SAMMANFATTNING
Titel: Medarbetarperspektiv i digitaliseringsprocessen - en kvalitativ studie av digitaliseringen inom välfärdssektorn
Författare: Broberg, Ingrid; Linde, Johanna
Avdelning/Institution: Avdelningen för folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Folkhälsovetenskap: Digital hälsa och kommunikation - magisterprogram, Examensarbete inom folkhälsovetenskap:
Digital hälsa och kommunikation A1E, 15 hp Handledare: Flodin, Karin
Examinator: Gellerstedt, Martin
Sidor: 34 numrerade sidor
Nyckelord: Digitalisering, digital inkludering, kommun, förändringsledning, välfärdssektor
___________________________________________________________________________
Sammanfattning
Bakgrund: Sverige står inför en demografisk utmaning, vårdbehov förväntas öka och välfärdssektorernas tillgång till arbetskraft förväntas minska. Riksdagen har därför satt som mål att Sverige bör bli världsledande när det gäller att utnyttja möjligheterna med
digitalisering, för att framgent uppnå en hållbar och kvalitativ välfärd. Den offentliga sektorn behöver således anta en bred digital strategi avseende kompetens, säkerhet, innovation, förvaltning, infrastruktur samt inkludera medarbetarna i processen.
Syfte: Att undersöka kommunanställdas uppfattning om de egna förutsättningarna att vara en aktiv part i digitaliseringsprocessen i en kommunal verksamhet, med målsättning att digitaliseringen ska bidra till tryggad välfärd och folkhälsa för kommunens medborgare.
Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod användes. Femton
semistrukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare inom omsorgssektorn i en mindre svensk kommun.
Resultat: Resultatet bestod av ett övergripande tema, två teman, fyra kategorier och 13 underkategorier, som alla återspeglade förutsättningarna för delaktighet i
digitaliseringsprocessen. Det övergripande temat belyste bristen på samt önskemålen om ett tydligare Medarbetarperspektiv i kommunens digitaliseringsprocess. Temat
Kommunens digitala organisering påvisar vikten av inkludering och stöd, samt tillgången till utensilier. Temat Medarbetarskap i digitaliseringen åskådliggjorde de förutsättningar som inverkade på personalens egen inställning och möjlighet att vara aktiv.
Slutsats: För att möjliggöra anställdas delaktighet och aktiva roll är det av stor vikt att ett medarbetarperspektiv beaktas i den digitala förändringsprocessen. Förutom inkludering och kommunikation krävs även tillgång till utensilier, stöd, vilja, kunskap och
kompetensutveckling samt en medvetenhet om att digitaliseringsprocessen även påverkar medarbetarnas yrkesroller.
ABSTRACT
Title: An Employee perspective of the digital transformation - a qualitative study of the digitalization in the welfare sector
Author: Broberg, Ingrid; Linde, Johanna
Dept./School: Department of Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Master Degree Project in Public Health Science: Digital health and communication A1E, 15 ECTS
Supervisor: Flodin, Karin Examiner: Gellerstedt, Martin Pages: 34 numbered pages
Keywords: Digitalization, digital inclusion, municipality, change management, welfare sector
___________________________________________________________________________
Abstract
Background: Sweden faces a demographic challenge, care needs are expected to increase and the welfare sectors’ access to labor is expected to decrease. The Parliament stated that Sweden should become world leader at using the opportunities of digitalization to
henceforth achieve sustainable and qualitative welfare. The public sector thus needs to adopt a broad digital approach regarding competence, security, innovation, management, infrastructure and including employees in the process.
Aim: To investigate employees' perceptions of their prerequisites taking an active part in the digital transformation of the local council activity, with an objective that digitalization should contribute to ensure welfare and public health of their citizens.
Method: A qualitative content analysis with inductive approach was undertaken. Fifteen semi-structured interviews were conducted with employees in the care sector in a smaller Swedish municipality.
Result: The result consists of an overarching theme, two themes, four categories and 13 subcategories all reflecting prerequisites for participation in the digitalization process. The overarching theme highlighted the lack and desideratum of an Employee perspective. The theme The municipality's digital organization demonstrated the importance of inclusion, support and access to utensils. The theme Employeeship in digitalization demonstrated the prerequisites that affected the staff's own attitude and possibility of being active.
Conclusion: To enable employees’ active roles it is of great importance that an employee perspective is taken into account in the digital transformation. In addition to inclusion and communication, access to utensils, support, willingness, knowledge and competence development and an awareness that the digitization process also affects the employees' professional roles is required.
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION ... 2
1.1 Kommunen – en politiskt styrd organisation ... 5
1.2 Teoretisk bakgrund ... 5
1.2.1 Hälsans bestämningsfaktorer ... 5
1.2.2 Förändringsledning genom “Sensemaking” ... 7
1.2.3 Digital inklusion ur ett folkhälsoperspektiv ... 7
SYFTE... 10
METOD ... 11
3.1 Studiedesign och ansats... 11
3.2 Studiepopulation och urvalsram ... 11
3.2.1 Studiens kontext ... 11
3.3 Urvalsgrupp ... 12
3.4 Datainsamling ... 12
3.5 Analys ... 13
3.6 Etiska överväganden ... 15
3.6.1 Studieledarnas förförståelse ... 16
3.7 Loggbok ... 16
RESULTAT ... 17
4.1 Kommunens digitala organisering ... 18
4.1.1 Tillgång till utensilier ... 18
4.1.2 Inklusion ... 18
4.1.3 Support ... 21
4.2 Medarbetarskap i digitaliseringen ... 22
4.2.1 Inställning ... 22
4.3 Påverkansfaktorer i form av kultur och normer ... 23
DISKUSSION ... 26
5.1 Resultatdiskussion ... 26
5.2 Metoddiskussion ... 29
5.2.1 Studiens tillförlitlighet och trovärdighet ... 29
5.2.2 Etiska reflektioner... 32
5.3 Slutsats ... 33
5.3.1 Förslag till vidare forskning... 34
REFERENSER... 35
BILAGA1 ... 40
BILAGA2 ... 43
BILAGA3 ... 45
2
1 INTRODUKTION
Ett hållbart samhälle är av stor vikt för såväl individer, organisationer som för samhället i stort. År 2018 tog riksdagen beslut om ett omformulerat nationellt folkhälsomål och en reviderad målstruktur för folkhälsopolitiken (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Syftet var att skapa en långsiktigt hållbar struktur för jämlik hälsa i hela befolkningen och därmed underlätta folkhälsoarbetet på samtliga samhällsnivåer. Det övergripande nationella målet är att “skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation” (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Detta mål tar avstamp i de tre dimensionerna för global hållbar utveckling: den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga (Regeringskansliet, u.å.a) och har brutits ner till åtta målområden1, vilka är av särskild vikt för att uppnå jämlik hälsa
(Folkhälsomyndigheten, 2020d). Samtliga målområden för fram vikten av att arbetet bör riktas mot dessa förutsättningar och strukturella faktorer där ett tvärsektionellt samarbete är avgörande. Kommunerna har ett stort ansvar för folkhälsoarbetet eftersom de bär ansvaret för såväl grundläggande som lokal samhällsservice som exempelvis omsorg om äldre och om individer med behov av stöd till följd av funktionsnedsättning och
funktionshinder (Folkhälsomyndigheten, 2020d).
