Delkurs 1. Salma Yousef

(1)

Delkurs 1

Salma Yousef

2019-12-16

(2)

1

1. a) Sverige har varit ett mångfald land sedan 1960-talet då var det mycket arbetskraft som kom till Sverige. Alla dem som anlände till Sverige förde med dem sina

ursprungliga språk som då syntes som ett hinder i själva inlärningen av det nya språket. Men sedan ändrades denna syn och kom en ny reform om språk;

hemspråksreformen alltså. Med denna nya syn och nya reformen som kom 1977 blev kommunerna skyldiga att erbjuda modersmålsundervisningen och eleverna fick däremot lära sig hemspråket om det finns fyra elever som söker samma språk¹. Nuförtiden har hemspråket ett annat namn; det kallas för modersmålet. Med detta vill man förstärka ämnet betydelse för skolpersonalen, eleverna och föräldrarna² så att man förstår att språket kan användas i olika sammanhang inte bara i hemmet.

Kraven för modersmålsundervisningen ändrades också; det bestämdes att det måsta finnas minst fem elever som söker språket i kommunen för att kunna påbörja en klass, och att själva språket är ett levande umgängesspråk hemma. Det som har blivit bättre är själva synen på modersmålet. Modersmålet -med hjälp av forskning- kunde bli ett viktigt ämne i elevens kunskapsutveckling i den svenska skolan. Det är inte längre ett hinder som tränger ut svenska språket; det blev bara tvärtom. En annan bra sak med modersmålsundervisning idag är att själva ämnet kopplas alltid till svenska ämnen vilket i sin tur väcker eleven nyfikenhet till att lära sig mer och kunna koppla kunskaperna på ett bra sätt. Men det som är sämre kan man säga är att det ibland inte finns fem elever i samma kommun som talar samma språk och på detta sätt får eleverna inte utveckla sig på samma effektiva sätt som alla andra som får modersmålsundervisning.

b) Forskningar visade att modersmålskunnighet har en stor betydelse i elevens

skolframgång. Det vill säga att eleven som behärskar sitt modersmål bra kan snabbare och enklare. Eleverna som inte behärskar modersmålet har en stor möjlighet att delta på modersmålslektionerna vilket i sin roll har en stor betydelse i elevens utveckling på själva modersmålet. En ny forskning av Stockholms universitet visade att

somalisktalande eleverna som deltog på modersmålslektionerna presterade bättre när

1 Bunar, Nihad. Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål

(3)

2

det kom till läsning och läsförståelse än dem som inte har deltaget på undervisningen³. På modersmålslektionerna har eleven alltså en bra chans att kunna utveckla

modersmålet vilket i sin tur hjälper eleven att snabbare ta till sig det andraspråket, det vill säga svenska. Detta visades tydligt i samma forskning av Stockholms universitet där eleverna som presterade bättre på läsförståelse uppgifter på modersmålet också kunde ha bättre läsförståelse på svenska och kunde förresten få bättre betyg på skolan⁴. Så det här positiva sambandet mellan behärskningen av modersmålet och inlärningen av andra språket har bevisats av många argument och många forskningar.

Nihad Bunar hänvisade i sin utredning om Modersmålsundervisning och

Studiehandledning på modersmålet, 2019, Ganuzas och Hedmans forskning om modersmåls påverkan på elevens skolresultat och där fann dem att presterande

läsförståelse på modersmålet har ett positiv samband med läsförståelse på svenska och ger däremot ett övergripande skolresultat⁵.

