns, ungas, vuxnas och äldres vardagsmiljöer.
När psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande stärks byggs växtkraft hos alla som bor, verkar eller vistas i Stockholmsregionen.
Strategin vilar på Region Stockholms värderingar och står i nära samspel med andra relevanta styrande dokument1. Den tydliggör nämnders och bolags enskilda och gemensamma ansvar inom strategins område. När Region Stockholms nämnder och bolag integrerar psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande i budget och i verksamhetens planering och genomförande etableras bästa möjliga förutsättningar för att uppnå strategins målbild. Samtidigt bidrar strategin till att nämnder och bolag uppnår sina mål och till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Genom nämnder och bolags aktiva arbete inom området kan Region Stockholms vision om “en attraktiv hållbar och växande Stockholmsregion med frihet för invånarna att själva forma sina liv och fatta avgörande beslut”
förverkligas.
Region Stockholms nämnder och bolag ska bidra till Stockholmsregionens gemensamma vision om att bli ”Europas mest attraktiva region” (Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050). Ansvaret för
Stockholmsregionens utveckling beskrivs i RUFS på följande sätt:
“Eftersom ingen enskild aktör har rådighet över alla de beslut och åtgärder som krävs är framgångsfaktorn att aktörerna samverkar och söker helhetsperspektiv”. Av det följer att “Ett starkt gemensamt ansvarstagande är avgörande för regionens utveckling. Varje aktör behöver ta ansvar för sin del, men behöver också stödja de gemensamma processerna”.
1.1 Syfte
Inom strategins område ska strategin:
1 Exempel på gemensamma styrande dokument inom områdena uppförande/bemötande, hållbarhet, medarbetare och arbetsmiljö, näringslivsutveckling och tillväxt, folkhälsa, forskning/utveckling/
utbildning/innovation som gäller för samtliga nämnder och bolag i Region Stockholm. Inom hälso- och sjukvårdsområdet dessutom Framtidens Hälso- och Sjukvård 2025.
4 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
● säkerställa att psykisk hälsa prioriteras och beaktas i alla relevanta beslut om budget och verksamhet inom samtliga nämnder och bolag i Region Stockholm
● stärka förutsättningarna för att beslut vilar på bästa möjlig vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet
● möta samhällsutmaningar, behov och möjligheter som Region Stockholms nämnder och bolag, kommuner, civilsamhälle och näringsliv uttrycker
● stödja och komplettera Region Stockholms budget och styrande dokument samt RUFS 2050
● anknyta till nationellt och internationellt antagna
rekommendationer och mål inom WHO, OECD, Agenda 2030 med flera
2. Tillämpning
Region Stockholms nämnder och bolag ska beakta strategin i budget samt i planering och genomförande av sin verksamhet. Deras arbete följer det regionala utvecklingsuppdraget. Nämnder och bolag bedömer vilka insatser och arbetssätt som är bäst lämpade inom deras ansvarsområde och avsätter medel för att genomföra det förändringsarbete som behövs.
3. Psykisk hälsa är en grundläggande förutsättning för nämnder och bolag att nå sina mål
Strategins definitioner utgår från den vetenskapligt grundade begreppsmodell som Sveriges Kommuner och Regioner och flera myndigheter utvecklat tillsammans.
Bild 1: Begrepp inom området psykisk hälsa (från gemensamt PM av Sveriges Kommuner och Regioner, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2020)
5 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
Världshälsoorganisationen (2004) definierar psykisk hälsa som “ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga
påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i".
Definitionen tydliggör betydelsen av förbättrad psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande för att nämnder och bolag ska lyckas med sina uppgifter och tillsammans uppnå Region Stockholms vision.
Förenta Nationerna har fastställt psykisk hälsa som en mänsklig rättighet.
Det betyder att varje människa ska ha god och jämlik tillgång till bästa möjliga förutsättningar för att kunna uppnå psykisk hälsa. Det kräver att de får sina basala behov tillgodosedda. Viktiga behov är bland annat näringsrik mat, ett tryggt boende, tillgång till stödjande vardagsmiljöer samt någon form av meningsfull sysselsättning.
