XX5350: Arbetsmiljö, 15 högskolepoäng Work Environment, 15 ECTS
Grundnivå
1. Fastställande
Kursen är fastställd av styrelsen för Institutionen för arbetsvetenskap 100616 att gälla från och med höstterminen 2010.
Utbildningsområde: Kursen tillhör det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet.
2. Inplacering
Kursen ges inom Arbetsvetarprogrammet – programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad vid Institutionen för Arbetsvetenskap, men kan också sökas som fristående kurs. Kursen är dock obligatorisk för erhållande av Filosofie kandidatexamen i arbetsvetenskap – arbetsvetare.
3. Förkunskaper
För tillträde till kursen fordras grundläggande behörighet för högskolestudier.
Kursen ges på svenska men föreläsningar på engelska kan förekomma.
4. Kursens lärandemål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: Problematisera begreppen arbetsmiljö och hållbara system utifrån samhällsnivå, branschnivå,
organisationsnivå, arbetsuppgifts- och individnivå och redogöra för hur dessa nivåer är länkade till varandra.
Beskriva och redogöra för hur förhållanden i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön och i livssituationen samvarierar och kan leda till arbetsrelaterad ohälsa ur ett genus- , klass-, ålders- och etnicitetsperspektiv.
Beskriva och redogöra för hur förhållanden i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön och i livssituationen samvarierar och påverkar individers
KURSPLAN XX5350
välbefinnande, arbetsförmåga och utveckling ur ett genus- , klass, ålders- och etnicitetsperspektiv.
Redovisa och särskilja mellan olika metoder för att studera och analysera arbete och arbetsmiljö utifrån olika ansatser.
Planera och organisera en arbets- och/eller arbetsmiljöundersökning och presentera resultaten.
5. Innehåll
Kursen ger en introduktion i hur arbetsmiljön kan kartläggas, analyseras, dokumenteras och presenteras för aktörer i arbetslivet, utifrån arbetsmarknads-, organisations- och individperspektiv. Kursen syftar till att studenterna ska förvärva kunskap om hur arbetsmiljöfaktorer påverkar människors hälsa, välbefinnande och utveckling. Fokus är den psykosocial arbetsmiljö men även den fysiska miljön, såsom belastningsergonomi tas upp. Kursen behandlar arbetsmiljö på arbetsmarknads- och branschnivå, organisationsnivå samt arbetsuppgifts- och individnivå, där ett genomgående tema är tanken om hållbara system (s.k.
sustainability). Hur faktorer på dessa olika nivåer kan utgöra risk för stress och belastningssjukdomar men också vilka faktorer som är betydelsefulla för individens lärande och utveckling i arbetslivet gås igenom. Arbetsmiljö belyses också ur ett klass- och könsperspektiv. Kursen ger även olika arbetspsykologiska perspektiv på arbete, välbefinnande och hälsa, främst utifrån arbetslivets förändringar och krav.
Kursen introducerar även ett eller flera riktade verktyg för kartläggning av arbetsmiljö. Kursen består av följande tre delar:
Kursdel 1. Arbetsmiljö ur ett arbetsmarknads- och branschperspektiv
Här presenteras teori och forskning om hur dagens arbetsmarknad är uppdelad utifrån olika branscher och hur olika villkor för branschen (t.ex. globalisering, marknadskrafter, produktionssystem, teknikanvändning m.m.) kan inverka på arbetsmiljö. Branschtillhörighet utifrån kön gås också igenom och hur olika könade branscher påverkar arbetsmiljön. Här introduceras perspektivet på hur hållbara system (s.k. sustainability) kan förstås ur ett makroperspektiv.
