Budgetunderlag 2018-2020
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Innehållsförteckning
1 Nämndens uppdrag ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar ... 6
2.1 Verksamhetens resultat 2016 ... 7
2.2 Verksamhetsåret 2017 ... 8
2.3 Nya/förändrade behov inför 2018-2020 ... 9
2.4 Konsekvensanalys ... 11
2.5 Investeringsbehov ... 12
3 Möjliga effektiviseringsområden ... 13
1 Nämndens uppdrag
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utbildningen av Sollentunas ungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt för arbetsmarknadsfrågor och det kommunala aktivitetsansvaret. Dessutom har nämnden ett ansvar för vissa operativa näringslivsfrågor.
1.2 Omvärld Förutsättningar
Sollentuna kommun är en växande kommun i en växande region. För att vara en attraktiv kommun att bo och verka inom, en kommun som drar till sig kompetens och näringsliv, behövs tillgång till konkurrenskraftig utbildning för både ungdomar och vuxna.
Ungdomsgruppen 16-20 år förväntas öka totalt för hela länet med 30 000 individer mellan 2010 och 2020, vilket ger en risk för brist på gymnasieplatser totalt sett inom 5- 10 år. Sollentunas ungdomar kan välja fritt bland gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo. Genom KSL ingår Sollentuna kommun i en gemensam gymnasieregion med gemensam antagning för alla medverkande kommuners ungdomar. Vår egen
gymnasieskola, Rudbeck, är en framgångsrik och populär skola med ett högt söktryck.
Av Sollentunas egna ungdomar är det fler som vill studera på Rudbeck än de som blir antagna dit.
Den generella efterfrågan på arbetskraft är god i Stockholms län och Sollentuna. Då efterfrågan på utbildad arbetskraft är hög är det synnerligen viktigt att tillgång och efterfrågan på arbetskraft matchas på ett bra och effektivt sätt. En övergripande
undersökning (rekryteringsenkäten 2016) från Svenskt näringsliv visar att företag inom hotell- och restaurang, IT och telekom samt vården är de som har försökt att rekrytera i högst utsträckning.
Aktuell forskning från IFAU (rapport 2016:1 "Om ungas etablering på
arbetsmarknaden") inom området arbetsmarknad/utbildning visar att vissa grupper riskerar långa tider i arbetslöshet. Det handlar till exempel om ungdomar som inte har en fullföljd gymnasieutbildning, unga med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt nyanlända. Även om vi befinner oss i en
förhållandevis god arbetsmarknad är det en krävande arbetsmarknad där grupper riskerar att hamna utanför. Vi behöver utveckla och fortsätta samarbeta inom kommunen, med andra kommuner och med andra myndigheter för att kunna sätta individens behov i första hand.
Utsikt framåt samt utmaningar
Utifrån detta perspektiv är det bland annat viktigt att ungdomar i Sollentuna fullföljer sin gymnasieutbildning, tar examen och att de som befinner sig långt från
arbetsmarknaden får stöd av verksamheterna som finns inom ramen för Kunskapsparken och arbetsmarknadsenheten. Detta för att underlätta övergången från skola till arbetsliv.
Migrationsverket har aviserat 8781 nyanlända personer till Stockholms län och ca 300 till Sollentuna för år 2017. Vid Länsstyrelsens fördelning av anvisningar mellan kommuner har hänsyn tagits till kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar,
befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen.
Det är viktigt att de nyanlända som kommer till Sverige och Sollentuna ges goda möjligheter till att lära sig språket och integreras så snabbt som möjligt i det svenska samhället och på arbetsmarknaden.
Att tillvarata kompetensen hos nyanlända blir avgörande då antalet nyanlända har ökat samtidigt som det på sikt kommer att uppstå brist inom vissa yrkesgrupper. Ett centralt arbete framåt är att stärka integrationen och minska steget in på arbetsmarknaden. I detta arbete har utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter en central roll i att rusta elever och deltagare med efterfrågade kunskaper och kompetenser för framtiden. Aktuell statistik från Arbetsförmedlingen visar att andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd är markant högre för utrikes födda i åldern 18-24 jämfört med inrikes födda samt hela gruppen 18-24 år (utrikes- och inrikes födda inkluderade).
