Trafiknämndens verksamhetsplan 2014

Trafiknämndens

verksamhetsplan 2014

‐ strategiska mål -

‐ framgångsfaktorer -

  2  

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

V

... 3

T

... 5

M

–

... 7

P

... 9

E

... 11

P

2014 ... 12

E

... 14

T

-

Ö

... 15

... 17

Bilaga 1 Den landstingsövergripande styrningen

Landstinget i Östergötland har följande vision:

BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA

Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs.

Huvuduppdraget för Landstinget i Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård, inkluderande tandvård för barn och äldre.

Landstinget deltar också aktivt i det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar tillväxt i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter. Landstinget ansvarar för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik.

Uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, företagande, turism, kultur och folkbildning har huvudsakligen överlämnats till Regionförbundet Östsam, men landstinget har det politiska ansvaret gentemot medborgarna.

Kollektivtrafiken spelar en central roll i en attraktiv region genom att skapa möjligheter för invånare i regionen att ta del av en större arbets- och studiemarknad. Kollektivtrafiken behöver därför ständigt utvecklas för att möta nya och förändrade behov hos resenärer och medborgare. Samtidigt spelar kollektivt resande en viktig roll i ett hållbart samhälle genom att minska belastningen på miljön. Genom att fler resor görs kollektivt istället för med egen bil skapas förutsättningar för att utveckla kollektivtrafiken ytterligare, samtidigt som det ger miljövinster. Utmaningen är därför att öka kollektivtrafikens andel av resorna i förhållande till bilen. Samtidigt behöver ett rimligt grundutbud av resmöjligheter säkerställas även för andra målgrupper.

Landstingets uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och

sjukvårdslagen och Tandvårdslagen. Uppdraget för kollektivtrafiken anges i Lagen om kollektivtrafik. Denna lagstiftning är utgångspunkt för landstingets vision, mål och strategier.

Kommunallagen

Lagen innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller kommun) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om förtroendevalda (politiker), landstingets allmänna befogenheter, landstingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden ska förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstinget ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.

  4

Hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen

Hälso- och sjukvårdslagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård.

Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. I övrigt finns bestämmelser som klargör landstingens och

kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. På motsvarande sätt beskriver tandvårdslagen mål och grundläggande regler för tandvården.

Lagen om kollektivtrafik

Lagen innehåller bestämmelser om ansvaret för regional kollektivtrafik. Den anger också uppgifter och befogenheter för kollektivtrafikmyndigheter och anger allmänna krav på kollektivtrafikföretag.

Trafiknämndens uppdrag och styrningslogik

Styrningslogiken för trafiknämnden

Trafiknämnden (TN) har det övergripande ansvaret att leda, utveckla och följa upp kollektivtrafiken utifrån de riktlinjer och ekonomiska ramar som fastställs av landstingsfullmäktige (LF).

TN är samtidigt regional kollektivtrafikmyndighet i lagens mening och ansvarar i den rollen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet, beslut om allmän trafikplikt och samråd med kommuner och andra intressenter.

Det av landstinget helägda bolaget AB Östgötatrafiken har i uppdrag av TN att ansvara för upphandling av privata utförare, samordning och uppföljning.

Landstingsfullmäktige anger i den strategiska planen övergripande strategiska riktlinjer för kollektivtrafiken. Vid sidan av dessa riktlinjer är det regionala

trafikförsörjningsprogrammet (RTP) det viktigaste styrande dokumentet för TNs arbete. I RTP fastställer TN, i samråd med kommunerna och övriga aktörer, plattformen för den regionala kollektivtrafiken i form av vision, strategiska prioriteringar och mål med en längre planeringshorisont än den strategiska planens 3-års perspektiv.

De strategiska riktlinjer som fastställs av landstingsfullmäktige och de strategiska målen¹ som fastställs i RTP är övergripande utgångspunkter för TN:s åtgärder och beslut. TN:s verksamhetsplanär utgångspunkten för nämndens arbete under det närmaste året. I verksamhetsplanen redovisas förutsättningar, uppdrag, strategiska mål, framgångsfaktorer och ekonomiska förutsättningar. Framgångsfaktorer²markerar viktiga utvecklingsområden att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. I verksamhetsplanen redovisar TN även de områden som särskilt kommer att uppmärksammas under det kommande året genom kontinuerlig och/eller tematisk uppföljning.

