1
Umeå Universitet
Vårdadministrativa programmet
Samverkan kring alkoholism
Kommunen och landstingets delade ansvar
Fördjupningsarbete 7,5 p Camilla Bühlund Camo2009@live.se Vårterminen 2020
2
Abstrakt
Patientlagen (2014:821) finns för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen är behjälplig för att lyfta fram patientens möjligheter att medverka och vara aktiv i den egna vården. Detta fördjupningsarbete belyser samverkan mellan Landstingets beroendeenhet och kommuns arbete för de klienter/patienter som är utskrivningsklara från en akut avgiftning och som oftast är behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen. Metodvalet för fördjupningsarbetet har varit kvalitativa intervjuer med två sjuksköterskor på två olika beroendecenter. Den teoretiska utgångspunkten har varit länsöverenskommelsen om samverkan inom missbruks- och beroendeområdet 2019 i Gävleborgs län samt dess implementering. Resultatet visade att de intervjuade deltagarna upplever att samverkan mellan landsting och kommun fungerar bra men framhåller faktorer som skulle kunna underlätta samt försvåra samverkan. Underlättande faktorer till samverkan är kommunikation och klienten/patientens vilja till förändring. Faktorer som försvårar samverkan är oklarheter gällande ansvarsområde och sekretess.
Nyckelord: Samverkan, Beroendecenter, Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, organisation och regelverk
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Syfte ... 2
1.3 Disposition ... 2
2. Bakgrund ... 3
2.1 Teori ... 4
2.2 Tidigare forskning... 5
3. Metod ... 6
3.1 Val av metod ... 6
3.2 Urval ... 7
3.3 Genomförande ... 8
4. Analys ... 9
4.1 Remissförfarande ... 9
4.2 Samverkan i Gävleborgs län ... 10
4.3 Hinder för samverkan ... 11
4.4 Möjligheter för samverkan... 12
5. Diskussion och Slutsatser ... 14
6. Referenslista... 16
7. Intervjumall ... 17
1
1.Inledning
Alkohol är något som brukas av en större del av den vuxna befolkningen men är även ett folkhälsoproblem i Sverige. Enligt WHO är alkohol idag kopplat till att vara en
”beroendeframkallande sjukdom” där vissa kriterier utmärker sjukdomen.
Samhället har ett tydligt ansvar för medborgarna, ansvaret dela mellan stat, landsting och kommun men med ett luddigt gränssnitt (Cederblom, 2012: 13). Hälso- och sjukvårdslagen 3§
(SFS 2017:30) beskriver landstinget ansvar. Beroendeenheten är en del av landstingets verksamhet som tar emot patienter för att ge stöd och hjälp vid till exempel alkoholproblem.
I Socialtjänstlagen kan man läsa om Kommunens ansvar i 2 kap 1§ (SFS 2001:453), Socialtjänsten är en del av deras verksamhet som kommunerna använder sig utav för att bedriva missbruksvård.
Inom hälso- och sjukvården är alkoholism inte ett rådande begrepp eller diagnos. Här bör man skilja på de olika tillstånden genom att avgränsa missbruk mellan fysiskt, psykiskt eller skadligt bruk av alkohol eller alternativt beroende. Socialstyrelsen (2020) har gjort en svensk versionen av ICD-10-SE där denna beroendesjukdom finns med. ICD-10-SE är en upplaga som handlar om klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem.
Även termen riskbruk används inom sjukvården för att definiera ett riskabelt bruk av alkohol, där personen inte uppfyller kriterier för vare sig missbruk eller beroende.
Ett bruk eller riskbruk är oftast svårt för omgivningen att uppfatta. Detta kan ha att göra med att alkoholen är så accepterad och rådande i vårt samhälle och medför att det oftast inte upptäckts förrän det är väldigt långt gånget i ett missbruk. Att sluta dricka på egen hand kan vara förödande och kan leda till en rad olika abstinenssyndrom. I lättare fall kan detta visa sig genom skakningar, sömnlöshet och ångest men i dom svårare fallen alkoholpsykos som är en form av akut delirium tremens som kan vara livshotande om inte klienten/patienten ifråga kommer till ett sjukhus. För att en alkoholberoendeperson ska få komma till en avgiftning i Gävleborgs Län krävs det en remiss från landstinget, vilket medför rätten till en avgiftningsperiod på 7 dygn.
