Riktade omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder

(1)

Riktade omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående hos kvinnor

i fertil ålder

Directed guidelines for postoperative nausea for women in a fertile age

Jessica Bruhn Anna Danred

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad 61-90 hp

Ht 2008

______________________________________________________________________

Sektionen för hälsa och samhälle Box 823

301 18 Halmstad

(2)

Titel: Riktade omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illa- mående hos kvinnor i fertil ålder

Författare: Jessica Bruhn, Anna Danred

Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad

Handledare: Iréne Mårtensson, Universitetsadjunkt Examinator: AnneCharlotte Berggren, Universitetslektor

Tid: Höstterminen 2008

Sidoantal: 12

Nyckelord: Kvinnor, omvårdnadsåtgärder, postoperativt illamå- ende, sjuksköterska

Sammanfattning: Postoperativt illamående drabbar en tredjedel av dem som genomgår en operation med generell anestesi. En av riskfaktorerna för att drabbas av postoperativt illamående och kräkning (PONV) är att vara kvinna i fertil ålder, hos vilka det är tre gånger vanligare än hos män. PONV kräver ökad medicinering och tillsyn av personal, vilket leder till ökade kostnader. Postoperativt illamående har troligtvis funnits sedan anestesin började användas i mitten av 1800-talet. Under åren som följt har säkrare metoder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamående förekommer fortfarande och har fått benämningen ”the big little problem”

Postoperativt illamående är speciellt vanligt efter cancer mammae operationer, bukoperationer och gynekologiska ingrepp. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder.

Studien gjordes med en induktiv ansats där tio kvantitativa artiklar analyserades. Resultatet av litteraturstudien visade att det inte finns mycket att tillgå för att behandla och förebygga uppkomsten av postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ål- der. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder kan ge sjuksköterskan kunskap om hur problemet med PONV bäst behandlas. Studier inom ämnet är dock begränsade och därför borde forskning inom områ- det utökas.

(3)

Title: Directed guidelines for postoperative nausea for women in a fertile age

Author: Jessica Bruhn, Anna Danred

Department: School of Social and Health Sciences, Halmstad University, Box 823, SE-301 18 Halmstad, Sweden

Supervisor: Iréne Mårtensson, Lecturer

Examiner: AnneCharlotte Berggren, Senior Lecturer

Period: Autumn 2008

Pages: 12

Keywords: Nurse, Nursing interventions, Postoperative nausea, Women

Abstract: Postoperative nausea affects one third of the people who go through a surgery with general anesthesia.

One of the risk elements to be afflicted by postoperative nausea and vomiting (PONV) is to be a woman in a fertile age, amongst whom the problem is three times more common then among men.

PONV needs increased medications and a higher level of supervision by the medical staff, which leads to higher costs. PONV has probably existed since the general anesthesia was initiated in the middle of the 19th century. During the years that followed safer and better methods of anesthesia were developed but the problem with PONV still exist and has been given the name “the big little problem”. PONV is especially common after breast cancer surgery, bowel surgery and gynecological surgery. The aim of this literature review was to elucidate nursing interventions used in case of PONV among women in fertile age. The study was made by a inductive approach and ten quantitative articles were analyzed. The result of the study shows that there aren’t many nursing interventions to treat or prevent the origin of PONV. Evidence based nursing interventions could give the nurse knowledge of treating the problem with PONV but studies in this subject are limited. Research must increase in this area.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning

1

Bakgrund

1

Anestesins betydelse 1

Analgetikas betydelse 2

Könets betydelse 2

Omvårdnadsåtgärder 3

Syfte

3

Metod

4

Datainsamling 4

Databearbetning 5

Resultat

5

Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder 5

Farmakologiska omvårdnadsåtgärder 7

Diskussion

8

Metoddiskussion 8

Resultatdiskussion 9

Konklusion

11

Implikation

12

Referenser

Bilagor

Bilaga I Sökhistoria Bilaga II Artikelöversikt

(5)

Inledning

Postoperativt illamående drabbar en tredjedel av dem som genomgår en operation under generell anestesi (Kim, E., Ko, Kim, C., Lee & Choi, 2007). Många patienter upp- lever illamåendet som det värsta i den postoperativa fasen. Postoperativt illamående har enligt Larsson (1993) troligtvis funnits sedan anestesi började användas. Den första rapporten om postoperativt illamående kom år 1848, då eter började användas som nar- kosmedel. Under åren som följt har många nya och säkrare metoder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamående förekommer fortfarande och går un- der benämningen ”the big little problem” (Larsson, 1993, s. 8).

Illamående och kräkningar efter en operation kan enligt Hawthorn (1998) utlösas av smärta, ångest, hypoxi, hastiga rörelser, ventrikelretention, sondirritation och blod- trycksfall. Det postoperativa illamåendet påverkas även av ålder, övervikt, anlag för åksjuka samt kön (Bodelsson, Lundberg, Roth & Werner, 2005), där fenomenet är vanligare hos kvinnor än hos män. Graden av postoperativt illamående och kräkning (PONV) påverkas även av operationsställe, intubering av luftvägar och ökat intrakrani- ellt tryck (Hovind, 2005). Omfattningen påverkas också av läkemedel som getts under operation, bland annat anestetika och analgetika.

För nyopererade patienter kan enligt Hawthorn (1998) kräkningar leda till biverkningar som sårruptur och aspirationspneumoni om inga åtgärder vidtas. Polikliniska ingrepp kan sluta med inläggning, nyopererade patienter kan behöva återintas och sjukhusvis- telse kan förlängas på grund av emetiska besvär. PONV kräver ökad medicinering och tillsyn av personalen, vilket bidrar till en ökad kostnad (Mamaril, Windle & Burkard, 2006).

Studier från USA har visat att patienter är villiga att betala ur egen ficka för att undgå postoperativt illamående (Lee, Gin, Lau & Ng, 2005; Grothouse, Harmer, Henderson, Procuniar, Gelardi-Slosburg & Tubbe, 2003). Att undvika PONV och minimera smärt- upplevelsen efter operation har visat sig vara viktiga faktorer för patienter i det postoperativa skedet (Lee, et al., 2005).

Bakgrund

Patofysiologin bakom postoperativt illamående och kräkningar är komplicerad och inte helt klarlagd (Hovind, 2005). Orsaker kan kopplas till behandlingen, sjukdomen eller egenskaper hos patienten.

Anestesins betydelse

Operationer genomförs ofta med generell anestesi som i 20-60% av fallen ger besvä- rande postoperativt illamående (Bodelsson, et al., 2005). Kirurgi leder till en aktivering av nervbanor och frisättning av olika toxiner och substanser som via cirkulationen på- verkar kemoreceptortriggerzonen (Hovind, 2005). I samband med kirurgiska ingrepp stimuleras olika kranialnerver som direkt påverkar kräkcentrum. På grund av stimulering av nervus vagus ökar förekomsten av PONV vid gynekologisk kirurgi. Typ av

(6)

operation påverkar det postoperativa illamåendet och det har framkommit att postoperativt illamående är speciellt vanligt efter cancer mammae operation, bukoperationer och gynekologiska ingrepp. Riskfaktorerna kan också vara kopplade till patienten som att vara icke-rökare, tidigare PONV eller anlag för åksjuka. Dessa riskfaktorer kombi- nerat med preoperativ användning av opioider kan användas för att bedöma risken för att utveckla postoperativt illamående. Förekommer två eller flera av faktorerna finns det mer än 40 % risk för patienten att utveckla postoperativt illamående.