I samband med verksamhetsplanen fastställer TN årligen en trafik- och verksamhetsbeställning som anger omfattning och innehåll för uppdraget till Östgötatrafiken under det närmaste året.

2 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål. 

  6 Figur 1 Kollektivtrafikens organisering  

TN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgar-/kundperspektivet men ansvar finns också i ett process- respektive ekonomiperspektiv.

TN:s presidium ingår i landstingsstyrelsens samordningsberedning där löpande ömsesidig kunskapsöverföring mellan landstingsstyrelsen (LS) och TN kan ske när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag.

De begrepp som används i RTP överlappar till viss del de som finns i landstingets styrningsmodell. De framgångsfaktorer som finns i TN:s verksamhetsplan motsvaras närmast av de strategier som finns i RTP. De framgångsfaktorer som listas i RTP är mer detaljerade för att ge en bild av vilka typer av insatser som krävs för att realisera strategin.

Medborgar – kundperspektivet

Perspektivet – MEDBORGARE beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård och bidra till en bra livskvalitet.

Omsatt till kollektivtrafik handlar det om hur landstinget ska tillgodose medborgarnas behov av resor på ett långsiktigt hållbart sätt, samtidigt som kollektivtrafiken bidrar till den regionala utvecklingen.

Trafiknämnden har följande strategiska mål inom perspektivet – Medborgare

 Kollektivtrafiken – ett naturligt val vid resor  

Framgångsfaktorer som bidrar till Kollektivtrafiken – ett naturligt val vid resor:

En kollektivtrafik som är konkurrenskraftig och ett riktigt alternativ till bilen

Att dagligen kunna resa kollektivt ska vara ett verkligt alternativ till bilen. Att nå detta ställer dock stora krav på trafiken i flera avseenden. Kollektivtrafiken måste utformas så att den uppfattas som långsiktig och hållbar. Det ska vara möjligt för medborgare att planera bosättning och sysselsättning utifrån ett stabilt trafikutbud.

Kollektivtrafiken är ett attraktivt alternativ till bilen när resan går tillräckligt snabbt, är bekväm och när det finns tillräckligt med avgångar att välja mellan.

Det ska vara lätt och attraktivt att åka kollektivt

Förutom ett bra utbud och korta restider är kundens upplevelse av resan avgörande för attityden till kollektivtrafik. Därmed blir kundbemötande och komfort viktiga faktorer för att skapa attraktivitet.

Att resa kollektivt måste även upplevas som tryggt och säkert, inte bara ur ett

trafiksäkerhetsperspektiv, det handlar även om att ingen ska välja bort kollektivtrafiken på grund av rädslan att utsättas för hot och våld.

Lätt tillgänglig information och personliga tjänster

Det vardagliga resandet, i huvudsak pendling till och från arbete och studier, ska stödjas med möjligheter till personligt utformade tjänster som underlättar planering, köp och resa för kunden.

Tjänsterna ska göra det möjligt för kunden att få uppgifter om trafiken och eventuella störningar. Det ska också vara möjligt att köpa och hantera färdbevis. Särskilt prioriterat är störningsinformation i realtid.

  8

Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla

En viktig målsättning är att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla kundgrupper. Ett transportsystem anpassat till behovet hos personer med funktionsnedsättningar ställer inte bara krav på tillgänglighet till fordon och hållplatser. För att systemet ska kunna sägas vara tillgängligt för alla krävs även att andra delar av systemet, t ex informationen om trafiken, bemötandet och systemen för köp av biljetter, utformas utifrån behoven hos kunderna med funktionsnedsättning.

Färdtjänst är en särskild del av kollektivtrafiken som är till för de personer som har svårt att åka med den allmänna kollektivtrafiken. Det är av vikt att färdtjänsten utformas så att den uppfyller färdtjänstkundernas resbehov. En samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik och skolresor skapar bättre förutsättningar för effektiv trafikplanering som i sin tur kan förbättra utbudet av resmöjligheter.

Tillförlitlighet i kollektivtrafiken

Punktlighet och regularitet är avgörande för att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv och kunna bli ett verkligt alternativ till bilen.