2
1.1 Problemformulering
Riktlinjer saknas för samverkan mellan landsting och kommun i alkoholrelaterade frågor både gällande vad samverkan innebär och hur det bör gå till. Missbruk av alkohol är ett problem som kräver insatser av olika aktörer. Ett nära samarbete skulle kunna förhindra att klienterna/patienterna hamnar i kläm och inte får den hjälp de behöver eller en uppdelad vård som skulle kunna medföra förlängda väntetider för klienten/patienten som då skulle resultera i en ökad kostnad för samhället. Om den inte hinns med skulle problemområdet då kunna handla om bristande samarbete mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens olika verksamheter.
Att just Gävleborgs region studeras är för att ett avtal har utformats kring Länsöverenskommelse om samverkan inom missbruk- och beroendeområdet i Gävleborgs län 2019.
1.2 Syfte
Syftet med detta fördjupningsarbete är att undersöka hur samverkan mellan kommun och landsting fungerar vid akut avgiftning i Gävleborgs län.
Forskning inom området samverkan mellan landsting och kommunen saknas sedan tidigare.
Tidigare studier av samverkansarbetet hinns med mellan landsting och kommun för en alkoholist under hens akuta avgiftningsperiod, vilket ger en kunskapslucka inom detta område.
1.3 Disposition
I kapitel 2 behandlas bakgrunden till att samverkan uppkommit samt teori och tidigare forskning som är relevant för undersökningen. I kapitel 3 redovisas metodvalet och hur insamlingen har gått till. I kapitel 4 sammanställs den insamlade empirin med hjälp av olika teman. I kapitel 5 förs en diskussion och en slutsats av resultatet och därefter en bifogad bilaga.
3
2. Bakgrund
Behovet av samverkan kom till genom uttryck i propositioner och utredningsbetänkanden, ett förnyelsearbete inom den offentliga sektorn och dess möjligheter att bedriva en framgångsrik välfärd (Cederblom, 2012: 18).
Samhället har ett stort ansvar för medborgarna när det kommer till vårdinsatser och omsorg.
För att underlätta arbetet kan det skapas samverkan mellan de olika huvudmännen som är ämnade att ge ett stöd för landsting och kommun när de vill skapa ett samverkningsavtal (Cederblom, 2012: 13).
Men vad är samverkan och vad kan dessa avtal handla om?
Ordet samverkan blir otydligt för till exempel lagstiftarens förväntningar gällande vad landsting och kommun ska åstadkomma tillsammans. Ordet samverkan kan läsaren förknippa med egen tolkning eller egna erfarenheter på grund utav att det inte finns en exakt definition (Cederblom, 2012: 19).
Behovet av samverkan kom till genom uttryck i propositioner och utredningsbetänkanden, ett förnyelsearbete inom den offentliga sektorn och dess möjligheter att bedriva en framgångsrik välfärd (Cederblom, 2012: 19–20).
När det handlar om samverkansavtal på individnivå bör parterna avgränsa målgruppen och huvudmännen bör beskriva sitt samarbete samt reglera hur detta ska gå till. Huvudmännen måste förbinda sig till att delta i samvekningsarbetet. De största problemen som uppstår i en samverkan är oftast bristande samordning mellan huvudmännen, därav bör det läggas stor vikt vid hur det utformas (Cederblom, 2012:19).
Samverkan som sker kan delas in i vertikal- och horisontell samverkan. Detta har att göra med klienten/patienten och organisationen. Den horisontella samverkan handlar om att organisationerna bör skapa förutsättningar för att kunna få en helhetssyn på individnivå för att kunna skapa någon form av gemensam organisation för samverkan. I detta skede underlättar det för klienten/patienten om organisationerna samlokaliserar sina verksamheter (Cederblom, 2012: 20). I den vertikala samverkan avser man arbetet som huvudmännen utför tillsammans med klienten/patienten. Det är huvudmännen som bestämmer insatserna och förutsättningarna.
Om det finns ett samverkansavtal måste personalen alltid erbjuda klienten/patienten dessa
4
gemensamma insatser men det är upp till klienten/patienten om hen är intresserad av att samverkan ska ske (Cederblom, 2012: 20).
2.1 Teori
När jag läser Länsöverenskommelse om samverkan inom missbruks- och beroendeområdet 2019 om Gävleborgs läns syfte med denna överenskommelse, blir jag nyfiken på hur detta har fungerar när de ska stärka samverkan och förtydliga ansvarsfördelningen mellan Region Gävleborg och länets kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling, oavsett ålder.