Det har länge varit känt att Sverige står inför en demografisk utmaning med såväl fler i de yngsta som de äldsta åldrarna (SKR, 2020a; Regeringskansliet, u.å.b). Ett flertal olika åtgärder anses behövas för att säkerställa välfärden och nyttja tillgängliga resurser på ett bättre sätt (SKR, 2020a). I Sverige anses digitalisering vara en av de viktigaste lösningarna i förhållande till både hållbarhet och välfärd (SKR, 2020a; Regeringskansliet, 2017). Detta tydliggörs bl.a. via den svenska digitaliseringsstrategin där huvudmålet är att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (Regeringskansliet, 2017). Visionen är att genom de fem delmålen digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital infrastruktur skapa en hållbar digitalisering i landet (Regeringskansliet, 2017). Denna vision och strategi är överensstämmande med World Health Organizations (WHO:s) samlade tankar om hur man ska få till en hållbar, säker och etisk användning av teknologi för att påskynda processen att nå de globala hållbarhetsmålen (Regeringskansliet, u.å.a.). De sistnämnda behöver dock plockas ner från övergripande internationell och nationell policynivå för att tolkas, förstås och omsättas till lokal implementeringsnivå. Sett till digitalisering i sig berörs framförallt de globala målområdena 8, 9 och 10. Delmål 8.2 relaterar till att uppnå en högre produktivitet genom bl.a. “teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet.” (Regeringskansliet, u.å.a, s.21). Även delmål 9.1 är relevant om denna tolkas till lokal nivå avseende att tillgodose tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig digital infrastruktur i syfte att stödja människors välbefinnande samt ekonomisk utveckling via
1 Folkhälsopolitikens åtta målområden utgörs av 1. Det tidiga livets villkor, 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning, 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö, 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter, 5 Boende och närmiljö, 6. Levnadsvanor, 7. Kontroll, inflytande och delaktighet samt 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Folkhälsomyndigheten, 2020d).
3 rättvis tillgång. Delmålen 10.2, 10.3 och 10.4 berör minskad ojämlikhet, ökad inklusion samt ökad jämlikhet och är av relevans i förhållande till digitaliseringen av institutioner och verksamheter både i förhållande till medarbetare och dem man erbjuder service till.
Tidigare nämnda strategier (Regeringskansliet, 2017; Regeringskansliet, u.å.a) bör dock kritiskt granskas utifrån bristande problematisering avseende digitaliseringens risker för befolkningen som helhet och för utsatta grupper i synnerhet (Lupton, 2017; Erlingsdóttir &
Sandberg, 2019). Ytterligare en aspekt att beakta är att en gynnsam digitalisering av samhället inte sker av sig självt efter att en policy tagits, det kräver ett stort arbete och engagemang på olika nivåer (jfr Odone et al., 2019; Erlingsdóttir & Jonnergård, 2019).
Erlingsdóttirs och Jonnergårds (2019) analys av den svenska digitaliseringsstrategin visar på kvarstående problem där teknik, lagar, kommunikation och informationsöverföring inte fungerar tillfredsställande. De problematiserar även Sveriges decentraliserade
organisationsmodell samt att ingen policy tydliggör ledarskapet för förändringarna. Stora framsteg har dock gjorts inom digitaliseringen av samhället, särskilt under det senaste året, där “Coronapandemin2” fungerat som en påskyndande faktor.
Även om digitaliseringen i landet har pågått länge och utvecklas kontinuerligt, finns en kvarvarande osäkerhet dels kring vad begreppet i sig egentligen innebär, dels hur
digitalisering sker och skapas (Gidlund & Sundberg, 2021). Ett sätt att närma sig och förstå begreppet digitalisering är utifrån tre dimensioner som utgår från teknologi och innefattar:
saker, sätt och samhällssystem (Gidlund & Sundberg, 2021). Ett problem som
uppmärksammats av Gidlund och Sundberg (2021) är just vilka som driver och skapar digitaliseringen i landet, vilket fått konsekvenser för vilka som sedan tar till sig och digitaliserar i realiteten. För vilka är egentligen digitaliserarna?
Enligt Folkhälsogruppen (1989 refererad i Pellmer Wramner et al., 2017) anses samhällsstrukturens betydelse för befolkningens hälsa samt hälsopolitiska åtgärders effekter vara viktiga aspekter att studera inom folkhälsovetenskapen. Odone et al. (2019) menar även att folkhälsovetare kan ta en viktig roll i förhållande till digitaliseringen i samhället då dessa innehar såväl kunskap om hälsa, som om olika sociala praktiker och att detta får konsekvenser för de digitala resurser som används och implementeras.
Litteratursökning och genomgång inom området digitalisering av kommuner, som nu rustar upp digitalt för att finna vägar att säkra välfärden, visade svårigheter att finna artiklar avseende medarbetarnas roll som aktiva i digitaliseringsprocessen. Svensson och Larsson (2017) presenterar forskningsläget avseende socialt arbete och digitalisering och slår fast att området är relativt outforskat vad gäller digitaliseringsprocessen. De menar att tyngdpunkten inom befintlig forskning främst ligger på initierande av ny teknik.
Kunskapsöversikten belyser ett behov av utökad kunskap inom nämnda ämnesområde, särskilt med avseende på den svenska kontexten. Gidlund och Sundberg (2021) poängterar vikten av att gemensamt skapa och driva digitaliseringen för att öka såväl inkludering som
2 Syftar på det utbrott av Covid-19, vilket orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2 (SARS-coronavirus-2), som kom att klassas som en pandemi år 2019 (Folkhälsomyndigheten, 2020c).
4 användarvänlighet. Om en digital transformation ska ske av en verksamhet, vilken på olika sätt syftar till att bidra till ökat stöd för medborgarna, är det ur såväl ett
folkhälsovetenskapligt som ur ett organisationsutvecklingsperspektiv en god idé att dess medarbetare inkluderas i transformationen. Detta för att gynna implementeringen och i slutändan bidra till att säkerställa välfärden för medborgarna. Således ter det sig vara av intresse att undersöka vilka förutsättningar kommunmedarbetare upplever sig ha avseende att vara en aktiv part i digitaliseringsprocessen.
5
1.1 Kommunen – en politiskt styrd organisation
Politiskt styrda verksamheter och dess processer är komplexa och påverkas från såväl politiskt håll som från tjänstepersoner (Rothstein, 2008). För att kunna förstå och förklara organisatoriska händelser i en politiskt styrd organisation behöver man ha en förståelse för politiken och hur en kommun är organiserad (Rothstein, 2008). Här nedan presenteras således en kort och översiktlig bild av kommunernas uppdrag och organisation.
Kommunerna har i uppdrag från staten att tillhandahålla och säkerställa viss lagstadgad service i form av välfärd till sina medborgare (SKR, 2019a; SKR 2019b). Kommunerna är självstyrande men är de facto politiskt styrda organisationer, vilket således påverkar både uppbyggnad och utförande (SKR, 2021). De folkvalda i kommunfullmäktige väljer förtroendevalda till kommunstyrelsen, till övriga nämnder och till eventuella kommunala bolagsstyrelser (SKR, 2020c). Kommunstyrelsen leder kommunens verksamhet och
ansvarar för att såväl samordna dess utveckling som för den övergripande ekonomin (SKR, 2020c). Nämnderna har ansvaret för den löpande verksamheten inom kommunen,
förbereder ärenden och genomför beslut som fullmäktige tar (SKR, 2020c). I realiteten är det medarbetare, anställda på kommunen, som sköter verksamheterna, men de
förtroendevalda har det övergripande ansvaret (SKR, 2020c). Eller som Rothstein (2008) sammanfattar det “Maktfördelningen i genomförandeledet mellan tjänstemän, politiker, professionella experter, intresseorganisationers företrädare, brukarnas representanter och lokala intressen avgörs genom sättet att organisera förvaltningen” (Rothstein, 2008, s.13).
1.2 Teoretisk bakgrund
I innevarande studie sammanförs två ämnesfält, vilka båda anses vara av vikt. Dessa två fält är dels det folkhälsovetenskapliga med fokus på vad som bidrar och skapar
förutsättningar för välfärd och folkhälsa, dels det organisationsteoretiska med fokus på förändringsledning. Folkhälsovetenskap definieras av Folkhälsogruppen (1989, refererad i Pellmer Wramner et al., 2017, s.16) vara “/.../ det tvärvetenskapliga område som syftar till att studera arbetslivets, levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens och vårdsystemens betydelse för befolkningens hälsa samt hälso- och sjukvårdens effektivitet. Häri ryms även studier av olika hälsopolitiska åtgärders effekter.” Inom organisationsteori fokuseras vanligen strukturer, organisationskultur och processer vilka anses samverka och påverka varandra (Tonnquist, 2012) samt medarbetarhälsa. Ett folkhälsovetenskapligt perspektiv har antagits i och med valet att utgå från det samhällspolitiska digitaliseringsmålet
(Regeringskansliet, 2017) som medel för att nå det nationella folkhälsopolitiska målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020a) där detta återknyts till kommunernas förmåga att få sina medarbetare att ställa om till ökad digitalisering i syfte att trygga medborgarnas välfärd.