De olika typerna av anestesi påverkar enligt Hawthorn (1998) illamåendet på olika sätt.

Lokalanestesi ger sällan illamående och kräkningar. Spinalanestesi ger upphov till il- lamående och kräkningar hos 66 % av patienterna. Inhalationsanestesi har utvecklats från eter till de mindre emetogena gaser som används idag. Intravenös anestesi har visat sig vara mindre emetogen än inhalationsanestesi. De kvinnor som genomgår ett mindre gynekologiskt ingrepp med Propofol^® och Alfentanyl har en lägre frekvens av illamående och kräkningar än narkos med lustgas och Enfluran.

Epiduraladministrering ger fem gånger så hög frekvens av PONV som intravenös administrering.

Analgetikas betydelse

Vid mindre kirurgiska ingrepp är analgetika en viktig del av anestesin. Vid större kirurgiska ingrepp ingår analgetika med eller utan anxiolytika i all premedicinering. An- algetika kan också ges under operationen och/eller under uppvaknandet. Opioider är sannolikt den enskilt viktigaste faktorn för PONV (Halldin & Lindahl, 2005). Morfin ingår i den grundläggande analgetikabehandlingen inom generell anestesi och är väl känd för sin emetogena effekt. Dess emetiska verkan är dosrelaterad, högre doser ger inte bättre smärtlindring utan ökar bara frekvensen av illamående och kräkningar. Där- för bör dosen hållas på den lägsta nivån som behövs för effektiv smärtlindring. Ett lä- kemedel ensamt eliminerar inte PONV (Halldin & Lindahl, 2005) eftersom de under- liggande orsakerna är komplexa. En kombination av läkemedel är nödvändig för att minska dessa problem. Läkemedel har tenderat att bli kostsamma och biverkningarna som till exempel trötthet efter Droperidol begränsar ibland dess förmånliga effekter.

Profylaktiskt ges antiemetika för att minska besvären hos patienter som är predispone- rade för PONV. Det är inte kostnadseffektivt att ge profylax mot PONV till lågriskpati- enter men genom att använda någon form av frågeformulär som finns tillgängliga för att identifiera riskpatienter ökar behandlingseffekten vid PONV. Vid profylaktisk behandling av högriskpatienter har det visat sig att kombinationsterapi ger bättre resultat än singelterapi. Akupunktur och transkutan nervstimulering förefaller ge en antiemetisk effekt omedelbart efter operationen. Fördelar med dessa metoder är att de är enkla och fria från biverkningar (Hovind, 2005). Att tidigt behandla postoperativ smärta är också viktigt för att minska PONV (Halldin & Lindahl, 2005).

Könets betydelse

Kvinnor i fertil ålder löper två till tre gånger större risk än män att drabbas av postoperativt illamående och kräkningar (Bodelsson et al, 2005). Detta hänger samman med hormonella svängningar i samband med menstruationscykeln. Efter klimakteriet före- faller risken vara ungefär densamma för kvinnor som för män.

(7)

Samband har påvisats mellan menstruationscykel och symtomens intensitet i PONV (Beattie, Lindblad, Buckley & Forrest, 1991). Under menstruationscykeln var risken fyra gånger större att drabbas av illamående och att kräkas efter en operation och be- svären var också mer uttalade. Beattie, et al. (1991) visade också att antiemetikumet Droperidol inte var lika effektivt för kvinnor som hade menstruation jämfört med dem som befann sig i en postmenstruell fas. Resultatet i den studien visade att höga östro- genhalter ökar PONV. Förekomsten av illamående och kräkning var högre de första åtta dagarna av menstruationscykeln och lägst dag 18-20 då det inte fanns något illa- mående och kräkning.

Den här litteraturstudiens fokus är PONV hos kvinnor.

Omvårdnadsåtgärder

Omvårdnadsåtgärder som miljö och munvård ska främja välbefinnandet hos patienten.

Miljön bör utformas så att patienten avskärmas från obehagliga lukter och stressande ljud och munvård ska ges med täta mellanrum. Extra tillförsel av oxygen pre- och postoperativt kan möjligen minska PONV. Försiktighet och långsamma rörelser vid föränd- ring av liggställning i säng bidrar till att förebygga illamående. Sjuksköterskan kan eftersträva lugna transporter där patientens ansikte är i färdriktningen med en lätt höjd huvudända och uppmuntra patienten till att ta djupa andetag vid illamående. Lugn och ro och försiktighet vid vårdarbete och kontroller är att föredra för att inte störa inte patienten i onödan. Mobilisering ska ske gradvis och vara försiktig. Frisk luft och en kall handduk på pannan kan enligt Almås (2002) också hjälpa mot det postoperativa illamå- endet. Enligt Holm och Hansen (1998) är läkemedel som stimulerar peristaltiken an- vändbara för att minska utspänning av buken.

Enligt McEwan (2003) bör patienter som upplevt PONV undvika att äta och dricka inom 2-4 timmar efter det att illamåendet har upphört. Dehydrering kan förebyggas genom att patienten dricker ofta och lite, klara drycker som te eller kolsyrat vatten kan ges var 15:e till 30:e minut. Mild mat med låg fiberhalt (Holm & Hansen, 2000) till exempel kex, rostat bröd, ägg, ris, kyckling och isglass rekommenderas. Mjölkproduk- ter, koffein, alkohol, nikotin, stark och fet mat bör undvikas.

Sjuksköterskans ansvar (Holm & Hansen, 2000; Socialstyrelsen, 2005) i den preoperativa behandlingen och omvårdnaden i samband med illamående är till exempel att identifiera hur psykiskt förberedd patienten är. Att ha kunskap för att bedöma tillstånd som kan uppstå (Socialstyrelsen, 2005) som till exempel illamående, oro och smärtor hör till den datainsamling som sjuksköterskan gör. Hit hör även att identifiera eventuella kom- plikationer som kräver omvårdnadsinsatser. Sjuksköterskan ska upplysa om och för- medla aktuell forskning även om PONV samt få den forskningen att användas på vård- avdelningar pre- och postoperativt.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder.

(8)

Metod

Metoden för litteraturstudien utgår från Fribergs (2006) beskrivning av att göra en litte- raturöversikt. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio kvantitativa artiklar analyserades. Litteraturstudien gjordes med en induktiv ansats.

Datainsamling

En pilotsökning gjordes i databaser samt övrig litteratur som grund för problemformule- ring och syfte. Artiklarna som använts i resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pub- Med. En av artiklarna söktes i PubMed utifrån författarens efternamn, som fanns som referens i en artikel som framkom i urval 1.

Sökorden som användes utgick från syftet, dessa omvandlades i Pubmed till MeSH termer. I Cinahl omvandlades ett av sökorden till Cinahl Headings, vilket redovisas i tabell 1. Anledningen till att fritextsökningar användes i Cinahl var att Cinahl Headings gav ett resultat med färre relevanta träffar, vilket gjorde att fritextsökning istället användes.

För att utesluta att relevanta artiklar förbisågs gjordes även sökningar med andra sökord och andra kombinationer av sökorden. Då dessa sökningar inte gav några artiklar, som användes i resultatet återfinns de inte i sökhistorien. Sökorden redovisas i tabell 1.