2. Sverige är verkligen ett unikt land med modersmålsundervisningen för att detta ämne inte betraktas som ett viktigt ämne eller låt man säga, som en viktig faktor till

assimileringen i samhället. I ett land som Danmark till exempel har

modersmålsundervisningen dragits in och det har blivit så att kommunerna är inte längre ansvariga för bekostnaderna av dem⁶. Medan i Sverige ser man att modersmålet får en högre plats och ett ökat intresse att ge flerspråkiga elever chansen att utveckla det. I Danmark syns det som en betungande satsning som kan avslutas. Det finns faktiskt några politiker som har samma syn till modersmålet i Sverige men den viktiga rollen som sådana lektioner spelar i elevens skolgång gör att kostnaderna lovar med bättre nyanlända generation som kan få bättre resultat i skolan och som samtidigt stiger enklare in i samhället. I Danmark finns det kommuner som valde att fortsätta med modersmålsundervisning ändå såsom Köpenhamn och Århus. Andra kommuner som till exempel Ishøj valde att behålla modersmålsundervisningen genom att låta föräldrarna betala 180 kr per månad⁷. För att kunna utreda fakta frågade jag ett inrikes född kompis, alltså någon som föddes och växte upp i Århus. Hon säger att nuförtiden erbjuds modersmålet inte i dem kommunala skolor men däremot finns dem som ett

3 Skolverket, Modersmålsundervisning viktigt för flerspråkiga elever.

4 Skolverket, Modersmålsundervisning viktigt för flerspråkiga elever.

6 Lärarnastidning. Danska kommuner drar in undervisning i modersmål

7 Lärarnastidning. Danska kommuner drar in undervisning i modersmål

(4)

3

väljbart ämne i dem friståendeskolor såsom den islamiska skolan som erbjuder arabiska och som den turkiska skolan som erbjuder det turkiska. I Sverige behöver man inte gå igenom hela den här debatten för att modersmålsundervisning är en skyldighet som kommunen måste göra när det finns fem sökande till samma språk och när läraren finns. Modersmålsläraren ska vara en legitimerad lärare i ämnet om det inte finns en så är det okej med någon som behärskar själva språket på ett bra sätt.

3. a) Minoritetsspråken skiljer sig en hel del från de invandrarspråken. Det vill säga att kraven på att ha dem är olika. En skillnad är att i en viss kommun behövs det minst fem elever som söker ett av invandrarspråken för att kunna starta en modersmålsklass.

Medan räcker det med en elev som har ett minoritetsspråk. En annan skillnad är att invandrarminoritetsspråks elever som till exempel kurdiska eller turkmeniska har redan en lägre ställning i dem länder där de språken talas; eleverna lär sig det officiella språket som landet har istället, det vill säga arabiska. Så minoriteter som turkmener, kurder, syrier, armenier, och så vidare har arabiska som officiellt språk i Syrien och Irak och har inte rätt att lära sig minoritetsspråk som ett skolämne. Medan i Sverige fick minoriteter rätten till att lära sig språket i den svenskskolan och Sverige har ratificerat den Europeiska minoritetsspråkskonventionen år 2000 och enligt

konventionen ska sverige erbjuda modersmålsundervisning till eleverna som tillhör nationella minoritetsgrupper. Minoritetsspråken i sverige är samiska, finska,

meänkieli, romani chib och jiddisch⁸. Medan invandrarspråken når cirka 132 språk i Stockholm enligt språkcentrum år 2014⁹. Kommunerna är skyldiga att erbjuda modersmålsundervisning i fall eleverna sökte och uppfyllde kraven. Men i nationella minoriteter är det inte samma krav för att kommunerna är skyldiga i alla fall att erbjuda undervisning även om det var bara en elev för att dem minoriteter är en del av själva Sverige och landetshistoria.

b) Begreppet modersmålet ändrades med tiden för att det kallades för hemspråk. Men med ordet hemspråk riskerade språket att uppfattas som ett språk som talas bara hemma och ett ej officiellt språk. Så själva begreppet ändrades så att ämnet fick bättre ställning och däremot bättre förståelse av skolpersonal, föräldrarna och eleverna.

