PC1546, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete i psykologi, 30 högskolepoäng

(1)

PC1546, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete i psykologi, 30 högskolepoäng

Research Methods and Bachelor Thesis in Psychology, 30 higher education credits

Grundnivå (First Cycle)

1. Fastställande

Kursplanen har fastställts av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2008‐10‐09 att gälla från och med höstterminen 2009, med ändring 2009‐06‐24.

Senaste ändringen skall gälla från och med höstterminen 2009

Utbildningsområde: Samhällsvetenskap

Ansvarig institution: Psykologiska institutionen

2. Inplacering

Kursen är en fördjupningskurs och ges som fristående kurs på grundnivå. Kursen kan också ges inom Lärarprogrammet.

3. Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på kärn‐ och fördjupningskurser inom psykologi motsvarande 60 högskolepoäng eller motsvarande kunskaper. Av dessa måste minst 30 högskolepoäng utgöras av fördjupningskurser.

Enligt äldre studieordning krävs godkänd grundkurs och fortsättningskurs i psykologi om vardera 20 poäng (30 hp) eller motsvarande kunskaper.

För studenter som följer kursen som en del av Lärarprogrammet tillkommer förkun‐

skapskrav enligt Gemensamma föreskrifter för det interdisciplinära examensarbetet inom lä‐

rarutbildningen (fastställda 2005‐11‐16, rev. 2007‐08‐29).

(2)

4. Innehåll

Kursen består av två delkurser:

Delkurs 1, Forskningsmetodik, 15 högskolepoäng, Research Methods, 15 higher education credits

Delkurs 2, Fördjupningsarbete i psykologi, 15 högskolepoäng, Bachelor Thesis in Psycho‐

logy, 15 higher education credits.

Delkurs 1, Forskningsmetodik:

Delkursen består av tre moment: Vetenskapsteori, forskningsdesign och metod (7 hög‐

skolepoäng), statistik (5 högskolepoäng) och litteraturstudier (3 högskolepoäng).

I det första momentet orienteras om vetenskapsteoretiska begrepp med särskild rele‐

vans för forskningsmetodik. Vidare behandlas design, metod och analys av empiriska undersökningar. Fyra grundläggande designer genomgås: fallstudier, experimentella studier, tvärsnittsstudier och longitudinella studier. För‐ och nackdelar med valet av design diskuteras med utgångspunkt från metodologiska, praktiska och etiska aspek‐

ter. Vidare behandlas olika metoder för insamling av data samt analys av kvalitativa data, till exempel att tematisera intervju‐ och samtalsdata.

I det andra momentet, statistik, kommer elementär statistisk analys av skillnader mel‐

lan olika slags grupperingar (variansanalys) att behandlas.

I det tredje momentet, litteraturstudier, ingår att söka, läsa, analysera och sammanfatta vetenskapliga artiklar. Artiklar söker den studerande själv genom att utnyttja bibliotek, referenslistor, databaser eller Internet.

Delkurs 2, Fördjupningsarbete i psykologi:

Kursen innebär att den studerande praktiskt får tillämpa sina kunskaper i forsknings‐

metodik genom att självständigt planera, genomföra och i rapportform redovisa en be‐

gränsad forskningsuppgift. Uppgiften skall normalt anknyta till institutionens forsk‐

ning och vara av empirisk karaktär.

För studenter som följer kursen inom ramen för Lärarprogrammet tillkommer anvis‐

ningar om innehåll i avsnittet ”Vetenskapligt förhållningssätt” i Gemensamma föreskrif‐

ter för det interdisciplinära examensarbetet inom lärarutbildningen (fastställda 2005‐11‐16, rev. 2007‐08‐29).

5. Mål

Kursen består av två delkurser och nedan följer de mål som skall uppnås för respektive delkurs:

Delkurs 1: Forskningsmetodik

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

 ha tillägnat sig insikt om de vetenskapsteoretiska grunderna samt om de kun‐

skapsteoretiska förutsättningarna för några av de vanligaste använda metoderna och teknikerna

 ha förmåga att välja och utforma vetenskapliga undersökningar, formulera en un‐

dersökningsbar psykologisk problemställning. Kunna värdera hur valet av metod

(3)

samt övriga faktorer och val präglar det vetenskapliga arbetet och hur detta möj‐

liggör/begränsar de slutsatser som kan dras av en undersökning

 söka och sammanfatta litteratur relevant för problemställningen

 på vetenskaplig grund kritiskt granska en genomförd empirisk studie samt identi‐

fiera behov av ytterligare kunskap inom området

 framföra sin kritik på ett analytiskt, systematiskt, genomtänkt och pedagogiskt sätt

Delkurs 2: Fördjupningsarbete i psykologi Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

 formulera en undersökningsbar psykologisk problemställning

 söka och sammanfatta litteratur relevant för problemställningen

 planera och genomföra ett empiriskt arbete med hänsyn till tidsramar och relevan‐

ta etiska aspekter

 presentera ett empiriskt arbete såväl skriftligt som muntligt för övriga kursdelta‐

gare samt redogöra för huvudresultaten för en bredare allmänhet

 argumentera för och försvara ett eget empiriskt arbete

 på vetenskaplig grund kritiskt granska en genomförd empirisk studie samt identi‐

fiera behov av ytterligare kunskap inom området

 framföra sin kritik på ett analytiskt, systematiskt, genomtänkt och pedagogiskt sätt.

