Emilie Feuk Rapport: 2017:4
Miljöförvaltningen
Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona
2016
Sammanfattning
Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar utförts i Landskrona med syftet att övervaka mäng- derna av olika metaller i fallande stoft samt dess spridning. I staden finns industrier med känt höga emissioner av metallhaltigt stoft. Provtagning utförs en gång per månad vid sex olika mät- stationer, ”Hilleshög”, ”S:a Bergsöe”, ”ScanDust”, ”Sydpunkten”, ”Vallgården” (ny central mät- plats som tillkom under 2013) och södra Hamnbassängen (ny mätplats vid industirområdet som tillkom 2016). Proverna analyseras med avseende på sju olika ämnen (bly, kadmium, krom, zink, nickel, koppar och antimon) samt total stoftmängd. Stoftet i Landskrona karaktäriseras av fram- förallt bly och zink då mängderna av dessa tungmetaller är väldigt höga jämfört med andra stä- der.
Bly
Nedfallet av bly är störst vid ”S:a Bergsöe” och ”ScanDust”. Vid provpunkt ”ScanDust” har blynedfallet 2016 fördubblats jämfört med 2015. Provpunkt ”S:a Bergsöes” värden för bly har ökat något från året innan.
Nickel
Provpunkt ”Sydpunkten” visar på fortsatt höga nedfallande stoftvärden för nickel. Även den nya provplatsen Södra Hamnbassängen visar på höga värden.
Kadmium
Provpunkt ”Sydpunkten” visar på högst nedfallande stoftvärden för kadmium.
Koppar
När det gäller koppar, så visar årets mätning på återigen höga kopparvärden för provplats
”Sydpunkten”, men högst värden visade provplats Södra Hamnbassängen.
Zink
Där visar provplats ”Sydpunkten” och ”Södra Hamnbassängen” på höga värden.
Krom
Detsamma gäller för krom, där det högsta värdet är vid ”Sydpunkten” och ”Södra hamnbas- sängen”.
Fördelningen av vindriktningen och vindhastigheten styr till stor del var nedfallet av stoft hamnar. Den förhärskade vindriktningen under året var västlig följt av nordlig. Blymängderna vid de olika mätstationerna har varierat mycket genom åren. De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet 2016, var ca 87 gånger större vid mätpunkten ”ScanDust” och ca 52 gånger större vid mätpunkt ”S Bergsöe” i jämförelse med mätstationen ”Hilleshög” i norra delen av tätorten. Blynedfallets maxvärde för Landskrona 2016 var nästan ca 540 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Hallahus vid Söderåsen.
Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätning- arna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöåtgärder på industrierna och på kommunala verksamheter ger.
Syfte
Projektet syftar till att bevaka miljötillståndet i Landskrona med avseende på metallförore- ningar samt att kontrollera resultaten av miljöförbättringar inom industrin och kommunala verksamheter.
Bakgrund
Luftkvalitén i Landskrona
Landskrona har framförallt en stor industriverksamhet, men även en relativt hög trafikbelast- ning, vilket har resulterat i att staden under lång tid haft problem med förhöjda halter och spridning av tungmetaller i luften. För att kunna övervaka mängderna och spridningen från ovan nämnda källor har kontinuerliga mätningar av fallande stoft genomförts sedan 1988 där flertalet tungmetaller analyseras.
Mätprogrammets omfattning
Mätlokaler & mätparametrar
När mätningarna startades 1988 utfördes övervakningen vid åtta olika lokaler, men sedan 1998 har antalet reducerats till sex (se figur 1). Fyra av lokalerna, ”S:a Bergsöe”, ”ScanDust”
”Sydpunkten” och södra Hamnbassängen (ny sedan 2016), är belägna i ett område som karak- täriseras av tung industri. Den femte, ”Hilleshög”, återfinns norr om stadskärnan och den sjätte, ”Vallgården” som ligger centralt i Landskrona är en ny mätstation från och med 2013.
