KB, E-boken och den egna digitaliseringen.
E-boken en gräddtårta för biblioteken?
Örebro 2013-09-04 Göran Konstenius Verksamhetsutredare Kungliga biblioteket
Föredragets upplägg
•
Från ABM-centrum till Digisam – nationell samverkan kring digitalisering av kulturarvet
•
Bibliotekssamarbeten kring digitalisering
•
KB – digitalisering, digital insamling och tillgängliggörande
•
KB och E-boken
Från ABM-centrum till Digisam – nationell samverkan kring digitalisering av kulturarvet
Göran Konstenius 2013-09-04
Från ABM-centrum till Digisam – nationell samverkan kring digitalisering av kulturarvet
2004 - 2010 - ABM-centrum – samverkan i digitaliseringsfrågor över sektorsgränserna
2006 - EU-kommissionen ger en rekommendation att medlemsstaterna ska utöka sina insatser för digitalisering och upprätta nationella planer med kvantitativa mål.
2008 - antogs rådslutsatser från kulturministrarnas råd i EU om
Europeana
– en plats att samla Europas digitala kulturarv.2009 -
Kulturutredningen
leder till att arbetet med en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt tar form2011
• Digitaliseringsstrategi,
Digit@lt kulturarv
2012-2015• Riksarkivet inrättar på regeringens uppdrag ett samordningssekretariat för
digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet – Digisam ersätter ABM-centrum
• En digital agenda för Sverige
IT i människans tjänst
Nationell digitaliseringsstrategi
(Kulturdepartementet)
• Den nationella strategin 2012–2015 är styrande för digitaliseringsarbetet för de
statliga kulturinstitutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation
• Övergripande: Målet med strategin är att kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning ska bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten.
• En viktig utgångspunkt för strategin är att uppfylla de åtaganden som Sverige gjort om det europeiska digitala biblioteket Europeana.
• Konkret: Alla statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör
kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation ska ha en plan för digitalisering och digital tillgänglighet.
Ett nationellt samordningskansliet för digitalisering inrättas 2011 (Digisam)
•
ska följa upp och utvärdera arbetet med strategin
•
arbetar med den digitala kedjan: Styrning, produktion, bevarande och användbarhet.
Gemensam terminologi, gemensam mall för myndigheternas digitaliseringsplaner
Infrastruktur (Libris, K-samsök, NAD), informationsflöden och aggregering.
Ansvars- och rollfördelning inom det statliga kulturarvsområdet – ex
långsiktigt digitalt bevarande.
24 medverkande myndigheter/inst
• Arbetets museum
• Arkitekturmuseet
• Forum för levande historia
• Institutet för språk och folkminnen
• Konstrådet
• Kulturrådet
• Kungl biblioteket (Gunilla Herdenberg)
• Livrustkammaren, Skokloster slott och Stiftelsen Hallwylska museet
• Moderna museet
• Musikverket
• Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
• Naturhistoriska riksmuseet (Jan-Olov Westerberg)
• Nordiska museet
• Skansen
• Statens försvarshistoriska museer
• Statens historiska museer
• Statens maritima museer
• Statens museer för världskultur
• Svenska filminstitutet
• Talboks- och punktskrifts-biblioteket
• Tekniska museet
• Riksantikvarieämbetet (Lars Amréus)
• Riksarkivet (Björn Jordell)
• Riksutställningar
Önskat resultat 2016
• Alla 24 mynd/inst arbetar i enlighet med fastställda digitaliseringsplaner
• En gemensam lösning för bevarande finns definierad och planerad
• Det finns nationella digitaliseringsanläggningar/ kompetenscentra med stabil finansiering
• Stora statliga sektorsövergripande digitaliseringsprojekt rullar på
• Nationellt kompetenscenter för upphovsrättsfrågor är etablerat
• En ”virtuell handbok” har skapats och används som stöd i digitaliseringsprojekt inom Kulturarvsområdet