Betydelsen av kontakter och nätverk kommer troligtvis att öka för ungas väg till arbete och en fast etablering på arbetsmarknaden. För att påskynda etablering på
arbetsmarknaden kan också erfarenhet och kontakt med näringsliv/arbetsgivare genom ferie- och sommarjobb underlätta.
Kunskapsparken, komvux samt Sfi
Under 2017 kommer cirka 20 ensamkommande flyktingarbarn avsluta sina studier på Rudbeck. Många utav dem kommer inte att ha klarat av sina gymnasiestudier utan kommer att behöva studera på vuxenutbildningen. Eftersom ett flertal av de ensamkommande har låg utbildning kan individuella anpassningar eller lösningar behöva göras för dem.
Under 2016 införde skolverket nationella delkurser inom grundläggande
vuxenutbildning som börjar gälla 1 januari 2017. Dessa kurser innebär en ökning av verksamhetspoängen på ett flertal kurser inom grundläggande vuxenutbildning.
Exempelvis så hade en elev som läste Svenska som andraspråk grundläggande, tidigare 3 delkurser á 150 poäng. Med de nya nationella delkurserna läser en elev 3 delkurser á 200 poäng. Denna ökning av verksamhetspoäng kommer innebära en kostnadsökning på vuxenutbildningen under 2017. En prognos baserad på elever antagna på grundläggande vuxenutbildning under 2016 innebär att denna ökning kommer att kosta 1 467 tkr.
Under 2017 kommer regeringen fatta beslut om det så kallade Studiestartstödet som kommer att rikta sig till målgrupper i åldern 25-56 år. Denna reform kommer att påverka vuxenutbildningens verksamhet.
Den så kallade ”rättighetslagstiftningen” som regeringen troligtvis kommer att besluta om under 2017 kommer att innebära att fler individer har rätt att läsa på
vuxenutbildning.
Arbetsmarknadsverksamhet
Verksamheterna som samlats inom arbetsmarknadsenheten kommer fortsatt att möta en delvis förändrad målgrupp framöver, förändringar som kräver utveckling av de insatser som kommunen utformar för att möta de individuella behov som Sollentunas invånare har. Fler nyanlända kommer också att behöva stöd för att komma in i arbetslivet och kommunen behöver vara en aktiv samarbetspart för Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknaden blir allt mer polariserad, d.v.s. de som är långtidsarbetslösa kommer vara det under längre tid och de som får arbete är de som redan har arbete.
Ju längre tid en person är utan arbete desto längre tid kommer det (sannolikt) att ta att komma tillbaka och desto mer omfattande behöver våra insatser vara. Det är rimligt att anta att personer med ett längre utanförskap i högre grad lider både av fysisk och psykisk ohälsa, har större språksvårigheter och har kortare utbildningsbakgrund.
För att dessa personer ska ha en chans att komma tillbaka till, eller in på,
arbetsmarknaden kommer det krävas andra typer av insatser än AC kan erbjuda idag. Vi ser framför oss mer språkträning, mer verksamhet syftandes till att stärka
självförtroendet, mer verksamhet som har hälsa i fokus och verksamheter som kan härbärgera personer med liten förmåga.
Många av de personer som befinner sig i ett utanförskap är i behov av kontakt med flera myndigheter, vårdgivare, utbildningsanordnare etc. Kontakter som det många gånger är väldigt svårt för dessa personer att hantera. Idag utgör MK en resurs i personens
orienterande i denna svåra miljö, MK fungerar många gånger som en sammanhållande funktion som hjälper personen att sortera. Vi ser att behoven av denna samordnande roll kommer att öka i framtiden och där kan MK utgöra en reell resurs för individen.
Investering i utrustning, Rudbeck
Nämnden har tidigare fattat beslut om fortsatt utredningsarbete avseende utbyggnad av Rudbeck för att kunna ta emot fler elever. Dessa utredningar genomförs tillsammans med lokalstrateg från KLK och TFK. En utbyggnad av lokalerna under planperioden förutsätter investeringar i utrustning för 500 fler elever, utöver de investeringar som kan kopplas direkt till lokalerna och påverkar nämnden genom ökade hyreskostnader.