Begreppen psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande är nära
sammanlänkade med varandra men åtskilda från begreppet psykisk ohälsa.
Psykiskt välbefinnande kan beskrivas som en rad psykologiska och sociala förmågor som ger människor möjlighet att fungera väl, att kunna
upprätthålla goda relationer med andra människor, att kunna balansera positiva och negativa känslor och att kunna känna meningsfullhet, lycka och tillfredsställelse med livet. Psykisk ohälsa inbegriper psykiska besvär och psykiatriska tillstånd som orsakar lidande och försvårar för personer att kunna förverkliga sina egna möjligheter under kortare eller längre tid.
De psykologiska och sociala förmågorna inbegriper:
● att kunna navigera i och hantera olika möjligheter och hinder som kan uppstå i vardagen
● att kunna hantera olika påfrestningar
● att kunna fatta beslut
● att kunna se sina egna möjligheter och tillkortakommanden
● att kunna sätta upp mål
● att kunna lära sig saker
● att kunna se sitt eget bidrag till samhället
Barn och ungdomstiden är en viktig period för utveckling av dessa förmågor. Med rätt förutsättningar fortsätter utvecklingen under hela livsförloppet. Vardagsmiljöer som erbjuder trygghet, meningsfullhet samt positiva sociala relationer stödjer utveckling av psykologiska och sociala förmågor. Goda och jämlika förutsättningar för utveckling av dessa
förmågor lägger grunden för barns, ungas, vuxnas och äldres psykiska hälsa och psykiskt välbefinnande.
6 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
Psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande är avgörande för individers, familjers, arbetsplatsers, närsamhällens, kommuners, regioners och nationers möjligheter att förverkliga sina mål. En attraktiv, hållbar och växande storstadsregion erbjuder samtidigt bästa möjliga förutsättningar för att psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande hos alla barn, unga, vuxna och äldre ska kunna utvecklas.
3.1 Två huvudinriktningar
Strategin antar två huvudinriktningar:
Främja psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande är en proaktiv huvudinriktning där målet är att utveckla psykologiska och sociala förmågor.
Människor i olika tillstånd, från svår kris till situationer av gott fungerande, kan utveckla dessa förmågor. När de främjas skapas goda förutsättningar för dem att utvecklas både som personer och i sina relationer.
Det sker i barns, ungas, vuxnas och äldres vardagsmiljöer såsom exempelvis förskole-, skol-, studie-, fritids- och arbetssammanhang och i närsamhällen och det vidare samhälle de lever i.
Främjande insatser kan också ge förebyggande effekter på psykisk ohälsa genom att de stärker individers resiliens (motståndskraft).
Förebygga psykisk ohälsa är en reaktiv huvudinriktning där målet är att minska symtom på psykisk ohälsa.
När påfrestningarna upplevs större än förmågan att hantera dem kan symtom på psykisk ohälsa uppkomma. De kan begränsa individers förutsättningar att förverkliga sina möjligheter. Därför behöver resiliens förstärkas och svåra påfrestningar undvikas.
7 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
Bild 2: Bilden visar relationen mellan strategins två huvudinriktningar: att främja psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande samt att förebygga psykisk ohälsa.
De möjligheter nämnder och bolag har att integrera respektive
huvudinriktning varierar med deras olika ansvar och verksamhetsområden.
Den förebyggande huvudinriktningen har en tydlig överensstämmelse med hälso- och sjukvårds- samt folkhälsoområdenas prioritering på att minska riskfaktorer för psykisk och fysisk ohälsa och sjukdom. Den främjande huvudinriktningens fokus på utveckling av psykologiska och sociala förmågor stärker tydligare möjligheterna för önskade resultat inom andra områden. Exempel på sådana områden är studier, arbetsliv, miljö- och klimatbeteenden, regionplanering och samhällsbyggande samt ekonomisk utveckling.