• Fler institutioner levererar mer data till Europeana
• Fler gör mer data fritt tillgängligt i öppna format och system
Sammanfattning - den nationella digitala kulturarvsstrategin handlar om…
•
Att se kulturarvet som ett oavsett A,B eller M - att skapa en sammanhållen öppen och användarvänlig struktur
•
Att kulturarvet ska kunna brukas av alla, och att digitalisering är vägen dit
•
Att Europeana utgör en samlad europeisk portal
•
Att det digitala kulturarvet ska gynna utveckling av nya tjänster, och skapa
”tillväxt” i samhället, inom det offentliga liksom inom den privata sektorn – nationellt och internationellt
•
att maximera samhällsnyttan
Bibliotekssamarbeten kring digitalisering
KB:s bibliotekssamarbeten, inflytandestrukturen – några nedslag
• Förhandlar avtal för att ge lärosätena tillgång till elektroniska tidskrifter (Bibsamkonsortiet)
• Arbetar för open access – fri tillgång till den vetenskapliga publiceringen (Expertgruppen för Open Access)
• Ramupphandling av digitaliseringsrobotar
• Främjar samarbete kring digitala arbetsflöden (Expertgruppen för digitalisering)
• Utlyser medel för utvecklingsprojekt kopplat till digitalisering (Libris styrgrupp, Expertgruppen för digitalisering är rådgivande)
• Librisutvecklingen sker löpande i nära samarbete med bilioteken (Libris styrgrupp)
KB – digitalisering, digital insamling och
tillgängliggörande
KB
KB lyder under Utbildningsdepartementet men har också vissa uppdrag med avsatta medel från Kulturdepartementet
KB:s huvudsakliga uppgifter är att:
Utifrån lagen om pliktexemplar samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla svenskt tryck och audiovisuellt material
Vara ett forskningsbibliotek, främst inom humaniora och samhällsvetenskap
Främja infrastrukturen i det svenska forskarsamhället, samt bidra till
utvecklingen av det offentligt finansierade biblioteksväsendet
Några nedslag i KB:s digitala samlingar
•
Audiovisuella arkivet
•
Tidningsdigitalisering
•
EOD – E-books on demand
•
E-plikt
•
Kulturarw3
KB tog 2009 över ett audiovisuellt digitalt arkiv - Statens ljud- och bildarkiv
Det audiovisuella digitala arkivet består av 4 miljoner timmar.
• TV- och radioprogram
• Svenska och utländska filmer som visats på biografer i Sverige liksom icke fiktiv film (Filmarkivet.se)
• Svensk och utländsk video som distribuerats i Sverige
• Svenska fonogram, dvs ljudinspelningar
• Svenska multimedier med ljud eller rörlig bild
Materialet kan sökas fram i SMDB (av upphovsrättsliga skäl kan materialet bara visas i KB:s lokaler)
Tidningsdigitalisering
• Projektet Digidaily
• Samarbetsprojekt med bland andra Riksarkivet.Har digitaliserat Aftonbladet och Svenska Dagbladet från starten fram till 2010. Nu digitaliseras bland annat
Expressen och Dagens industri. KB (Libris) håller f.n. på att bygga ett gränssnitt för tidningar och detta ska vara klart under hösten 2014.
• Projektet Svenskamerikanska tidningar
• Ett samarbete med Minnesota Historical Society, Swenson Immigrant Research Center och American Swedish Institute. Under perioden 1850-1930 emigrerade cirka 1,3 miljoner svenskar till Nordamerika. Denna stora folkvandring resulterade bland annat i en mycket rik utgivning av tidningar på svenska i det nya landet.
Uppemot 600 svenskspråkiga tidningar startades under de åren. 300 000 sidor har digitaliserats. Resultatet ska sedan göras tillgängligt via webben
EOD- Digitalisering på beställning
• KB erbjuder tjänsten eBooks on demand (EOD) som är frukten av ett europeiskt samarbete.
• Tjänsten innebär att alla böcker, som inte längre är skyddade av upphovsrätt, kan beställas som en e-bok. Beställningen görs direkt i Regina, KB:s lokala katalog.
• Priset är 3 kr/sida samt en grundavgift på 100 kr. Boken levereras som en pdf från EOD service network. Efter digitaliseringen är den fri, via Libris och Regina.