2 Nämndens budgetförutsättningar
Sammanställning reviderad driftbudget 2017 i mkr inkluderat reviderad plan för 2018 och 2019 (uppdaterad 2016-12-22).
Avser Bokslut
2016
Budget 2017
Nivåhöjande justering från 2016
Kommunikatörer 2017
Reviderad Budget 2017
Ärende/Beslut 2016/0095
KS-19 KF 2016-06-20
2016/0624 KS-2 Pris/volym KS 2016-11-
14
Samordning av administrativa resurser genom omföring KF 2016-12-15 2016/0664 §196 Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden 314,9 332,1 8,7 -0,2 340,6
Avser Plan 2018
Förändring från beslut 2016/2017
Rev plan
2018 Plan 2019
Förändring från beslut 2016/2017
Rev plan 2019
Ärende/Beslut 2016/0095
KS-19 KF 2016-06-
20
2016/0095 KS-19 KF 2016-06-
20 Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden 346,9 8,5 355,4 363,4 8,5 371,9
Enligt beslut 2016 tillförs nämnden 8,7 mnkr för pris och volym 2016. Beloppet är nivåhöjande för 2017, 2018 och 2019.
Enligt KF-beslut 2016-12-15 omfördelas 0,2 mnkr till KS från UAN pga centralisering av administrativa resurser. Beloppen är nivåpåverkande för 2018 och 2019.
Dessutom har 2,5 mnkr avsatts inom KS oförutsedda för överskjutande
indexuppräkning av Länsprislistan för gymnasieutbildning, vilken uppgår till 1,8 procent för år 2017. Utöver detta har till den del av gymnasieutbildningen som inte volymkompenseras avsatts 1,7 mnkr inom KS oförutsedda, varav 1,2 för ökade kostnader för modersmålsundervisning och 0,5 mnkr för ökade kostnader för bl.a.
särskilt stöd och SL-kort utifrån fler gymnasieelever.
Volymer (ur Budget 2017):
Volymmått Budget
2016 Utfall 2016 Budget
2017 Plan 2018 Plan 2019
Gymnasieskola
Totalt antal elever 2 612 2565 2 690 2 849 3 026
Volymmått Budget
2016 Utfall 2016 Budget
2017 Plan 2018 Plan 2019 Gymnasiesärskola
Totalt antal elever 42 44 46 48 51
2.1 Verksamhetens resultat 2016 Sammanfattning ekonomiskt resultat
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens totala budget uppgick under 2016 till 329 784 tkr, inklusive KS oförutsedda bundna medel på 8 700 tkr. Av nämndens verksamheter är det främst vuxenutbildning och SFI som uppvisar den största avvikelsen mot budget, ett överskott på över 7 000 tkr. Orsaken beror till stor del på minskade volymer, något som man kunde se i hela Stockholms län. Trots minskade volymer ökade de statliga bidragen vilket också bidrog till överskottet. Nämnden har vidare ändrat system för fakturerings- och uppföljningsrutiner vad gäller genomförd och betygssatt utbildning. Ansökningstrender och hur volymerna varierar över åren ser man först i augusti, vilket skapar svårigheter i att hantera avvikelser under kalenderår.
För alla utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter så hamnade budgetföljsamheten för år 2016 på en positiv budgetavvikelse på 4,5 procent
(motsvarande 14 891 tkr). I denna positiva avvikelse ingår hela KS oförutsedda medel på 8 700 tkr. Faktiska elevvolymer blev dock lägre varför 4 064 tkr inte nyttjades.
Budgetöverskott exklusive volymavvikelse uppgår därför till 10 827 tkr, motsvarande en positiv avvikelse på 3,3 procent. Ingen volymkorrigering har skett kopplat till gymnasiesärskolan där nämnden budgeterade för 46 elever men utfallet blev 44 med en positiv avvikelse på 1,3 mnkr, vilken ingår i ovanstående 10,8 mnkr.
