Budgetunderlag 2019-2021
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Innehållsförteckning
1 Nämndens uppdrag ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet) ... 5
2.1 Verksamhetens resultat 2017 ... 5
2.2 Verksamhetens budget 2018 ... 7
2.3 Resultatenhetens budgetförutsättningar ... 8
2.4 Utsikt 2019 - Konsekvensanalys ... 10
2.5 Nya/förändrade behov inför 2019-2021 ... 11
2.6 Investeringsbehov ... 12
1 Nämndens uppdrag
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utbildningen av Sollentunas ungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt för arbetsmarknadsfrågor och det kommunala aktivitetsansvaret. Dessutom har nämnden ett ansvar för vissa operativa näringslivsfrågor.
1.2 Omvärld
Sollentuna kommun är en växande kommun i en växande region. För att vara en attraktiv kommun att bo och verka inom, en kommun som drar till sig kompetens och näringsliv, behövs tillgång till konkurrenskraftig utbildning för både ungdomar och vuxna.
Sollentunas ungdomar kan välja fritt bland gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo. Genom Storsthlm (tidigare KSL) ingår Sollentuna kommun i en gemensam gymnasieregion med gemensam antagning för alla medverkande kommuners ungdomar.
Vår egen gymnasieskola, Rudbeck, är en populär skola med ett högt söktryck.
När det gäller den ekonomiska konjunkturen förväntas den vara fortsatt god under 2018 och aktiviteten i den svenska ekonomin fortsätter att stiga i god takt, om än inte i samma tempo som under 2017.
Den generella efterfrågan på arbetskraft är fortsatt god i Stockholms län och Sollentuna.
Då efterfrågan på utbildad arbetskraft är hög är det synnerligen viktigt att tillgång och efterfrågan på arbetskraft matchas på ett bra och effektivt sätt. Det finns i dag tydliga tecken på arbetskraftsbrist som innebär att fler och fler arbetsgivare har svårt att hitta utbildad personal med rätt kompetens och erfarenhet. De utmaningar som finns framåt handlar bland annat om att nyanlända personer ges det stöd som behövs för att
integreras och etableras på arbetsmarknaden. Personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden är också en grupp som måste prioriteras och ges relevanta
utbildningsinsatser/stöd som matchar den kompetens som efterfrågas.
Forskning från IFAU (rapport 20167:5 "Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar") inom området arbetsmarknad/utbildning visar att vissa särskilt utsatta grupper riskerar långa tider i arbetslöshet. Det handlar till exempel om ungdomar som inte har en fullföljd gymnasieutbildning, unga med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt nyanlända. Även om vi befinner oss i en högkonjunktur med en generellt god arbetsmarknad är det en krävande arbetsmarknad, där grupper riskerar att hamna utanför. Vi behöver utveckla och fortsätta samarbeta inom kommunen, med andra kommuner samt med andra myndigheter för att fler personer ska komma i sysselsättning.
Utifrån detta perspektiv är det prioriterat att ungdomar i Sollentuna fullföljer sin gymnasieutbildning och att de som befinner sig långt från arbetsmarknaden får stöd av verksamheterna som finns inom ramen för Kunskapsparken och
arbetsmarknadsenheten.
Att tillvarata kompetensen hos nyanlända blir avgörande då antalet nyanlända har ökat samtidigt som det på sikt kommer att uppstå brist inom vissa yrkesgrupper. Ett centralt arbete framåt är att stärka integrationen och få fler i arbete. I detta arbete har
utbildnings- och arbetsmarknadskontorets verksamheter en central roll i att rusta elever och deltagare med efterfrågade kunskaper och kompetenser för framtiden. Aktuell statistik från Arbetsförmedlingen visar att andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd fortfarande är markant högre för utrikes födda i åldern 18- 24 jämfört med inrikes födda.
Betydelsen av kontakter och nätverk har blivit allt mer viktigt för ungas väg till arbete och en fast etablering på arbetsmarknaden. Kunskap om informella rekryteringskanaler har alltså en stor betydelse för att förstå och kunna effektivisera den lokala
arbetsmarknadens funktionssätt.
Lärarkåren står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare. För att även fortsättningsvis kunna erbjuda en attraktiv gymnasieskola är det viktigt att lyckas rekrytera och behålla skolledare, lärare och förstelärare med rätt behörighet.
Enligt förslag till omorganisation kommer eventuellt alla utbildnings- och
arbetsmarknadsnämndens verksamheter att flyttas över till andra befintliga nämnder.
Effekterna av detta är i dagsläget svåra att bedöma. Beslut kring omorganisationen tas i kommunfullmäktige under juni månad.