Under 2014 ska särskilt uppmärksammas:

 Dialog med medborgarna/resvaneundersökning

 Attitydpåverkan för ökat resande

Processperspektivet

Perspektivet PROCESS beskriver vikten av att resurserna utnyttjas effektivt med hjälp av forskning, utveckling och ständiga förbättringar som ska bidra till säker vård, goda medicinska resultat och effektiva vårdprocesser.

För kollektivtrafiken beskriver processperspektivet hur resurserna kan användas effektivt för att erbjuda bästa möjliga utbud av resmöjligheter med minimal klimatpåverkan.

Trafiknämnden har följande strategiska mål inom perspektivet – Process  

 Innovativt och systematiskt förbättringsarbete

 Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan  

Framgångsfaktorer som bidrar till Innovativt och systematiskt förbättringsarbete:

Ett systematiskt förbättringsarbete för kollektivtrafiken bygger på god omvärldskunskap och en förmåga att snabbt anpassa sig till förändrade förutsättningar. Detta arbete behöver ständigt pågå och kan till exempel handla om att utveckla upphandlings- och

avtalsformer, utveckla informationstjänster eller andra tjänster till resenärer, integrering av olika transportslag inom kollektivtrafiken eller utveckla helt nya trafikkoncept eller andra tekniska lösningar. Ansvaret för det löpande förbättringsarbetet ligger

huvudsakligen på Östgötatrafiken men trafiknämnden ska följa utvecklingen och vid behov initiera ytterligare insatser.

Skapa bästa möjliga integrering inom regionen

Östergötland har en ortsstruktur som medger daglig pendling utan allt för stor uppoffring av tid. Det gör att många kan välja och byta bostadsort och arbetsort oberoende av varandra, något som i sin tur ger stora valmöjligheter för regionens invånare. Där det finns stora och stabila resandeunderlag ska kollektivtrafiken, förutom en

konkurrenskraftig restid, ges en fast struktur så att kunderna lättare kan få en god kännedom om resmöjligheterna. Tidtabellen ska planeras utifrån principen om taktfasta avgångstider. Tätheten på avgångarna avgörs av resandeunderlaget. I Östergötland finns förutsättningar för att huvuddelen av regiontrafiken och trafiken i närområden och tätorter utformas med en fast struktur. Målet är att planeringen ska ligga så fast som möjligt år från år.

Medverka till ett bra utbyte med Stockholmsregionen

Det finns ett stort dagligt resande mellan Östergötland och Stockholm-

/Mälardalsregionen, där Stockholm intar en naturlig särställning. Genom att aktivt medverka till ett bra utbyte med Stockholmsregionen skulle Östergötland och

Stockholmregionen på sikt kunna utvecklas till en funktionell arbetsmarknadsregion för stora grupper av invånare i de båda regionerna. Sammantaget är det därför av stor betydelse att fortsatt understödja en positiv utveckling av trafiken upp mot

Stockholmsregionen. Detta ska ske genom att kollektivtrafiksystemet utformas så att

  10

kunderna erbjuds ett tillräckligt stort turutbud med attraktiva restider. Samverkan och samarbete för att skapa bästa möjliga resa från start till slut, inklusive byten och väl fungerande terminaler och resecentra är också centralt.

Skapa goda resmöjligheter till kringliggande regioner

En förutsättning för en utveckling där regionen på ett starkare sätt knyts samman med dessa omgivande regioner är att det finns en väl fungerande kollektivtrafik mellan regionerna. I första hand krävs en trafik som möjliggör ett dagligt utbyte med inte alltför stor uppoffring i restid. I utvecklingsarbetet är det därför viktigt att, tillsammans med omgivande regioner, identifiera de stråk där det finns tillräckligt resandeunderlag och möjlighet att skapa resmöjligheter för dagligt utbyte.

Framgångsfaktorer som bidrar till Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan:

Ett miljömässigt hållbart kollektivtrafiksystem

Kollektivtrafiken ska bidra till att nå samhällets miljömål framförallt genom att resande flyttas över från resor med egen bil till kollektiva resor med fordon som drivs

energieffektivt med förnyelsebara bränslen. Framförallt är det i områden där

resandeunderlaget är stort och kollektivtrafiken utformats på ett sätt som är attraktivt för kunderna som en sådan utveckling är möjlig. Kollektivtrafiken kan också bidra till att skapa mer attraktiva stadsmiljöer.