Summering avseende uppfyllelse av åtaganden samt kvalitet
Merparten av nämndens åtaganden för året har bedömts som uppfyllda eller delvis uppfyllda.
Av de deltagare på Möjligheternas kontor som avslutades har 56 procent gått vidare till arbete eller studier
Av de deltagare på Arbetscenter som avslutades har 25 procent gått vidare till arbete eller studier.
Fortsatt hög nöjdhet bland elever på Rudbeck och bland deltagare på Komvux
Hög andel som är nöjda med den hjälp och stöd som de fått av sin coach på Arbetsmarknadsenheten
Ökning av antalet elever på språkintroduktion, Rudbeck
Förbättrad genomströmning för elever på gymnasiet
Genomsnittlig betygspoäng har ökat för elever med examen
Införande av auktorisationsmodell inom vuxenutbildningen
Skolinspektionen har under hösten 2016 genomfört regelbunden tillsyn utan några större anmärkningar
2.2 Verksamhetsåret 2017 Fördelning budget 2017
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslutade nettoram är 340 649 tkr.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens rambudget har för år 2017 räknas upp med totalt 15 665 tkr varav 2 800 tkr avser tidigare fattade beslut, 8 335 tkr avser
volymuppräkning, 2 729 tkr avser pris- och lönekomp efter effektivisering och 2 000 tkr avser unga utanför. 200 tkr har omfördelats till central administration.
För gymnasieutbildningen finns en bindningsnivå på 257 401 tkr. Dessutom finns 2 500 tkr avsatta i KS OF för länsprislistan 2017, 1 200 tkr för modersmålsundervisning och 500 tkr för särskilt stöd och övrigt.
Gymnasiesärskola har tillförts volymförändring motsvarande 1 593 tkr som beslutats för budget 2017. Utifrån angivet volymmått på 46 elever för år 2017 innebär det en
beräknad snittkostnad per elev på 457 tkr. Nämnden bedömer att angivet volymmått för år 2017 för gymnasiesärskola ligger på en rimlig nivå utifrån snittelevantalet under 2016 (44 individer). Nämnden bedömer däremot att budgeterad snittkostnad per elev, 457 tkr, är något hög utifrån faktisk snittkostnad per elev under 2016 som var 409 tkr.
Både kostnaderna och programpriserna för eleverna variera dock stort och är beroende av vilka individuella stödbehov som finns och vilka program eleverna väljer att läsa.
Dessutom löper avtalen mellan kommunerna på läsårsbasis vilket kan komma att ändra kostnadsbilden under året. Kostnaderna variera därför mycket och ser olika ut från år till år.
Vuxenutbildning och SFI har en något mindre nettoram för år 2017 jämfört med år 2016. Totala budgeterade intäkter ligger kvar på samma nivå som 2016 då nivåerna på statsbidragen ännu inte finns tillgängliga. Under 2016 minskade elevvolymerna inom vuxenutbildningen medan volymen mer eller mindre var konstant inom SFI. För år 2017 aviserar Migrationsverket ca 300 nyanlända personer till Sollentuna vilket kommer att påverka volymerna. Bedömningen är att ca 20 elever som avslutar sina studier inom språkintro inte är behöriga till gymnasiet. Många utav dem kommer att behöva studera på vuxenutbildningen. Nämnden ser även att diverse lagstiftningar, bland annat
Skolverkets införande av nationella delkurser inom grundläggande vuxenutbildningen, kommer att innebära kostnadsökningar under 2017.
Arbetsmarknadsenhetens budgetfördelning har minskat motsvarande 2016 års budgetfördelning på verksamheterna sommarjobb samt det kommunala
aktivitetsansvaret. Kostnad för verksamheterna läggs från och med 2017 under kansliet med anledning av de direktuppdrag som nämnden har ålagts från kommunfullmäktige.
Inom alla verksamhetsområden ligger en generell uppräkning på cirka 1 procent i enlighet med den generella pris- och lönekompensationen samt den generella effektiviseringen.