Stoft från mätstationerna analyseras med avseende på bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), zink (Zn), nickel (Ni), svavel (S), natrium (Na), kalcium (Ca) och antimon (Sb).
Figur 1: Mätplatser
Mätmetodik
För insamling av fallande stoft används en NILU-nedfallstratt (se figur 2). Instrumentet består av ett cylindriskt plastkärl som är placerat i en stålram. Kärlet innehåller en liten mängd vätska för att kunna ”binda” torrdepositionen, men den huvudsakliga uppsamlingen av stoft sker genom våtdeposition. Instrumentet exponeras i en månad varefter insamling av proven sker. Två månaders prover slås samman till ett prov före analys. Tolv månaders exponering resulterar således i sex stycken tvåmånadersprov. Proven analyseras med avseende på total stoftmängd samt de ämnen som nämns i föregående stycke. Metallerna analyseras med hjälp av ICP-MS.
Figur 2: Nedfallstratt
Meteorologisk data
Diagram 1*. Visar en vindros över året 2016
*Vindros som visar % fördelningen av vindarna under perioden 2016-01-01 till 2016-12-31.
Vindfrekvens från cirkelns mittpunkt och ut till den yttersta ringen motsvarar 8 %.
Var nedfallet är störst styrs till stor del av vindriktningen under mätperioden. Enligt vindrosen för Landskrona under perioden den 1 januari 2016 till den 31 december 2016, var den enskilt förhärskande vindriktningen västlig (ca 34 %), följt av nordlig (ca 27 %) och för syd (ca 22
%) samt östlig (ca 17 %).
Resultat
Stoftsammansättning
I diagrammen nedan följer en översikt av sammansättningen av tungmetaller i stoft under år 2016 i snitt per månad.
Figur 3. Provplats Hilleshög (utkanten av staden) Figur 4.Provplats S:a Bergsöe, på industriområdet
Figur 5. Provplats ScanDust, på industriområdet Figur 6. Provplats Sydpunkten, på industriområdet
Figur 7. Provplats Vallgården, i centrum Figur 8. Provplats Södra Hamnbassängen, på industriområdet
Vid mätstationen ”S:a Bergsöe” och ”Scandust” består stoftsammansättning till största del av bly samt en noterbar andel zink (figur 4 och 5). Vid mätstationen ”Sydpunkten” och ”södra hamnbassängen dominerar zink följt av bly och koppar (figur 6 och 8). ”Hilleshög” och
”Vallgården” har klart mindre nedfall av alla tungmetaller jämfört med de andra mätstationer- na som ligger inne på industriområdet.
Trenddiagram – år (OBS! olika skalning i diagrammen)
I trenddiagrammen nedan finns mätresultat från 1988 till 2016 inkluderade för alla fem mät- stationerna. Värdena är uttryckta i mg/m2 och är det sammanlagda nedfallet under ett år.
Figur 8. Trenddiagram över nedfallet av bly i stoft per år under perioden 1988-2016.
Som tidigare nämnt är nedfallet av bly som störst vid ”ScanDust och ”S:a Bergsöe” och har varit så sedan mätningarna började 1988. Under 2016 står ScanDust för högre blyhalter än provplats ”S:a Bergsöe”. Så var det även under åren 2010, 2012 och 2013, då blynedfallet var högst vid mätplats ”ScanDust”. Blymängden har varierat mycket under mätperioden. Under år 2010 påvisades fördubblade blyvärden på provplatsen ”ScanDust”, jämfört med de tre föregå- ende åren. 2013 var värdet nästan dubbelt så högt jämfört med 2012 och 2014 minskade vär- det till en fjärdedel jämfört med 2013. Orsaken till dessa skiftningar under de senaste åren är inte känd.
Figur 9. Trenddiagrammet visar den summerade blymängden per år för de tre mätstationerna som ligger i indu- striområdet (”S:a Bergsöe”, ”Sydpunkten” och ”ScanDust”).
Den totala mängden nedfallet bly per år har varierat kraftigt vid de tre mätstationerna som ligger på industriområdet, sedan början på 2000-talet (figur 9).