Under 2014 ska särskilt uppmärksammas:

 Betalsystem och taxor

Ekonomiperspektivet

Perspektivet EKONOMI beskriver hur landstinget ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger rimlig handlingsfrihet.

Trafiknämnden har följande strategiska mål inom perspektivet – Ekonomi  

 Ekonomi som ger handlingsfrihet.

 Kostnadseffektiv verksamhet.

Framgångsfaktorer som bidrar till Ekonomi som ger handlingsfrihet:

Utmaningen är att med givna resurser skapa en attraktiv kollektivtrafik som lockar så många resenärer att förutsättningar skapas för att ytterligare utveckla

kollektivtrafiksystemet och göra nya satsningar.

Balans mellan trafiknämndens kostnader och intäkter

Trafiknämndens ekonomiska ansvar som beställare av kollektivtrafik är tydligt avgränsat i form av de ekonomiska ramar som fullmäktige fastställt. Nämndens resultat ska årligen vara noll eller större.

Framgångsfaktorer som bidrar till Kostnadseffektiv verksamhet:

Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem

De senaste tio åren har samhällsfinansieringsgraden av kollektivtrafiken ökat från 50 procent till över 60 procent. Detta som en följd av att kostnaderna för trafik ökat mer under samma period än antalet resande och därmed intäkterna. Målet är att denna trend ska brytas under budgetperioden 2013-2015. Den långsiktiga målsättningen bör vara att nivån för egenfinansieringen av kollektivtrafiken återgår till 50 procent.

I stråk eller trafikområde med lågfrekvent resande där kostnadstäckningen är under 20 procent kommer trafikens förutsättningar att utredas med målet att hitta mer

kostnadseffektiva lösningar, alternativt avveckla trafiken.

Under 2014 ska särskilt uppmärksammas:

 Lågfrekvent resande

  12

Planering och uppföljning 2014

Planering

Östgötatrafikens strategiska plan med ekonomisk treårsprognos Östgötatrafiken skall i februari lämna underlag till TN avseende strategiska

verksamhetsfrågor under den kommande treårsperioden. Till detta ska Östgötatrafiken i mars lämna underlag till budget för nästkommande treårsperiod, varav underlaget för det första året (år 1) i perioden skall vara mer i detalj och de två därpå följande åren mer i översikt. Dessa underlag används i arbetet med landstingets strategiska plan och nämndens trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken.

Trafiknämndens verksamhetsplan

Utifrån de övergripande strategiska riktlinjer och ekonomiska ramar som beslutas i den strategiska planen fattar TN beslut om nämndens verksamhetsplan som även inkluderar en trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken för nästkommande år.

Verksamhetsplanen innefattar strategiska mål och framgångsfaktorer.

Årsbudget

Utifrån de ekonomiska ramar som givits i den strategiska ramen/finansplanen och den verksamhetsinriktning som fastställts i nämndens verksamhetsplan beslutar trafiknämnden om årsbudget för nästkommande år i december.

Uppföljning

Trafiknämnden gör en behovsfokuserad uppföljning inom de målområden som beskrivs i verksamhetsplanen. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under året. TN har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategier. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former:

‐ Delårsrapporter

‐ Fördjupad uppföljning

‐ Årsredovisning

‐ Formella samråd med länets kommuner

‐ Övrig uppföljning

Delårsrapporterna till TN redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. I delårsrapporterna 03, 08 och 10 görs även en ekonomisk helårsbedömning.

Delårsrapporterna 03 och 08 är även i övrigt mer omfattande och gemensamma för landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och TN. Delårsrapport 08 redovisas till fullmäktige och innehåller bland annat en lägesrapport av TN:s verksamhet.

Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs även fördjupade, tematiska, uppföljningar under året.

Årsredovisningen är en gemensam redovisning från LS, HSN och TN till fullmäktige av måluppfyllelsen för de strategiska målen och en sammantagen bedömning av hur

landstinget levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av nyckelindikatorer och resultatmått.

Formella samråd med kommunerna, hålls minst två gånger per år då kollektivtrafikens utveckling och identifierade behov diskuteras. Dessa utgör underlag för nämndens verksamhetsplanering. I övrigt sker uppföljning av TN i form av olika dialoger med Östgötatrafiken, kommuner, andra myndigheter, trafikbolag och andra organisationer.