I detta område ter sig implementeringen lite annorlunda om man jämför mot nationell sektorspolitik (Vedung, 2016: 42–43). Anledningen till att jag tror att detta område kan bli påverkat är för att när man pratar om alkoholism finns det mycket emotioner med i bilden, därav kan införandet av insatsteknologier har stor betydelse. Insatsteknologi visar tydliga mål och vilken målgrupp som man ska vända sig till, även vilket innehåll som en handläggare ska använda (Vedung, 2016: 42). Insatsteknologier påminner om styrningsrecept, men skillnaden är att insatsteknologierna är specifika och avsedda för vård inom speciella problem som exempelvis beroenden. Detta kan ha att göra med nya metoder och tillvägagångssätt på basnivå inom folkhälsan (Vedung, 2016: 42).
Forskningsresultat bör implementeras och detta medför att det inom hälso- och sjukvården finns stora förväntningar på att det ska framkomma nya vetenskapliga rön så att klienterna/patienterna kan erbjudas bästa möjliga vård. Detta handlar i grund och botten om att ge stöd till frontbyråkraterna i deras arbete mot slutmottagarna (Vedung, 2016: 44). För att lyckas anamma forskningsresultat uppstod implementeringsvetenskapen, ett behov för att finna faktorer som inverkar på mötet med klienten/patienten för att implementeringen ska bli bättre (Vedung, 2016: 44).
I denna implementering kan frontbyråkraterna använda sig utav detektorer för dokumentationen om eventuella slutmottagare. Den insamlade datan kan frontbyråkraterna nyttja när det kommer till styrning uppifrån, för att kunna fatta informerande beslut rörande typ och omfång av offentliga insatsteknologier som är riktade till målgruppen. Hela denna överföringsaktivitet kan
5
ses som en implementering (Vedung, 2016: 45–46). En detektorinriktad insatsteknologi är som en större grundintervju, Addiction Severity Index (ASI 2007) som görs för att kunna fånga in klienten/patientens aktuella och tidigare liv. De fakta som speglas ska användas för att skapa en grund för beslut om åtgärder (Vedung, 2016: 47).
Det finns faktorer som kan påverka en implementering och det skulle kunna röra sig om ett stigberoende som har att göra med delar som har att göra med tolkningar, resonerande och handlande hos implementerarna i deras påverkan längre fram i styrprocessen (Vedung, 2016:
55). Det kan finnas svårigheter för förvaltningen att göra ett spårbyte med en ny implementering med en målgrupp vars behov är svåra att ta på i ett tidigt skede vilket medför att det är lättare att göra som man alltid har gjort eller så fortsätter man på det gamla sättet för att man tror att det är det som förväntas, ett så kallat stigberoende (Vedung, 2016: 59). En stor vikt bör man lägga här vid tydliga samverkansavtal och informativa styrmedel där man genom direkt muntlig rådgivning och utbildning kan komma väldigt långt (Vedung, 2016: 76).
2.2 Tidigare forskning
De två professorerna i socialt arbete Anders Bergmark och Lars Oscarsson har skrivit om hur viktig motivationen är när det kommer till vård och behandling av alkohol- och drogmissbrukare. I deras artikel kan man läsa om att motivation är grundläggande för mänskligt beteende.
I nationalencyklopedin definieras motivation som en sammanfattande term för de processer som sätter igång, upprätthåller och riktar beteendet (Nationalencyklopedin, 1995). Det som bör läggas på minnet här är att frågan gällande motivation berör individens hela handlingsrepertoar, speciellt som den i detta fall rör alkohol och patienten/klientens intresse av att upprätthålla sitt missbruk.
En annan betydande del inom detta område är att klienten/patienten kan drabbas av ambivalens.
Detta tillstånd kan drabba individen vid ett och samma tillfälle och motstridiga känslor eller värderingar beträffande exempelvis alkoholen. Det går även att förklara med att säga att ambivalens konstitueras av en konflikt mellan olika motiv, en så kallad motivationskonflikt.
6
Hur klienten/patienten ser på sina problem visar sig i klientens/patientens upplevelse av hjälpbehov och hens inställning till behandlingsform samt dennes erbjudanden om behandling (Bergmark och Oscarsson,2016:196, 206–208).
3. Metod
I detta kapitel beskriver jag vilken metod jag har valt att använda för att samla in information till empirin samt mitt urval och hur undersökningen genomförts.
Jag har valt att göra en kvalitativ studie med fasta frågeställningar. Jag har använt mig utav en form av semistrukturerade intervjuer, där jag strategiskt valt mina informanter som jag ska intervjua (Esaiasson, 2012: 260).