Prioriterade satsningar
Förvaltningen kommer att lägga särskilt fokus på nedanstående fem områden under 2017:
Utveckla verksamheten och samverkan inom arbetsmarknadsenheten (AME) och Kunskapsparken för att möta behoven hos en ökad grupp av nyanlända.
Uppsökande arbete genom hembesök för unga som varken studerar eller arbetar.
Vidareutveckling av samarbetet med Arbetsförmedlingen inom Delegationen för unga till arbete (DUA).
Elever på Rudbeck tar gymnasieexamen
Trygghet och trivsel hos elever på Rudbeck
Fler Sollentunabor i arbete, uppdrag från KF
Verksamhetsplanens påverkan på budgetarbetet 2018-2020
Volymerna på gymnasieskolan ökar enligt de volymmått som angetts i plan 2018 och 2019. Utifrån 2016 års utfall vad gäller antalet elever, bedömer nämnden att antalet elever 2017 och framåt kan ligga något högt.
Den bindningsnivå som finns för 2017 innebär att nämnden kommer att behöva nyttja de 2 500 tkr som finns avsatta i KS OF vid volymmåttet 2690 elever för att möta
länsprislistans indexuppräkning. Nämnden bedömer att det även 2018-2020 kommer att ske en indexuppräkning av länsprislistan, vilket inte avspeglas i KS OF eller i nämndens planerade ram för 2018-2019. Därutöver bedömer nämnden att anslagsdelen kommer att påverkas av de stora volymökningar som beräknas under perioden från 2018 till 2020.
Volymmåtten för gymnasiesärskolan bedöms som rimliga utifrån nuvarande volym.
Utifrån fler nyanlända till Sollentuna bedömer nämnden att antalet sfi-studerande
kommer att öka under perioden. Eftersom det också kommer att vara en ökad grupp som blir klara med sina sfi-studier kan antalet inom såväl grundläggande som gymnasial vuxenutbildning komma att öka under perioden.
Ambitionsnivån vad gäller såväl fler Sollentunabor till arbete som att öka andelen gymnasieelever med examen kommer att påverka nämndens resursbehov. Särskilda insatser för gruppen nyanlända innefattar även en tänkt fortsättning på det pilotprojekt som nämnden kommer att genomföra under 2017 med lokalt anpassad introduktion.
Utifrån den utvärdering som kommer att följa på pilotinsatsen kommer ett eventuellt permanentande av insatsen att behöva en långsiktig finansiering.
Många ungdomar söker ferietjänst inom kommunens verksamheter. Även externa arbetsgivare har möjlighet att ansöka om bidrag. De resurser som nämnden tilldelats för feriejobb (1,5 mnkr) understiger nuvarande kostnader med ca 1 mnkr, varför en
omfördelning skett. Nämnden bedömer att avsatta resurser i princip motsvarar en oförändrad ambitionsnivå.
Förändringar på arbetsmarknaden, lokalt och regionalt påverkar nämndens
verksamheter i hög grad. Trots en viss mindre ökning av arbetslösheten under 2016, vittnar undersökningar om en framtida kompetensbrist inom olika yrken. Det blir allt viktigare att matcha arbetsgivarnas behov av efterfrågad kompetens med tillgänglig arbetskraft. Nämnden behöver fortsatt utveckla verksamheterna för att möjliggöra kompetensutveckling för en framgångsrik matchningsprocess.
2.3 Nya/förändrade behov inför 2018-2020 Kunskapsparken, komvux samt Sfi
Bedömningen är att ca 20 elever som avslutar sina studier år 2017 inom språkintro inte är behöriga till gymnasiet. Många utav dem kommer att behöva studera på
vuxenutbildningen. Eftersom ett flertal av de ensamkommande har låg utbildning kan individuella anpassningar eller lösningar behöva göras för dem.
Under 2016 införde Skolverket nationella delkurser inom grundläggande
vuxenutbildning som börjar gälla 1 januari 2017. Dessa kurser innebär en ökning av verksamhetspoängen på ett flertal kurser inom grundläggande vuxenutbildning.