4. Målbild
Region Stockholms nämnder och bolag erbjuder bästa möjliga och jämlika förutsättningar för att barn, unga, vuxna och äldre i Stockholmsregionen ska kunna upprätthålla och utveckla sin psykiska hälsa och sitt psykiska välbefinnande i olika vardagsmiljöer under hela livsförloppet.
8 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
Genom att bidra till utveckling av psykisk hälsa och psykiskt
välbefinnande stärker nämnder och bolag möjligheterna att uppnå sina egna verksamhetsmål. Det bidrar till Region Stockholms och
Stockholmsregionens visioner och stärker Stockholmsregionens position som motor för utveckling i Sverige och Europa.
5. Strategins angreppssätt
Nämnder och bolag ska integrera strategin i alla relevanta beslut inom de olika uppdrag de ansvarar för. De väljer de tillvägagångssätt som bäst leder till att både strategins målbild och nämnden eller bolagets mål uppnås.
Beslut om genomförande utgår från strategins gemensamma
utgångspunkter. Nämnder och bolag utvecklar tillvägagångssätt som riktas till individer, vardagsmiljöer, närsamhällen och till styrande nivå. För att stödja de gemensamma processerna mot målbilden behövs ett
helhetsperspektiv. Etablerade samverkansformer med kommuner, idéburen sektor och näringsliv används och nya former utvecklas.
Bild 5: Bilden summerar de överväganden som nämnder och bolag behöver göra för att utveckla bästa möjliga tillvägagångssätt för att bidra till målbilden.
9 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
5.1 Psykisk hälsa genomsyrar mål, delmål och målområden I Region Stockholms budget finns flera mål och målområden och i RUFS 2050 finns flera mål och delmål som har vetenskapligt grundade
ömsesidiga samband med psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande. För att skapa en överblick har mål, delmål och målområden samlats i sex
temaområden.
Bild 3: Bilden visar den specifika relation mellan psykisk hälsa och välbefinnande och varje övergripande temaområde. Blå heldragen pil visar en direkt påverkan från psykisk hälsa och välbefinnande på respektive temaområde. En vit
heldragen pil visar den omvända riktningen där temaområdet har en påverkan på psykisk hälsa och välbefinnande. Vit streckad pil indikerar att sådan påverkan är indirekt.
En systematisk och detaljerad analys har genomförts av den vetenskapliga grunden för kopplingen mellan psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande samt inriktningsmål, nämndspecifika mål och målområden i Region
Stockholms budget. Motsvarande analys är gjord för mål och delmål i RUFS 2050. Analysen redovisas i nedanstående bild.
10 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
Bild 4: Bilden visar hur psykisk hälsa och välbefinnande påverkar
inriktningsmål, nämndspecifika mål och målområden i Region Stockholms budget (till vänster) samt påverkar mål och delmål i RUFS 2050 (till höger). Fyra delmål från RUFS 2050 (nederst) utgör indirekta men grundläggande
förutsättningar för många samband. Heldragna linjer visar direkta samband medan streckade linjer anger indirekta samband.
11 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
6. Gemensamma utgångspunkter
6.1 Vägledande principer
De vägledande principerna utgår ifrån och konkretiserar Region
Stockholms vision, uppförandekod och andra aktuella styrande dokument inom strategins område. Här ingår också grundläggande mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunder samt barns rättigheter.