Östgötatrafiken lämnar en årsuppföljning, som underlag till landstingets årsredovisning.

Delårsuppföljning från Östgötatrafiken, innehåller värden på verksamhetsplanens nyckelindikatorer, en analys av måluppfyllelsen samt ekonomiska bedömningar per mars respektive augusti månad.

Nedanstående figur sammanfattar planeringscykeln för TN:

Figur 2 Styrningens viktigaste aktiviteter under året

  14

Ekonomiska förutsättningar

De ekonomiska förutsättningarna för TN fastslås av landstingsfullmäktige. Ramarna för kommande år anges i landstingets strategiska plan och treårsbudget 2014-2016 (TÅB) som fullmäktige beslutade om i juni år 2013.

Av beslutet framgår att den ekonomiska ramen för TN för år 2014 är oförändrad utöver den sedvanliga indexuppräkningen som för kommande år uppgår till 2,75%.

Ekonomisk ram år 2013 783 337 tkr

Indexuppräkning (2,75 %) 21 542 tkr

Total ekonomisk ram år 2013 804 879 tkr

Den totala ekonomiska ramen för TN år 2014 är således 804 879 tkr. I landstingets strategiska plan och treårsbudget anges att nämnden ska redovisa ett resultat på plus 25 000 tkr för år 2014.

En mer detaljerad budget för trafiknämnden verksamhetsområde beslutas i nämndens årsbudget för år 2014.

Trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken

Trafiknämnden fastställer årligen en trafik- och verksamhetsbeställning som anger omfattning och innehåll för uppdraget till Östgötatrafiken under det närmaste året.

Östgötatrafiken har att förhålla sig till trafik- och verksamhetsbeställningen som andra styrande dokument gällande planering och uppföljning, så som trafiknämndens och landstingsdirektörens verksamhetsplan. Regionala utvecklingsprogram (RUP) och regionala trafikförsörjningsprogram (RTP) är andra övergripande dokument som ska vägleda Östgötatrafiken.

Beställningen kan indelas i tre huvuddelar: kollektivtrafik, länsfärdtjänst samt verksamhetskostnader. Var och en av dessa områden beskrivs kortfattat nedan.

Kollektivtrafik

Av bilaga 2 framgår vilka stråk Östgötatrafiken ska trafikera under år 2014. Där framgår också budgeterad biljettintäkt och trafikkostnad för stråken samt andelen av kostnaden som finansieras genom biljettintäkter. Totalt budgeteras nettokostnaden för

kollektivtrafiken uppgå till 602 816 tkr för år 2014.

Länsfärdtjänst

Länsfärdtjänst är färdtjänst som utförs över en eller flera kommungränser inom länet.

Totalt utförs omkring 60 000 sådana resor årligen i Östergötland. Trafiknämnden har uppdragit till Östgötatrafiken att ansvara för länsfärdtjänst i Östergötlands län. Villkoren för länsfärdtjänsten framgår av dokumentet ”Regler för länsfärdtjänst i Östergötland”.

Totalt budgeteras nettokostnaden för kollektivtrafiken uppgå till 41 291 tkr för år 2014.

Verksamhetskostnader

Verksamhetskostnader är kostnader som inte direkt kan hänföras till specifik trafik.

Jämfört med tidigare år har en förändring gällande kostnadsindelning genomförts och systemkostnader som tidigare har legat under rubriken förvaltning återfinns nu under de verksamhetsområden som systemet hanterar. Framförallt har en förflyttning gjorts från förvaltning till kundtjänster. Nedan anges beställning per område.

Kundtjänster

Östgötatrafiken ska fortsatta arbetet med effektivisering och kundanpassning av information. En överflyttning mot mer kostnadseffektiva försäljningskanaler där webbutiken är prioriterad ska fortgå. Vidare ska strategier för att attrahera nya kunder genomföras. Budgeterad kostnad för år 2014 är 70 477 tkr.