Exempelvis så hade en elev som läste Svenska som andraspråk grundläggande, tidigare 3 delkurser á 150 poäng. Med de nya nationella delkurserna läser en elev 3 delkurser á 200 poäng. Denna ökning av verksamhetspoäng kommer innebära en kostnadsökning på vuxenutbildningen under 2017. En prognos baserad på elever antagna på grundläggande vuxenutbildning under 2016 innebär att denna ökning kommer att kosta 1 467 000 kronor.
Under 2017 kommer regeringen fatta beslut om det så kallade Studiestartstödet som kommer att rikta sig till målgrupper i åldern 25-56 år. Denna reform kommer att påverka vuxenutbildningens verksamhet.
Den så kallade ”rättighetslagstiftningen” som regeringen troligtvis kommer att besluta om under 2017 kommer att innebära att fler individer har rätt att läsa på
vuxenutbildning.
Arbetsmarknadsverksamhet
Verksamheterna som samlats inom arbetsmarknadsenheten kommer fortsatt att möta en delvis förändrad målgrupp framöver, förändringar som kräver utveckling av de insatser som kommunen utformar för att möta de individuella behov som Sollentunas invånare har. Fler nyanlända kommer också att behöva stöd för att komma in i arbetslivet och kommunen behöver vara en aktiv samarbetspart för Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknaden blir allt mer polariserad, d.v.s. de som är långtidsarbetslösa kommer vara det under längre tid och de som får arbete är de som redan har arbete.
Ju längre tid en person är utan arbete desto längre tid kommer det (sannolikt) att ta att komma tillbaka och desto mer omfattande behöver våra insatser vara. Det är rimligt att anta att personer med ett längre utanförskap i högre grad lider både av fysisk och psykisk ohälsa, har större språksvårigheter och har kortare utbildningsbakgrund.
För att dessa personer ska ha en chans att komma tillbaka till, eller in på,
arbetsmarknaden kommer det krävas andra typer av insatser än AC kan erbjuda idag. Vi ser framför oss mer språkträning, mer verksamhet syftandes till att stärka
självförtroendet, mer verksamhet som har hälsa i fokus och verksamheter som kan härbärgera personer med liten förmåga.
Många av de personer som befinner sig i ett utanförskap är i behov av kontakt med flera myndigheter, vårdgivare, utbildningsanordnare etc. Kontakter som det många gånger är väldigt svårt för dessa personer att hantera. Idag utgör MK en resurs i personens
orienterande i denna svåra miljö, MK fungerar många gånger som en sammanhållande funktion som hjälper personen att sortera. Vi ser att behoven av denna samordnande roll kommer att öka i framtiden och där kan MK utgöra en reell resurs för individen.
Utbyggnad av Rudbeck
Nämnden har tidigare fattat beslut om fortsatt utredningsarbete avseende utbyggnad av Rudbeck för att kunna ta emot ca 500 fler elever. Dessa utredningar genomförs
tillsammans med lokalstrateg inom KLK och med TFK. En tillbyggnad kommer att kräva extra resurser för verksamheten under ombyggnadsfasen och därefter
investeringar i utrustning.
2.4 Konsekvensanalys
Scenario: Enligt plan 2018, enbart med volymjustering
Inom upphandlade verksamheter som drivs av externa anordnare, såsom
vuxenutbildning, SFI och jobbcoacher, kan det bli svårt att möte branschens årliga indexuppräkningar utan något generellt tillskott. Nämnden förväntar sig dessutom ökade volymer såväl inom kommunal vuxenutbildning som inom
arbetsmarknadsverksamheten. De direktuppdrag som nämnden har att hantera under 2017 bedöms dessutom öka ambitionsnivån för verksamheterna 2018.
Både den grundläggande vuxenutbildningen och SFI:n är rättighetslagstiftade verksamheter, men dessa volymkompenseras inte. Utvidgade rättigheter via
lagstiftningar, som bland annat sker under 2017 inom grundläggande vux i form av en ökning av verksamhetspoängen, kommer att innebära kostnadsökningar för
verksamheten. En ökad efterfrågan på denna typ av utbildning kan komma att påverka nämndens fördelning av resurser. Detsamma gäller om efterfrågan på SFI ökar. Med i beräkningar bör även tas de ensamkommande flyktingbarn som studerar på Rudbeck.
