Protokoll
Protokoll från samråd för pensionärsorganisationer för norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 12 juni 2018
Tid: 14.00-16.10
Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla
Närvarande
Ledamöter
Ulrik Hammar (L), norra hälso- och sjukvårdsnämnden
Från pensionärsorganisationerna Ledamöter:
Hasse Karlsson PRO
Vivanne Gustavsson PRO
Sven Åke Alfredsson PRO ersätter Marianne Jensen
Peter Nagler PRO
Hasse Johansson PRO Lars-Ove Petersson RPG
Marianne Munther RPG ersätter Gunilla Bratt FAS
Elsie Tyreman SPF
Eva Wenäll SPF
Ann-Britt Danielsson SPF
Evy Jessen SKPF
Aina Eliasson SKPF
Anne-Marie Söderström SKPF
Övriga
Eva Lindhusen Lindhé, bitr smittskyddsläkare Karin Davidsson, regionutvecklare
Ben Norman, nämndsekreterare
Underskrifter
Sekreterare: _____________________________________
Ben Norman
Ordförande: _____________________________________
Ulrik Hammar (L)
Justerare: _____________________________________
Sven Åke Alfredsson (PRO)
Justerare: _____________________________________
Hasse Karlsson (PRO)
§ 1
Val av justerare
Beslut
1. Sven Åke Alfredsson (PRO) utses att justera protokollet.
2. Hasse Karlsson (PRO) utses att justera protokollet.
§ 2
Vaccinationer för äldre
Eva Lindhusen Lindhé är bitr. smittskyddsläkare och jobbar på Smittskydd Västra Götaland.
Eva pratar om vilka vaccinationer som behövs när man är äldre och vad som är att
rekommenderas. Det finns inget vaccinationsprogram för äldre, det finns ett för barn som är till för att skydda från en mängd olika sjukdomar såsom mässling och röda hund.
Runt 1955 började vi med vaccination mot polio, stelkramp och difteri om inte föräldrarna motsatte sig det.
Vad kan äldre behöva för vaccinationer? Vad blir äldre sjuka av?
Det finns vacciner som rekommenderas för äldre. Går man in i en befolkningsgrupp som har sämre immunförsvar (immunförsvaret blir sämre från 40 år och uppåt) så måste man hitta ett vaccin som skyddar mot sjukdomar som drabbar äldre och är effektivt på ett bra sätt. Det ska heller inte ge svåra biverkningar.
Influensavirus är det mest förändringsbenägna virus som finns. Influensaviruset finns på fåglar i Arktis som tar sig ner i Kina, Asien och kommer i kontakt med grisar och sen
tamfåglar och sen människor. Sen sprider det sig över världen. Det södra halvklotet brukar få de nya typerna före oss, det kommer under deras regnperiod.
Drift – små ändringar på ytan av virus – då är de flesta immuna.
Skifte – större grundläggande ändringar – då är ingen immun och vi får stora pandemier.
Säsongsinfluensa är den som har kommit flera år i rad. De flesta är immuna mot den men inte alla. Pandemisk influensa, där är så mycket nytt att det blir ett stort utbrott. Det hade vi senast 2009 med svininfluensan.
Skyddet vi har nu har vi använt sedan 60-talet. Man har skydd i maximalt ett halvår. Vaccinet vi gav i pandemin 2009 gav ett betydligt bättre skydd. Det var en mycket högre mängd antikroppar i blodet som varade i flera år. Det var inga vuxna som drabbades av narkolepsi, utan det var bara barn och unga. Narkolepsi förekommer vid virusinfektioner. Pandemrix togs bort vilket var synd för det var effektivt mot äldre, det gav betydligt bättre skydd mot
lunginflammation under influensa.
Det finns tre olika stammar av influensa i vaccinet för att man ska få med alla som har cirkulerat. Två typ A-influensa och en B-influensa. Den ena A-influensan var inte rätt stam och B-influensan var också fel. Man kommer rätta till detta i årets vaccination där man lägger in en extra B-stam vilket innebär en extra kostnad på 15 kr.
Varför vaccinerar vi mot influensan?
För att förhindra dödsfall, en ordinär influensasäsong dör några tusen av sjukdomen.
För att minska risken för komplikationer till influensa så som lunginflammation.
Ytterst är det för att samhället ska fungera. Det behövs en beredskap för hur vi gör om något sånt kommer.
När man blir äldre har man sämre immunförsvar. Man blir lättare smittad och man klarar sjukdomen sämre om man blir sjuk. Ger hos äldre bara cirka 50% skydd av influensa men hjälper mot lunginflammation.
Alla personer över 65 år rekommenderas att vaccinera sig mot influensa.
De flesta dödsfall som skett i anslutning till senare års influensaepidemier är över 65 är.