Figur 10. Trenddiagram som visar det summerade årsmedelvärdet blynedfall i området kring Boliden Bergsöe och ScanDust.
Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid ”S:a Bergsöe” och ”ScanDust” under perioden 1990-2016 (26 år) är 145 mg/m2. För perioden 1990-2000 (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 131 mg/m2 och under perioden 2012-2016 (5 år) var det 118 mg/m2.
Figur 11. Trenddiagram över nedfallet av nickel i stoft per år under perioden 1988-2016.
Från starten vid 1988 fram till 2000 dominerade nickelmängderna vid ”ScanDust”, men från 2001 till 2015 så uppmäts de högsta nickelmängderna vid ”Sydpunkten” (figur 11). Vid mät- station ”Sydpunkten” kan en topp observeras vid år 2001. Under 2014 var det mycket små skillnader i de uppmätta nickelmängderna för ”S Bergsöe”, ”Scandust” och ”Sydpunkten”.
För år 2015 uppmättes höga nickelmängder vid ”Sydpunkten”, så höga värden har inte för- kommit sedan mätningen startade 1988. Även 2016 var nickelvärdena höga för provplats
”Sydpunkten” och för den nya provplatsen Södra Hamnbassängen.
Figur 12. Trenddiagram över nedfallet av kadmium i stoft per år under perioden 1988-2016.
Kadmiumnedfallet ligger på relativt låga nivåer jämfört med flera av andra uppmätta metaller.
Nedfallet under åren 2012 och 2013 var väsentligt högre än de närmaste sex föregående åren.
2014 års nedfall var de lägsta nivåerna sedan mätningarna började 1988. 2016 var det prov- plats ”Sydpunkten” och ”Södra Hamnbassängen” som uppvisade störst nedfall av kadmium.
Figur 13. Trenddiagram över nedfallet av koppar i stoft per år under perioden 1988-2016.
Nedfallet av koppar har gått lite i vågor under årens lopp (figur 13). Från 1988 fram till 1991 fick alla provplatser relativt mycket nedfall för att sedan från 1992 till 1998 sjunka till en rela- tivt låg nivå. 1999 till 2002 ökade alla provplatsers nedfall igen för att 2006 vara nere vid samma låga värden som 1992-1998. Efter denna period har alla provplatser varit relativt sta- bila förutom ”Sydpunkten” som haft några år med stora mängder. Värdet för 2011 ansågs vara relativt högt på ”Sydpunkten” men 2012 är värdet betydligt högre, nästan 4 gånger högre än under 2011. Under 2013 och 2014 har nedfallet av koppar på ”Sydpunkten” avtagit något igen, för att därefter öka igen. Provplats ”Södra Hamnbassängen” är ny för 2016 och visar på höga halter av kopparnedfall.
Figur 14. Trenddiagram över nedfallet av zink i stoft per år under perioden 1988-2016.
Mängden nedfall av zink har två tydliga trender genom åren (figur 14). Från 1988 till 1999 dominerade zinkvärdena på provplats ”ScanDust” för att sedan under år 2000 avta och däref- ter uppvisa ihållande relativt låga värden. Från 2001 till 2012 är det istället ”Sydpunkten” som haft mest nedfall av zink. 2013 och 2014 har värdena minskat för samtliga provplatser och värdena för ”S Bergsöe”, ”Scandust” och ”Sydpunkten” skiljer sig inte åt lika mycket. 2015
och 2016 års mätning visar väldigt höga zinkmängder vid ”Sydpunkten” och den nya prov- platsen ”Södra Hamnbassängen”.
Figur 15. Trenddiagram över nedfallet av krom i stoft per år under perioden 1988-2016.
Nedfallet av krom har samma trend som zink i form av två tydliga trender (figur 14). Från 1988 fram till 1999 hade ”ScanDust” mest nedfall av zink för att sedan från 2001 sjunka och därefter uppvisa ihållande relativt låga värden. Från 2001 till 2012 är det istället vid ”Syd- punkten” som de största mängderna kromnedfall uppmätts. 2013 och 2014, har även ”Syd- punktens” värde stabiliserats på en låg nivå. 2015 och 2016 års värde har liksom för zink ökar kraftigt från föregående år och är det högsta krommängderna sedan mätningen startade 1988.