Tabell 1. Sökord Sökord (databas)

MeSH term (PubMed)

Fritext (Cinahl)

Cinahl Headings (Cinahl) Postoperative Postoperative care/

Postoperative period Postoperative Postoperative Comp- lications

Nausea Nausea Nausea

Nursing Evidence-based nursing Nursing Postoperative

Nausea

Postoperative Nausea

Women Female Women

Nursing Inter- ventions

Nursing Inter- ventions Postoperative

Period

Postoperative Period PONV Postoperativ nausea and

vomiting Therapies Complementary Thera-

pies Inklusionskriterier för artiklarna:

Inte äldre än från år 2000

Handlade om postoperativt illamående hos fertila kvinnor i samband med kirurgiska ingrepp.

Handlade om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder, farmakologiska/icke- farmakologiska.

Exklusionskriterier för artiklarna:

(9)

Reviewartiklar Manligt kön

Studier som enbart inriktade sig på effekten av olika läkemedel.

Artiklar vars titel och abstrakt passade syftet valdes ut till urval 1 efter det att de lästs i sin helhet. Till urval 1 valdes 21 artiklar som lästes och sammanfattades. Artiklarna diskuterades och bedömdes enligt Carlsson och Eimans (2003) kvantitativ bedöm- ningsmall. De värderades mellan grad I till III, där grad I står för hög vetenskaplig kvalitet och grad III för lägre vetenskaplig kvalitet. De artiklar som inte ansågs passa syftet eller hade för låg vetenskaplig kvalitet valdes bort, vilket var elva artiklar. Sammanlagt användes tio kvantitativa artiklar till resultatet.

Databearbetning

Artiklarna lästes och sammanfattades i en översiktstabell där syfte, metod/urval, slutsats och den vetenskapliga graden redovisats (Bilaga II, tabell 3). Artiklarna lästes ett flertal gånger med en induktiv ansats utifrån litteraturstudiens syfte. De analyserades och diskuterades ingående, vilket så småningom ledde fram till en kategoriindelning. Kategori- erna som skapades var farmakologiska respektive icke-farmakologiska omvårdnadsåt- gärder.

Resultat

Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder

Sjuksköterskan kan på eget initiativ oberoende av ordinationer självständigt utföra icke farmakologiska åtgärder för att minska frekvensen och graden av PONV (Gunta, Lewis

& Nuccio, 2000). Gunta, et al. (2000) undersökte vilka åtgärder, som sjuksköterskan självständigt utförde för att minska förekomsten av PONV. Den vanligast förekom- mande omvårdnadsåtgärden, var att placera en kall tvättlapp på patientens panna. De omvårdnadsåtgärder som upprepades oftast var att höja dropphastigheten på de intra- venösa vätskor som patienten hade kopplade och be patienten att ta djupa andetag. För- utom dessa var också munvård en vanligt förekommande omvårdnadsåtgärd. Dessa icke farmakologiska åtgärder var i det initiala skedet mer förekommande än administrering av antiemetika. Dokumentationen av åtgärderna var dock ofullständig och sakna- des i en del fall helt.

Andra omvårdnadshandlingar för att minska incidensen av PONV var användning av akupunktur (Streitberger, et al., 2003). I denna studie undersöktes om akupunktur på P6-punkten gav bättre resultat än icke-invasiv placebo för att förebygga PONV utan anitemetika inom 24 timmar. Kvinnorna, som deltog i studien delades upp i två grupper, varav den ena gruppen fick akupunktur och den andra gruppen fick placebobe- handling. Ingen av patienterna var medveten om vilken grupp de tillhörde och det fanns ingen skillnad i deras svar när de tillfrågades om behandlingen de mottagit. Anestesi- tekniken var lika hos samtliga kvinnor och det var även användningen av postoperativ analgetika. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan akupunktur- och placebo- grupp. En skillnad sågs först när gruppen delades i bröst- och gynekologisk kirurgi.

(10)

Effekten av akupunktur mot PONV visade sig vara bättre hos de patienter som genomgick ett gynekologiskt ingrepp än hos de patienter som genomgick bröstkirurgi. En skillnad kunde ses i förekomsten av vomering inom 24 timmar, i vilken akupunkturgruppen hade en signifikant lägre förekomst av vomering än placebogruppen.

Även Alkaissi, Evertsson, Johnsson, Ofenbartl och Kalman (2002) undersökte om akupressur på P6-punkten hade effekt mot förekomsten av PONV. Studien gjordes på 410 kvinnor som genomgick gynekologisk kirurgi. Kvinnornas riskfaktorer värderades och under kända riskfaktorer fanns bland annat om kvinnan befann sig under de första åtta dagarna av menscykeln och om hon var gravid. Den första gruppen fick bilateral akupressur, den andra placeboakupressur och den sista gruppen användes som referensgrupp. Grupperna studerades sedan efter symtom på illamående, kräkning och smärta.

Ingen skillnad i postoperativt illamående mellan kvinnorna kunde påvisas. Dock kunde en skillnad visas när vaginal kirurgi separerades från de andra kirurgiska ingreppen. I denna grupp minskade incidensen av illamående från 36 % till 20 %. Enligt Alkaissi, et al. (2002) skulle akupressur kunna ha en plats som profylaktisk antiemetisk terapi vid gynekologiska ingrepp.

Även Chen, Chang och Hsu (2005) undersökte effekten av akupressur mot PONV. Stu- dien gjordes på kvinnor som genomgick kejsarsnitt i Taiwan. De 104 kvinnorna delades i två grupper där den ena gruppen fick akupressur och den andra vanliga postoperativa instruktioner. De två grupperna ansågs homogena. Experimentgruppen fick akupressur vid tre tillfällen, en gång före ingreppet och två gånger efteråt. PONV mättes efter ingreppet med visuell analog skala (VAS). Akupressur är en icke-invasiv metod som enligt studien enkelt kan användas av rätt tränade sjuksköterskor och om metoden skulle användas postoperativt hos kvinnor som genomgått kejsarsnitt skulle det förbättra deras fysiska och psykiska hälsa. Effekten av akupressur mot illamående och kräkning visades genom att drygt hälften av kvinnorna i experimentgruppen mot 69 % av kvinnorna i kontrollgruppen upplevde illamående, kräkning eller kväljningar 2-4 timmar efter kej- sarsnittet. Det fanns en signifikant skillnad i upplevelsen av kväljningar hos kvinnorna i experimentgruppen jämfört med kvinnorna i kontrollgruppen 2-4 timmar efter ingreppet, kväljningarna var färre hos kvinnorna i experimentgruppen. Skillnad i illamående sågs 8-10 timmar efter ingreppet, då det fanns en signifikant skillnad genom att åtta kvinnor i experimentgruppen och 24 kvinnor i kontrollgruppen upplevde illamående, kräkning eller kväljningar. Detta tolkades som ett säkert resultat på att akupressur kunde reducera illamående.

Patienterna som fick akupressurbehandling mot PONV upplevde i vissa fall biverkningar av banden (Alkaissi, et al., 2002). Akupressurbanden upplevdes som obehagliga, gav märken på huden samt klåda. Banden upplevdes också av patienterna orsaka hu- vudvärk, yrsel och svullnad på handlederna. Kvinnorna i Chen, et al:s studie (2005) som mottog likvärdig anestesi- och analgetikabehandling upplevdes inte ha dessa biverkningar. Patienterna i studien av Alkaissi, et al. (2002) tillfrågades efter studien om de skulle välja att behandlas på samma sätt igen varav ~90% svarade ja på den frågan.