3.1 Val av metod
I min kvalitativa samtalsmetod har det varit lätt att fånga upp och notera oväntade svar som har framkommit under intervjuns gång. Detta har att göra med hur människor tänker och vad de upplever kring saker. Detta har underlättat för mig när det kommer till samspel mellan intervjuaren och intervjupersonen. Inför mina intervjuer har jag förberett mig genom att tänka igenom frågeställningarna som jag söker svaret på men utan ett strikt mönster att följa utan det är samtalet som kommer att ange ordningen på frågorna. Detta grundar jag på att det handlar om att försöka synliggöra “fenomenet” i mina problemformuleringar (Esaiasson, 2012: 251–
252). Fördelarna med samtalsintervjuer är att det ger möjligheter att ställa följdfrågor, speciellt när det finns kunskapsluckor inom det valda ämnet (Esaiasson, 2012: 253).
För att komplettera intervjuerna har jag använt mig utav Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Samverkan för patienter och brukares välbefinnande, Missbruks- och beroendevården och Region Gävleborg Länsöverenskommelse om samverkan inom missbruks- och beroendeområdet 2019.
7
IVO´s artikel beskriver de vikten av att det finns en god samverkan och vilka utmaningar som var störst för verksamheter och hälso- och sjukvården (IVO, 2016: 8–9) medan Region Gävleborg har ett syfte med deras avtal, där det ingår att stärka samverkan och förtydliga ansvarsfördelningen mellan Region Gävleborg och länets kommuner.
3.2 Urval
Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer med två sjuksköterskor på två olika beroendemottagningar i Region Gävleborg.
Det finns ett flertal andra yrkesgrupper på beroendecentrum men tyvärr under dessa omständigheter med Covid -19 har jag “bara” lyckats få kontakt med två av remissföreskrivand på var sin enhet. Valet av yrkesgrupp är den mest lämpade att basera urvalet på och det har att göra med att det är den personen som klienten/patienten möter kontinuerligt.
I min informantundersökning har jag försökt få svarspersonerna att ge mig de verktyg jag behöver för att återge en bild av deras verklighet, i det avseende som handlar om deras arbete, som i mitt fall skulle handla om ett remissförfarande och dess tillvägagångssätt. Jag vill kunna återge en skildring av ett händelseförlopp, hur det egentligen fungerar när en samverkan ska implementeras på sju dygn (Esaiasson, 2012: 227).
I denna metod har jag inte behövt ställa samma frågor till båda personerna, vilket är en fördel om man skulle vilja ställa följdfrågor för att komplettera intervjuerna (Esaiasson, 2012: 228–
229).
Samtalsintervjun har utgjort grunden för min datainsamling. Detta har att göra med urval av intervjupersoner och dess mål och inriktning (Esaiasson, 2012: 252). En viktig del i denna metod är att man knyter an till problemställningen. Detta hjälper till att hålla samtalet levande vilket medför att intervjupersonerna vill berätta mera (Esaiasson, 2012: 264).
I min samtalsintervju har jag försökt hålla frågorna korta men där svaren blir längre och mer reflekterade för att få en beskrivning av de båda sjuksköterskornas verklighet (Esaiasson, 2012:
264).
8
Mitt mål med att håll samtalsintervjuer är att fånga in personernas olika uppfattningar i en kvalitativ bemärkelse som har att göra med kvaliteter och inte kvantiteter (Esaiasson, 2012:
230).
Eftersom jag har hittat en kunskapslucka om samverkan mellan landsting och kommun hinns med på en avgiftningsperiod på 7 dygn, har jag intervjuat två personer som besitter stor kunskap inom området och även har en överblick över hela händelseförloppet. Här var det av stor vikt att intervjun flöt på och min utmaning var att fånga in deras tankar (Esaiasson, 2012: 259).
Jag vill styrka mitt val av informanter med att dessa personer har lång erfarenhet inom området och dess utveckling (Esaiasson, 2012: 260). Informanterna som jag har använt mig utav är personer som har närhet till det jag vill studera och har därmed kunskaper om hur verkligheten är utformad inom ett särskilt område (Esaiasson, 2012: 83). En annan anledning till att jag väljer denna metod med samtalsintervjuer är på grund av vår rådande situation med Covid-19. Om vi inte hade befunnit oss i denna situation hade jag gärna intervjuat flera.