1.2.1 Hälsans bestämningsfaktorer
Dahlgren och Whitehead (1991) presenterar en inom folkhälsovetenskapen frekvent använd modell som presenterar hälsans olika bestämningsfaktorer i neutral form. Med detta menas att dessa olika bestämningsfaktorer kan verka som såväl riskfaktorer, främjande faktorer respektive skyddande faktorer och således leda till skilda hälsoutfall
6 (Dahlgren & Whitehead, 1991). Modellen (se Figur 1) består av följande fyra lager:
generella socioekonomiska, kulturella och miljörelaterade faktorer, levnadsvillkor och arbetsförhållanden, samhälleliga och lokala nätverk samt av individuella livsstilsfaktorer.
Dessa fyra lager motsvarar enligt Dahlgren och Whitehead (1991) även fyra olika policynivåer.
Figur 1
Hälsans bestämningsfaktorer (Dahlgren & Whitehead, 1991) inklusive de fyra olika policynivåerna.
Det nationella folkhälsopolitiska målet respektive digitaliseringsmålet verkar på policynivå ett som syftar till att påverka strukturella förändringar. SKR:s strategier för digitaliseringen av kommunerna samt kommunernas egna strategier avseende ökad digitalisering verkar på policynivå två vilka syftar till att förbättra levnads- och arbetsförhållandena genom
strategier för ökad hälsa inom såväl offentlig som privat sektor. Den faktiska
omställningen till ökad digitalisering, för att möjliggöra ökat stöd till medborgarna, verkar på policynivå tre vilken syftar till att stärka det sociala och samhälleliga stödet till
medborgarna. I förhållande till innevarande studie rör den sig således mellan policynivå två och tre. Den fjärde och sista policynivån syftar till att påverka medborgarnas
individuella livsstil och attityder. Den sistnämnda nivån är således inget som berörs i innevarande uppsats, men kommer att påverkas och kräva insatser för gynnsam
förändringsledning av medborgarna under nästkommande steg i implementeringen av ökad digitalisering.
7
1.2.2 Förändringsledning genom “Sensemaking”
Inom organisationsteori är det vanligt att tala om två huvudperspektiv där det ena fokuserar ledningens perspektiv och styrning och det andra medarbetares perspektiv och påverkan (Wilson, 2008). Dessa två perspektiv brukar ofta benämnas top-down perspektivet respektive bottom-up perspektivet. Kortfattat innebär det traditionella top-down
perspektivet att styrningen och ledningen inom organisationen bygger och tar initiativet i organisationen, det finns ett stort fokus på planer och man förlitar sig på vertikal och formell kommunikation (Balogun, 2006). Medarbetaren ses som en passiv mottagare utifrån att denne förväntas ta till sig budskapet och agera utefter planen. Vid detta synsätt följs förändringsarbete oftast upp när förändringen beräknas vara genomförd (Balogun, 2006). Bottom-up perspektivet innebär kortfattat det motsatta, att medarbetaren i hög grad är delaktig i att initiera och leda verksamheten framåt.
Förändringsledning beskrivs som en viktig komponent för att lyckas möta de tidigare nämnda demografiska utmaningarna (se avsnitt 1) på ett lyckosamt sätt (SKR, 2020b).
Utifrån tidigare beskrivning av organisationen i en politiskt styrd verksamhet (se avsnitt 1.1) är sannolikt vare sig ett renodlat top-down eller bottom-up perspektiv effektivt eller ens möjligt att applicera rakt av.
Balogun (2006) presenterar en variant av top-down perspektiv på förändringsledning där ledarna fortsatt leder och kan initiera utveckling, men där medarbetaren ses som en aktiv mottagare som tolkar ledningens budskap och plan samt spelar en aktiv roll för
utvecklingen. Hon poängterar vikten av kommunikation inom verksamheten och att denna bör föras horisontellt för att lyckas med förändring. Inom detta perspektiv som benämns som “sensemaking” arbetar man med kontinuerlig uppföljning. Fokus vid dessa
uppföljningar är hur medarbetare tänker kring sina roller just nu och varför de tänker så?
En annan viktig aspekt anses handla om att fånga upp huruvida det finns något som medarbetarna tänker kring förändringen som ledningen inte hade räknat med. Det kan handla om något som är positivt för förändringen. Men det är även av vikt att fånga upp om medarbetarna inte har kommit så långt i sin process som ledningen tänkt. I dessa fall anses det vara av vikt att se över om något kan göras för att underlätta förändringsarbetet för dessa medarbetare. Fördelen med perspektivet är att arbetssättet leder till ökad
sensemaking inom organisationen. Nackdelen är att målet med förändringen riskerar att bli mer otydligt och flytande när sensemaking används (Balogun, 2006).
1.2.3 Digital inklusion ur ett folkhälsoperspektiv
I innevarande studie används utgångspunkten att digitalisering är ett brett begrepp som innefattar såväl saker, sätt som samhällssystem (Gidlund & Sundberg, 2021). Trots att digitaliseringen har pågått under flera årtionden finns det hos gemene man, som tidigare anförts, en kvarvarande osäkerhet kring vad begreppet egentligen innebär (Gidlund &
Sundberg, 2021). En anledning till att det kan tänkas vara på detta sätt är utifrån vilka i samhället som ses som auktoriteter inom ämnet och därmed driver och skapar
digitaliseringen i samhället (Gidlund & Sundberg, 2021; Lupton, 2017). Lupton (2017) problematiserar att digital teknologi främst utvecklas av vita, medelålders män, vilket får
8 konsekvenser för såväl utformning som tillgänglighet. Gidlund och Sundberg (2021) visar i sin studie på en problematisk homogenitet i expertrådgivningsgrupper om digitalisering, vilket de anser påverkar tolkningen av vad digitaliseringen kan och bör vara samt göra. De menar vidare att homogeniseringen av vilka som ses som auktoriteter inom ämnet hindrar digitaliseringen från att utvecklas och användas mer kunnigt i samhället.
Synen på att tillgången till högteknologi påverkar möjligheterna att delta i samhället delas av många (Borg et al., 2019; Lupton, 2017; Sandberg, 2019; Gidlund & Sundberg, 2021).
Så även att teknologisk tillgång innefattar såväl den fysiska tillgången som hur den digitala teknologin faktiskt används (Borg et al., 2019; Lupton, 2017; Sandberg, 2019; Gidlund &
Sundberg 2021). Nedan kommer ett tidigare anfört resonemang (Broberg, 2020) avseende olika författares syn på tillgång, efterfrågan och användning av högteknologi att föras. Den digitala klyftan är ett begrepp som används för att poängtera dessa skillnader för
befolkningen. Vissa menar dock att begreppet behöver omdefinieras för att öppna upp för ett vidare perspektiv på digital tillgång och föreslår istället begreppet digital inkludering (Borg et al., 2019). De tre främsta hindren för digital inkludering och tillgång till digital högteknologi kan sammanfattas med åtkomst, attityd och skicklighet (Borg et al., 2019).
Dessa hinder behöver övervinnas i tur och ordning för att möjliggöra inkludering och övervinna klyftan. I förhållande till attityd finns mindre forskning gjord enligt Borg et al.