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet)
2.1 Verksamhetens resultat 2017
Det totala utfallet för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens alla verksamheter är ett överskott på 9,6 miljoner kronor jämfört med budget 2017.
Utfallet inom kansliet blev ett överskott mot budget på 1,1 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på en vakant chefstjänst under hösten samt lägre kostnader än planerat inom det kommunala aktivitetsansvaret. Verksamheten har ändock bedrivits fullgott under året.
Vuxenutbildning och SFI verksamheten redovisar ett mindre överskott på 0,2 miljoner kronor, vilket är i linje med både budget samt föregående prognos.
Arbetsmarknadsenhetens redovisar ett överskott på 1 miljon kronor mot budget.
Överskottet går att finna inom främst coachinsatser, dvs. att antalet personer som fått coachinsatser inte har nått upp till prognosticerad volym. Detta i sin tur beror på att inflödet till möjligheternas kontor inte har varit lika stort under året som förväntat.
Volymutfallet 2017 jämfört med budget utgör en total positiv avvikelse på totalt 6 miljoner kronor. Avvikelsen uppstår till följd av lägre volymer, både inom
gymnasieutbildningen samt inom gymnasiesärskolan. Gymnasieverksamheten uppvisar ett överskott på 3,6 miljoner kronor till följd av lägre volymer. Snittvolymen för 2017 var 2 650 elever jämfört med budgeterat volymmått på 2 690 elever. Gymnasiesärskolan uppvisar ett överskott på 2,4 miljoner kronor till följd av lägre volymer. Snittvolymen för 2017 var 40 elever jämfört mot budgeterat volymmått på 46 elever. Nettoresultatet för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden exklusive volymer är totalt 3,6 miljoner kronor i överskott.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2017
Den största skillnaden i intäkter mellan utfall 2017 och budget 2017 finns inom
bidragsdelen, närmare 10 000 tkr. Detta beror på att ersättningen från Migrationsverket för asylsökande gymnasieelever inte budgeterades, men intäkterna har bokats upp. Då ersättningsnivåerna inte fanns klara för 2017 när budgeten gjordes, volymerna var osäkra pga den stora flyktingström som kom under hösten 2016 samt att det redan fanns en eftersläpningseffekt på utbetalningarna från Migrationsverket, bedömdes intäktens storlek som alldeles för osäker att budgetera.
En mindre avvikelse finns även inom övrig extern intäkt där utfallet är högre än budgeterat. Detta beror på viten för bland annat sent låsta betyg hos anordnarna samt intäkter från andra kommuner för deras folkbokförda elever som valt att läsa i Sollentuna, dvs. sådana intäkter som är svåra att budgetera på ett prognossäkert sätt.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2017
Den största skillnaden i kostnader mellan utfall 2017 och budget 2017 finns inom lönekostnader. 2 mnkr högre personalkostnader återfinns inom
arbetmarknadsanställningarna där man har haft fler deltagare än vad man har budgeterat för. 1 mnkr högre personalkostnader återfinns inom Kunskapsparken på central nivå där man har anställt en specialpedagog som jobbar med projektet Den hjälpande länken. För denna anställning erhåller verksamheten ett statsbidrag.
Inom övriga kostnader har man budgeterat för högre kostnader än vad man har haft. Det är främst inom arbetsmarknadsenhetens verksamheter som man har haft lägre kostnader än budgeterat för, tex inom inköp av möbler samt coachinsatser pga. förändringar i målgruppen.
2.1.3 Uppfyllelse av åtaganden samt verksamhetens grunduppdrag/kvalité Under 2017 har nämndens haft 24 åtaganden. Av dessa var 14 uppfyllda och 7 delvis uppfyllda. Goda studieresultat och fortsatt hög nöjdhet för elever på Rudbeck. Fortsatta stabila och goda betygsresultat inom komvux men minskad andel nöjda deltagare inom SFI (utbildning i svenska för invandrare). Deltagarnas behov av stöd inom
arbetsmarknadsenheten har förändrats och är mer omfattande än tidigare.
2.2 Verksamhetens budget 2018
Verksamhetsnivåerna nämnd och kansli har räknats upp motsvarande 1 procent i enlighet med den generella pris- och lönekompensation. En mindre del medel har omfördelats från kansli till nämnd och arbetsmarknadsenheten. Bindningsnivån för gymnasieutbildning uppgår till 274 101 tkr och är beräknad utifrån volymmåttet 2 822 elever, vilket ger en volymkompensation på 12 mnkr. Bindningsnivån för
gymnasiesärskolan uppgår till 21 900 tkr och är beräknat utifrån samma volymmått som 2017, 46 elever. Ersättning volymförändringar motsvarande 900 tkr har tillförts.