3.3 Genomförande
Två samtalsintervjuer genomfördes under maj månad via telefon med respektive sjuksköterska på två olika beroendecentrum i Gävleborgs län. Intervjuerna som jag genomförde var både strukturerade och semi-strukturerade intervjuer. Med detta menar jag att respondenterna fick samma frågor i grund och botten men beroende på deras svar kunde jag be intervjupersonerna att utveckla sina svar eller så ställde jag en följdfråga, med det menar jag att det har skett ändringar som kan ses som inslag av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har varit avgörande för mitt uppsatsarbete.
9
4. Analys
Detta kapitel innehåller en redovisning och en analys av intervjusvaren, som knyter an till denna studies frågeställningar.
På grund av att jag ville ha möjlighet att ställa frågor till intervjupersonerna som kan upplevas som känsliga har jag av etiska skäl valt att anonymisera mina båda intervjupersoner. De två informanterna har därför fått benämningen Intervjuperson 1 och 2.
4.1 Remissförfarande
Det finns olika roller och ansvarsfördelning mellan beroendeenheten och socialtjänsten i arbetet med människor som har missbruks- och beroendeproblematik.
Båda intervjupersonerna har liknande berättelser när det kommer till en remiss angående avgiftning för en alkoholist.
När en klient/patient kommer till Beroendecentrum (BC) och är i behov av hjälp tas först en status på klienten/patienten, där är graden av abstinens som mäts och det är den graden som bestämmer vårdnivån, om klienten/patienten ska abstinensbehandlas i öppenvård eller i slutenvård. När klienten/patienten söker för sina alkoholproblem har hen oftast redan påverkats på ett eller flera sätt och har oftast redan etablerat en kontakt med socialtjänsten. Annars ber intervjupersonerna klienten/patienten att ta kontakt med sin vuxenenhet.
Om individen i denna hjälpsökande situation inte får rätt hjälp med avgiftning (abstinensbehandling) och på egen hand försöker sluta dricka kan individen utveckla alkoholpsykoser. En form är delirium tremens, även kallad dille. Det kan i detta sjukdomstillstånd uppstå följder som till exempel blödning i huvudet. Ett delirium inträder ofta på den andra eller tredje alkoholfria dagen och tillståndet varar i några dygn. Delirium innebär dysfunktion i hjärncellerna och hela nervsystemet som en följd av ett häftigt drickande som plötsligt upphör.
När man tittar på andra typer av missbruk som exempelvis amfetamin eller kokain finns det oftast ett större psykiskt beroende än ett fysiskt beroende detta medför att det inte föreligger
10
samma oro kring övriga sinnesförändrande substansmissbruket. Därför hinner oftast individen ringa sin vuxenenhet för att etablera en kontakt inför en eventuell avgiftning och för att en samordnad individuell plan (SIP) ska skrivas. En person med alkoholberoende kan uppleva abstinenssymtom inom sex till åtta timmar efter ett långvarigt alkoholintag som plötsligt minskar kraftigt eller stoppas. Varför det finns en större oro och en snabbare åtgärd är för att alkoholistens kan utveckla ett delirium som i värsta fall kan vara livshotande. Därför kan hen läggas in på avgiftning innan en önskad kontakt med vuxenenheten skett. I sådana fall sker kontakten med ansvarig handläggare efteråt.
Intervjuperson 2 förklarar att skillnaden mellan den abstinens som följer av alkohol och den abstinens som följer av andra beroenden gör att alkoholabstinens är akut prioriterad är att denna kan leda till allvarliga abstinensrelaterade komplikationer. Detta är anledningen till att den fastslagna psykosociala planeringen som krävs från socialtjänsten som krävs för avgiftning ska kunna komma ifråga att vid till exempel narkotikaabstinens kan kringgås.
4.2 Samverkan i Gävleborgs län
Dagens fördelning av ansvar motsvarar inte hur kunskapen och behoven har utvecklats. - Beroende av alkohol var inte en social fråga när hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) skapades för 40 år sedan. En del tidigare forskningen kring beroende talar för att missbruk bör behandlas samordnat, men dagens styrande lagarna är svåra att anpassa till alkoholistens behov vilket kan leda till brister i resurser och ojämlikhet i de olika landstings sjukvårdsutbud (Alkohol & narkotika, 2019)
Länsöverenskommelse om samverkan inom missbruks- och beroendevården 2019 Syftet med avtalet är att stärka samverkan och förtydliga ansvarsfördelningen mellan Region Gävleborg och länets kommuner, länsöverenskommelsen är en grund för lokala överenskommelser och handlingsplaner mellan länets kommuner och de berörda enheterna Målet är att genom samverkan tillgodose personer med ett missbruk med vård, stöd och behandling oavsett ålder (Länsöverenskommelse. 2019: 3).