(2019), vilket överensstämmer med studieledarnas upplevelse under inläsning avseende att det mänskliga perspektivet ibland är frånvarande inom den digitala
transformationslitteraturen. Motivation, tidigare upplevelser, upplevd digital förmåga och bristande kunskaper är aspekter som adresseras avseende attityd (Borg et al., 2019; Lupton, 2017). Lupton (2017) tar även upp hur normer och kultur påverkar attityder till
digitalisering, vilka kan vara påtagliga inom en organisation (Wilson, 2010). I förhållande till skicklighet ansågs såväl teknisk litteracitet3 som ämnesspecifik litteracitet vara av vikt utöver att attityden till den egna förmågan behöver finnas (Borg et al., 2019). Graden av digital skicklighet ansågs kunna förutsägas av faktorerna ålder och utbildning (Borg et al., 2019; Lupton, 2017; Sandberg, 2019). Kön ansågs också påverka, men då utifrån
skillnader i uppfostran och tillgång, vilket i sin tur påverkade det digitala självförtroendet och därför den digitala skickligheten (Lupton, 2017). Sandberg (2019) belyser även utmaningarna med digital inkludering med avseende på inflyttade samhällsmedborgare i förhållande till att Sverige är ett kunskaps- och tjänstesamhälle, med generellt hög digital åtkomst och skicklighet, vilket påverkar normerna kring digitalisering (Sandberg, 2019).
3 Begreppet litteracitet används inom en rad olika ämnesområden och fält. Detta menar vi tydliggörs genom sättet begreppet används på t.ex. hälsolitteracitet och digital litteracitet (se Borg et al, 2019; Luton, 2017). I innevarande studie avses den vidare betydelsen, att förstå och bemästra det man tar del av, oavsett specifikt ämnesfält. Begreppet går dock att sammanlänka med olika tilläggsbegrepp för att specificera inom vilket område litteraciteten hör hemma, exempelvis teknisk litteracitet.
9 Författarna ovan belyser tillgång, efterfrågan och användning av högteknologi på något skilda sätt, men samtliga tycks identifiera socialt stöd, utbildning och inkluderande design4 som stödjande faktorer för digital inkludering (Borg et al., 2019; Lupton 2017). I
förhållande till bibehållen välfärd och därigenom folkhälsa är det sammanfattningsvis av stor vikt att de digitala användarna används som utgångspunkt redan vid planeringsstadiet, oavsett insats (Borg et al., 2019). Här är det dock av stor vikt att förstå att användarna finns på flera olika nivåer och arenor, där såväl medborgare som medarbetare i en kommun är just användare och således kan behöva olika stödjande faktorer för att en framgångsrik digital inkludering ska uppnås.
4 Inkluderande design är ett mångfacetterat begrepp. Patrick och Hollenbeck (2021) utgår från fem
grundläggande principer som syftar till att tillhandahålla värdighet, komfort samt möjlighet för människor till oberoende delaktighet. Den första principen utgår från att placera människor i centrum vid designprocessen, den andra belyser vikten av mångfald, den tredje avser vikten av val då en lösning sällan fungerar för alla, den fjärde om att säkerställa flexibilitet vid användning och den sista om bekvämlighet.
10
SYFTE
Syftet var att undersöka kommunanställdas uppfattning om de egna förutsättningarna att vara en aktiv part i digitaliseringsprocessen inom en kommunal verksamhet, med
målsättning att digitaliseringen ska bidra till tryggad välfärd och folkhälsa för kommunens medborgare.
11
METOD
3.1 Studiedesign och ansats
En explorativ, kvalitativ strategi har använts, vilket rekommenderas vid undersökning av informanters uppfattningar (Bryman, 2011). För innevarande studie valdes den kvalitativa forskningsmetodiken innehållsanalys med induktiv ansats (Graneheim & Lundman, 2004;
Graneheim, Lindgren & Lundman, 2017), då den ansågs lämpa sig väl utifrån studiens syfte och frågeställning. Den induktiva ansatsen motiveras dels utifrån att fältet anses vara outvecklat (Svensson & Larsson, 2017), dels utifrån studiens epistemologiska ståndpunkt där kunskap ses som socialt konstruerat och kontexten således har stor relevans.
Innehållsanalysens ontologiska antaganden varierar (Graneheim et al., 2017). I
innevarande studie har en hermeneutisk synvinkel använts. Innehållsanalysen som metod är således flexibel, vilket Graneheim och Lundman (2004) menar, gör att den lämpar sig väl inom en rad olika fält. Den epistemologiska grunden inom kvalitativ innehållsanalys är medvetenheten om att ett samskapande sker mellan informanten och forskaren i såväl intervjusituationen som under själva analysen (Graneheim et al., 2017; Graneheim &
Lundman, 2004). Viktiga karaktäristika för innehållsanalys som metod är att den fokuserar subjektet och dess kontext samt att metoden hanterar såväl latent som manifest innehåll, vilket möjliggör en flerdimensionell analys (Graneheim & Lundman, 2004). Det manifesta innehållet avser det textnära, deskriptiva innehållet och det latenta innehållet avser en tolkning av vad texten förmedlar mellan raderna (Graneheim et al., 2017). Vid användning av innehållsanalys som metod rekommenderas användning av begrepp relaterade till den kvalitativa strategin vid beskrivning av forskningsförfarande och åtgärder för att uppnå pålitlighet (Graneheim & Lundman, 2004). I innevarande studie har checklistan
Consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ) använts som vägledning och utgångspunkt (Tong et al., 2007).
3.2 Studiepopulation och urvalsram
Ett målstyrt urval (Bryman, 2011) av organisation och verksamhet har genomförts. En kommun som har en stark digital profil samt driver digitaliseringen av verksamheten som ett viktigt medel för att trygga välfärden och folkhälsan på sikt valdes ut.
3.2.1 Studiens kontext
En mindre landsortskommun i Västra Götalandsregionen valdes ut. Kommunen har identifierat digitalisering som en av flera viktiga principer att arbeta efter och belyser vikten av att tänka in digitala utvecklingsmöjligheter i det dagliga arbetet. Att använda sig av digitala lösningar i utveckling och arbete finns med som ett av kommunens
övergripande utvecklingsområden och politiska mål. Målet med en ökad digital förmåga anges vara att accelerera kommunens verkningsgrad. Området utvärderas exempelvis genom en årlig arbetsplatsundersökning samt finns med i diskussionspunkter under utvecklings- och lönesamtal mellan chef och medarbetare.
12 Ett prioriterat område att digitalisera anses vara omsorgen. Detta verksamhetsområde spelar en viktig roll i att säkra välfärden framöver och därmed medborgarnas folkhälsa.
Vissa enheter inom verksamheten är mer digitaliserade än andra, vilket i många fall går hand i hand med arbetets art. Inom enheterna arbetar främst medarbetare med en bakgrund inom vård och omsorg. Eftersom kommunen ansåg att verksamheten hade stor
utvecklingspotential samt var av särskilt stor vikt att digitalisera, valdes denna verksamhet ut som studiens urvalsram.
3.3 Urvalsgrupp
Två enhetschefer från den utvalda verksamheten kontaktades efter rekommendation från verksamhetschefen. Dessa kom att bli studiens kontaktpersoner inom verksamheten.
Inklusionskriterierna för att delta i studien var att ingå i verksamhetens baspersonal och exklusionskriterier för studien var att informanterna ej fick inneha någon form av chefsuppdrag. Ett urval utifrån tillgänglighet fick göras då ett flertal arbetsgrupper var upptagna i planerad utbildning vid tiden för studiens genomförande. Totalt 17 potentiella informanter från två olika enheter tillfrågades om deltagande i studien. Informationsbrev samt samtyckesblankett (se Bilaga 1) förmedlades till studiens kontaktpersoner inom verksamheten som därefter förmedlade dessa vidare till potentiella informanter. Totalt 15 informanter tackade ja till deltagande i studien och tid samt plats för intervju bokades in via kontaktpersonerna i organisationen.
3.4 Datainsamling
I enlighet med studiens metodologiska ansats användes semistrukturerade intervjuer vid datainsamling (Bryman, 2011). Intervjuguiden (se Bilaga 2) utformades för att täcka in relevanta teman och adekvata aspekter i förhållande till studiens frågeställning. Den bestod av förutbestämda intervjuteman med öppna frågor. En provintervju genomfördes med en medarbetare i urvalsgruppen. Intervjuguiden testades och frågor om dess utformning ställdes även till informanten. Vid provintervjun deltog båda studieledarna i syfte att kalibrera såväl intervjumall som intervjumetodik studieledarna emellan. Provintervjun ledde till en finjustering av intervjuguiden, i form av att ytterligare en kontextfråga inkluderades i guiden inför kommande intervjuer. Då provintervjuns material bedömdes som relevant i förhållande till studiens frågeställning inkluderades denna i studien.