Det finns underliggande sjukdomar som ökar risk så som kronisk hjärt- eller lungsjukdom, svårbehandlad diabetes, nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller medicinering, kronisk lever- eller njursvikt, extrem fetma, neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen, barn med svår astma eller flera funktionshinder och gravida (många dog eller blev allvarligt sjuka)
Biverkningar kan förekomma såsom lokal irritation, feber och allmän sjukdomskänsla och allergiska reaktioner.
Allergisk mot ägg, vad innebär det?
Kan man äta sockerkaka och pannkaka, kan man ta vaccinet. Det är rått ägg som kan vara lite speciellt.
Biverkningar på Pandemix får inte de äldre. Vi vet inte varför ungdomarna fick narkolepsi.
Vaccinet har använts på andra håll i världen utan att deras ungdomar har fått narkolepsi. Det kan vara genetiska faktorer eller om ett annat virus samverkat eller om det fanns en
förstärkare i detta vaccin. Det är en gåta varför det drabbade oss och inte andra ställen i världen.
Äldre har generellt mindre risk för biverkningar. Vaccinet består av en vaccinbas och aktuella vaccinstammar. Inget konserveringsmedel och inget förstärkningsmedel.
Allvarlig sjukdom kan undvikas med hjälp av vaccinet.
Det är mindre än 50% vaccinstäckning i grupperna som behöver det. Vi försöker på olika sätt öka uppmärksamheten, att vi behöver detta vaccinet och äldre dör i onödan. Hälften av allvarligt sjuka har riskfaktorer och det är fler ovaccinerade bland de som är allvarligt sjuka.
Människor säger att de är rädda
Då är de rädda på fel grunder. Det är dumt för det är onödigt att bli sjukt.
Många säger att de har blivit så sjuka efter vaccinationen
Det är nog förmodligen slumpen, det är något annat som har smittat.
Vi får hjälpas åt igen för att få bort pandemrix ur tankeverksamhet trots att den är ofarlig för de äldre.
Det finns bromsmediciner om man har fått influensa, de ska man använda inom 72 timmar.
När ska man använda bromsmediciner?
Patienter i riskgrupp eller svårt sjuka, tidig insättning, inom 72 timmar Till mycket svårt sjuka eller immunnedsatta
Profylax till personer i riskgrupp som ej bedömds ha vaccinskydd Tamiflu får man äta flera gånger om dagen, det är inte en engångsdos.
Pneumokocker
Luftvägsbakterie som drabbar främst äldre och väldigt små personer (upp till ett par år) Vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner, öroninflammation och
bihåleinflammation.
2009 satte man in barnvaccinationsprogram mot pneumokocker vilket gav en minskning för andra då de inte blev smittade. Men det ligger fortfarande högt för personer över 65 år.
Två typer av vaccin mot pneumokocker
Polysakcaridvaccin – försvarar mot 23 av 80 typer av bakterier
Konjugatvaccin- 13 typer av bakterien (barnen får då de inte kan göra antikroppar mot polysakaridvaccin)
Pneumovax ges till äldre och Pneumokockvaccinet kostar 150-200 kr.
Stelkramp är numera en mycket ovanlig sjukdom i Sverige.
Drabbar de som är födda innan 50-talets vaccinationsprogram och om man inte har gjort militärtjänst. Det är bra att vara grundvaccinerad. Påtar man i trädgården kan det finnas stelkrampsbakterier. Vi har haft 0-3 fall de senaste tio åren per år. Under 2017 rapporterades två fall, det gällde kvinnor över 80 år med okänt vaccinationsstatus.
Vaccination mot bältros
De över 65 år riskerar 20% någon gång bältros
Är man 80 till 85 år är det hälften som riskerar att någon gång få bältros.
Bältros är blåsor på halva sidan ryggen/magen. Så fort vi har haft vattkoppor (bältros är en fortsättning) och när man har blivit frisk tror man att allt är frid och fröjd men de sover kvar i en omkopplingsstation i kroppen så länge vårt immunförsvar är friskt och piggt. När man blir sjuk kommer de fram vid sidan av magen/ryggen.
Shingrix, ges som 2 doser med 2-6 månaders mellanrum. Rekommenderas i många länder till äldre. Biverkningarna är inte så farliga. Lokal ömhet och svullnad på vaccinationsstället, huvudvärk, feber, frysningar, illamående som varar i högst 2-3 dagar.
Alla får inte biverkningar.
TBE – om du vistas i riskområden. Fått fler fall de senaste 15 åren, började i trakten
Lidköping och Mariestad. Vid Läckö slott finns det väldigt mycket TBE. Mellan Åmål och Mellerud finns det många fall och mellan Fjällbacka och Grebbestad finns det mycket.
Vaccination mot TBE rekommenderas till: fast boende och sommarboende i områden med smittrisk och personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk
Det är en väldigt allvarlig infektion och vaccinet kostar ca 350 kr dosen, man ska ha tre vaccinationer inom det första året, fyra stycken om man är över 50 år. De som är kortvarigt i området behöver inte vaccineras. Det var 60 fall i regionen förra året på 1,5 miljoner
människor.