11
Beroendeenhetens perspektiv
Båda intervjupersonerna menar att det är en förutsättning att god samverkan finns för att kunna hjälpa klienten/patienten med hens missbruk- och beroendeproblematik. Det kan förekomma svårigheter i samverkan med andra organisationer om de inte kan arbeta parallellt med varandra som i vissa fall kan vara påfrestande och kan bidra till att klienten/patienten hamnar mellan stolarna. En fördel med samverkan som båda intervjupersonerna uttrycker är att de anser är att man kan ta del av varandras resurser, speciellt om det finns kunskap om varandras arbetsuppgifter.
4.3 Hinder för samverkan
Beroendeenhetens perspektiv
Ett problemområde som togs upp var att klienter/patienter som har en samsjuklighet kan försvåra samverkansarbetet. Intervjuperson 1 förklarar att detta kan ha att göra med att det finns brister på kunskap om vem som ska göra vad och menar att det tyvärr är de är klienterna/patienter som riskerar att hamna mellan stolarna.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
IVO ansvarar för inspektionen för vård och omsorg och genom olika tillsyner ser de till att omsorgstagaren får en säker vård. IVO belyser att ett riskområde är när samverkan brister och det har att göra med att den inte är strukturerad vilket då oftast leder till att enskilda personer kan fastna mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten vilket kan medföra att motivationen tappas (Samverkan för patienter och brukares välbefinnande. 2016: 9).
Sekretess
Enligt Intervjuperson 1 kan samverkan påverkas av sekretess. Behandlaren bör tillsammans med klienten/patienten skriva ett avtal om sekretess. Detta kan leda till att
samverkan försvåras mellan de olika parterna. Ett exempel som togs upp av intervjuperson 1 är när klienten/patienten är i behov av olika insatser och verksamheterna behöver ha ett samarbete kring klienten/patienten. Detta kan endast göras om klienten/patientens godkännande finns.
Detta är en förutsättning för att kunna ha en fungerande kommunikation i samverkan mellan parterna.
12
Intervjuperson 1 menar att en god samverkan inte bara är ett gott samarbetet mellan
organisationer, utan det krävs även en villighet från klienten/patienten att hen även är villig att samarbeta.
Ansvarsfördelning
Den traditionella missbruksvården, reglerad i socialtjänstlagen med kommunens socialtjänst som går att säga är i otakt med kunskapsutvecklingen. Medicinsk vård av läkare får inte ges av kommunen och när vi ser på individer i behov av hjälp faller de ofta mellan stolarna när det kommer till insatser från socialtjänsten och landstingens sjukvård.
Detta visar att huvudmännens ansvar med lagen om missbruks- och beroendevård behövs för att komplettera Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvården (HSL). Ett enkelt sätt att förklara det på är att Landstinget ska ansvara för tillnyktring, abstinensvård och behandling medan kommunen ska ansvara för stöd och en eventuell behandling är att hjälpa patienten att acceptera sjukdomen, träna på de som behövs för att leva ett nyktert liv samt att vid behov delta i långvariga behandlingsupplägg och självhjälpsprogram. Intervjuperson 2 påtalar detta och menar att om samverkan blev tydligare och lättare exempelvis med samma kassa för missbrukare så borde det göra så att förbindelser i ansvarsfördelningen även blir bättre.
4.4 Möjligheter för samverkan
Beroendeenhetens perspektiv
Intervjuperson 1 säger att en gemensam kassa för denna målgrupp skulle underlätta väldigt mycket i denna fråga. Intervjuperson 1 berättar att en stor förbättring skedde när kommunens öppenvård flyttade till intilliggande lokaler varav detta förbättrade deras samverkan.
Länsöverenskommelse om samverkan inom missbruks- och beroendevården 2019
En positiv effektiv vård förutsätter att brukarnas erfarenheter, kunskaper och önskemål tillvaratas på individ-, verksamhets- och länsnivå. Det underlättar om brukare görs delaktiga på olika nivåer i sammanhanget, vilket innebär att det är individens erfarenhet, kunskap och önskemål som en del i utredning, bedömning, val av insats och
behandling. För att säkerställa att vård, stöd och behandling kommer den enskilda individen till nytta och är kostnadseffektiv krävs ändamålsenliga systematiska
13
uppföljningar. Med detta menas det att regelbunden uppföljning och dokumentation av behov, insatser och resultat bör ske för enskilda individer med sammanställning på gruppnivå i syfte att förbättra verksamheten. (Länsöverenskommelse 2019: 8–9).
Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
IVO anser att samverkan mellan olika verksamheter är viktig och speciellt när vård och omsorgen kommer från olika aktörer. Det som IVO anser skulle underlätta vid samverkan är rutiner. I detta ingår dokumentation och egenkontroll. Detta har att göra med att beslut som föranleder olika insatser och metoder för att granska verksamheten. IVO har visserligen överseende med att kommunerna inte har en övergripande allmängiltig rutin i missbruksärenden men råder då istället kommunerna att hitta lösningar för varje enskilt fall. (Samverkan för patienter och brukares välbefinnande 2016: 7).
Motivation
En förklaring av ordet motivation utifrån ett psykologiskt perspektiv är viktigt för
att förstå ett beteende och dess orsaker. Ordet härstammar från det latinska ordet motivare, med innebörden att röra sig. Inom det psykologiska används det för att förklara hur inre faktorer får människor att röra sig mot ett specifikt mål.
Motivation kan därför beskrivas som en inre process som påverkar ett beteende i en viss riktning, samt beteendets styrka och uthållighet. Det är därför det är av så stor vikt att klienten/patienten inte tappar sin motivation under vägens gång
(Bergmark och Oscarsson 2016: 196).
14
5. Diskussion och Slutsatser
Gerhard Larsson skriver i en artikel i tidningen Alkohol & Narkotika att det är beklaglig att missbruksvården inte uppfattas som tillräckligt attraktiv. Detta går att se genom att nio av tio med alkoholproblem helst vill söka hjälp hos sjukvården, medan endast en av tjugo helst söker hjälp hos socialtjänsten (Alkohol & Narkotika, 2019).
Denna samverkan blir en viktig del för individen på grund av att både vård och behandling är engagerade. Detta gör att aktörerna bör vara medvetna om vilket ansvar de har samt vilket ansvar de andra verksamheterna bistår med i processen. Därav är en viktig utgångspunkt att det finns en bra samverkansprocess. I Gävleborg bör Landsting och kommuner tillsammans med individen upprätta ett SIP-möte (Samordnad individuell plan) som handlar om olika insatser för att individen ska få en helhetslösning, en möjlighet att få sina behov tillgodosedda utifrån hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, det vill säga rätt hjälp i rätt ordning.
För att samverkan ska fungera krävs det inte bara att slutmottagarna förstår vad samverkan innebär, de måste även inneha en vilja att genomföra den. Men även fast slutmottagarna har förstått och är villiga med genomförandet så kan det inte bli lyckat om möjligheterna till att kunna verkställa implementeringen brister (Vedung, 2016: 107–111). Även fast implementeringen lyckas bör de olika verksamheterna inneha rutiner, en god struktur och en förmåga att kunna utvärdera sitt arbete. När detta fungerar kommer det att underlätta arbetet kring individen med att exempelvis vidhålla motivation till att återfå ett nyktert liv.
Hur vet man vad som är bäst för individen? Det är svårt att säga när det kommer till alkoholism.
När det uppstår ett akut läge för en alkoholist skulle det kunna medföra att kommunen slakar efter i sin samverkan med landstinget och individen. Det skulle kunna leda till att individen tappar sin motivation för att bli nykter och efter avgiftning går ut och fortsätter sitt drickande i en nedåtgående spiral som eventuellt nästa gång kanske orsakat ännu större konsekvenser.
Redan i dag under vår rådande covid -19 pandemi kan man läsa om att systembolagets försäljning i Sverige har ökat och därmed finns även en oro hos folkhälsomyndigheten vad detta kan bidra med under den närmsta framtiden. Samtidigt rekommenderar WHO sina medlemsstater att göra tre åtgärder för att motverka alkoholens skadeverkningar. Åtgärderna handlar om höga priser, begränsad tillgång och en begränsad alkoholreklam. Sverige har sedan länge redan åtgärdat WHO´s rekommendationer men Sverige kan ändå se oroande ökning av
15
försäljning under denna pandemi. Alkoholen drabbar inte bara individen utan även samhället på ett flertal olika sätt och den är kostsam för hälso- och sjukvården (Älskade alkohol 2019).
På grund av detta är det extra viktigt att det skrivs avtal mellan landsting och kommuner i hela landet med tydliga riktlinjer gällande kommunernas stora ansvar kring just denna målgrupp, vilket har att göra med bra rutiner kring skedet akut avgiftning, för att snabbt kunna hitta lösningar för varje enskilt fall för att de ska kunna hinna ikapp den eventuellt missade tiden.
