2007-10-studentrapport-fallande-stoft

(1)

Fallande stoft i Landskrona kommun

- sammanställning av bly och kromhalterna 2001, 2002, samt 2006

Av:

Kristian Pedersen

Ekotoxikologi 2 Vt. 2007

Lunds Universitet

Uppdragsgivare: Miljöförvaltningen Landskrona Kommun

(2)

Förord

Denna rapport utgör en förstudie till kommande sammanställning av metallmängder i fallande stoft i Landskrona kommun under åren 2001, 2002 samt 2006.

Sammanfattning

Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar pågått i Landskrona med syftet att övervaka mängderna metall i fallande stoft. I staden finns industrier med kännt höga emissioner av metallhaltigt stoft. Provtagning utförs en gång per månad, året om på fyra olika stationer och proverna analyseras med avseende på nio olika ämnen samt total stofthalt. I föreliggande rapport presenteras huvudsakligen mätresultat rörande metallerna bly (Pb) och krom (Cr) för åren 2001, 2002 och 2006. Det är känt att nämnda metaller ger upphov till negativa effekter hos människor och flertalet andra organismer.

Vid stationen ”S Bergsöe” uppmättes de högsta blymängderna för alla tre åren. ”Sydpunkten”

stod för de högsta krommängderna 2001 och 2002. År 2006 är dock krommängderna högre för ”S Bergsöe”. Vid mätstationen ”ScanDust” är krom- och blymängderna generellt höga.

”Hilleshög” har lägst värden vid samtliga mätningar för båda ämnena.

Med hjälp av tidigare års sammanställningar har trenddiagram för perioden 1999 till 2006 konstruerats med avseende på bly- och krommängder. Ur diagramen kunde en tydlig trend med minskade krommängder urskiljas för ”ScanDust”. Det omvända förhållandet kunde konstateras för blymängderna vid samma station. Vid ”S Bergsöe” hittades en tendens till ökande blymängder under samma period.

I Malmö och Höganäs har liknande mätningar utförts på metaller i fallande stoft. Resultaten från 2006 års mätningar i Landskrona har jämförts med värden från de två andra städerna.

Jämförelsen av maximumvärden visade att mängderna bly- och krom är höga i Landskrona.

(3)

Syfte

Syftet med denna rapport är att ge en introduktion till problematiken med fallande stoft samt att redovisa situationen för dess bly och krominnehåll i Landskrona under åren 2001, 2002 och 2006. Detta kommer jämföras med tidigare års sammanställningar.

Bakgrund

Luftkvalitén i Landskrona

Landskrona har under lång tid haft problem med förhöjda halter och spridning av

tungmetaller i luften (Länsstyrelsen i Skåne län, 2001). Detta kan i stort härledas till den biltrafik och industriverksamhet som bedrivs inom stadens gränser. För att kunna övervaka mängderna och spridningen från ovan nämnda källor har kontinuerliga mätningar av fallande stoft genomförts sedan 1988 där flera tungmetaller analyseras. Tidigare har även svävande stoft ingått i det fortlöpande mätprogrammet men denna typ av mätningar upphörde 1996.

Viktiga stoftkällor

Nedan följer en kort beskrivning av industrier som är lokaliseade inom Landskrona stad och som är kända utsläppskällor av metallhaltigt stoft.

ScanDust är ett företag som årligen tar emot cirka 55 000 ton metallhaltigt stoft och andra restprodukter från industrier (ScanDust, 2007). Stoftet innehåller främst krom, nickel, zink, bly och kvicksilver som företrädesvis uppkommit vid produktion av rostfritt stål. De återvunna metallerna skickas sedan tillbaka till fabriker för nyproduktion.

Boliden Bergsöe är även det ett metallåtervinningsföretag. Företagets verksamhet består i att återvinna bly ur uttjänta blyackumulatorer och tenn ur tennskrot och är det enda företaget i sitt slag i norden (Bolidenbergsöe, 2007). Boliden Bergsöe producerar årligen cirka 50 000 ton bly och 1200 ton tenn vilket huvudsakligen går till nyproduktion av batterier respektive lödning inom elektronik- och fordonsindustrin.