Det är inte ovanligt att 80–85-åringar åker till tropiska länder, det är kul att åka utomlands.
Hepatit A är vanligt i utvecklingsländer, får man de som vuxen kan man bli riktigt sjuk. 100 fall i år i Sverige, cirka häften av dem var smittade i Sverige.
Det sprids genom mat och vattenburen smitta och närkontakt.
Många äldre saknar skydd mot difteri men de resar till tropiska länder där difteri förekommer och ofta missas difteri i vaccinationsprogrammet.
§ 3
Information från nämnden
Nämnden har gjort en fördjupad granskning av läkemedelshantering. Fördjupad granskning har skett på några vårdcentraler och boenden och det visar sig att det var väldigt olika med hur registreringen gick till. Det finns koder, så kallade KVÅ-koder som används vid registrering.
Vissa vårdcentraler hade läkemedelsavstämning utan att knappa in det. Vissa hade kodat in att de hade gjort läkemedelsavstämning utan att ha genomfört den. Stickprov gjordes på både Närhälsan och privata vårdcentraler. Det är svårt att följa upp när de inte talar om vad de har gjort.
Omställning av nära vården – i regionen har vi påpekat att vi lever i gränstrakter med andra landsting och ska bli bättre på att utnyttja de samarbetena och möjligheterna som finns, i norra Dalsland och ner mot Halland samt undersöka möjligheten med Östfold fylke.
Nämnden har förlängt överenskommelsen om jourverksamhet på natten på Dalslands sjukhus.
Det gäller fram till 2019-12-31. Man kan inte låsa fast sig i för långa avtal då det kan hända saker i och med omställningen av vården. Praktikertjänst har planer på att öppna bl.a.
rehabverksamhet.
De patienter som Praktikertjänst inte får betalt för och skickar vidare till NÄL, får NÄL mer betalat för de patienter då?
Nej, det får de inte. Bara om de kommer över sitt tak men NU-sjukvården når inte upp till taken.
När ska beställarutförarmodellen läggas ner? Någon måste ju ta hand om patienter även om de inte får betalt.
Alternativet är ett anslagssystem som inte är lika effektiv. Nämnden skulle kunna ha ett vassare mandat att beställa vård någon annanstans.
Tandvården, vilka har rätt till fri tandvård?
Barn och unga upp till 24 år. Personer över 85 år och de som bor på boenden har fri tandvård.
§ 4
Frågor från samrådet
KoK-boken presenterades i början på året. Det finns en artikel i Bohuslänningen om NU- sjukvårdens strokevård. Strokepatienter vid NÄL fick sämre vård än andra sjukhus i regionen.
De fick inte propplösande behandling lika ofta och blev inte placerade på den
strokeavdelning som finns på NÄL. Tittar ni inte på sådant här när ni rapporterar om kvaliteten? Har det blivit bättre? Vad har ni gjort för åtgärder?
När det gäller KoK-boken så är det regelverket som styr vårdcentralernas verksamhet och det har inte med sjukhusen att göra. Nämnden har ett uppföljningsansvar överallt och när det gäller strokeenheten är vi medvetna om att det inte är bra. Förklaringen som NU-sjukvården ger är bl.a. att det är svårt att hitta neurologer. Att alla inte blir inlagda på strokeavdelningen säger NU-sjukvården är för att de är dåliga på att registrera. De ska ha förbättrat de rutinerna nu. Ballongsprängning erbjuder de på nätterna på vardagar men inte på nätterna på helgerna.
Gäller den begränsningen bara på NÄL?
Det ser olika ut på sjukhusen. NÄL är inte sämst, Skaraborgs sjukhus var sämre. Får man en stroke ska man få den på Sahlgrenska eller i Göteborg. Nämndens förhandlare följer upp de krav som gäller för strokevården i NU-sjukvården. Samrådet vill ha en rapport till hösten om hur det går.
Hur hade de inte registrerat patienterna?
De hamnade på andra avdelningar.
Är det så att NÄL är felplacerat?
Nej, svårigheten är att det är svårt att hitta läkare utanför Göteborg.
Det var fel att de la ner i Uddevalla och flyttade till NÄL, det är ganska lätt att ta sig till Uddevalla.
Hur är läget med bemanningen på sommaren när det gäller sjuksköterskor och läkare?
Hur mycket betalar man på NÄL?
Det har jag ingen aning om då nämnden inte har något personalansvar. Men det är lika svårt varje sommar att hitta vikarier. Ingen som ska jobba i sommar får bli sjuk, så ansträngt är det.
Livsuppehållande vården, hur registreras den? De kan inte sluta behandla någon utan att prata med personen eller anhöriga.
Det ska ske i samråd med personen eller anhöriga. Ska man till varje pris hålla liv i en patient när det är fråga om dagar eller veckor?
När man hade tagit beslutet, hade man inte informerat patienten.
Nej, det är inte försvarbart.