Enligt Streitberger, et al. (2003) upplevde en av patienterna i experimentgruppen hem- atom vid insticksstället samt två av patienterna i placebogruppen.

Användning av kompletterande terapier som musikterapi och Guided Imagery (Laurion et al., 2003) undersöktes på patienter, som genomgick gynekologisk laparoskopi. Gui- ded Imagery innebär att patienten före en behandling eller en operation får föreställa sig

(11)

en bild eller en situation som ger behagliga känslor och tillfredsställelse. Postoperativa kontroller var bland annat smärta, behov av analgetika, PONV och antal timmar på uppvakningsavdelning. Resultatet av studien visade att 32 % av patienterna upplevde illamående och 12 % kräktes. Ingen skillnad kunde påvisas mellan experimentgrupp och kontrollgrupper gällande illamående och illamående med kräkning.

Andra kompletterande terapier som studerats är till exempel musik och terapeutiska råd (Nilsson, Rawal, Uneståhl, Zetterberg & Unosson, 2001). Denna studies syfte var att undersöka om musik eller musik i kombination med terapeutiska råd inspelade på band som kvinnorna fick lyssna på intraoperativt kunde minska förekomsten och graden av PONV. Kvinnor som skulle genomgå en planerad hysterektomi fick lyssna på band med musik eller musik i kombination med terapeutiska råd eller operationsljud. Standardise- rad generell anestesi användes till samtliga kvinnor och den postoperativa smärtan behandlades med patient-kontrollerad-analgetika (PCA). Kvinnorna delades upp i tre grupper och mottog likadan premedicinering. Patienterna skattade själva sin smärta och sin upplevelse av PONV. Vid tiden för utskrivning fanns det mellan grupperna ingen skillnad i upplevelse av illamående.

Effekten av preoperativ administrering av ingefära mot PONV undersöktes av Eber- hart, et al. (2003). Kvinnor som genomgick ett gynekologiskt ingrepp delades in i tre grupper och totalt deltog 180 kvinnor i studien. Grupp 1 fick placebokapslar, grupp 2 fick ingefära och placebokapslar och grupp 3 fick ingefärskapslar med enbart ingefära.

Totalt fick kvinnorna i grupp 2, 300 mg ingefära och grupp 3, 600 mg ingefära. Ingefä- rans doft doldes med mintarom. Alla kvinnor i studien premedicinerades på samma sätt samt sövdes med generell anestesi. Studien visade inte på någon skillnad mellan grupperna och ingefära ansågs därför inte kunna påverka illamående, kräkningar eller behovet av antiemetika postoperativt. Placebogruppen hade en incidens på 29 %, grupp 2, 33 %, samt grupp 3, 30 %.

Farmakologiska omvårdnadsåtgärder

I en jämförelse mellan akupressurband och det antiemetiskt läkemedlet Droperidol mot förekomsten av PONV undersöktes (Schultz, Andrews, Goran, Mathew & Sturdevant, 2003) effekten på kvinnor som genomgick ett gynekologiskt ingrepp. Utvärderingen skedde genom att kontrollera den enskilda och kombinerade effekten av Droperidol och akupressur. Kombinationerna i de fyra grupperna bestod av akupressur-

band/Droperidol, akupressurband/placebo, Droperidol/placeboband samt placeboband och placeboläkemedel som administrerades preoperativt till de 103 kvinnor som deltog i studien.

De gynekologiska ingreppen varierade från abdominal kirurgi, vaginal kirurgi eller laparoskopiska ingrepp. Inga antiemetiska läkemedel gavs intraoperativt. Illamåendet mättes genom en fyrgradig skala där patienterna själva skulle skatta sitt illamående, kräkning eller sina kväljningar. Samtliga kvinnor utom de i Droperi-

dol/placebobandgruppen ansåg sig uppleva mindre illamående men trots detta kunde ingen signifikant skillnad visas mellan de fyra grupperna. Av kvinnorna i Droperi- dol/placebobandgruppen upplevde 29 % PONV mot 44-56 % i de andre tre grupperna.

Kvinnorna i Droperidol/akupressurbandgruppen upplevde en allvarligare grad av PONV än de resterande grupperna. I denna grupp fanns det också fler kvinnor som tidigare upplevt PONV. Varken användning av Droperidol eller Droperidol i kombina-

(12)

tion med akupressurband kunde reducera uppkomsten av PONV.

Skillnad i graden av illamående mellan grupper kunde också ses i en studie av Ghods, Soleimani och Narimani (2005) i vilken kvinnor som genomgått kejsarsnitt gavs kompletterande syrgasbehandling. För att undvika uppkomsten av PONV fick kontrollgruppen i studien fem liter O2/minut och i experimentgruppen behandlades kvinnorna med åtta liter O2/minut. Förekomsten av PONV var 28,3 % i experimentgruppen och 24,5 % i kontrollgruppen vilket inte visar på någon signifikant skillnad. Skillnaden mellan grupperna var att de patienter som upplevde PONV i experimentgruppen upplevde en lättare grad av PONV på uppvakningsavdelningen och på avdelningen. Patien- terna i kontrollgruppen som upplevde PONV hade lätt till medel PONV på en skala från 0-10 där inget till allvarligt illamående registrerades. Svårighetsgraden av PONV var lägre i experimentgruppen men förutom graden av illamående så kunde inga skillnader ses i frekvensen av PONV mellan grupperna.

Ingen påverkan på förekomsten av PONV kunde heller ses i Purhonen, Turhonen, Ruo- hoaho, Niskanen och Hynynens (2003) studie som också använde kompletterande syrgasbehandling intraoperativt mot förekomsten av PONV. De 100 kvinnor som deltog i studien genomgick ett polikliniskt gynekologiskt ingrepp och behandlades med 30 % respektive 80 % O2. Deltagarna fick ge information om tidigare förekomst av PONV eller åksjuka, tobaksvanor samt datum för sista menstruation. Kvinnorna mottog lika dos paracetamol före ingreppet, sövdes på lika sätt och fick lika stor dos analgetika efter ingreppet. Patienterna observerades på avdelningen av specialistsjuksköterskor, som inte var medvetna om vilken dos av syrgas som administrerades till patienten. PONV klassades som illamående, kväljning eller kräkning och kontrollerades 30 respektive 60 minuter efter ingreppet samt innan patienten gick till vårdavdelningen/hemmet och även 24 timmar efter ingreppet. Illamående och smärta skattades med en linjär skala från ett till tio, där tio var det värsta tänkbara. Den skillnad som kunde ses var att kvinnorna som behandlades med 80 % O₂visade symtom på PONV tidigare än kontrollgruppen.

Diskussion

Metoddiskussion

Till en början var syftet med litteraturstudien inriktat på icke-farmakologiska omvård- nadsåtgärder vid postoperativt illamående hos kvinnor som genomgått ett gynekologiskt ingrepp. Pilotsökningarna som gjordes visade att tillgången på vetenskapliga studier med inriktningen gynekologiska ingrepp var begränsad. Detta ledde till att syftet ändrades och perspektivet blev bredare och inriktat på förekommande omvårdnadsåt- gärder vid postoperativt illamående hos kvinnor.