Nämnder och bolag beaktar de vägledande principerna när de i beslut och genomförande:
● utgår från den etiska principen om proportionell universalism, det vill säga att insatser ska erbjudas alla människor proportionellt till deras behov och utifrån deras olika förutsättningar
● fokuserar på barn, unga, vuxna och äldre och deras vardagsmiljöer (t.ex.
hem-, bostads, fritids-, förskole-, grundskole-, gymnasie-, högre studie-, utbildnings-, arbets-, kollektivtrafik-, närsamhälles-, hälso- och
sjukvårds-, kultur-, fritids-, och digitala miljöer)
● inhämtar kunskap om barn, unga, vuxna och äldres behov och utvecklar adekvata former för samskapande med dem
● tar ansvar för sitt eget bidrag till det gemensamma arbetet för att förverkliga strategins målbild och aktivt bidrar till att samhällsaktörer i hela Stockholmsregionen ska kunna utvecklas i samma riktning
● överväger hur samarbete med nationella och internationella aktörer inom strategins område kan bidra till och utvecklas för ett ömsesidigt kunskapsutbyte
6.2 Långsiktig ekonomisk uthållighet
Nämnder och bolag ska grunda sina beslut på ekonomiska
konsekvensanalyser som visar positiva och negativa effekter på psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande samt på mål, delmål och målområden inom de sex övergripande temaområdena. De beskriver också förväntade minskade kostnader för olika aktörer. Vid genomförande av insatser följs de faktiska utfallen upp.
6.3 Lärande och utveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Nämnder och bolags beslut ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den hämtas från de olika kunskapsområden som är mest relevanta för respektive nämnd och bolags uppdrag. Beslut om genomförande ska överväga hur utveckling, testande och lärande,
innovation och kunskapsutveckling samt implementering och uppskalning kan möjliggöras. Lärande och utveckling på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet utvecklas genom en aktiv samverkan med olika
12 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
lärosäten i Stockholmsregionen och med nationella och internationella aktörer med kompetens inom strategins områden.
7. Uppdrag styr tillvägagångssätt
Nämnder och bolag väljer tillvägagångssätt utifrån deras olika uppdrag som:
Tjänsteutförare Internt och externt upphandlad tjänsteutförare med invånare som målgrupp
Systemägare Ägare, beställare, samordnare, bidragsgivare med andra aktörer som målgrupp
Samverkanspart Region Stockholm som en samlande kraft för Stockholmsregionens utveckling
Region Stockholms nämnder och bolag bör även beakta hur de kan integrera de två huvudinriktningarna i sitt arbetsgivaruppdrag. Arbetet följer de förutsättningar som ges i styrande dokument för
arbetsgivaruppdraget (Medarbetarpolicy).
7.1 Rekommenderade tillvägagångssätt
Barn, unga, vuxna och äldre ska erbjudas goda och jämlika förutsättningar för att utveckla psykologiska och sociala förmågor som bidrar till psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande och resiliens, både individuellt, i grupper och närsamhällen och på befolkningsnivå. Nämnders och bolags olika uppdrag och mål ger dem olika förutsättningar för att genomföra de
rekommenderade tillvägagångssätten.
Individnivå: Utveckla psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande och resiliens
Mänsklig utveckling främjar verksamheters och samhällets hållbara
utveckling. Region Stockholms nämnder och bolag har möjlighet att stärka individen i strategins riktning. Kunskapshöjande insatser kan erbjudas genom till exempel utbildning, kommunikationsinsatser eller digitala verktyg som kan ge barn, unga, vuxna och äldre möjlighet att utveckla psykologiska och sociala förmågor.
Dialog och reflektion är exempel på arbetssätt som ger människor möjlighet att utvecklas tillsammans och ta gemensamt ansvar för sig själva och
samhället, det gäller såväl för barn, elever och studenter i
utbildningssammanhang som för medarbetare och chefer på arbetsplatser.
Arbetsgivare i regionen ska erbjuda stöd till medarbetare och chefer för att främja psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande och resiliens. De utgör
13 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
centrala förutsättningar för att medarbetare och chefer ska kunna växa och utvecklas i ett hållbart arbetsliv.
Vardagsmiljö: Utveckla hälsofrämjande miljöer
Barns, ungas, vuxnas och äldres vardag längs livsförloppet sker i olika miljöer. En hälsofrämjande miljö kan beskrivas som en plats eller ett socialt sammanhang där människor deltar i vardagliga aktiviteter och där olika faktorer i den fysiska och psykosociala miljön, i organisationen och bland olika personer samspelar.