8 Skolverket, De nationella minoriteternas utbildningssituation. 2005

9 Sverigesradio, Hur många språk talas i Sverige. 2014

(5)

4

Majoritetsspråk i Sverige är ju Svenska men för att Sverige bräglas av mångfalden nuförtiden så finner man hur många folkgrupper som förde med sig nya modersmål;

nya språk än svenska. Sverige har förutom invandrarspråken fem nationella

minoritetsspråk som kommunerna har skyldighet mot på ett annat sätt än vad de har för invandrarspråken. Det beror på att dem fem nationella minoritetsspråk tillhör svenska urfolk och har en gemensam historia med landet. För en elev som talar ett invandrarspråk är det krav att eleven har grundläggande kunskaper i själva

modersmålet, att språket är ett livligt umgängesspråk hemma och att en av föräldrarna har det språket. Men situationen är inte det samma när det kommer till en elev som har ett av dem nationella minoritetsspråken¹⁰. Det vill säga att kraven inte ställs på dem som har ett av dem nationella minoritetsspråken. Modersmålet till invandrare begränsas till sju års undervisning medan finns det ingen sådan begränsning på minoritetsspråken.

4. a) modersmålet som jag undervisar är arabiska som har en stor ställning nuförtiden efter all invandring som hände på grund av krig eller oroliga situationer på många arabländer. Arabiska kommer, enligt språkvetaren Mikael Parkvall, på den andra platsen i Sverige; det vill säga näst störst språk efter svenska¹¹. En rapport av Statliga offentliga utredningar om flerspråkighet i Sverige, Kunskapsutveckling och

inkludering, år 2017-2018 visar antalet elever som har rätt till

modersmålsundervisning på arabiska och som i sin tur når 70 754, men antalet elever som deltar i undervisningen är 48 984¹². Detta resultat visar att alla elever som har rätt och är berättigade till modersmålsundervisningen deltar inte på den. Det kan finnas olika orsak bakom den här mindre deltagande; det bland annat bero på att lektionerna inte erbjuds på samma skola eleverna går i, eller att det inte finns en lämplig lärare.

i den skolan jag jobbar i utgör arabiska det näst största språket i hela skolan också med 35 arabisktalande elever av samtliga 450 elever. Dem 35 elever är utspridda i alla årskurser från F-klass till nian. Alla elever är aktivt deltagande på

modersmålslektionerna.

b) Det är mycket bra att se att eleverna är mycket motiverade och uppmuntrade för att

10 Skolverket, De nationella minoriteternas utbildningssituation. 2005

11 Häggström Andreas, Språkvetare: ”Arabiska näst största modersmålet”

12 Statliga offentliga utredningar, Stockholm 2018

(6)

5

utveckla eller eventuellt lära modersmålet. Men svårigheten är att alla inte ligger på samma nivå. I klassrummet finns de som har redan skolbakgrund i ett arabiskt land och har däremot bra förkunskaper i olika ämnen och ordförrådet är betydligt stor. Men samtidigt finns det dem som är födda i Sverige och som träffade arabiska

vardagsspråket bara genom kontakten med familjen hemma. Den här stor skillnad gör att tiden förloras betydligt mycket när man ska dela en timme till två eller tre nivåer.

Det är sällan man hittar något gemensamt i samma grupp. När vardagsspråket skulle till exempel användas så förstår dem inte allt som sägs för att dem kom från olika arabländer som i dess tur har olika varianter och dialekter. När det kommer till standard arabiska så blir det ett annat problem för att dem som har börjat i svenska skolan från början har inte mött standard arabiska som de som redan har läst i hemlandet. En annan svårighet är själva material men jag brukar lösa detta problem med att själv gör ett lämpligt material som passar just den elev som jag jobbar med.

Materialen som finns att köpa här i Sverige räcker inte faktiskt så därför behöver man alltid extra material i form av språklek och sådant som jag själv tillverkar eller

kommer på. en tredje svårighet är att kunna köpa medlemskap på en pedagogisk websida och som vi inte fick göra på grund av situationen som Alvesta kommun går i, så de behöver spåra pengar på allt möjligt nuförtiden.

Stora utmaningar finns alltid faktiskt speciellt när olika nivåer finns i en och samma klass och när tiden inte räcker till var och en.