Öresundsvarvet är ett företag med sin huvudsakliga verksamhet inriktat på reparation och service av färjor samt andra stora fartyg (Öresundsvarvet, 2007). Stoft uppkommer främst vid svetsning, blästring, slipning och från lösningsmedel i färg.

Landskrona hetvattencentral är beläget i södra delarna av Landskrona och kan beskrivas som stadens fjärrvärmenäts hjärta (Landskrona kommun, 2005). De fem pannorna som utgör centralen eldas med olika material, allt ifrån från träflis till sopor.

(4)

Mätprogrammets omfattning

Mätlokaler & mätparametrar

När mätningarna startades 1988 utfördes övervakningen vid åtta olika lokaler, men sedan 1998 har antalet reducerats till fyra (se figur 1). Tre av lokalerna, ”S Bergsöe”, ”Scandust”

och ”Sydspetsen”, är belägna i ett område som karaktäriseras av tung industri.

Den fjärde, ”Hilleshög”, återfinns norr om stadskärnan.

Figur 1. Mätstationer i Landskrona.

Stoft från mätstationerna analyseras med avseende på bly (Pb), kadmium (Cd), kalcium (Ca), koppar (Cu), krom (Cr), natrium (Na), nickel (Ni), svavel (S) och zink (Zn).

Mätmetodik

För insamling av fallande stoft används en nedfallstratt. Instrumentet består av ett cylindriskt plastkärl som är placerat i en stålram. Kärlet innehåller en liten mängd vätska, vatten, för att kunna ”binda” torrdepositionen. Instrumentet exponeras sedan i en månad varefter insamling av proven samt blandning av två månaders torrdeposition sker. Tolv månaders exponering resulterar således i sex tvåmånadersprov. Proven analyseras sedan med avseende på total stoftmängd samt de ämnen som nämts i föregående stycke. Metallerna analyseras med hjälp av ICP-MS.

Bestämmelser kring stofthalter

Det finns för närvarande inga bestämmelser som reglerar hur höga halter av fallande stoft som får förekomma i luft. I rapporten ”Luftundersökning i Piteå 1997/98”, vilken bland annat behandlar mätningar av fallande stoft, hänvisas till ett förslag från SNV (1969), vilket redovisas i tabell 1.

(5)

Tabell 1. Förslag till riktnivåer för fallande stoft.

Stoftnedfall g/m², månad Nedsmutsning enligt Göran Persson, SNV 1969

2-3 Bakgrundsnivå

5-8 Godtagbart i tätorter

10-15 Noteras som nedsmutsande av de flesta människor

> 15 Starkt nedsmutsande och otillfredsställande i bostadsområden Då inga haltbestämmelser finns att tillgå för fallande stoft finns således inga gränser för bly- och krommängder i sådant heller. I förordningen om miljökvalitetsnormer i utomhusluft (SFS 2001:527) regleras dock hur många mikrogram bly som i årsmedeltal får finnas per

kubikmeter luft. Eftersom mätenheterna i föreliggande rapport skiljer sig från de i förordningen uttryckta enheterna är en jämförelse därimellan ej möjlig. Enligt Naturvårdsverket (2007) är dock blyhalterna i dagsläget generellt låga och gällande miljökvalitetsnorm överskrids ej.

Bly och kroms toxikologisk verkan

Bly är en metall som är toxisk för allt levande; från djur och växter till mikroorganismer (Sterner, 2003). Mekanismen bakom dess toxicitet är främst förmågan att komplexbinda till biomakromolekyler. I likhet med andra djur är också människor känsliga för exponering.

Upptagningsmekanismen varierar dock beroende på i vilken form metallen föreligger.