Region Stockholms nämnder och bolag har i vissa fall ett direkt ansvar för olika miljöer som exempelvis arbetsmiljöer, hälso- och sjukvårdsmiljöer, resenärsmiljöer och vissa utbildnings- och studiemiljöer (till exempel praktikplatser och verksamhetsförlagd utbildning). I dessa fall har nämnder och bolag ett eget ansvar för att säkerställa en hälsofrämjande miljö för psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande.
När andra aktörer i länet har ansvar för vardagsmiljön kan nämnder och bolag vid förfrågan erbjuda sakkunskaps- och utvecklingsstödjande insatser för att möjliggöra att vardagsmiljön utvecklas i linje med strategins
målbild. Sådana insatser behövs för att utveckla vardagsmiljöer för studier, arbete och fritid för barn, unga, vuxna och äldre.
Inom t.ex. utbildningsområdet och området för högre studier kan Region Stockholm bidra med kunskaps- och utvecklingsmetodik när ansvariga aktörer önskar utveckla sina förskole, grundskole-, gymnasie- och miljöer för högre studier för att bättre främja psykisk hälsa och välbefinnande.
Alla arbetsgivare i regionen bör verka för att skapa förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser som stärker välbefinnande och mänsklig utveckling. Tillsammans kan arbetsgivare lära av varandra i arbetet med att främja mänsklig utveckling och välbefinnande.
Metoder och angreppssätt såsom organisationsutveckling, förändring av den fysiska miljön, utveckling av administration, ledning och styrning samt utveckling av organisationers relationer till sin omvärld används för att utveckla hälsofrämjande miljöer.
Närsamhälle: Stärka närsamhällens och bostadsområdens kraft
Närsamhällen, bostadsområden och fritidsmiljöer behöver främja psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande samt förebygga psykisk ohälsa. För att utveckla denna kraft behöver nämnder och bolag föra dialog och skapa förankring med aktörer inom idéburen sektor och civilsamhälle, stadsdelar, kommuner med flera. Nämnder och bolag kan vid förfrågan erbjuda kunskaps- och utvecklingsstödjande insatser i linje med strategins målbild.
14 (14) Diarienummer HSN 2020-1753
Styrande nivå: Utveckla hälsofrämjande politik och strategisk resursfördelning inom alla sektorer
På styrande nivå sker utvecklingen internt inom Region Stockholms nämnder och bolag, i samverkan mellan dem samt i samverkan med
kommuner, i kommungemensamma sammanhang och med andra aktörer i länet. Styrande dokument inom alla sektorer, både inom Region Stockholm och externt, behöver integrera perspektivet psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande.
Nämnder och bolag ska genomföra konsekvensanalyser i berednings- och beslutsprocesser i samband med större projekt och reformer så att
förutsättningar för att utveckla befolkningens psykiska hälsa och psykiska välbefinnande systematiskt stärks.
Resursfördelning sker internt inom Region Stockholms verksamheter och externt genom avtal, upphandlingar och beställningar genom
bidragskriterier som ska integrera strategins två huvudinriktningar. Nya former för ekonomistyrning, såsom utfallskontrakt och modeller för samfinansiering mellan offentliga aktörer, kan vara aktuella.
8. Implementering och uppföljning
Varje nämnd och bolag ansvarar för att ta fram och genomföra de
tillvägagångssätt som bäst leder till målbilden inom deras ansvarsområde.
De gemensamma utgångspunkterna vägleder valet av tillvägagångssätt.
Utveckling, testning, implementering, uppskalning samt permanentande av nya tillvägagångssätt ges nödvändiga förutsättningar. Kunskap och
utvecklingsmetodik erbjuds för att möjliggöra framtagande och genomförande utifrån tillgänglig vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet.
Uppföljning av arbetet integreras i ordinarie system för rapportering och i enlighet med Region Stockholms modell för integrerad ledning och styrning.