5. I min skola har jag den här dubbeluppgiften, det vill säga modersmålslärare och studiehandledare. Den största utmaning är att hitta styrksidor hos eleven och kunna utnyttja dem på dem bästa möjliga sätten. Det börjar först och främst med själva ansvariga lärarna för att om man inte har en bra kontakt så skulle jobbet inte fungera som det ska. När man planerar med läraren eller får planeringen från hen så blir det dags att planera själva studiehandledningen. Ibland tar jag min grupp till grupprummet för att kunna läsa, diskutera och förklara på lättare svenska eller på arabiska vid behov; beroende på elevernas förståelse. Vid andra tillfällen lämnar jag dem inne i klassrummet så att dem kan vara med och diskutera i smågrupper med

klasskompisarna och jag stödjer dem i sina grupper vid behov. I speciella fall blir det så att en viss elev inte kan hänga med i den vanliga undervisningen så i detta fall har vi kopieringsunderlag som vi använder istället för ämnets bok för att förklara ett visst område såsom Enkel kemi, Enkel engelska, Enkel fysik och så vidare. Filmerna på

(7)

6

studie.se eller på urSkola kan man utnyttja för att dem finns även på arabiska. I helheten för min del kan jag använda studiehandledning och min kunskap av ämnena och områden som läses i skolan som underlag till mina arabiska lektioner. Det vill säga att i dem flesta fall lyckas vi koppla våra lektioner till det som eleverna läser i skolämnen. Till detta använder jag en websida som heter widgitonline.com där jag kan med hjälp av bilder göra material som passar både med skolämnet och min

arabiskalektion samtidigt.

6. Alla vi är överens om att modersmålet är det viktigaste pelare i människans liv därför satsar svenskskolan på att lära eleverna behålla och utveckla det. Det är inte så konstigt att eleven känner sig tryggare med sitt modersmål och däremot får en bättre självkänsla. Den här tryggheten och självkänslan har en stor koppling till kulturen. Att bo i ett nytt land betyder inte att ändra sig helt och hållet, det vill säga man ska

anpassa sig istället. Man ska kunna balansera dem två kulturerna på ett sätt som gör att man får en bra förståelse till dem. Eleven ser den nya kulturen som en spegel till sin egen kultur inte som en farlig fiende, bättre förståelse leder i sin roll till bättre integration i skolan och samhället. Det är snart dags att fira jul och eleverna genomlever jul på många sätt och vis både i skolan och ute i samhället. De får en omfattande bild av julbetydelse, traditioner, förberedelser, julgran, Luciatåget, pepparkakor, glögg och så vidare. I uppgift fick mina elever uppdraget att jämföra denna högtid med en högtid från deras kultur och vilka gemensamma saker dem kunde hitta. Alltså dem kunde se hur kulturerna kan vara olika men lika samtidigt;

förberedelserna inför högtiden är det samma på något sätt; bakning, fina kläder, familj samling, besöket av dem nära och kära, presenter, varmt dryck – arabiskt kaffe istället för glögg- och dem flesta föredrar att koka det hemma några dagar före precis som många svenskar gör. Så när eleven behåller sin kultur levande kommer hen ha det bättre i den nya kulturen. Kulturerna kopplas till varandra på ett elegant sätt där eleven ser att den nya kulturen kan spegla sin egen kultur på något sätt.

En annan sak som vi jobbade med är dem folk sagorna på arabiska. De fick höra, diskutera och återberätta sagorna. Det finns även på UR-skola arabiska folksagor med handledning till läraren vilket jag uppskattar jättemycket. Så lärarna kan använda digitala resurser som filmer, animationer och bilder för att skapa förförståelse till ett

(8)

7

visst arbetsområde¹³ och dem här förlästa eller animerade sagor och mycket mer har en stor koppling till elevernas kultur. Allt detta jobb motiverar eleverna mer att aktivt delta på modersmålslektionerna för att dem får bättre förståelse både till arabisk och svensk kulturer.