I de första databassökningarna var tanken att endast inrikta sökningarna på icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående hos kvinnor. Dessa sökningar gav endast ett fåtal relevanta artiklar varav ingen svarade mot syftet. En del farmakologiska åtgärder som ansågs passa syftet fick då istället tas med. Detta kan ses i sökhistoriken (tabell 1 Sökhistoria, bilaga I) genom att inte alla abstrakt, trots att de innehöll samtliga sökord, lästes igenom. Genom att läsa titeln på en del artiklar valdes de bort då de endast handlade om farmakologiska jämförelser mellan olika preoperativa åtgärder. Sökorden borde kanske ha ändrats, men då en pilotsökning gjordes med

(13)

”icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder” och ”kvinnor” blev sökresultatet noll. Det- ta kan bero på att många av artiklarna innehöll både farmakologiska och icke-

farmakologiska omvårdnadsåtgärder. De flesta sökningar som gjordes i Cinahl var fri- textsökningar då Cinahl Headings inte gav tillräckligt många träffar, de sökord som kunde göras om omvandlades till Headings. I PubMed användes MeSH termer.

En tidsgräns sattes från år 2000 för att forskningen skulle vara aktuell. Endast kvantitativa artiklar användes i resultatet eftersom utbudet av kvalitativa artiklar var lågt. Detta kan ses som en svaghet men då syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som kunde ha en effekt på PONV, och inte informanternas känslor och upplevelser ses det inte som en svaghet. En viss kvalitativ forskning kunde ändå ses genom att informanterna fick använda till exempel visuell analog skala vid skattning av sitt illamående.

Studierna är från olika delar av världen vilket ger en bred spegling av problemet och sättet att hantera det. Länderna har en liknande sjukvårdsstandard vilket kan ses som en styrka då andra länders forskningsresultat kan appliceras även i Sverige. En styrka som är att artiklarna har olika författare vilket ger ett perspektiv på hur olika forskare ser på problemet och hur de anser att det ska hanteras. Oftast är de specialister och har en stor kunskap inom området.

Att urvalet endast utgjordes av kvinnor kan ses som en svaghet då mycket och intressant forskning fick väljas bort samt möjligtvis hade andra omvårdnadsåtgärder kunnat framkomma om även män hade ingått i urvalet. Problemet är dock trots allt störst och vanligast förekommande hos kvinnor och därför var det viktigt att belysa och lyfta fram PONV hos just denna grupp.

Kategorierna formades naturligt eftersom syftet utgick från icke-farmakologiska om- vårdnadsåtgärder och farmakologiska åtgärder. Därför konstruerade dessa huvudkatego- rier utan diskussion. Inga underkategorier valdes för att få en mer överskådlig jämförel- se mellan de olika metoderna.

Resultatdiskussion

Artiklarnas vetenskaplighet bedömdes efter en 3-gradig skala enligt bedömningsmall utarbetad av Carlsson och Eiman (2003) . Artiklarna bedömdes till grad ett eller två, en av artiklarna bedömdes dock till grad tre. Denna inkluderades ändå i resultatet eftersom den låg på gränsen till grad två och bedömdes ha ett trovärdigt resultat. Att de flesta av artiklarna bedömdes som grad ett ansågs ge litteraturstudien ett tillförlitligt resultat. Ar- tiklarna som bedömts som grad två respektive tre ansågs inte påverka litteraturstudiens reliabilitet. Samtliga artiklar granskades tre gånger för att säkerställa att de bedömts till rätt vetenskapliga grad. Forskningsmetoden för artiklarna var samma, vilket ansågs ha en positiv inverkan på resultatet. Antalet informanter i studierna var i medeltal 174, vilket kan stärka en viss generaliserbarhet.

Sambandet mellan menstruationscykel och en ökad intensitet av PONV hos kvinnor (Beattie, et al., 1991) är känt och även att antiemetika inte har lika stor effekt på kvinnor som har en pågående menstruation. I Purhonen, et al:s studie (2003) fick kvinnorna frå- gan om datum för sista menstruation tillsammans med andra preoperativa frågor. Detta kan tolkas som att det togs en viss hänsyn till att PONV påverkas av menstruation.

Även i studien av Alkaissi, et al. (2002) värderades och undersöktes om kvinnan befann sig under någon av de åtta första dagarna i menstruationscykeln eller om hon var gravid.

(14)

I studierna finns dock inget beskrivet om eller vilken slags hänsyn som eventuellt togs till resultatet, något som kan tyckas vara lämpligt och skulle kunna ha en effekt eller öka effekten av behandlingsmetoderna mot PONV. Enligt Hovind (2005) kan inte någon kostnadseffektivitet bevisas genom att ge profylax till lågriskpatienter. Men om

högriskpatienter identifieras kan en ökad behandlingseffektivitet ges. Det var bara i studierna av Alkaissi, et al.(2002) och Purhonen, et al. (2003) som menstruationscykelns samband med PONV togs upp.

Kvinnor som genomgick gynekologiska ingrepp visade på en bättre effekt av behandlingsmetoderna mot förekomsten av PONV (Chen, et al., 2005; Streitberger, et al., 2003; Alkaissi, el al., 2002) i jämförelse med till exempel kvinnor som genomgick bröstkirurgi (Streitberger et al., 2003). Detta trots att postoperativt illamående är speciellt vanligt efter gynekologiska ingrepp enligt Hovind (2005). De kvinnor som upplevde en effekt av behandlingen hade mottagit stimulering av P6 punkten genom akupunktur eller akupressur. Akupunktur beskrivs av Hovind (2005) ge en antiemetisk effekt direkt efter operation vilket också kunde visas genom att kvinnorna som fick akupunktur hade en lägre förekomst av vomering inom de första 24 timmarna (Streitberger, et al., 2002).

Denna minskning utav PONV fanns inte hos patienter med bland annat musikterapi (Laurion & Fetzer, 2003; Nilsson, et al., 2001). Anestesiformerna skiljde sig åt, kvinnorna till exempel i studien av Chen, et al. (2005) fick spinalanestesi. Patienterna i Stre- itberger, et al: studie (2003) och Alkaissi, et al:s studie (2002) fick generell anestesi och enligt Hawthorn (1998) påverkar olika typer av anestesi illamåendet på olika sätt. Trots detta visades ändå på en positiv effekt mot PONV genom stimulering av P6 punkten (Chen, et al., 2005; Streitberger, et al., 2003; Alkaissi, el al., 2002).

Sambandet mellan smärta och PONV beskrivs av Hawthorn (1998). Smärta framställs som en av de utlösande orsakerna till illamående och kräkningar efter en operation. Det- ta kan ses i studien av Alkaissi, et al. (2002) där kvinnorna genom VAS skattade en läg- re smärta och hade ett mindre behov av analgetika men upplevde också en lägre frekvens av PONV. Sambandet studerades även i studien av Nilsson, et al. (2001) samt Laurion och Fetzer (2003), där patienterna skattade sin smärta med VAS. Smärtan var lägre hos dessa kvinnor, dock inte förekomsten av PONV. Samband mellan smärta och PONV kunde därför inte påvisas, trots att samtliga kvinnor genomgick gynekologiska ingrepp och tidigare visat sig ha effekt av de icke-farmakologiska behandlingsåtgärder- na mot PONV(Chen, et al., 2005; Streitberger, et al., 2003; Alkaissi, el al., 2002). Kvin- norna i Purhonen, et al:s studie (2003) hade varken lägre PONV eller mindre smärta, det motsatta framkom i studien av Alkaissi, et al. (2002) som visade att kvinnorna både hade en lägre frekvens av PONV och upplevde mindre smärta och kvinnorna i båda studierna genomgick gynekologiska ingrepp. I studierna med musikterapi och terapeutiska råd (Laurion & Fetzer, 2003; Nilsson, et al., 2001) genomgick kvinnorna gynekologiska ingrepp, och smärtan var där lägre hos samtliga kvinnor men ingen påverkan på frekvensen av PONV kunde påvisas.