Det kraftigt ökade uppmätta nedfallet av nickel, zink och krom vid mätpunkt ”Sydpunkten”
kan eventuellet förklaras med att denna mätplats för 2015 var tvungen att flyttas ca 100 m närmare Befesa ScanDust.
Årsdeposition – senaste 5 åren (OBS! olika skalning i diagrammen) I figurerna nedan redovisas det totala nedfallet av aktuella ämnen under åren 2012-2016. Det verkliga nedfallet för mätplats ”ScanDust” är något högre än det uppmätta, eftersom det sak- nas 2 månaders mätdata för den provplatsen.
Figur 16. 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016 års deposition av bly
Det man kan sammanfatta från resultaten av blymängderna de senaste 5 åren (figur 16) är att blymängden varierar mycket både på provplats ”S Bergsöe” och ”ScanDust”. Värdena för provplatserna ”Hilleshög” och ”Sydpunkten” är relativt låga och har inte förändrats så mycket de senaste åren. Från 2008 fram till 2015 har Boliden Bergsöe genomfört åtgärder för att minska den diffusa damningen (som till stor del består av bly) från företaget och 2009 hade mängden bly blivit mindre vid ”S:a Bergsöe”. Samtidigt ökade blynedfallet vid ”ScanDust”
kraftigt under 2013. Under 2014 och 2015 har mängderna sjunkit för ”S Bergsöe” och inte minst för mätplats ”ScanDust”. 2016 har provplats ”ScanDust” nedfallsvärde fördubblats.
Figur 17. 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016 års deposition av nickel
De senaste 5 år har nickelmängden vid främst ”Sydpunkten” varierat kraftigt (figur 17). De övriga mätstationerna har haft en relativt stabil mängd nedfall av nickel under samma period.
Under 2015 och 2016 är nickelmängderna markant mycket högre än åren tidigare, vid ”Syd- punkten” och ”Södra Hamnbassängen”.
Figur 18. 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016 års deposition av kadmium
Kadmiumnedfallet har varierat mycket de senaste fem åren. 2012 och 2013 skedde en ökning i kadmiummängden vid framförallt ”ScanDust” men även vid ”S Bergsöe”. Under 2014 har mängderna sjunkit markant för alla fem mätstationerna. 2015 har kadmiumnedfallet nästan tredubblats vid ”Sydpunkten”, från året innan. 2016 har ”Sydpunkten” och ”Södra Hamnbas- sängen” högst värden.
Figur 19. 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016 års deposition av koppar
Kopparmängderna har inte haft någon tydlig trend på någon av mätstationerna de senaste 5 åren (figur 19). Dock har kopparmängderna vid ”Sydpunkten” varierat väldigt mycket, med mycket höga värden under 2012, 2013 och 2015. 2016 visar den nya provpunkten för året på högst värden.
Figur 20. 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016 års deposition av zink.
Zinkmängderna följer samma otydliga trender som kopparmängderna (figur 20) och även för zink är det ”Sydpunkten” som har högst värden och varierar mest i mängderna de senaste 5 åren. 2015 års värde för ”Sydpunkten” är mycket högt. Även 2016 visar ”Sydpunkten” på höga värden liksom ”Södra Hamnbassängen”.
Figur 21. 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016 års deposition av krom.
Krommängderna har varit relativt stabila vid ”ScanDust” och ”S:a Bergsöe” de senaste 5 åren medan mängderna vid ”Sydpunkten” har varierat kraftigt under samma period (figur 21).
2015 har nedfallet av krom varit mycket högt vid ”Sydpunkten”, liksom zink. 2016 visar åter
”Sydpunkten” på höga värden, lika så provplats ”Södra hamnbassängen”.