6. Kurslitteratur

Se separat litteraturlista.

7. Former för bedömning

All undervisning och angiven litteratur är examinationsgrundande.

Delkurs 1, Forskningsmetodik:

Första momentet examineras genom en skriftlig tentamen. Andra momentet exami‐

neras dels genom en individuell inlämningsuppgift (statistisk bearbetning och tolk‐

ning av data), dels genom en individuell skriftlig tentamen. Tredje momentet exami‐

neras genom individuellt genomförd sökning av artiklar som skall analyseras. Analy‐

serna redovisas skriftligt och lämnas in för granskning.

Delkurs 2, Fördjupningsarbete i psykologi:

Examineras på grundval av den skriftliga rapporten och det bakomliggande empiris‐

ka arbetet, som tas upp till ventilation på ett uppsatsseminarium. Varje studerande skall individuellt sammanfatta sin rapport, en skriftlig sammanfattning som riktar sig till en bredare allmänhet, opponera på ett arbete och lämna in ett skriftligt opposi‐

tionsunderlag. Betyget baseras främst på den för ventilering inlämnade skriftliga rapporten men också på handledares bedömning av den studerandes grad av själv‐

ständighet, det skriftliga oppositionsunderlaget samt den populärvetenskapliga sammanfattningen.

För studerande som underkänts ges möjlighet till förnyat prov. Studerande som under‐

känts två gånger i ett visst prov har rätt att begära att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Skriftlig ansökan ställs till institutionsstyrelsen.

(4)

8. Betyg

Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

För att erhålla slutbetyget Godkänd på Forskningsmetodik och fördjupningsarbete i psykologi

krävs:

 betyget Godkänt på de individuella skriftliga tentamina på momenten:

Veten‐

skapsteori, forskningsdesign och metod respektive

Statistik

 godkända individuella inlämningsuppgifter på momenten Statistik respektive Litteraturstudier

 betyget Godkänt på det skriftliga fördjupningsarbetet

 godkänt försvar av det egna fördjupningsarbetet

 godkänd individuell populärvetenskaplig sammanfattning av det egna fördjup‐

ningsarbetet

 godkänd opposition av ett fördjupningsarbete

 aktivt deltagande i övningar och seminarier på samtliga moment

För att erhålla slutbetyget Väl Godkänd på Forskningsmetodik och fördjupningsarbete i psykologi

krävs:

 betyget Väl Godkänt på minst en av de två individuella skriftliga tentamina på momenten:

Vetenskapsteori, forskningsdesign och metod respektive

Stati‐

stik

 godkända individuella inlämningsuppgifter på momenten Statistik respektive Litteraturstudier

 betyget Väl Godkänt på det skriftliga fördjupningsarbetet

 godkänt försvar av det egna fördjupningsarbetet

 godkänd individuell populärvetenskaplig sammanfattning av det egna fördjup‐

ningsarbetet

 godkänd opposition av ett fördjupningsarbete

 aktivt deltagande i övningar och seminarier på samtliga moment

För studenter som följer kursen inom ramen för Lärarprogrammet examineras kursen som Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen.

9. Kursvärdering

Kursledaren ansvarar för att de studerande bereds tillfälle att göra en kursutvärdering i slutet av kursen. Kursvärderingen behandlas i beredningsgruppen för fristående kur‐

ser.

10. Övrigt

Introduktionen till respektive delkurs är obligatorisk.

Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändringen. Därefter prövas i varje enskilt fall om examina‐

tion får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen senast givits. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras.

Dokumentet Gemensamma föreskrifter för det interdisciplinära examensarbetet inom lärarut‐

bildningen är bilagd denna kursplan.

(5)

Litteratur – PC1546, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete i psykologi

Litteraturlistan har fastställts av prefekten 2009‐05‐29

Anvisningar för hur uppsatsen skall skrivas vid psykologiska institutionen (senaste versionen). Göteborgs universitet: Psykologiska institutionen,

Göteborg.* 20 s

Braun, Virginia, & Clarke, Victoria (2006). Using thematic analysis in

psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77‐101.* 24 s Cho, Jeasik, & Trent, Allen (2006). Validity in qualitative research revisited.

Qualitative Reseach, 6, 319‐340.* 31 s

de Vaus, David A. (2001). Research design in social research. London: Sage. 279 s

Dunn, Dana S. (2008). A short guide to writing about psychology (2^nd ed.).

London: Pearson Longman. 200 s

Flyvbjerg, Bent (2006). Five misunderstandings about case‐study research.