Att främja välbefinnandet hos patienten genom att utföra regelbundna omvårdnadsåt- gärder som munvård, att be patienten att ta djupa andetag och att placera en kall handduk på pannan för att reducera PONV beskrivs av Almås (2002). I studien av Gunta, et al. (2000) visades dessa som icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som sjukskö- terskan kan utföra självständigt, dock var de dåligt dokumenterande vilket kan ses som ett problem. Dokumentationen är en del av sjuksköterskans arbete och kunskap som

(15)

överförs med ett lärlingssystem syns aldrig i böcker och om sjuksköterskans kunskap inte dokumenteras kan den inte bli underlag för evidensbaserade omvårdnadsåtgärder.

Enligt Almås (2002) skulle möjligen tillförsel av oxygen pre- och postoperativt kunna minska PONV. Hovind (2005) beskriver hur graden av illamående påverkas av läkeme- del som administreras under operationen. Detta kunde dock inte påvisas i studien av Ghods, et al. (2005) där ingen skillnad i förekomsten av PONV kunde påvisas. Men de kvinnor som fick en högre dos av kompletterande syrgasbehandling hade en minskad grad av illamående. I studien av Schultz, et al. (2003) visade det sig att de kvinnor som fick icke-farmakologisk och farmakologisk behandling av både Doperidol och akupressurband, vilket kan ses som att de verkligen mottagit en behandling för att förebygga och undvika PONV, istället upplevde en allvarligare grad av PONV. I denna grupp fanns det även fler som tidigare hade upplevt PONV, vilket kan vara svaret på varför behandlingarna inte fungerade tillfredsställande, eftersom anlag för åksjuka är en riskfaktor enligt Bodelsson (2005). Övervikt är också en riskfaktor för att drabbas av PONV (Bodelsson, 2005) vilket kan ses genom en ökad administrering av opioider. Morfin har en emetisk verkan som är dosrelaterad och högre doser ger inte bättre smärtlindring utan ökar frekvensen av illamående och kräkningar (Halldin & Lindahl, 2005).

Enligt Socialstyrelsen (2005) ingår det i sjuksköterskans ansvar att identifiera hur psykiskt förberedd patienten är inför en operation samt att sjuksköterskan ska kunna bedö- ma risken för och tillstånd som kan uppkomma till exempel illamående, oro och smärta.

Därför är studien av Alkaissi, et al. (2002) intressant då det i den hävdas att akupressur skulle kunna fungera som profylaktisk antiemetisk terapi vid gynekologiska ingrepp.

Även Chen, et al. (2005) anser att akupressur om det användes perioperativt skulle kunna förbättra den psykiska och fysiska hälsan postoperativt hos kvinnor som genomgått ett kejsarsnitt.

Konklusion

Resultatet av litteraturstudien visar att det inte finns mycket att tillgå för att behandla och förebygga uppkomsten av PONV hos kvinnor. Basala omvårdnadsåtgärder som att placera en kall tvättlapp på patientens panna eller att be patienten att dra djupa andetag, var åtgärder som lindrade illamåendet hos de drabbade patienterna, men som dock säl- lan dokumenteras. Hos kvinnor som genomgått ett gynekologiskt ingrepp kunde man se en minskad incidens av PONV efter att de mottagit akupunktur. Stimuleringen av P6- punkten genom akupressur visade sig även fungera på kvinnor som genomgått vaginal kirurgi. Dock kunde dessa resultat bara ses när man skiljde de olika kirurgiska ingreppen åt. Användningen av kompletterande terapier som musikterapi, Guided Imagery och terapeutiska råd visade sig inte ha någon positiv effekt på incidensen av PONV. Inte heller det antiemetiska läkemedlet Droperidol eller ökad syrgasadministrering kunde reducera PONV. Däremot upplevde de kvinnor som fått ökad dos av syrgas lättare grad av illamående postoperativt.

(16)

Implikation

Problemet med en adekvat behandling av PONV hos kvinnor visar på ett behov av yt- terligare forskning. Med fler studier på behandlingsmetoder samt studier för att få fram effektiva metoder skulle problemet kunna minska. Det är viktigt att problemet belyses under sjuksköterskeutbildningen och att det redan där visas att problemet finns, vilken omfattning det faktiskt har och vilka behandlingsmetoder som fungerar, speciellt då de icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan själv kan initiera och ut- föra. En viktig del är också att sjuksköterskans tysta kunskap och beprövade erfarenhet som ofta förs vidare genom ett lärlingssystem dokumenteras och lyfts fram för att på så vis kunna prövas och då kunna göras om till evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Des- sa åtgärder skulle kunna sammanfattas och användas i till exempel ett PM som sjukskö- terskan kan ta fram och använda sig av på vårdavdelningar där dessa patienter finns.

Kunskap kommer att göra problemet synligt och ge en bättre behandling till de patienter som drabbas.

(17)

Referenser

* Alkaissi, A., Evertsson, K., Johanson, V-A., Ofenbartl, L., & Kalman, S. (2001). P6 acupressure may relive nausea and vomiting after gynecological surgery: aneffec- tiveness study in 410 women. [Electronic version]. Canadian Journal of Anesthe- sia, 49(10), 1034-1039. Hämtad 2009-03-02 från databasen PubMed.

Almås, H., Berntzen, H. (2006). Allmän postoperativ och posttraumatisk omvårdnad Ingår i Almås, H. (red.), Klinisk omvårdnad 1 (s. 198-233). Stockholm: Liber.

Beattie, S. W., Lindblad, T., Buckley, D. N. & Forrest, B. J. (1991). The incidence of postoperative nausea and vomiting in women undergoing laparoscopy is influ- enced by the day of menstrual cycle. [Electronic version]. Canadian Journal of Anaesthesia, 38(3), 298-302. Hämtad 2008-12-02 från databasen PubMed.

Bjerkheim, T. (2006). Vätska och näring. Ingår i J. Kristoffersen, F. Nordstedt, E-A.

Skaug (red.), Grundläggande omvårdnad, del 2 (s. 115-157). Stockholm: Liber AB.

Bodelsson, M. (red.), Lundberg, D., Roth, B., & Werner, M. (2005). Anestesiologi.

Lund: Studentlitteratur.

Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Hämtad från Internet 2008-11-25 från http://dspace.mah.se/bitstream/2043/660/1/rapport_hs_05b.pdf.

* Chen, H-M., Chang, F-Y., & Hsu, C-T. (2005). Effect of acupressure on nausea, vomiting, anxiety and pain among post-cesarean section women in Taiwan. [Elec- tronic version]. Journal of Medical Science, 21(8), 341-350. Hämtad 2009-03-02 från databasen PubMed.

* Eberhart, H. J. L., Mayer, R., Betz, O., Tsolakidis, S., Hilpert, W., Morin, M. A., Geldner, G., Wulf, H. & Seeling, W. (2003). Ginger does not prevent postoperative nausea and vomiting after laparoscopic surgery. [Electronic version].

Anesthesia Analgetics 2003(96), 995-8. Hämtad 2009-03-02 från databasen PubMed.