Då flertalet av dessa elever har låg utbildningsnivå och kort vistelsetid i Sverige bedöms ytterligare behov av vidare utbildning inom komvux.
Volymjusteringen för förväntat antal gymnasieelever år 2018 uppgår till 87 371 kr per gymnasieelev. Programprissnittet 2016 uppgick till 90 670 kr per elev. Med
länsprislistans indexuppräkning 2017 blir motsvarande programprissnitt 92 302 kr. Vid en oförändrad uppräkning innebär det ett programprissnitt på 93 964 kr per elev för 2018. Kostnaden för gymnasieutbildning innehåller två olika delar, en fast del och en rörlig del. Den fasta delen (som innehåller kostnader för SL-kort, inackorderingsbidrag mm.) varken volymkompenseras eller räknas upp. Volymökningen mellan 2016 och 2018 beräknas till 237 elever. Om bindningsnivån för 2018 beräknas till 2017 års bindningsnivå och enbart volymjusteras (257 401+13 892) skulle utrymmet för den fasta anslagsdelen minska med 67 procent (från 10 963 tkr som är utfallet för 2016 till 3 591 tkr). Detta motsvarar en resursminskning från 4 274 kr/elev till 1 260 kr/elev Inom gymnasiesärskolan prognosticeras antalet elever öka med 6 stycken mellan åren 2016 - 2018. Här sker det ingen uppdelning av fasta respektive rörliga kostnader, utan hela kostnaden ska inrymmas i en årlig budgetuppräkning utifrån volym. Sett i relation till utfallet för 2016 anser nämnden att volymuppräkningen ligger inom ramen för vad genomsnittskostnaden per elev är i dagsläget. Dock kan både programpriserna och kostnaderna för eleverna variera stort mellan åren beroende på vilka individuella stödbehov som finns samt vilka program eleverna väljer att läsa.
Scenario: Generellt tillskott på 1 %
Ett generellt tillskott på 1 procent år 2018 bedömer nämnden utifrån ovanstående grundresonemang inte vara en tillräcklig uppräkning. Nämndens bedömning är att det då krävs en minskad ambitionsnivå inom de verksamheter där det inte finns en
lagstadgad skyldighet att genomföra verksamheten. Verksamheterna som är rättighetslagstiftade prioriteras.
Scenario: Generellt tillskott på 2 %
Ett generellt tillskott på 2 procent år 2018 bedömer nämnden utifrån ovanstående grundresonemang vara en tillräcklig uppräkning. Den årliga uppräkningen av
länsprislistan har de senaste två åren hamnat inom spannet 1,8 - 2 procent vilket täcks in av ett generellt tillskott till nämnden på 2 procent. Detsamma gäller nämndens
upphandlade externa anordnare. Utifrån tilldelade uppdrag från KF behöver ytterligare resurser skapas för att klara ambitionsnivån i ett långsiktigt perspektiv. Den
anslagsfinansierade delen av gymnasieutbildningen behöver också justeras utifrån förväntade volymökningar.
2.5 Investeringsbehov
Investeringsbehov med kommentar
Nämnden ser ett ökat investeringsbehov kopplat till utbyggnaden av Rudbeck samt för att kontinuerligt ha en modern verksamhet. Nämnden bedömer att 1,4 mnkr som satts som investeringslimit är för lågt satt utifrån en utvidgad verksamhet med fler elever inom den egna gymnasieskolan. Årliga kostnader kopplade till investeringar tas via årlig budget.
3 Möjliga effektiviseringsområden
Om ytterligare effektiviseringar ska ske under planperioden är nämndens bedömning att det snarare handlar om att minska ambitionsnivån inom de verksamheter där det inte finns en lagstadgad skyldighet att genomföra verksamheten.
De direktuppdrag som nämnden fått inför 2017 avspeglar en ökad ambitionsnivå, varför bedömningen är att det inte finns ytterligare effektiviseringsområden för
verksamheterna.