Vuxenutbildning och arbetsmarknadsenheten har tillförts ett generellt tillägg på 1 300 tkr respektive 1 024 tkr. För vuxenutbildning avser det dels medel för yrkesvux och dels för den generella pris- och lönekompensationen och för arbetsmarknadsenheten medel till förstärkning av handläggare och pedagog inklusive den generella
kompensationen.
2.2.1 Intäkter utfall 2017/budget 2018
Skillnaden i nettoanslaget mellan utfall 2017 och budget 2018 är 29 473 tkr. För volymer har tillförts 12 000 tkr för gymnasieskola och 900 tkr för gymnasiesärskola.
Generella kompensationen motsvarar 600 tkr i tillförda medel. Effektivisering av inköpshantering innebär en besparing på 300 tkr. Nivåpåverkande förändringar avser kompensation för länsprislistan med 4 700 tkr samt kompensation för yrkesvux med 2 000 tkr.
Den största skillnaden i utfall intäkter 2017 jämfört med budget 2018 är samma skillnad som uppstod när jämförelsen avsåg intäkter och budget 2017, dvs ersättningarna från Migrationsverket som inte budgeteras för.
2.2.2 Kostnader utfall 2017/budget 2018
Skillnaden i nettoanslaget mellan utfall 2017 och budget 2018 är 16 761 tkr och utgörs av volymkompensationen för gymnasieutbildningen.
I fördelningen övriga kostnader skiljer sig utfallet 2017 mot budget 2018 med närmare 2 000 tkr. Arbetsmarknadsenheten har budgeterat för 1 000 tkr i högre kostnader jämfört med utfallet 2017 medan både kansliet och kunskapsparken budgeterar för 500 tkr i högre kostnader för budgetåret 2018. Arbetsmarknadsenhetens kostnader för coachinsatser låg lågt under 2017, prognos för budget 2018 är att behovet av
coachinsatser kommer öka.
2.3 Resultatenhetens budgetförutsättningar 2.3.1 Verksamhetens resultat 2017
Intäkter utfall/budget 2017
Den negativa skillnaden mellan utfall 2017 och budget 2017 på totalt 1 500 tkr går att finna främst inom fördelningen övrig extern intäkt. Skillnaderna återfinns i en för hög budgetering av skolpeng från annan kommun samt en något för hög budgetering av intäkterna som man får genom extern lokalhyra.
Inom bidragsdelen är det främst de statliga bidragen för karriärtjänster och
lärarlönelyftet som påverkar, pga att fördelningen mellan barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte var beslutad när budget lades.
Kostnader utfall/budget 2017
Skillnaden mellan utfall 2017 och budget 2017 på totalt 2 105 tkr i högre kostnader går att finna främst inom lönekostnaderna där utfallet är 8 863 tkr högre än budgeterat.
Lönekostnaderna har vid närmare analys bakåt i tiden alltid varit underbudgeterade, vilket gör att skillnaderna mellan utfall och budget alltid sticker ut. De högre
lönekostnaderna är en effekt av bland annat lönerevision, högre ingångslöner för främst lärare, fler medarbetare omräknat till heltidstjänster, samt förstärkningar inom
lärcentrum samt ytterligare skolvärd.
Inom fördelningen övriga kostnader syns istället ett lägre kostnadsutfall jämfört med budget. Orsak är bland annat att möbelinköp har kunnat tas på investeringar istället för i driften samt mindre inköp av läromedel.
2.3.2 Verksamhetens budget 2018 Intäkter utfall 2017/budget 2018
Skillnaden i totala budgeterade intäkter 2018 jämfört med utfallet 2017 är 7 275 tkr i ökade intäkter, dvs 3,6 procent. En mindre ökning finns inom bidragsdelen men den största skillnaden finns inom elevpengen, både med avseende på
programprisuppräkningen men även med avseende på elevökningar och kursutformningar.
Pga en felkontering i motparterna har gymnasiepengen för sollentunas egna elever hamnat som extern intäkt och gymnasiepeng från annan kommun har hamnat som intern. Efter korrigering kommer den övriga externa intäktsnivån vara 74 807 tkr och den interna intäktsnivån 121 360 tkr.
Kostnader utfall 2017/budget 2018
Skillnaden i totala budgeterade kostnader 2018 jämfört med utfallet 2017 är 3 657 tkr i högre kostnader. Den största skillnaden återfinns inom fördelningen lönekostnader där budgeterade lönekostnader är baserade på utfallet med en justering för eventuella nyanställningar samt en uppräkning med 2 procent. Budgeterade lönekostnaderna 2018 ligger mer i paritet med verkliga lönekostnader.
Budget 2018 för övriga kostnader har en mindre ökning jämfört med utfall och följer de generella prisökningarna.