Samtliga intervjuer genomfördes fysiskt och i nära anslutning till informanternas arbetsplats. Varje studieledare utförde sju individuella intervjuer. Informanterna tilläts delta under arbetstid. Varje intervjusituation inleddes med en tydlig genomgång av informationsbrev och samtyckesblankett för att säkerställa uppfyllandet av informations- och samtyckeskravet samt informantens upplevelse om frivilligt deltagande, innan själva intervjuerna påbörjades.
Intervjuerna spelades därefter in som ljudfiler, antingen via Zoom (Högskolan i Skövdes upphandlade mötesplattform) alternativt via en extern diktafon. Studieledarna förde även anteckningar under intervjuerna och noterade icke-verbal kommunikation av betydelse, i
13 enlighet med vald metod (Graneheim & Lundman, 2004). Intervjuerna varade mellan ca 30-50 min.
Under intervjuerna fanns en medvetenhet om att intervjusituationen i sig är en
samskapande process (Kvale, 2014) även om det rekommenderas att hålla sig opartisk samt fri från bedömning, i den mån det är möjligt (Bowling, 2014). Utöver detta
eftersträvade studieledarna att uppträda vänskapligt, förtroendeingivande samt undvika att avbryta informanterna i dess utsagor (Bowling, 2014). Såväl förståelse- som
fördjupningsinriktade frågor, probing och icke-verbal probing samt tystnad användes under intervjuerna för att nå djupare och mer uttömmande svar (Fejes & Thornberg, 2019).
3.5 Analys
Det kvalitativa tillvägagångssättet innebär att analysen till viss del påbörjas redan under datainsamlingen (Backman, 1998).I enlighet med vald metod användes kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats enligt Graneheim och Lundman (2004) samt Graneheim et al. (2017). Denna metod innebär att både det latenta och manifesta innehållet kan ges hänsyn. Nedan beskrivs förfaringssättet (Graneheim & Lundman, 2004;
Graneheim et al., 2017) i en stegmodell, med inspiration från Fejes och Thornberg (2019):
1. Transkribering: Det insamlade materialet transkriberades i sin helhet, vilket var en förutsättning för vald metod. Vid transkriberingen har ickeverbala och verbala förstärkningar av vikt markerats inom klamrar [t.ex. skratt, himlande med ögonen]
vilka kan påverka tolkningen av det skriftliga materialet. Tystnader har markerats med punkter vid kortare tystnad […] eller [...] vid långa pauser. Detta
genomfördes av den studieledare som genomfört intervjun i enlighet med Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2015), då sådant som exempelvis är svårt att höra, lättare förstås av den som genomfört intervjun. Intervjuaren hade även
minnesanteckningar från intervjutillfället till stöd.
2. Att bekanta sig med materialet: Materialet lästes igenom successivt och upprepade gånger och intressanta partier markerades.
3. Kondensation: Meningsenheter togs ut, kondenserades och kodades i förhållande till studiens frågeställning samt enligt valt förfaringssätt av respektive studieledare (se exempel i Tabell 1 nedan). Studieledarna stämde kontinuerligt och gemensamt av förfarandet för att säkerställa att det utfördes på ett likartat sätt.
4. Jämförelse: Därefter påbörjades den gemensamma analysen med jämförelsen av koder. Här eftersöktes såväl likheter som skillnader i materialet.
5. Gruppering: Koder grupperades utefter sitt innehåll (se Bilaga 3) .
6. Underkategoriernas artikulering och namngivning: Här fokuserades likheterna mellan koderna. I detta steg avgjordes hur stor variationen fick vara inom en underkategori utan att en ny behövde utformas. Namnen har utgått från essensen i koderna. Här användes forskningsfrågan: Vad säger informanterna? Efter detta steg gjordes en kontroll gentemot meningsenheterna, för att säkerställa korrekt
tolkning.
14 7. Kategoriernas artikulering och namngivning: Här fokuserades likheter mellan
underkategorierna och den röda tråden. Namnen har utgått från det latenta innehållet och eftersträvat nyans samt riktning i förhållande till materialet. Här användes forskningsfrågan: Vad försöker informanterna förmedla?
8. Temans artikulering och namngivning: Här fokuserades övergripande och mer omfattande tolkning av innebörden i informanternas utsagor. Temanamn har utgått från det latenta innehållet och eftersträvat riktning för ökad förståelse. Här
användes forskningsfrågan: Vad är meningen med det informanterna förmedlar?
9. Övergripande tema för resultatet som helhet: Här fokuserades den övergripande och mer omfattande tolkningen av informanternas utsagor. Temanamnet har således utgått från det latenta innehållet och eftersträvat nyans samt övergripande riktning i förhållande till materialet. Här användes forskningsfrågan: Vad är den övergripande meningen med det informanterna förmedlar?
10. Kritisk granskning: Här granskades koderna ännu en gång för att se om de passade in under fler än en kategori. I de fall detta skedde påbörjades steg 5 om på nytt. En visuell modell över underkategorier och kategorier användes för att underlätta förståelsen och överblicken av materialet.
11. Resultatet: Resultatet bestod av 216 koder (se Bilaga 3). I texten används begreppet vårdtagare trots att informanterna använder varierande begrepp som exempelvis boende eller brukare. Detta för att öka konfindentialiteten. När analysen var klar valdes citat ut i syfte att öka studiens transparens. Citaten valdes med omsorg och har vid behov anonymiserats avseende känsligt innehåll för att undvika oavsiktlig möjlighet att identifiera enskild informant för tredje part.
Ovanstående analysmodell har presenterats i avgränsade steg i syfte att förenkla förståelsen hos läsaren. I verkligheten skedde analysen flytande och stegen kom emellanåt att gå in i varandra och behövde upprepas (i enlighet med steg 10 i ovanstående stegmodell).
15 Tabell 1
Exempel från meningsenhet, vidare till kondenserad meningsenhet och kod
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod
Men de pratar om att vi måste digitaliseras för att det kommer inte att finnas så mycket personal…eh…och jag tänker att…de tänker kanske mer på ja, ekonomi att det ska…eller
kostnader, jag vet inte, men.. Man är lite rädd att det ska slå över för mycket, men jag tror inte att det är.. Eller: ”När man blir gammal kommer ju en robot ta hand om mig”, såhär har man ju pratat om och så men. Men man vet ju aldrig.
/…/ Ja man är ju rädd att de ska liksom dra ner på personal för att det blir ju mer digitaliserat om de tycker att det inte behövs så mycket personal Det kan jag ju vara lite orolig för. (Informant 1)
Ledningen menar att digitalisering ska lösa framtida personalbrist och sannolikt bristande ekonomi. Jag är orolig för att det ska slå över och bli för mycket och att man drar ner på personal
Det finns en oro för hur långt ledningen tänkt driva digitaliseringen
För nu var jag först ut i min grupp också. jag kan ju tänka mig att när nästa person har vart: ja men vad svarade du på den frågan? Vad gjorde du? Eller vad sa du? Såhär så tänker man, jaha, varför sa jag inte det? Då bollar man ju lite mer med varann men nu är jag först ut här, jag har ju ingen att bolla med än [skrattar till] (Informant 8)
Tanke om att intervjuerna och digitalisering kommer att diskuteras på enheten när fler deltagit.
Att prata om digitalisering med sina kollegor kan väcka tankar och reflektioner.
3.6 Etiska överväganden
Innevarande studie är en magisteruppsats, vilket innebär att inget etiskt godkännande från Etiska kommittén (SFS 2003:460) behövs. Studien har dock ändå använt de grundläggande forskningsetiska principerna som används inom svensk forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011).