E-plikt
Från 1 april 2013 ska digitalt material levereras till Kungliga biblioteket.
Vad ska levereras?
Grundprincipen är att material som enbart publiceras via internet ska levereras till KB. Lagen omfattar inte sådant som ska pliktlevereras i annan form.
Vem ska leverera?
Under testperioden (1 april 2013- 31 december 2014) kommer ett sextiotal
leverantörer att skicka material till KB. Bland leverantörerna finns myndigheter, TV- och radioföretag samt tidskrifts- och tidningsproducenter.
Från och med 2015 gäller lagen fullt ut. Den kommer då att omfatta till e-böcker eller musik som bara publiceras digitalt.
Kulturarw3
KB har sedan 1997 samlat in den svenska webben genom så kallad
robotinsamling. Jmfr. Internet archive
Alltså…
KB har omfattande digitala samlingar, digitaliseringsprojekt samt insamling av digitalt material
Upphovsrätten begränsar tillgängligheten Utveckling av gränssnitt pågår
2013-08-24
KB och E-boken
2011 - KB får ett utökat uppdrag
”Myndigheten ska vidare verka för utveckling och samordning av digitala tjänster och system inom biblioteksväsendet”. Förordning (2011:942)
Nytt uppdrag inkluderar nya bibliotekstyper (andra än forskningsbiblioteken) med sinsemellan skilda fokus och utvecklingsområden
• E-boksfrågan i fokus för folkbiblioteken
• Digitalisering, lagring och digital förmedling viktigt för specialbiblioteken
• Skolbiblioteken värnar om sin möjlighet till utveckling (digitala resurser till skolbiblioteken en del i detta)
KB behöver lära sig mer om E-boken och tillsätter en utredning (utredningar tillsätts parallellt för kartläggning av folkbibliotekens, skol- och specialbibliotekens behov)
Hur ser E-bokslandskapet ut ?
•
Utredningen ”När kommer boomen” görs 2011. Samfinansierad med Bilioteksföreningen
Slutsatser och förslag:
Litet utbud, brist på enhetlig teknik och standarder och dåliga affärsmodeller hindrar utvecklingen - det saknas en sammanhållen struktur
Ett av förslagen: KB kan tillhandahålla en samlad katalog där E-böcker och äldre digitaliserade böcker kan sökas fram och presenteras på ett
ändamålsenligt sätt
Litteraturutredningen 2012
Förslag Litteraturutredningen:
• SKL förhandlar med förlagen för kommunernas räkning
• föreslår ”[…] att regeringen förtydligar uppdraget i den del som handlar om Libris och anger att KB via den nationella bibliotekskatalogen Libris ska göra litteratur i elektronisk form
tillgänglig för förmedling via det allmänna biblioteksväsendet.”
KB ställer sig positiva till Litteraturutredningens förslag och tillsätter en förstudie för att konkretisera en nationell infrastruktur för e-böcker.
Förstudien Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek (John Augustsson) föreslår att KB I väntan på ett E-boksuppdrag och i linje med
Litteraturutredningens förslag arbetar för att via Libris tillgängliggöra fria e-resurser inkluderat fria e-böcker
Exempel på vad KB gör i e-boksfrågan i väntan på ett eventuellt e-boksuppdrag?
• Fortsätter arbetet inom Digisam – samverkan inom ABM
• Bygger system för digitalisering, förmedling och bevarande – en ny digital plattform
• Fortsätter digitaliseringen – fastställer en digitaliseringsplan
• Bygger upp en ny teknisk struktur i Libris – en förutsättning för att möta bibliotekens önskemål om förmedling av digitalt material
• Arbetar för och med öppen länkad data
• Arbetar med User Experience – att generera mervärden för användaren (konferens - Alla pratar UX 28 - november i Stockholm)
• Arbetar med ett gränssnitt mot digitaliserad dagspress
• Arbetar nära biblioteken i utvecklingen av en digital plattform – exempelvis via Libris styrgrupp, expertgruppen för digitalisering…