  16

Trafik- och operatörstjänster

Det är viktigt att fortsatt utveckla och förbättra informationen för kunder både inför och under resan. Östgötatrafiken ska fortsätta att driva ITIS-projektet (Intelligent Trafic Information System) som syftar till just detta. Bättre och smartare lösningar inom trafikinformation- och realtidssystem, radiokommunikation samt

trafikljusprioriteringssystem är en förutsättning för att lyckas. Budgeterad kostnad för år 2014 är 23 160 tkr.

Myndighetsstöd och företagsledning

Östgötatrafiken bistår Trafiknämnden genom sakkunskap, utredningsarbete samt genom att bereda ärenden på uppdrag av myndigheten. Vidare ansvarar Östgötatrafiken för operativ samverkan med kommunerna.

Under 2014 ska Östgötatrafiken fortsätta arbetet utifrån trafiknämndens

resevaneundersökning med syfte att få goda kunskaper om marknaden och omvärlden. En utvecklingsplan för regionens tågtrafik kommer utarbetas tillsammansmed länets

kommuner och övriga berörda parter. Budgeterad kostnad för år 2014 är 15 080 tkr.

Förvaltning

Östgötatrafiken ska fortsätta arbetet med utveckling av ledningssystem, förberedelser för bättre trafikinformation samt fortlöpande arbete med processer-, förvaltning- och

projektmodeller.

Budgeterad kostnad för år 2014 är 28 686 tkr.

Ekonomisk sammanställning av trafik- och verksamhetsbeställning

Länsfärdtjänst 41 291 tkr

Verksamhetskostnader

Kundtjänster 70 477 tkr

Trafik- och operatörstjänster 23 160 tkr Myndighetsstöd och företagsledning 15 080 tkr

Förvaltning 28 686 tkr

Finansiell skatt -2 291 tkr

Summa verksamhetskostnader (avrundat) 135 112 tkr

Summa totalt         779 219 tkr 

Den landstingsövergripande styrningen

Ansvarsområden

Beställar - utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De

förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och

vårdverksamhet ska vara tydlig.

Figur 3: Den landstingsövergripande styrningen

Landstingsfullmäktige fastställer landstingets vision samt strategiska mål³ inom ett antal olika perspektiv. Inriktningen för varje mål konkretiseras av landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden i ett antal framgångsfaktorer^4. Landstinget styrs utifrån fyra olika perspektiv:

3 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås.

4

  18

 Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov av hälso- och sjukvård och kollektivtrafik ska tillgodoses.

 Process - är inriktat på utvecklingen av och effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser.

 Medarbetare - är inriktat på hur landstinget tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap.

 Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av landstingets ekonomi.

Perspektivet Medborgare är överordnat och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett särskilt ansvar för perspektivet Medborgare⁵ medan perspektivet Medarbetare är landstingsstyrelsens ansvarsområde. Övriga perspektiv är i olika utsträckning såväl styrelsens som hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens angelägenhet.

Landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet.

Landstingsstyrelsen har också uppdraget att utöva ägarrollen över landstingets egna bolag, exempelvis Ötraf, i första hand genom bolagsordning, ägardirektiv och tillsyn.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter.

Trafiknämnden har en myndighets- och beställarroll med fokus på östgötens behov och har det övergripande ansvaret att leda, utveckla och följa upp kollektivtrafiken.

Trafiknämnden är samtidigt regional kollektivtrafikmyndighet.

Landstingsdirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Landstingsdirektören har det övergripande ansvaret för att genom erforderliga verkställighetsbeslut se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Landstingsdirektören ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ och ska – under

landstingsstyrelsen - även utfärda de policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget, finansplan samt landstingsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens och trafiknämndens verksamhetsplaner.

Styrningslogiken

Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra landstingets komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut får ett tydligt genomslag i verksamheten. Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserad

verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang.

5 Undantaget den regionala utvecklingen och kollektivtrafiken som styrelsen har ansvar för i första hand.

Styrkortsstrukturen är utgångspunkten för en samlad landstingsövergripande styrning som formas i olika moment genom bidrag från politik och tjänstemän. Den samlade styrningens övergripande inslag är:

- Landstingsfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget - Landstingsstyrelsens verksamhetsplan

- Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan - Trafiknämndens verksamhetsplan

- Landstingsdirektörens verksamhetsplan

I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen men de utgör samtidigt ett bidrag till en helhet som det exempelvis i samband med årsredovisning krävs ett samlat förhållningssätt till.