Informationskravet innebär att informanterna ska känna till studiens syfte och att deltagandet är frivilligt (Bryman, 2011). Samtyckeskravet innebär att informanterna har rätt att själva bestämma över sin egen medverkan i studien (Bryman, 2011). I
informationsbrevet (se Bilaga 1) inkluderades information om studien som ansågs tillräcklig för att uppfylla informationskravet och en skriftlig samtyckesblankett för att säkerställa samtyckeskravet. Utöver detta gick studieledarna före intervjun även igenom såväl informationsbrev som samtyckesblankett för att säkerställa att informanterna gjort ett informerat samtycke.
Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter kopplade till informanterna ska behandlas konfidentiellt och att personuppgifter ska förvaras oåtkomligt för obehöriga (Bryman,
16 2011). Olika intressen har i studien vägts mot varandra och eftersom studien bygger på informanternas uppfattningar och upplevelser inom den organisatoriska kontext de verkar inom har flera övervägande gjorts för att i möjligaste mån säkra personlig integritet och konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2017). Vid insamlande av data har informanternas personuppgifter skyddats i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen (DSF/GDPR) (EU 2016/679; SFS 2018:218; SFS 2018:219). Vid transkribering, analysprocess och resultatframställan har informanterna avidentifierats och kodats oberoende av den ordning de intervjuats i. Detta har varit av vikt eftersom offentlighetsprincipen ger vid handen att offentliga handlingar ska kunna lämnas ut då detta begärs, om den inte omfattas av
sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) (Vetenskapsrådet, 2017).
Utifrån COREQ fick punkt 23 (låta informanterna läsa igenom transkriberingen) och 28 (låta informanterna tycka till om resultatet) (Tong et al., 2007) exkluderas då studieledarna inte hade kontaktinformation till informanterna. Även om mailadresser hade kunnat tas fram, hade detta varit problematiskt ur konfidentialitetssynpunkt, då kommunalanställdas mailkorrespondens är en offentlig handling. Således togs beslutet att ej genomföra dessa båda steg. Inspelat intervjumaterial har förvarats lokalt på studieledarnas datorer, med back-up på inlåst USB-minne samt på Canvas, Högskolans samverkansplattform för studenter.
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in om informanterna bara får användas för studiens ändamål (Bryman, 2011). Då studien godkänts och datamaterialet inte längre fyller någon funktion, kommer detta att raderas i enlighet med högskolans riktlinjer.
3.6.1 Studieledarnas förförståelse
Den ena studieledaren har en bakgrund som legitimerad arbetsterapeut med erfarenhet från ett flertal olika områden inom såväl omsorg, akutsjukvård som rehabilitering. Utöver detta finns även kunskap, kompetens och erfarenhet inom personal- och organisationsfrågor med fokus på chefsstöd, utvecklingsfrågor och förändringsledning. Den andra studieledaren har en anställning inom undersökt kommun med flerårig erfarenhet inom folkhälsa, men numer som nyanställd digitaliseringscoach inom verksamheten. Detta dubbla uppdrag har beaktats under studiens genomförande och studieledaren har utgått från sin roll som student och inte som digitaliseringscoach. Studieledarnas olika förförståelse och den ena studieledarens dubbla roll har problematiserats under studiens samtliga delar och diskuteras vidare under Metoddiskussionen (se avsnitt 5.2). Att göra detta är av vikt för att stärka studiens
trovärdighet (Bowling, 2014).
3.7 Loggbok
Under studiens genomförande har loggbok förts kontinuerligt där arbetsfördelning och genomförande har dokumenterats.
17
RESULTAT
I följande avsnitt presenteras studiens resultat avseende informanternas uppfattningar om sina förutsättningar att ta en aktiv part i verksamhetens digitalisering. Presentationen av resultatet följer strukturen i Figur 2 (se nedan) och startar med det övergripande temat Medarbetarperspektiv. Därefter följer två skilda teman Kommunens digitala organisering, respektive Medarbetarskap i digitaliseringen. Dessa beskrivs i turordning genom
tillhörande kategorier och underkategorier. Totalt återfinns fyra kategorier i resultatet:
Tillgång till utensilier, Inklusion, Support samt Inställning samt tretton underkategorier:
Fysisk utrustning, Digitala system, Ledningens insikt, Att bli sedda och hörsammade, Information och återkoppling, Forum för kunskapsdelning, Fortbildning, Chef som stöttar, driver och ställer krav, Kollegialt stöd och kunskapsdelning, Kunskaper och vana,
Tidigare erfarenheter, Att våga pröva och vara delaktig samt Intresse och motivation.
Figur 2
Medarbetares uppfattningar om förutsättningar att ta en aktiv part i verksamhetens digitaliseringsprocess.
Det övergripande temat Medarbetarperspektiv beskriver resultatets latenta innehåll där det på olika sätt framgått att det i kommunens digitaliseringsprocess fanns behov av ett
tydligare medarbetarperspektiv. Informanterna beskrev i olika ordalag att processen främst ägdes av chef, ledning och verksamheten i stort och i låg utsträckning av informanterna själva. Digitalisering upplevdes som något som bara skedde och där ledningen var den främsta drivande parten. Medarbetarperspektivet i digitaliseringen beskrevs bland annat utifrån vikten av att se till allas behov vid en förändringsprocess likt
digitaliseringsprocessen.
18
4.1 Kommunens digitala organisering
Det ena av de två teman som framkom avser informanternas uppfattningar om åtkomst till digital teknik, organisation och ledning. Temat bestod av de tre kategorierna Tillgång till utensilier, Inklusion och Support.
4.1.1 Tillgång till utensilier
Kategorin Tillgång till utensilier avser informanternas tillgång till digitala verktyg, utrustning och system och bestod av de två underkategorierna Fysisk utrustning samt Digitala system.
4.1.1.1 Fysisk utrustning
Underkategorin Fysisk utrustning innefattar informanternas tillgång till verktyg och
utrustning som möjliggjorde digital användning och utveckling. Informanterna upplevde en avsaknad av välfungerande, basal digital utrustning i verksamheten, vilket både skapade frustration och en känsla av att vara åsidosatt. Avsaknad av fungerande digital utrustning i hemmen försvårade även kraven om deltaganden på digitala möten. De satsningar som gjorts på att köpa in ny teknisk utrustning som exempelvis högtalare samt lättillgängligt vårdtagaranpassat digitalt material på USB-minnen, beskrevs underlätta
vardagsdigitaliseringen av verksamheten.
Om nu [kommunen] ska vara en modellkommun nu liksom. Så finns det inte ens en bärbar dator och en HDMI-sladd, det bli lite såhära jaa. Då kanske de visar upp det flashigaste när de ska visa upp det utåt men så har vi inte ens en grund. Eller vad ska man säga… Vi har en iPad, men det blir inte riktigt samma…[text utelämnas för att undvika igenkänning]. Men…Saker så här. Ska man behöva låna en dator…Det är ju väldigt konstigt tycker jag! (Informant 5)
4.1.1.2 Digitala system
Underkategorin Digitala system innefattar informanternas uppfattningar om de bristande aspekterna med verksamhetens system. Informanterna upplevde ett hinder i att vara aktiva i förhållande till verksamhetens system. Systemproblem upplevdes utöver att stjäla tid från verksamheten även innebära minskade möjligheter till självständighet, ökad sårbarhet, stress och frustration. Utöver problem uppfattades även osmidiga lösningar som
exempelvis ett flertal lösenordsnivåer ta tid och leda till frustration. Detta i synnerhet p.g.a att dessa inte sällan glömdes bort, vilket innebar svårigheter eftersom verksamheten bedrivs dygnet runt, men IT-service bara har öppet kontorstid.
Ja, men det är ju lika nu när vi har, eh, vi har haft en bredvidgång idag. Och då ska dom ju.. det är inlogg och det är, och dom ska klara allt men det är ju inget som är färdigt när dom kommer så vi har nog suttit i en och en halv timme idag med det. Det tar ju väldigt mycket tid ifrån, hon ska lära sig om våran vårdtagare då. Så det är faktiskt rätt så jobbigt. (Informant 12)
4.1.2 Inklusion
Kategorin Inklusion avser informanternas upplevelse av att vara inkluderade i digitaliseringen av verksamheten. Kategorin bestod av de fem underkategorierna
19 Ledningens insikt, Att bli sedda och hörsammade, Information och återkoppling, Forum för kunskapsdelning samt Fortbildning.