2.4 Utsikt 2019 - Konsekvensanalys
Inom upphandlade verksamheter som drivs av externa anordnare, såsom
indexuppräkningar utan något generellt tillskott. Nämnden förväntar sig dessutom ökade volymer såväl inom kommunal vuxenutbildning som inom
arbetsmarknadsverksamheten. De direktuppdrag som nämnden har att hantera under 2018 bedöms dessutom öka ambitionsnivån för verksamheterna 2019.
Både den grundläggande vuxenutbildningen och SFI:n är rättighetslagstiftade verksamheter, men dessa volymkompenseras inte. Utvidgade rättigheter via
lagstiftningar kan komma att innebära kostnadsökningar för verksamheten. En ökad efterfrågan på denna typ av utbildning kan komma att påverka nämndens fördelning av resurser. Detsamma gäller om efterfrågan på SFI ökar. Med i beräkningar bör även tas de ensamkommande ungdomarna som studerar på Rudbeck. I och med förändringen i den tillfälliga asyllagen ges ensamkommande som drabbats av långa handläggningstider en ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Flertalet av dessa elever har även låg utbildningsnivå och kort vistelsetid i Sverige och bedöms därför ha ytterligare behov av vidareutbildning inom komvux.
Inom gymnasiesärskolan sker det ingen uppdelning av fasta respektive rörliga kostnader, utan hela kostnaden ska inrymmas i en årlig budgetuppräkning utifrån volym. Volymuppräkningen ligger inom ramen för vad genomsnittskostnaden per elev är i dagsläget. Dock kan både programpriserna och kostnaderna för eleverna variera stort mellan åren beroende på vilka individuella stödbehov som finns samt vilka program eleverna väljer att läsa.
Gymnasieskolan Rudbeck är en intäktsfinansierad resultatenhet där gymnasiepengen har räknats upp med 1,8 procent de senaste åren. Sett till den totala intäktsmassan blir uppräkningen än mindre eftersom andelen intäkter som kommer från gymnasiepengen minskar medan andelen som kommer från övriga intäkter som inte räknas upp med samma index ökar. Då lönekostnaderna utgör ca 65 procent av den totala
kostnadsmassan finns det en stor utmaning framåt att med en sådan låg uppräkning av intäkterna täcka den årliga löneökningen. Den genomsnittliga årliga löneökningen bland gymnasielärarna mellan åren 2012-2017 har legat på 4,8 procent.
2.5 Nya/förändrade behov inför 2019-2021
Prio
. Nya förändrade behov Belopp Budget
2019
Plan 2020
Plan 2021
1
Indexuppräkning upphandlad verksamhet, såsom vuxenutbildning, SFI och jobbcoacher (tkr)
3 378 986 1 231 1 161
2 Attraktiv arbetsgivare - löneutvecklingen
lärarlöner (tkr) 17 500 5 600 5 800 6 100
3
Eventuell ersättning för indraget statsbidrag avseende karriärtjänster och lärarlönelyftet (tkr)
5 000 5 000
Kostnadsökningar för upphandlad verksamhet uppskattas följa det prisindex som SKL tillhandahåller för kommunal verksamhet, PKV. För 2019 bedöms kostnadsökningen vara 2,8 procent, för 2020 3,4 procent för att sedan sjunka något till 3,1 procent år 2021.
Den genomsnittliga årliga löneökningen bland gymnasielärarna mellan åren 2012-2017 har legat på 4,8 procent. Ett försiktigt antagande kring löneutvecklingen framåt är att den hamnar på runt 4 procent år 2019-2021. Under förutsättning att statsbidraget för
karriärtjänster och lärarlönelyftet på ca 5 miljoner fortsättningsvis erhålls så skulle det innebära en total löneökning på 17,5 miljoner kronor för perioden 2019-2021.
Antagandet att statsbidraget för karriärtjänster och lärarlönelyftet skulle försvinna anses som relativt osannolikt under given planperiod men vid en sådan eventuell förändring behövs ersättning för indraget statsbidrag.
2.6 Investeringsbehov
Nämnden ser ett ökat investeringsbehov kopplat till utbyggnaden av Rudbeck samt för att kontinuerligt ha en modern verksamhet. Nämnden bedömer att 1,4 mnkr som satts som investeringslimit är för lågt satt utifrån en utvidgad verksamhet med fler elever inom den egna kommunala gymnasieskolan. Årliga kostnader kopplade till
investeringar tas via årlig budget. Samverkan kring utbyggnaden sker med TFK.
En tillbyggnad kommer även att kräva extra resurser för verksamheten under ombyggnadsfasen och därefter investeringar i utrustning.