Figur 4: Den landstingsövergripande styrningens aktörer och begrepp

Landstingsfullmäktige (LF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget landstingets övergripande vision, strategiska mål⁶ och ekonomiska ramar.

Landstingsstyrelsen (LS), hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och trafiknämnden (TN) delar ansvaret för fullmäktiges uppdrag mellan sig utifrån reglementet vilket i

verksamhetsplanen markeras genom att ansvaret för LF:s strategiska mål fördelats mellan LS, HSN och TN. För vissa strategiska mål är ansvaret delat vilket innebär att LS, HSN och TN kan arbeta mot samma mål men med olika förutsättningar.

LS, HSN och TN identifierar framgångsfaktorer⁷ kopplade till respektive strategiskt mål.

Framgångsfaktorerna ska handlingsinriktat konkretisera vad som är avgörande att utveckla för att kunna leva upp till de strategiska målen.

Med vägledning av LS, HSN:s och TN:s framgångsfaktorer identifierar

landstingsdirektören (LD) strategiskt viktiga utvecklingsområden i form av målsatta nyckelindikatorer⁸ som ska driva på och markera behovet av utveckling. Dessutom

6 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås.

7 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv. 

8

Vision och strategiska mål

Framgångsfaktorer

Nyckelindikatorer

Resultatmått

Landstingsfullmäktige

Landstingsstyrelsen

Hälso- och sjukvårdsnämnden Trafiknämnden

Landstingsdirektören

Landstingsdirektören

  20

fastställer LD resultatmått⁹ som sammantaget ska bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål.

LD:s verksamhetsplan är, tillsammans med eventuella överenskommelser med HSN, ett underlag som landstingets alla produktionsenheter har att följa i sin planering och

uppföljning. Överenskommelserna följs i stor utsträckning upp via nyckelindikatorer i LD:s verksamhetsplan.

LD:s verksamhetsplan redovisar också nyckelindikatorer för kollektivtrafiken vilka har funktionen att markera styrnings- och uppföljningsbehov för TN och kollektivtrafiken i allmänhet.

9 Mått som har funktionen att vara underlag för analys av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål. 

Motala 8 000 28 668 20 668 28%

Norrköping 67 114 136 326 69 212 49%

Övriga tätorter 632 7 547 6 915 8%

Landsbygdsområde 19 302 123 836 104 533 16%

Mellersta Östergötland 3 638 27 776 24 137 13%

Södra Östergötland 2 643 16 355 13 712 16%

Västra Östergötland 4 320 22 454 18 134 19%

Östra Östergötland 8 551 48 750 40 199 18%

Skärgården 150 8 500 8 350 2%

Närområdesstråk 28 152 83 340 55 189 34%

Arkösund‐Ö Husby‐Norrköping 3 479 16 917 13 438 21%

Brokind‐Sturefors‐Linköping 3 276 12 705 9 429 26%

Kolmården‐Åby‐Norrköping 11 396 27 744 16 348 41%

Ljungsbro‐Linköping 10 000 25 974 15 974 39%

Regionalt stråk 198 722 432 879 234 157 46%

Finspång‐Linköping 5 000 8 519 3 519 59%

Finspång‐Norrköping 15 505 30 124 14 619 51%

Kisa‐Rimforsa‐Linköping 10 481 25 609 15 129 41%

Linköping‐Norrköping buss 20 100 30 377 10 277 66%

Mjölby‐Vadstena 1 734 4 809 3 075 36%

Motala‐Linköping 13 000 31 052 18 052 42%

Vadstena‐Linköping 600 1 420 820 42%

Vadstena‐Motala 3 000 9 640 6 640 31%

Valdemarsvik‐Söderköping‐Norrköping 15 650 31 421 15 771 50%

Åtvidaberg‐Linköping 9 488 20 193 10 706 47%

Ödeshög‐Mjölby‐Linköping 3 465 9 196 5 732 38%

Österbymo‐Tranås 2 375 5 022 2 647 47%

Östgötapendeln 95 000 192 700 97 700 49%

Kustpilen 3 326 23 065 19 739 14%

Övrig interregional trafik 9 730 9 730 ‐

Totalsumma 403 053 1 005 869 602 816 40% ¹