4.1.2.1 Ledningens insikt
Underkategorin Ledningens insikt innefattar informanternas upplevelse av att ledningen i stora delar saknade insikt om personalens förutsättningar att kunna ta en aktiv part i digitaliseringen av verksamheten. Informanterna upplevde att ledningen saknade insikt om deras förutsättningar på bred front avseende utrustning, tid, kunskap och trygghet. Det upplevdes saknas insikt avseende deras förutsättningar gällande tillgänglighet till utrustning, hur denna utrustning användes och behövde användas. Det upplevdes även saknas insikt om personalens skilda kunskaps- och kompetensnivåer samt vilken påverkan detta fått i verksamheten då kollegor förväntades stötta varandra inom digitaliseringen, men utan att det fanns tid för det inom uppdraget. Tiden att stötta lärande hos såväl kollegor, vikarier som vårdtagare och deras anhöriga togs från kärnuppdraget och
vårdtagarna. En annan viktig aspekt var bristen på insikt avseende personalens otrygghet och rädsla att göra fel.
Jamen, utbildning..eh! Kompetens att ens klara…hur man ens kommer in med i sin kalender på alltså på mailen och kunna klicka på länk. Alltså, det är så mycket som jag tror bara cheferna bara tar för en självklarhet, att det…det är det ju inte…Så det är nog mycket…Jag tror inte att de förstår hur det är att vara på golvet egentligen! Vi har ju helt olika förutsättningar! (Informant 5)
4.1.2.2 Att bli sedda och hörsammade
Underkategorin Att bli sedda och hörsammade innefattar informanternas upplevelse av att bli sedda och hörsammade av ledningen och av verksamheten i stort. Informanterna upplevde dels att de inte hade blivit sedda som en viktig verksamhet att digitalisera och satsa på historiskt sett, dels att detta börjat skifta. Denna skiftning grundades i att informanterna känt sig sedda i och med uppföljningarna efter DiVOS-mässan, vid intervjuerna i innevarande studie, men även utifrån en upplevelse av att konkreta utvecklingsidéer hörsammats inom organisationen t.ex. via Innovationsslussen.
Möjligheterna att lyfta förbättringsförslag inom verksamheten upplevdes av många informanter fungera väl. Vissa informanter menade dock att såväl mod som en uttänkt strategi kunde behövas för att våga lyfta utvecklingsidéer inom enheten. Både kollegor och chefer fungerade som filter, vilket kunde innebära att vissa idéer aldrig nådde hela vägen fram. Framgent upplevde informanterna att de behöver inkluderas i kravställan på såväl arbetsredskap som avseende digitala verktyg till vårdtagarna, då deras kunskaper om verksamheten behöver vägas in för nyttomaximering.
Ja det är, jag har inga problem med det utan.. För jag känner att jag har så pass förtroende bara för min chef och för mina arbetskamrater. Ja, det är inga problem att.. aldrig.. skulle jag liksom, om jag, om jag känner att det här skulle vi kunna göra, det här och det här området, så skulle jag lägga fram förslaget eller alltså ja jag skulle inte ha något problem med det och säga det, kanske vi skulle göra så här och sen får ju dom säga vad de tycker och chefen vad hon tycker och så. Ja, så får man diskutera igenom det hela. (Informant 14)
20 4.1.2.3 Information och återkoppling
Underkategorin Information och återkoppling innefattar informanternas upplevelse av informationsdelning och återkoppling från ledningen till medarbetarna. Avseende information gällande digitaliseringen av verksamheten fanns delade meningar mellan informanterna. För båda grupperna tedde sig dock tidsfaktorn, där vikten av att få information i förväg och i god tid, delvis påverka upplevelsen om informationen varit bristfällig eller tillräcklig avseende information om nya system. Det fanns även en oro hos vissa informanter kring hur långt digitaliseringen skulle drivas, en osäkerhet kring vem som drev digitaliseringen, kring rutiner när digitala system krånglar samt vilka ekonomiska ramar som fanns. Vissa informanter saknade även återkoppling kring testade projekt samt varför vissa interventioner inte hade blivit av. Detta utkristalliserade sig även i materialet utifrån att bristande återkoppling ledde till att vissa informanter fortfarande väntade på att vissa interventioner skulle ske.
Som det här med telefoner, det var ju länge sen de sa att vi skulle få nya, så vi kunde skriva in där.
Och sen har vi inte hört någonting, så det har säkert att göra med…eller så är det inte så enkelt att göra det som man trodde. Men det är ju sånt som inte vi vet! Ja, jag inte inte? De kanske har lagt ner det helt? /.../ de undrade vad vi tyckte och det här…och sen liksom dog det ut bara…Så det är ingen som vet varför. Jaa..kan det ha vart två år sen kanske? Eller ett, tiden går fort! (Informant 3)
4.1.2.4 Forum för kunskapsdelning
Tillhörande kategorin Inklusion finns underkategorin Forum för kunskapsdelning. I nuläget upplevdes det inte finnas ett tillgängligt och återkommande forum inom verksamheten för samtliga medarbetare i förhållande till digitaliseringen av verksamheten. Informanterna uttryckte en uppfattning om att forum i någon form var viktiga, då dessa medfört tid och möjlighet till reflektion över digitaliseringens nytta, hinder och möjligheter. Det framkom även att forum möjliggjorde en lärande organisation där man lyssnade och lärde av
varandra. Informanterna hade tankar om att alla borde inkluderas i denna typ av lärande för att kunna och ges möjlighet att ta en mer aktiv roll via ökad kunskap, förståelse samt tid och möjlighet till reflektion. De som upplevde att de hade tillgång till forum beskrev ytterligare vinster i form av kunskapsdelning över gränser samt möjlighet att sprida goda exempel, både inom enheterna och mellan professioner. Vissa informanter upplevde att arbetsplatsträffar (APT) var ett fungerande forum för kunskapsutjämning. Andra menade att digitaliseringen glömdes bort hos dem som inte ingick i någon specialgrupp kring digitalisering. Där det upplevdes en avsaknad föreslogs att digitaliseringen av
verksamheten borde finnas med som stående punkt på APT för att integreras i verksamheten, möjliggöra ökad aktivitet och inte glömmas bort.
För där så, dels så får man ju sitta och prata lite om..ehm..vad man skulle behöva och sådär utveckla kanske det digitala då. Mycket annat som man inte tror, det finns ju juridiska grejer och det finns ju allt möjligt som man inte tror…att det finns om man säger så! Och det tror jag egentligen att många skulle kanske behöva få veta det eller liksom ah…om man hade såna grupper: om många mer kunde få lära sig på detta sättet. Som vi då träffas i grupp och..och försöker jobba fram detta så..tror jag ju att det kanske skulle vara lättare ibland. För folk helt enkelt… (Informant 2)
21 4.1.2.5 Fortbildning
Underkategorin Fortbildning beskriver informanternas upplevelse avseende att utbildning är en väg för att stärka kunskap och därigenom kompetens för ökad inklusion i
digitaliseringsprocessen. Utbildning uppgavs vara avgörande för att ta sig vidare i
digitaliseringsprocessen och också ett sätt att ge personalen mer likvärdiga förutsättningar.
Utbildningen behövde planeras så att personalen kände sig trygg och inkluderad och gavs utrymme att testa och ställa frågor parallellt med förevisning eller genomgång.
Uppföljande schemalagda frågestunder gav möjlighet till stöd utan att behöva känna sig utpekad som okunnig. En viktig faktor angående fortbildning i redan befintliga system angavs som möjligheten att kunna sitta ostört och utan att bli avbruten, för att på så sätt kunna stärka tilltron till den egna förmågan att använda digitala system.