Oorganiskt bly tar sig in i kroppen främst via respiration och födointag medans organiska blyföreningar även kan tas upp via huden (Handbook of Ecotoxicology, 2003). Barn anses, av flera orsaker, vara extra känsliga för exponering av bly. En anledning är att denna grupp har sämre förmåga att metabolisera metallen vilket bland annat kan leda till

koncentrationssvårigheter (Sterner, 2003). En annan källa till oro är blys förmåga att bioackumuleras i näringskedjan vilket resulterar i höga halter i toppredatorer.

Metallen krom är en mycket viktig industrimetall och utgör cirka 10 % av innehållet i rostfritt stål (Sterner, 2003). I likhet med bly så bestäms kroms toxikologiska verkan av vilken form det föreligger som. Epidemiologiska undersökningar har visat att inhalering av ämnen

innehållande sexvärt krom ger upphov till cancer i luftvägarna och lungorna (Heavy Metals in the Environment, 2002). Trevärt krom är generellt mindre toxiskt än sexvärt och utgör ett viktigt spårämne för människor. I rostfritt stål är krom stabilt och kan därför utan risk

användas i bestick (Sterner, 2003). I motsatts till bly har flertalet studier visat på att krom inte bioackumuleras i näringskedjan, varken i akvatiska eller terrestra miljöer (Handbook of Chemical Risk Assessment: Health Hazards to Humans, Plants, and Animals, 2000).

Resultat

Metallsammansättning i fallande stoft

Nedan redovisas en sammanställning av krom- och blyandelarna vid respektive mätstation för år 2001, 2002 samt 2006. I diagrammen har även metallerna nickel (Ni), koppar (Cu), zink (Zn) samt kadmium (Cd) inkluderats. Detta för att få en bild av hur stor andel bly och krom utgör av de analyserade metallerna i stoftet. Kalcium (Ca), svavel (S) och natrium (Na) har dock inte inkluderats då mätningar på nämnda ämnen ej utfördes år 2002 och 2006.

(6)

Hilleshög 2001

Zn 46,5%

Cd 0,2%

Pb

30,6% Cu

17,7%

Ni 3,4%

Cr 1,5%

S Bergsöe 2001

Pb 80,2%

Cu 7,4%

Cd 0,2%

Zn 10,6%

Cr 0,7%

Ni 0,9%

ScanDust 2001

Cr 3,3%

Ni 6,0%

Cu 9,8%

Zn 30,7%

Pb 49,9%

Cd 0,3%

Sydpunkten 2001

Pb 27,9%

Zn 54,0%

Cd 0,9%

Cu 7,1%

Ni 5,7%

Cr 4,3%

Figur 2. Sammanställning av metallandelarna i 2001 års stoftmätningar vid respektive mätstation. Andelarna är baserade på årsmedelvärden.

Hilleshög 2002

Ni 3,9%

Cr 1,8%

Pb 34,5%

Cd

0,2% Zn

38,3%

Cu 21,3%

S Bergsöe 2002 Cu 4,4%

Cr 0,7%

Zn 10,2%

Pb 83,6%

Cd 0,3%

Ni 0,8%

ScanDust 2002

Pb 72,0%

Cu 8,1%

Zn 16,4%

Cd 0,3%

Cr 1,4%

Ni 1,9%

Sydpunkten 2002

Ni 5,4%

Cr Pb 3,9%

26,8%

Cu 8,0%

Zn 55,5%

Cd 0,5%

(7)