Trenddiagram – månader (OBS! olika skalning i diagrammen)
I trenddiagrammen som presenteras nedan återfinns månadsvärden för perioden 1988 till 2016. I figur 22 och 23, finns bly- och kadmiumdeposition från mätstationerna ”S:a Bergsöe”
och ”Hilleshög”.
”S:a Bergsöe” har ersatts av ”ScanDust” i figur 24, 25, 26 och 27 som visar trenddiagram för krom, zink, nickel och koppar. Från och med 1993 utförs analyserna på tvåmånadersprov, vilket förklarar att två månader har samma värde efter denna tidpunkt.
Generellt visar mätvärdena en nedåtgående trend fram till 2000-talet för de aktuella ämnena, men därefter kan det inte ses en fortsatt nedåtgående trend med minskande metallmängder.
Under månaden juli 2001 återfinns en topp för ”S:a Bergsöe” vid vilka värdena nästan är tio gånger högre än de föregående månaderna för ämnet. Orsaken var troligtvis branden i Boliden Bergsöes batterilager.
Från 2010 visar diagrammet nedan på sjunkande blyvärden.
Figur 22. Trenddiagram över månadsvärden för bly i nedfallande stoft under perioden 1988-2016.
Figur 23. Trenddiagram över månadsvärden för kadmium i nedfallande stoft under perioden 1988-2016.
Figur 24. Trenddiagram över månadsvärden för krom i nedfallande stoft under perioden 1988-2016.
Figur 25. Trenddiagram över månadsvärden för zink i nedfallande stoft under perioden 1988-2016.
Figur 26. Trenddiagram över månadsvärden för nickel i nedfallande stoft under perioden 1988-2016.
Figur 27. Trenddiagram över månadsvärden för koppar i nedfallande stoft under perioden 1988-2016.
Jämförelse av bly och antimon (OBS! olika skalning i diagrammen)
Mätningarna visar att det finns en tydlig korrelation mellan nedfallet av bly och antimon, utom för mätplats ”Hilleshög” och ”Sydpunkten”. Sambandet visar att den huvudsakliga blykällan är Boliden Bergsöe då de tillsätter antimon till blyet vid raffineringen. Antimon tillsätts kampanjvis till blyet och ej kontinuerligt. Det kan i sin tur förklara att man inte alltid får en tydlig korrelation mellan värdena för bly och antimon.
Diagrammen nedan visar nedfall av antimon med en faktor 10 för att kunna se ev. korrelation med bly (figur 28, 29, 30, 31 och 32).
Figur 28. diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt ”S:a Bergsöe” under 2016.
Figur 29. diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt” ScanDust” under 2016.
Figur 30. diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt ”Hilleshög” under 2016.
Figur 31. diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt ”Sydpunkten” under 2016.
Figur 32. diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt ”Vallgården” under 2016.
Jämförelse med bakgrundsnivåer
För att kunna bedöma hur stor belastningen är i Landskrona jämfört med övriga Skåne måste en representativ bakgrundsnivå fastställas. Tyvärr finns inga bakgrundsmätningar av samma typ som i Landskrona att tillgå. Därför används depositiondata från Hallahus i Svalövs kom- mun som jämförelse (tabell 1). Tidigare låg denna mätplats vid Vavihill i Svalövs kommun.
Jämförelsen avser nedfall i Landskrona under 2016 och deposition vid Hallahus 2016.
Ämne (V) Deposition Bakgrund
Hallahus, Svalöv mg/m2, år (2016)
(H) Nedfall Hilleshög Landskrona mg/m2, år (2016)
Kvot H/V
(M) Nedfall Maxvärde Landskrona mg/m2, år (2016)
Kvot M/V
Pb 0,28 1,87 6,7 151,6 541,4
Cr 0,03 0,52 17,3 14,90 496,7
Cu 0,4 5,82 14,6 60,40 151
Cd 0,02 0,03 1,5 0,50 25
Zn 2,17 14,12 6,5 305,0 140,5
Ni 0,06 0,49 8,2 14,63 243,8
Tabell 1. Jämförelse mellan nedfall i Landskrona 2016 och deposition vid Hallahus i Svalövs kommun 2016.