Men, en sådan sak är ju ganska viktigt att man får utföra på rätt sätt och då är det också det här att då får det ta lite tid, eh.. och så får man , det är det är ju sån viktig del så att då kanske man inte kan ha så mycket runt omkring sig – svara på larm samtidigt och.. alltså.. Jag menar, sitter du vid jobbets skrivbord så kan det ju komma in någon, någon vårdtagare och börja prata med mig, eh, ja.
Och är man då lite såhär att nej, nu måste jag koncentrera mig, då.. mm. Vi är inte liksom, vi sitter ju inte bara vid skrivbord menar jag utan vi har ju så mycket annat. (Informant 11)
4.1.3 Support
Kategorin Support tillhörande temat Kommunens digitala organisering avser
informanternas upplevelse av support i digitaliseringen av verksamheten. Kategorin består av de två underkategorierna Chef som stöttar, driver och ställer krav samt Kollegialt stöd och kunskapsdelning.
4.1.3.1 Chef som stöttar, driver och ställer krav
Underkategorin Chef som stöttar, driver och ställer krav beskriver informanternas upplevelse av en chef som gav stöd, värdesatte lärande samt var engagerad och lyhörd.
Chefen entusiasmerade och utmanade personalen att tänka nytt vilket också skapade ett intresse för digitalisering. En samtidigt stöttande och utmanande chef angavs som viktigt för att den digitala utvecklingen skulle vara möjlig, i annat fall upplevdes den kunna bromsas.
Ja våra chefer gör nog allt dom kan för att vi ska bli intresserade och lära oss detta och det tror jag dom lyckas rätt så bra med. (Informant 10)
22 4.1.3.2 Kollegialt stöd och kunskapsdelning
Underkategorin Kollegialt stöd och kunskapsdelning avser informanternas upplevelser av det kollegiala stödet som viktig när ny kunskap skulle inhämtas. Kollegorna angavs som en viktig faktor för den digitala utvecklingen i verksamheten och något som till och med förväntades från ledningens håll vid införande av nya digitala system.
Visst. Vi hade ju någon som gick igenom den för oss, för det var ju nytt för oss också.
Men, sen skulle vi ju, fick vi ju…lära vidare. Ja, och det gick vi också utbildningar på, alla fick känna på. Då hade vi ju mer så att man satt i någon sal med varsin dator och fick prova och ändra och så, så att alla skulle känna sig bekväma med det. Och det är klart då, att vi som satt då och hade ansvaret för den, vi fick ju hjälpa då, eller gjorde ju givetvis det till våra kollegor med. (Informant 6)
4.2 Medarbetarskap i digitaliseringen
Temat Medarbetarskap i digitaliseringen avser informanternas attityd och förmåga och beskrivs av underkategorin Inställning.
4.2.1 Inställning
Kategorin Inställning tillhörande temat Medarbetarskap i digitaliseringen avser
informanternas upplevelse av vad som påverkade deras egen attityd till digitaliseringen samt hur detta i sin tur påverkade förutsättningarna att vara en aktiv del i digitaliseringen.
Kategorin består av de fyra underkategorierna Kunskaper och vana, Tidigare erfarenheter, Att våga pröva och vara delaktig samt Intresse och motivation.
4.2.1.1 Kunskaper och vana
Underkategorin Kunskaper och vana innefattar informanternas uppfattningar om kunskap och vana som en förutsättning för att kunna ta en aktiv part i digitaliseringen av
verksamheten. Informanterna upplevde dels att de saknade tillräcklig kunskap och vana inom digitalisering och dels att dessa bristande kunskaper hämmade kreativiteten avseende vad som skulle kunna digitaliseras framgent. Utöver detta gjordes även kopplingar mellan att ökad kunskap ledde till ökat intresse respektive ökad digital trygghet.
Ja, jag har lite dålig fantasi liksom…Man vet inte vad som kan digitaliseras heller. Jag är liksom ingen ingenjör. (Informant 1)
4.2.1.2 Tidigare erfarenheter
Underkategorin Tidigare erfarenheter handlar om hur informanternas tidigare erfarenheter av att arbeta med digitala system och hjälpmedel påverkar deras inställning till desamma.
Att ha sett hur digital teknik kunnat öka säkerheten för vårdtagaren har skapat en positiv bild av digitaliseringen. Informanter beskrev i positiva ordalag sin upplevelse av att genom digitala kanaler kunna sprida sitt arbete till vårdtagares anhöriga. Detta beskrevs skapa en stolthet hos personalen och glädje för både vårdtagare och deras anhöriga. Att ha sett hur digitalisering förenklat administrativa uppgifter och skapat nytta har lett till att initial rädsla för digital teknik och/eller system har kunnat övervinnas. Några av informanterna upplevde bristande erfarenheter av att använda digital teknik, men även att kunskapen om
23 befintliga digitala system hade förenklat vidare lärande. Att ha sett nyttan med
digitaliseringen som skett i verksamheten hade kompenserat för negativa upplevelser av teknikproblem.
Ja, då tänker jag ju på alltså, en sak som är guld värt det är ju att vi har fått signering i mobiltelefon.
Förr om tiden så hade vi ju papper. Som satt i pärmar. Och jag vet, alltså jag har ju varit med länge.
Och jag vet så väl när det här kom med e-signeringen, att vi skulle, ja menar vi signerar ju mediciner och träning och allt alltså. Eh, då var vi livrädda. Det här kom ju för en, vad kan det ha varit, sex år sedan eller? Jag vet inte, sex-sju år sedan, kanske mer? Jag minns inte. Då var vi livrädda: hur ska detta gå? Sa vi nog alla. Men det är nog det bästa som har hänt. (Informant 11)
4.2.1.3 Att våga pröva och vara delaktig
Underkategorin Att våga pröva och vara delaktig handlar om informanternas inställning till att testa nytt vad gäller digitalisering. Att våga pröva och få erfarenheter har gjort informanterna säkrare och tryggare, liksom insikten om att det inte kan hända så mycket.
Att utmanas till att pröva har även det stärkt det digitala självförtroendet hos vissa. Andra vill inte vara de som driver digitaliseringen av verksamheten, men kan tänka sig att följa en mer aktiv kollega. Här var rädslan för att göra fel ofta det som hämmade personen.
Eller bättre och bättre, det handlar ju inte om det. Utan det handlar ju om att jag är inte rädd och ta tag i det. Det ordnar sig liksom: Åh, det är som jag sa, när det gäller dator ibland: Man kan backa (skrattar)…lite så, det händer inte så mycket. Så att..Och mobilerna är ju likadana i stort sett faktiskt. Börja om, har det hängt sig, då stänger vi av så börjar vi om igen och lite så, men...Ehm, man kanske har ett annat tänk, helt enkelt. (Informant 2)
4.2.1.4 Intresse och motivation
Underkategorin Intresse och motivation beskriver informanternas upplevelse av intresse för att arbeta med digitalisering i verksamheten. Några upplevde ett intresse och en drivkraft att lära sig mer och såg detta som spännande och utmanande. Både intresset för tekniken i sig och intresset för att lära nya saker upplevdes som motiverande. Andra upplevde att bristande intresse var anledningen till att de inte ville lära sig mer om digitalisering än vad arbetet krävde. Ett bristande intresse hängde även samman med en upplevd svårighet att ta till sig av digitaliseringen. Vissa informanter angav även en förändringströtthet i förhållande till digitala system som byttes ut.
Nej, det tycker jag inte för att jag lär ju mig det jag ska göra och, och det är inget problem så men jag är ingen som.. en del tycker ju det här är det roligaste som finns med digitaliseringen och liksom men, nej, det är inte jag. Nej. (Informant 13)
Jag tycker väl att det är lite kul på ett vis också. Sen kanske inte jag är världsbäst på det så.
(Informant 7)
4.3 Påverkansfaktorer i form av kultur och normer
I empirin framkom, utöver studiens tidigare presenterade resultat, påverkansfaktorer av vikt för verksamhetens framtida digitaliseringsprocess i form av kultur och normer. En viktig aspekt i förhållande till kultur avsåg informanternas upplevelse av att
digitaliseringen inte var ett val utan ett måste. Där framkom såväl den demografiska utmaningen, digitaliseringen i samhället och av arbetsuppgifter som organisationens mål