Qualitative Inquiry, 12, 219‐245.* 26 s

Guba, Egon G., & Lincoln, Yvonna S. (1994). Competing paradigms in qualitative research. In Norman K. Denzin & Yvonna S. Lincoln (Eds.),

Handbook of qualitative research (pp. 105‐117). London: Sage.* 12 s

Hassmén, Peter, & Koivula, Nathalie (1996). Variansanalys. Lund:

Studentlitteratur. (läses delvis) 120 s

Lacey, Anne, & Luff, Donna (2007). Qualitative research analysis. Trent RDSU.* 45 s

Språkrådet. (2008). Svenska skrivregler (3:e uppl.). Stockholm: Liber. 216 s

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk‐

samhällvetenskaplig forkning. Stockholm: Vetenskapsrådet.* 17 s

Artiklar och annat material tillkommer inklusive artiklar för analys ca 150 s

Artiklar och annat material som den studerande söker för sitt fördjupningsarbete.

*Länkar till markerad litteratur kommer att finnas på Kursportalen.

Referenslitteratur:

Brace, Nicola, Kemp, Richard, & Snelgar, Rosemary S. (2006). SPSS for psychologists: a guide to data analysis using SPSS for Windows (versions 12 and 13) (3^rd ed.). Basingstoke, UK: Palgrave Macmillan.

Forskningsmetodologisk och statistisk litteratur från tidigare metod‐ och statistikkurser.

.

(6)

Gemensamma föreskrifter för det interdisciplinära examensarbetet inom lärarutbild‐

ningen

Föreskrifterna är fastställda av Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning vid Göteborgs universitet 2005‐11‐16 och reviderade 2007‐

08‐29.

I Lärarprogrammet ingår ett examensarbete som kan genomföras inom Allmänt utbildnings‐område (LAU 370) och/eller inom en fördjupande spe‐

cialisering. Kursnivån skall vara lägst 61‐90 hp.

Examensarbete skall genomföras under någon av utbildningens tre sista terminer såvida inte särskilda skäl föreligger.

Kursplaner

Kursplaner för specialiseringskurser inom lärarutbildningen fastställs av respektive fakultet. I de fall specialiseringen innefattar ett examensarbete inom lärarutbildningen skall ett särskilt provmoment vara infört i kurspla‐

nen, ”Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen”. Förelig‐

gande föreskrifter kompletterar berörda kursplaner.

Tillträde

För tillträde till kurs som avser interdisciplinärt examensarbete krävs, för‐

utom eventuella krav på särskild behörighet, godkänt på kurserna:

LAU100/LAU 110 Lärandets villkor och process I,

LAU160/LAU 170 Människan i världen I / Kunskapens villkor och hålbar utveckling,

LAU200/LAU 210 Lärandets villkor och process II samt

LAU250/LAU 260 Människan i världen 2 / Vetenskapligt tänkan‐

de, arbete och förhållningssätt

Vetenskapligt förhållningssätt

För examensarbetet inom Allmänna utbildningsområdet (LAU 370) eller inom en fördjupande specialisering gäller att examensarbetet syftar till att hos studenten skapa ett vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverk‐

samhet. Det skall ske genom:

– att inrikta examensarbetet mot den kommande yrkesverksamheten och därvid för‐

bereda blivande lärare att kunna relatera arbetsuppgifterna till vetenskapliga teori‐

er och metoder samt aktuell utveckling och forskning,

– att fördjupa studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten,

– att redovisa i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av ak‐

tuell vetenskaplig eller konstnärlig praxis,

– att examensarbetet, om så krävs, skall redovisas i andra former (t.ex. produkt, ut‐

ställning eller framförande), vilka följder av sådana särskilda villkor som kan gälla för enskilda ämnen och verksamheter.

Genomförande, examination och betyg

Genomförandet kan vara nära knutet till skolans verksamhet, men kan ock‐

så ha annan inriktning. Arbetet skall alltid innehålla en diskussion om re‐

sultatens betydelse för lärarprofessionen.

Det interdisciplinära examensarbetet ska också uppfylla de krav som ställs

(7)

inom den fördjupande specialiseringen med hänsyn till kursens vetenskap‐

liga eller konstnärliga krav.

Examinator på det interdisciplinära examensarbetet skall vara disputerad.

Studenten skall respondera och opponera. Examinators bedömning av stu‐

dentens skriftliga och muntliga prestationer skall dokumenteras i en skrift‐

lig sammanfattning.

En tregradig betygsskala används: Väl Godkänd, Godkänd eller Under‐

känd.

Examinator ansvarar för att ett exemplar av godkänt examensarbete arkive‐

ras i pappersform på den institution där det fullgjorts samt att ett exemplar i elektronisk form sänds till Sociologiska institutionen som svarar för en gemensam arkivering av samtliga examensarbeten.

Det interdisciplinära examensarbetet kan genomföras enskilt eller av två studenter tillsammans. I det senare fallet förutsätts att arbetet sker gemen‐

samt och att studenterna var för sig kan svara för hela innehållet. För att individuella prestationer skall kunna särskiljas måste arbets‐ och ansvars‐

fördelning redovisas. Det är handledares och examinators ansvar att tillse att dessa krav efterlevs.