Jämförelse med andra städer
Kommun Pb
mg/m2, år
Cd
mg/m2, år
Cr
mg/m2, år
Zn
mg/m2, år
Ni
mg/m2, år
Cu
mg/m2, år
Landskrona, maxvärde 2016
151,6,3 0,50 14,90 305,0 14,63 60,40
Landskrona, minvärde 2016
1,87 0,03 0,52 14,12 0,49 5,82
Vallgårdens värde 2016 10,2 0,04 0,83 18,9 0,91 6,78
Malmö (2009/2010)* 0,55* 0,04* 0,35* 15,8* 0,31* 3,3*
Stockholm (2003/2004)**
Stockholm 1995/96
0,48**
2,5
0,01**
0,07
0,22**
0,04
1,61**
31
0,22**
9
0,73**
---
Tabell 2. Jämförelse av data från Landskrona (2016) mot nedfallsmätningar i andra städer.
* mätning av våtdeposition hösten 2009 till hösten 2010
Generellt är maxvärdena för Landskrona högre än för övriga städer (tabell 2). Detta är speci- ellt tydligt för bly, vars värde är avsevärt högre än för någon av de andra städernas. Även krom, zink och kopparmängderna är höga jämfört med de uppmätta värdena i Malmö och i Stockholm 2003/2004. Mätningar centralt i Malmö 2014/15 visar på nedfall i samma stor- leksordning som mätningarna 2009/10. Mätplatsen i Malmö är till sin lokalisering i staden jämförbar med mätplats Vallgården. Värdena tagna från Stockholm avser torrdeposition ut- slaget över hela kommunens area som ett medelvärde per m2 i kommunen. Det medför att dessa värden generellt är lägre än Landskronas värden då de även innefattar stora ytor där tungmetaller inte faller ner i lika stor utsträckning som de ytor som mäts i Landskrona (3 av 5 mätstationer är i industriområde. Mätningarna i Stockholms innerstad 1995/96 är gjord då bly i bensin ännu inte var helt utfasad.
Källor i Landskrona till fallande stoft av tungmetaller
Främsta källan till bly och troligtvis kadmium är batterismältverket Boliden Bergsöe.
ScanDust kan bidra till blynedfall. Möjlig källa för koppar är Öresundsvarvet (OHI). Källa för nickel, zink och krom är främst Befesa ScanDust AB.
Diskussion & slutsatser
Bly är den mest utmärkande tungmetallen i nedfallet i Landskrona. Det fallande stoftet i Landskrona karaktäriseras även 2016 av bly och zink, vilket varit fallet ända sedan mätning- arna påbörjades 1988.
Främsta utsläppskälla för bly är Boliden Bergsöe samt huvudsaklig utsläppskälla för zink be- döms vara ScanDust. Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid ”S:a Bergsöe”
och ”ScanDust” under perioden 1990-2016 är 145 mg/m2. För perioden 1990-2000 (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 131 mg/m2 och under perioden 2012-2016 (5 år) var det 118 mg/m2.
Efter 2001 skedde en förändring i nedfallsmönstret för flera tungmetaller;
- Fram t.o.m. 2001 var blymängderna klart störst vid ”S:a Bergsöe. Efter 2001 ökade nedfallet vid ”ScanDust”.
- Från 2001 och framåt har ”Sydpunkten” fått betydligt större nedfall av både zink och kadmium jämfört med perioden innan 2001.
- För nickel och krom skiftade trenden för vilken mätstation som hade störst nedfall ab- rupt från ”ScanDust” till ”Sydpunkten”.
- Kopparmängderna ökade för alla 3 mätstationer som ligger inom industriområdet efter 2001.