Resultaten av studien visar hur betydelsefull ett förtroendeskapande är mellan samverkande parter. Studien lyfter fram viktiga förutsättningar för att samverkan ska fungera och lyckas med att leda till att individen får ett nyktert liv efteråt. Resultatet visar att det finns brister på förtroende mellan landsting och kommun som kan skapar hinder för samverkan, vilket i förlängningen kan påverka individens framgång i negativ mening.
Ett utav de hinder som kan anses som en brist är bemötandet samt förekomsten av olika uppfattningar om hur samverkan ska se ut och kan ge företeelser som påverkar klientens möjligheter att nå ett nyktert liv.
Resultaten i studien visar på ett behov i både landsting och kommuner av kompetens som möjliggör för en snabbare upptagning av den placerade klientens behov, dels handledning för exempelvis socionomerna rörande bemötande, dels relationsskapande inom landstinget mellan personal och klient/patient.
Det slutgiltiga är ändå om man vrider och vänder på problemet fram och tillbaka så föreligger det största ansvaret ändå staten och dess implementering, det borde vara deras förpliktelse att skapa tydliga regler kring samverkan. Det skulle ge en ekonomisk vinning gällande medborgarnas hantering av alkoholen och dess samsjuklighet. Tydligare regler och ramar skulle även vara preventiv gällande den gruppen i vårt samhälle som idag lättare faller mellan stolarna av olika anledningar. Staten har förtydligat reglerna för arbetsplatserna, genom att stödja arbetsgivarens med att förebygga riskbruk, missbruk och beroende samt en förbättring till insatser inom arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen, vilket kan medföra möjligheterna till bibehållen anställning och rehabilitering till arbete (SOU 2011:35), och det skulle underlätta om detta även skedde för samverkan.
16
6. Referenslista
Bergmark, Anders, Oscarsson, Lars. 2016. Behandlingsmotivation och tvångsvård.
Socialvetenskaplig tidskrift Volym 6 nr 3 (1999). 4 februari.
https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15418 (hämtad 2020-05-25)
Cederblom, Fredrik. 2012. Samverkan mellan kommuner och landsting: idéer för vård- och omsorgsområdet. 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik
IVO. 2016. Samverkan för patienter och brukares välbefinnande Missbruks- och beroendevården
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2016/samverkan-for- patienter-och-brukares-valbefinnande-missbruks-och-beroendevarden-rapport.pdf
(hämtad 2020-05-25)
Larsson, Gerhard. 2019. En halv miljon behöver ny lag. Alkohol & Narkotika. 28 mars.
https://www.alkoholochnarkotika.se/opinion/en-halv-miljon-beroende-behover-en-ny-lag/
(hämtad 2020-05-25)
Motivation. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&s=l%c3%a5ng&q=motivation (hämtad 2020-05-25) Region Gävleborg. 2019. Länsöverenskommelse om samverkan inom missbruks- och beroendeområdet 2019. Gävleborgs län
file:///C:/Users/Georg/Downloads/L%C3%A4ns%C3%B6verenskommelse%20om%20samverkan%20inom
%20missbruks-
%20och%20beroendeomr%C3%A5det%202019.%20G%C3%A4vleborgs%20l%C3%A4n%20(2).pdf
(hämtad 2020-05-25)
Socialstyrelsen, 2007, Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem.
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/missbruk-och- beroende/ (hämtad 2020-05-25)
SOU 2011:35, Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevård. Diskussionspromemoria av missbruksutredningen. Stockholm Statens offentliga utredningar.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2011/04/sou-201135/
(hämtad 2020-05-26)
Vedung, Evert (2016). Implementering i politik och förvaltning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Älskade alkohol! 2019. Sveriges Television, SVT 3 Maj 2020. Tillgänglig: SVT play
https://www.svtplay.se/video/26498422/alskade-alkohol (hämtad 2020-05-18)
17
7. Intervjumall
Mina intervjuer har bestått av tre grundfrågor:
-Hur går ett remissförfarande till när en ny klient/patient kommer till er för att söka hjälp?
-Hur upplever sjuksköterskan på beroendemottagningen att samverkan mellan landsting och kommunen fungerar?
-Finns det faktorer som skulle kunna underlätta processen mellan olika organisationer?
Under intervjun har sjuksköterskan fått följdfrågor beroende på vad hen har gett för svar.