Hilleshög 2006

Ni 3,2%

Cr Pb 2,3%

30,8%

Zn 44,0%

Cd 0,1%

Cu 19,5%

S Bergsöe 2006

Pb 87,3%

Cr 1,3%

Ni 1,0%

Zn 7,7%

Cd 0,2%

Cu 2,6%

ScanDust 2006

Zn 8,5%

Cd 0,1%

Cr 0,9% Cu

3,0%

Ni 0,9%

Pb 86,6%

Sydpunkten 2006

Zn 57,8%

Cu 9,0%

Ni 4,2%

Cr Pb 3,7%

25,0%

Cd 0,3%

Andelen bly är generellt störst vid ”S Bergsöe”. Detta förklaras sannolikt av den verksamhet som Boliden Bergsöe bedriver i direkt anslutning till mätstationen. För att bekräfta att så är fallet måste en källidentifiering utföras samt meteorologiska data studeras vilket inte ryms inom ramarna för detta projekt. Vid ”ScanDust” är blyandelarna också stora. Detta har sin kulmen år 2006 då andelarna bly är större än de uppmätta vid ”S Bergsöe”, se figur 4.

Kromandelarna är störst vid ”Sydpunkten” för alla tre år. Lägst andel återfinns vid

”Hilleshög”.

Krom- och blymängder

Nedan följer en sammanställning av krom och blymängderna vid de olika mätstationerna för åren 2001, 2002 samt 2006. Alla mätvärdena är utryckta i mg/m² per år.

Krom Bly 2001

Tabell 2.

2002 2006 2001 2002 2006

Hilleshög 0,5 0,5 0,5 9,5 10,2 6,8

S Bergsöe 2,6 2,2 4,2 283,5 255,0 292,0

Scandust 6,7 4,3 3,1 102,9 229,0 289,0

Sydpunkten 10,5 8,5 3,9 68,5 59,0 25,8

(8)

Grafisk sammanställning av metallmängderna i fallande stoft för åren 2001, 2002 samt 2006.

Värdena är angivna i mg/m² per år.

Krom 2001

0 2 4 6 8 10 12

Hilleshög S Bergsöe ScanDust Sydpunkten

mg/m2, år

Bly 2001

0 50 100 150 200 250 300

mg/m2, år

Figur 5. Krommängder för de olika mätstationerna 2001. Figur 6. Blymängder för de olika mätstationerna 2001.

Krom 2002

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

mg/m2, år

Bly 2002

0 50 100 150 200 250 300

mg/m2, år

Krom 2006

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5

mg/m2, år

Bly 2006

0 50 100 150 200 250 300 350

mg/m2, år

Vad gäller krommängderna kan ett tydligt mönster urskiljas där de högsta värdena uppmätts vid ”Sydpunkten” samt de lägsta vid ”Hilleshög”. År 2006 bryts dock detta mönster då mängderna vid ”S Bergsöe” överskrider de andra mätpunkternas värden. Nämnas bör göras att mängderna vid samtliga mätstationer, förutom ”S Bergsöe” och ”Hilleshög”, har sjunkit under perioden 2001 till 2006.

De högsta blymängderna har alla tre åren uppmätts vid stationen”S Bergsöe” och de lägsta vid

”Hilleshög”. Under år 2002 och 2006 har dock mätvärden av samma storleksordning som ”S Bergsöe” uppmätts vid mätpunkten ”ScanDust”. En svagt nedåtgående trend kan ses vid station ”Sydpunkten” under perioden 2001 till 2006.

(9)

Nedan följer trenddiagram över krom- och blymängder i fallande stoft. Diagrammen innefattar värden från år 1999 till 2006. Värdena är angivna i mg/m² per år.

Blymängder 1999-2006

0 50 100 150 200 250 300 350

1999 2000 2001 2002 2006

År

mg Pb/m2, år Hilleshög

S Bergsöe ScanDust Sydspetsen

Figur 11. Trenddiagram över blymängderna i fallande stoft under perioden 1999 till 2006.

Krommängder 1999-2006

0 2 4 6 8 10 12 14 16

1999 2000 2001 2002 2006

År

mg Cr/m2, år Hilleshög

S Bergsöe ScanDust Sydspetsen

Figur 12. Trenddiagram över krommängderna i fallande stoft under perioden 1999 till 2006.