Kursdel 2. Arbetsmiljö ur ett organisationsperspektiv
Här presenteras teori och forskningsresultat om hur dagens organisationer ser ut och hur olika sätt att organisera och styra arbetet påverkar arbetsmiljön. Organisatoriska förutsättningar samt ledarskapets möjligheter för att skapa en välmående, hållbar och
teoretisk utgångspunkt är den s.k. handlingsregleringsteorin samt de beprövade stressmodeller som används i dagens arbetsliv och forskarsamhälle. Utöver det berörs även den fysiska arbetsmiljön i form av belastningsergonomi och hur den totala arbetsmiljön kan bidra till att skapa ett hållbart system. Kursdelen avslutas med att deltagarna gör en kartläggning av en individs arbete och arbetsmiljö som ska dokumenteras och rapporteras.
6. Litteratur
Se separat litteraturlista.
7. Former för bedömning
Examination sker i form av tentamina, muntliga och skriftliga redovisningar, samt deltagande i seminarier och övningar och metoddemonstrationer.
Tillämpningsövningar kan förekomma som fullgörs enskilt eller i grupp. Aktivt deltagande i sådana övningar är obligatoriskt. Student som inte deltar i obligatoriska moment kan komma att behöva fullgöra extrauppgifter.
För studerande som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Studerande som underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs har rätt att annan lärare utses för att bestämma betyg. Sådan begäran skall ställas skriftligt till berörd studierektor. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
8. Betyg
Kursen bedöms med betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.
9. Kursvärdering
Kursen utvärderas i sin helhet vid kursslut genom att studenten skriftligen får fylla i en förtryckt enkät kring frågor såsom, kursadministration, undervisning, kurslitteratur, egen studieinsats samt förslag på förändringar. Även muntlig kursvärdering där kursansvariga lärare deltar, görs i samband med kursslut.
Kvalitetsbrister behandlas löpande under kursperioden, samt på sikt i det att de tas upp av kursansvarig till diskussion och utvärdering inför kommande läsår.
10. Övrigt
Institutionen arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor. Jämställdhetsaspekten skall beaktas i kursinnehåll, litteratur och utvärdering.
Litteraturlista
(Kan komma att revideras inför kursstart och artiklar och stencilmaterial kan komma att tillfogas kursen)
Allvin M, Aronsson G, Hagström T, Johansson G, Lundberg U (2006) Gränslöst arbete – socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Stockholm: Liber.
Aronsson G (1990): Kontroll och handling. I: Aronsson G & Berglind H red.
Handling och handlingsutrymme. S 69-93. Lund: Studentlitteratur. (Stencil som tillhandahålls av institutionen.)
Giertz E (1999): Kompetens för tillväxt. Verksamhetsutveckling i praktiken.
Stockholm: Celemiab International AB.
Gonäs L (red.) (2005) På gränsen till genombrott? Om det könsuppdelade arbetslivet. Stockholm: Agora. (Valda delar)
Härenstam A and the MOA Research Group (2005) Different development trends in working life and increasing occupational stress require new work environment strategies. Work. 24:261-277.
Härenstam A (2008): Organizational approach to studies of job demands, control and health. Scand J Work Environ Health Suppl 2008;(6): 144-149
Härenstam A (2009) Exploring gender, work and living conditions, and health – suggestions for contextual and comprehensive approaches. Scand J Work Environ Health 2009;35(2): 127-133.
Mathiassen S E, Munch-Ulfsfält U, Nilsson B, Thornblad H (2007): Ergonomi – för ett gott arbete. Stockholm: Prevent.
Oxenstierna G, Widmark M, Finnholm K, Elofsson S (2009): Psykosociala faktorer i dagens arbetsliv och hur man mäter och beskriver dem. Stressforskningsrapporter
Theorell T (2006) I spåren av 90-talet. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
Törner M (2008) Säkerhetsklimat och dess betydelse för säkerheten i arbetet – en översikt. Arbetsmarknad och Arbetsliv 14:11-27. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Waldenström K (2006) ARIA Arbetsinnehållsanalys. En metod för att bestämma arbetets innehåll, hinder och möjligheter ur ett externt perspektiv. Manual versioin 1.0. Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.
Waldenström K & Härenstam A (2006) Hur skapas bra arbetsförhållanden? En studie av strategier hos chefer och anställda. Rapport från Arbets- och miljömedicin, 2006:5. Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa.