Friberg, F. (red.). (2006). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade exa- mensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

* Ghods, A. A., Soleimani, M. & Narimani, M. (2005). Effect of postoperative supplemental Oxygen on nausea and vomiting after caesarean birth. [Electronic version]. Journal of Perianesthesia Nursing, 20(3), 200-205. Hämtad 2009-03-02 från databasen CINAHL.

Grothouse, G., Harmer, B., Henderson., Procuniar, D., Gelardi-Slosburg, D. & Tubbe, R.(2003). Advice on postop nausea and vomiting. Ambulatory Surgery, 19(11), 25-28. Hämtad 2008-12-02 från databasen PubMed.

(18)

* Gunta, K., Lewis, C. & Nuccio, S. (2000). Prevention and management of postoperative nausea and vomiting. [Electronic version]. Orthopaedic Nursing, 19(2), 39-48.

Hämtad 2009-03-02 från databasen CINAHL.

Halldin, A. B. M., & Lindahl, G. E. S. (2005). Anestesi. Stockholm: Liber AB.

Hawthorn, J. (1998). Illamående och kräkningar. Lund: Studentlitteratur.

Holm, S. & Hansen, E. (2000). Pre- och postoperativ omvårdnad. Lund: Studentlittera- tur.

Hovind, L. I. (red.). (2005). Anestesiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Kim, E.J., Ko, J.S., Kim, C.S., Lee, S.M., & Choi, D.H. (2007). Combination of anti- emetics for the prevention of postoperative nausea and vomiting in high-risk pa- tients. J Korean Med Sci, 22, 878-882. Hämtad 2008-12-02 från databasen CI- NAHL.

Larsson, S. (1993). Postoperativt illamående och kräkningar. Aspekter på omfattning, orsakssamband och möjligheter till behandling. Lund: Grahns Boktryckeri AB.

* Laurion, S. & Fetzer, J. S. (2003). The Effect of Two Nursing Interventions on the Postoperative Outcomes of Gynecologic Laparoscopic Patients. Journal of Peri- Anesthesia Nursing, 18(4), 254-261. Hämtad 2009-03-02 från databasen CI- NAHL.

Lee, A., Gin, T., Lau, S. C. A. & Ng, F. F. (2005). A comparison of patients’ and health care professionals’ preferences for symptoms during immediate postoperative recovery and the management of postoperative nausea and vomiting. [Elec- tronic version]. Society for Ambulatory Anaesthesia, volume 2005(100), 87-93.

Hämtad 2008-12-02 från databasen CINAHL.

Mamaril, E. M., Windle, E. P. & Burkard, F. J. (2006). Prevention and management of postoperative nausea and vomiting: A look at complementary techniques. Ameri- can Society of Perianesthesia Nurses. 21(6), 404-410. Hämtad 2008-12-02 från databasen PubMed.

McEwan, R. D. (2003). Ambulatory surgery. Ingår i Rothrock, C. J. Care of the patient in surgery (s. 1189-1210). USA: Mosby.

* Nilsson, U., Rawal, N., Uneståhl, L, E., Zetterberg, C., & Unosson, M. (2001). Im- proved recover after music and therapeutic suggestions during general anaesthe- sia: a double-blind randomized controlled trial. Acta Anaesthesiologica Scandi- navica, 45, 812- 817. Hämtad 2009-03-02 från databasen PubMed.

* Purhonen, S., Turunen, M., Ruohoaho, U-M., Niskanen, M., & Hynynen, M. (2003).

Supplemental oxygen does not reduce the incidence of postoperative nausea and vomiting after ambulatory gynecologic laparoscopy. [Electronic version]. Society for Ambulatory Anesthesia, 2003(96), 91-6. Hämtad 2009-03-02 från databasen PubMed.

(19)

* Schultz, A. A., Andrews, L. A., Goran, F. S., Mathew, T. & Sturdevant, N. (2003).

Comparison of Acupressure Bands and Droperidol for Reducing Post-operative Nausea and Vomiting in Gynecologic Surgery Patients. Applied Nursing Rese- arch, 16(4), 256-265. Hämtad 2009-03-02 från databasen PubMed.

* Streitberger, K., Diefenbacher, M., Bauer, A., Conradi, R., Bardenheuer, H., Martin, E., Schneider, A., & Unnebrink, K. (2003). Acupuncture compared to placebo- acupuncture for Postoperative nausea and vomiting profylaxis: A randomised placebo-controlled patient and observer blind trial. Anaesthesia, 2004(59), 142- 149. Hämtad 2009-03-02 från databasen PubMed.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2009-01-30 från http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC- 420AB8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf .

Tågerud, S. (2007). Psykofarmaka. Ingår i Norlén, P.(red.), Lindström, E., & Gagnemo Persson, R. Basal farmakologi (s. 109-120). Stockholm: Liber.

(20)

Tabell 2. Sökhistoria

Bilaga І: 1

Databas Datum Sökord Antal

träffar

Ge- nomläst

a abstract

Urval 1

Urval 2

CINAHL 090302

Postoperative (Fritext) AND

Nausea (Fritext) AND

Nursing (Fritext)

Limits: Female, English, 2000/01/01-present, 19-44 years

22 22 5 2

CINAHL 090302

Postoperative Nausea (Fritext) AND

Women (Fritext) AND

Nursing (Fritext)

Limits: Female, English, 2000/01/01-present, 19-44 years

4 0 0(4*) 0

CINAHL 090302

Nursing Interventions (Fritext) AND

Women (Fritext) AND

Postoperative Nausea (Fritext) Limits: Female, English, 2000/01/01-present, 19-44 years

1 0(1*) 0 0

CINAHL 090302

Postoperative Complications (Heading)

AND

Nursing Interventions (Fritext) Limits: Female, English, 2000/01/01-present, 19-44 years

5 0(5*) 0 0

CINAHL 090302

Nausea (Fritext) AND

Postoperative Period (Fritext) Limits: Female, English, 2000/01/01-present

44 21(3*) 3 1

(21)

Bilaga І: 2

Databas Datum Sökord Antal

träffar

Ge- nomläst

a abstract

Urval 1

Urval 2

PubMed 090302

Postoperative nausea and vomiting (MeSH)

AND

Evidence-based Nursing (MeSH)

AND

Postoperative Care (MeSH) Limits: Female, English,

2000/01/01-present, 19-44 years

0 0 0 0

PubMed 090302

AND

Complementary Therapies (MeSH)

AND

Female (MeSH)

Limits: Female, English,

2000/01/01-present, 19-44 years

31 29(2*) 6 4

PubMed 090302

AND

Complementary Therapies (MeSH)

2000/01/01-present, 19-44 years

3 0(3*) 0 0

PubMed 090302

Postoperative Period (MeSH) AND

AND

Female (MeSH)

2000/01/01-present, 19-44 years

71 41 3 1

PubMed 090302

Postoperative period (MeSH) AND

Nausea (MeSH)

2000/01/01-present, 19-44 years

86 19(20*) 3 1

PubMed

Manuell 081126

P6 acupressure may relieve nausea and vomiting after gynecological surgery: an effective- ness study in 410 women.

1 1 1 1

(22)

Tabell 2. Artikelöversikt

Bilaga II:1 Pub år/

Land Författare Titel Syfte Metod/Urval Slutsats Vetenskaplig

kvalitet

2002 Sverige

Alkaissi, A., Evertsson, K., Johnsson, V-A., Ofenbart, L., &

Kalman, S.

P6 acupressure may relieve

Nausea and vomiting after gynaecological surgery: an effective- ness study in 410 women.