I figur 11. kan en trend med ökande blymängder urskiljas för mätstationen ”ScanDust” under perioden 1999-2006. Även ”S Bergsöe” uppvisar en liknande, men om än mindre tydlig, utveckling under samma period. För att kunna fastställa en eventuell orsak till trenderna bör emissionsdata från de i området belägna industrierna granskas. Även meterologiska data bör tas i beaktning.

I trenddiagrammet för krommängder i fallande stoft (figur 12) kan en nedåtgående trend observeras för mätstation ”ScanDust”. Krommängderna för ”Sydspetsen” varierar kraftigt under 1999 till 2006. För övriga stationer är nivåerna stabila under hela perioden.

(10)

Jämförelse med andra kommuner

Nedan redovisas en jämförelse mellan metallmängderna i fallande stoft från Landskrona, Höganäs och Malmö. Värdena från 2001 och 2002 års mätningar i Landskrona är inte inkluderade i nedanstående tabell. Minimum- och maximumvärde för Landskrona avser det minsta respektive högsta årsvärdet vid någon av stationerna under år 2006. Mängderna är årsvärden uttryckt i mg/m² per år.

Tabell 3.

Kommun Bly Krom

Höganäs, max 3,6 2,4

Höganäs, min 2,4 1,2

Malmö, max 20

Malmö, min 9

Landskrona (2006), max 292 4,2

Landskrona (2006), min 6,8 0,5

I tabell 3 kan tydligt ses att maxvärdena för bly och krom är högre i Landskrona jämfört med Höganäs och Malmö (krom saknas). Maxiumumvärdet för bly är avsevärt högre i Landskrona och är hämtat från mätpunkten ”S Bergsöe”. Det skall noteras att jämförelsevärdena från Malmö och Höganäs är hämtade från rapporten ”Stoftmätningar i Landskrona” (2001) i vilken inga detaljer kring mätvärdena är redovisade. Det är därför oklart huruvida maximum- och minimummängder är definierat på samma sätt som för Landskrona. Värdena bör därför snarare ses som en fingervisning än en definitiv jämförelse.

(11)

Referenser

Boliden Bergsöe AB. http://www.bolidenbergsoe.se/default____4.aspx (6 Maj, 2007) Casadevall, B. and Kortenkamp, A. Chromium and Cancer (2002). i: Heavy Metals in the Environment. Marcel Dekker Inc, New York. http://www.environetbase.com (14 Maj, 2007) Eisler, R. Chromium (2000). i: Chemical Risk Assessment- Health Hazards to Humans, Plants, and Animals Volume 3. CRC Press, Boca Raton. http://www.environetbase.com (22 Maj, 2007)

Landskrona kommun. Energiplan 2005. [http://www.landskrona.se/pages/cgi-

bin/PUB_View_File.exe?pageId=1956&objType=4&versionId=1&objByName=Energiplan%

20Dino%20till%20hemsidan%204MB%202005.pdf] (15 Maj, 2007) Lindmark, G. (1998) Luftundersökning i Piteå 1997/98.

[http://www.pitea.se/dokument/broschyrer/miljo/luftundersokningar_pitea_slutrapport.pdf] (5 Maj, 2007).

Länsstyrelsen i Skåne län (2001). Stoftmätningar i Landskrona – Nedfallsmätningar av tungmetaller i Landskrona under perioden 1988-2000.

Naturvårdsverket. [http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3910] (12 Maj, 2007).

Pattee, O.H. and Pain, D.J. Lead in the Environment (2003). i: Handbook of Ecotoxicology, Second Edition. CRC Press, Boca Raton. http://www.environetbase.com (13 Maj, 2007) ScanDust AB. http://www.scandust.se/svenska/home.html ( 6 Maj, 2007)

Sterner, O. 2003. Förgiftningar och miljöhot. Studentlitteratur, Lund. p. 386.

Sveriges riksdag. Svensk författningssamling (SFS 2001:527) Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.

[http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3910] (10 Maj, 2007)

Öresundsvarvet AB.[ http://www.oresundsvarvet.se/presentation.htm] (10 Maj, 2007)

(12)