7. 1. Först och främst är att ha den pedagogiska grunden som gör att jag kan genomföra lektionen på bästa möjliga sätt. Man hör nuförtiden att det finns modersmålslärare som inte vet hur att genomföra en lektion eller som tillbringar lektionstid med en film på modersmålet utan något pedagogiskt eller didaktiskt mål.

2. Att kunna göra, skriva, förberedda och använda mer material men tiden räcker inte.

Materialen som jag gör motsvarar elevens nivå både på modersmålet samt på

skolämnen för att mitt sätt är alltid att koppla skolämnen till modersmålet. Materialen som finns tillgängliga till den svenska skolan räcker inte och materialen som finns i våra länder passar inte i Sverige för att dem har ett annat didaktiskt mål så därför blir det bättre med material som passar elevens förutsättningar. Detta har och göra med elevens utveckling och däremot en bättre framgång i sitt modersmål.

3. Kunna göra studiebesök till en annan skola med min lilla klass. Att ha lektioner på modersmålet utanför klassrummet för att detta kan utveckla elevens språkförmåga.

Men med en timme per vecka hinner man inte planera sådana aktiviteter.

8. Att vara en elev på gymnasieskola är inte så lätt. Man behöver koncentrera sig på det som krävs för att kunna nå målen. Eleverna har inte så mycket tid i vanliga fall och enligt en student som läste Naturprogram fanns det många som valde bort

modersmålet på grund av att:

- lektioner äger rum någon annan stans än skolan så det kräver mer tid att nå dit.

- lektionerna börjar senare på kvällen ca kl:18⁰⁰så eleven är redan trött efter en lång skoldag speciellt om eleven läser en mycket krävande program som naturprogrammet.

- eleverna känner att läraren är olämplig och att dem inte får den rätt typ av undervisning och inte rättvisa betyg överhuvudtaget.

Så enligt eleven var det många som var med när dem var på ettan på gymnasiet men antalet blev betydligt mindre fram mot tvåan och trean. Eleven själv satsade på franska istället och fick det som hen förtjänade fast franskan var sitt andra tredje språk i Syrien

13 Basaran, Hülya, Nyanlända elever i mitt klassrum

(9)

8

efter arabiska och engelska. Arabiskan som skulle vara ett lätt ämne att få samla bättre poäng genom omvandlade till ett hatade ämne. Så en lämplig lärare som vet hur att tillbringa lektionen med didaktiska frågor, didaktiska diskussioner och som vet hur att hitta elevensstyrkor och motivera eleverna till att vara med i lektionerna är ett krav som måste ställs på den svenska skolan så att eleverna ska vara motiverade.

(10)

9

Källförteckning:

Basaran, Hülya, (2016) Nyanlända elever i mitt klassrum, Gothia Fortbildning. Stockholm.

s.22

Bunar, Nihad, (2019). För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering

Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Stockholm s.62, s.64, s.128

Forsberg, Ingrid; Maaloum, Abdelaziz (2014), Hur många språk talas i Sverige.

Sverigesradio, Oktober 29.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=6003931

Ganuza, Natalia (2019). Modersmålsundervisning viktigt för flerspråkiga elever. Mars 20.

Skolverket https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-

utvarderingar/forskning/modersmalsundervisning-viktigt-for-flersprakiga-elever

Häggström, Andreas, (2018). Språkvetare: ”Arabiska näst största modersmålet”. Maj 31.

Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/sprakvetare-arabiska-nast-storsta-modersmalet/

Lärarnastidning. (2002). Danska kommuner drar in undervisning i modersmål. September 09.

https://lararnastidning.se/danska-kommuner-drar-in-undervisning-i-modersmal/

Skolverket, De nationella minoriteternas utbildningssituation. (2005). Stockholm. s.18, s.20, s.22

Statliga Offentliga Utredningar, Stockholm (2018), s: 179

https://www.regeringen.se/498b96/contentassets/77ca2476a2b9481098a6f2ec89e94f4a/for- flersprakighet-kunskapsutveckling-och-inkludering--modersmalsundervisning-och-

studiehandledning-pa-modersmal-sou-201918