Syftet med studien var att undersöka effekten av stimulering av P6 punkten genom akupunktur kunde påverka före- komsten av postoperativt illamående och vomering efter gynekologisk kirurgi.

En kvantitativ studie med 410 kvinnor vilka genomgick ett planerat gynekologiskt ingrepp under generell anestesi mottog akupressur bila- teralt/placebo akupressur.

P6 akupressur skulle kunna an- vändas som profylaktisk antiemetisk terapi vid gynekologiska ingrepp.

Grad I

2005 Taiwan

Chen, H-M., Chang, F-Y., &

Hsu, C-T.

Effect of acupressure on nausea, vomiting, anxiety and pain among post-cesarean section women in Tai- wan.

Syftet med studien var att undersöka effekten av akupressur mot postoperativa symtom efter kejsarsnitt som illamående och kräkning, oro och smärta.

En kvantitativ studie med 104 kvinnor vilka genomgått kejsarsnitt mottog tre akupressur- behandlingar före och efter ingreppet.

Användning av akupressur rekommenderas för en bättre postoperativ hälsa hos kvinnor som genomgår kejsarsnitt.

Grad II

(23)

kvalitet

2003 Tyskland

Eberhart, H.J L., et al.

Ginger does not prevent postoperative nausea and vomiting after laparoscopic surgery

Syftet var att undersö- ka effekten av ingefära mot postoperativt illa- mående och kräkningar efter gynekologiska laparoskopiska ingrepp.

En kvantitativ studie där 184 kvinnor delades upp i tre grupper och premedicinerades med två olika doser av ingefära preoperativt samt en referensgrupp.

Ingefäras effekt på postoperativt illamående och kräkningar eller påverkan på behovet av antiemetika postoperativt kunde inte bevisas.

Grad III

2005 Iran

Ghods, A.A., Soleimani, M., &

Narimani, M.

The effect of postoperative supplemental oxygen on nausea and vomiting after cesarean birth.

Syftet med studien var att undersöka om effekten av postoperativ kompletterande syrgasbehandling minskade förekomsten av PONV hos kvinnor som genomgick ett kejsarsnitt.

En kvantitativ studie med 106 kvinnor vilka genomgick ett kejsarsnitt under generell anestesi behandlades postoperativt med 8 respektive 5l O₂/min.

Skillnaden mellan grupperna var att de patienter som upplevde PONV i experimentgruppen upplevde en lättare grad av PONV samt att svå- righetsgraden av PONV var lägre i experimentgruppen.

Förutom graden av illamående så kunde inga skillnader ses i frekvensen av PONV mellan grupperna.

Grad I

(24)

kvalitet

2000 USA

Gunta, K., Lewis, C., &

Nuccio, S.

Prevention and management of postoperative nausea and vomiting.

Syftet var att identifiera faktorer som förekommer i samband med postoperativt illamående och kräk- ningar för att kunna identifiera effektiva självständiga omvårdnads- handlingar för att kunna förebygga och behandla PONV.

En kvantitativ studie med 300 personer över 18 år som genomgick kirurgi under generell anestesi.

Kvinnor och patienter med kirurgi över två timmar be- höver kon- trolleras oftare för postoperativt illamående.

Grad I

2003 USA

Laurion, S., &

Fetzer, J. S.

The effect of two nursing interventions on the postoperative outcomes of gynaeco- logic laparoscopic patients.

Syftet med studien var att utvärdera effekten av Guided imagery och musikterapi mot postoperativ smär- ta, PONV och längden på sjukhus- vistelsen för kvinnor som genomgått gynekologiska laparoskopiska ingrepp.

En kvantitativ studie med 84 kvinnor.

Kvinnorna fick lyssna på inspelade band under operationen, med Guided imagery, musikterapi eller postoperativa förbe- redelser enligt ruti- ner.

Varken Gui- ded imagery eller musikterapi kunde reducera PONV men goda effekter på smärta kunde ses.

Grad I

(25)

Land Författare Titel Syfte Metod/Urval Slutsats

Veten- skaplig kvalitet

2001 Sverige

Nilsson, U., Rawal, N., Uneståhl, E., Zetterberg, C., &

Unosson, M.

Improved recovery after music and therapeutic suggestions during general anaesthesia: a double- blind randomised controlled trial.

Syftet med studien var att undersöka om musik eller musik i kombination med terapeutiska råd under den intraoperativa perioden minskade förekomsten och graden av PONV hos kvin- nor som genomgått en hysterektomi.

En kvantitativ studie med 90 kvinnor. Kvinnorna genomgick en hysterektomi under generell anestesi. Under operationen fick de lyssna på band med musik, musik i kombination med terapeutiska råd eller operationsljud.

Musik eller musik i kombination med terapeutiska råd hade inga fördelaktiga effekter på postoperativt illamående hos kvinnor som genom- gått en hysterektomi.

Grad I

2003 Finland

Purhonen, S., Turunen, M., Ruohoaho, U-M., Niskanen, M., &

Hynynen, M.

Supplemental oxygen does not reduce the incidence of postoperative nausea and vomiting after ambulatory gynecologic laparoscopy

Syftet med studien var att undersöka om kompletterande syrgasbehandling admini- strerat intraoperativt, kunde minska förekomsten av PONV efter laparoskopiska gynekologiska ingrepp.

En kvantitativ studie med 100 kvinnor vilka genomgick ett polikliniskt lapa- roskopiskt gynekologiskt ingrepp.

Ingen skillnad kunde påvisas i graden av PONV mellan de olika grupperna.

Grad II

(26)

Land Författare Titel Syfte Metod/Urval Slutsats

Veten- skaplig kvalitet

2003 USA

Schultz, A. A., Andrews, L. A., Goran, F. S., Mathew, T., &

Sturdevant, N.

Comparison of acupressure bands and droperidol for reducing postoperative nausea and vomiting in gynecologic surgery patients.

Syftet med studien var att undersöka och ut- värdera effekten av akupressurband, droperidol, och kombinatio- nen av dessa mot före- komsten av PONV hos patienter som skulle genomföra ett gynekologiskt ingrepp.

En kvantitativ studie med 143 kvinnor. Des- sa delades upp i fyra grupper: 1.droperidol och akupressurband, 2.droperidol och placebo akupressur band, 3.placebo läkemedel och akupressurband, 4.placebo läkemedel och placebo akupressur band.

Vare sig droperidol eller akupressur eller i kombination kunde minska förekomsten av PONV hos kvinnorna. Däremot kunde en viss skillnad i graden av PONV påvisas.

Grad I

2003 Tyskland

Streitberger, K., et al.

Acupunture compared to placebo- acupuncture for postoperative nausea and vomiting prophy- laxis: a randomised placeo-controlled patient and observer blind trial.

Syftet med studien var att undersöka om akupunktur på P6 punkten gav effekt mot postoperativt illamående och kräkningar jämfört med placebo akupunktur utan inverkan av antiemetika.

En kvantitativ studie med 220 kvinnor.

Kvinnorna genomgick gynekologisk kirurgi eller bröstkirurgi och delades i två grupper med placeboakupunktur eller akupunktur på P6 punkten.

Effekten av akupunktur mot PONV visade sig vara bättre hos de patienter som genomgick ett gynekologiskt ingrepp än hos de patienter som genomgick bröstkirurgi. I förekomsten av vomering inom 24 timmar hade akupunkturgruppen en signifikant lägre före- komst än placebogruppen.

Grad II

(27)