Mätstationen på industriområdet ”Sydpunkten” hade störst nedfall av zink i år
Mätstationen på industriområdet ”ScanDust” dominerades av nedfall av bly och därefter zink Mätstationen på industriområdet ”S:a Bergsöe” hade störst nedfall av bly och därefter zink Nya mätstationen på industriområdet ”Södra Hamnbassängen” hade störst nedfall av zink.
Mätstationen i stadsmiljö ”Vallgården” hade högst nedfall av zink.
Bakgrunds-mätstationen ”Hilleshög” hade högst nedfall av zink.
De uppmätta fallande stoft värdena för bly var under 2016 högre än åren 2015 och 2014.
Provpunkt ”S:a Bergsöes” nedfallande stoftvärden för bly har ökat något sedan 2015, och när det gäller värdena för ”ScanDust” har de fördubblats sen 2015. Provpunkt ”S:a Bergsöes” och
”ScanDust” nedfallande stoftvärden för kadmium har fortsatt varit låga. När det gäller koppar, så har så höga fallande stoft värden återingen påvisats vid ”Sydpunkten”, men högst värden visar Södra Hamnbassängen.
Det kraftigt ökade nedfallet av nickel, zink och krom vid mätpunkt ”Sydpunkten” kan nog till stor del förklaras med att denna mätplats för 2015 var tvungen att flyttas ca 100 m närmare Befesa ScanDust.
Vid fallande stoft undersökningen 2014-2016 har det gjorts en jämförelse av nedfallet av bly respektive antimon vid de olika mätstationerna. Syftet var att ta reda på om det finns något samband mellan nedfallet av bly och antimon, eftersom Boliden Bergsöe tillsätter antimon till blyet vid deras raffinering. Undersökningen visar att det finns en korrelation mellan tungme- tallerna förutom för mätplats ”Hilleshög”. Detta stärker teorin om att Boliden Bergsöe är den huvudsakliga källan till blynedfall.
Vindriktningen styr till stor del var nedfallet av stoft hamnar. Det förhärskade vindriktningen under hela året var västlig (ca 34 %), följt av nordlig (ca 27 %) och för syd (ca 22 %) samt östlig (ca 17 %). En förklaring till förändrat nedfallsmönstret kan vara skillnader i vindrikt- ningsfördelningen över åren.
De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet, var ca 87 gånger större vid mätpunk- terna ”ScanDust” och ca 52 gånger större vid mätpunkt ”S Bergsöe” i jämförelse med än mät- stationen ”Hilleshög” i norra delen av tätorten. Jämförelsen i tabell 1 och tabell 2 visar tydligt på att nedfallet av metaller i Landskrona är kraftigt förhöjt jämfört med depositionen i Halla- hus och med en del andra städer i Sverige. Blynedfallets maxvärde för Landskrona 2016 var ca 540 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Hallahus i Svalövs kommun 2016, till skillnad från 193 gånger högre som det var föregående år. Hallahus är en mätstation vid Söderåsen i Svalövs kommun som är relativt opåverkad av lokala källor. Värdet från Halla- hus är med i rapporten för att ge en uppfattning om bakgrundsvärdet i Skåne. Om man jämför Landskronas maxvärde med andra orter så hade Landskrona ett nedfall som var 276 gånger högre än blynedfallet i Malmö 2009/10, jämfört med 140 gånger högre som det var föregå- ende år.
Mätpunkt ”Vallgården” hade ett årsnedfall av bly som var 5,5 gånger högre än nedfallet för
”Hilleshög”, vars nedfall i sin tur var 7 gånger högre än vid ”Hallahus”. Mätningarna visar att centrala Landskrona är utsatt för ett relativt högt blynedfall. Nedfallet vid ”Vallgården” är ca 18 ggr högre än i Malmö och ca 21 gånger högre än i Stockholm. Sett till avståndsgradienten så bör nedfallet vara mycket högre för bostadsområdena närmare södra industriområdet än vid Vallgården.
Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Generellt var halterna av olika metaller som högst under åren 1988 och 1989, för samtliga mätplatser undantaget nickel, kadmium, zink och krom. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöförbättringar på indu- strierna och kommunala verksamheter ger.
