• No results found

NEDGÅNG I EXPORTPRISER DROG NED VÄRDET PÅ EXPORTEN PÅ MINUS ÅR 2013 Underskottet i handelsbalansen var 2,3 miljarder euro

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "NEDGÅNG I EXPORTPRISER DROG NED VÄRDET PÅ EXPORTEN PÅ MINUS ÅR 2013 Underskottet i handelsbalansen var 2,3 miljarder euro"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

28.2.2014 Fritt för publicering klockan 9.00

NEDGÅNG I EXPORTPRISER DROG NED VÄRDET PÅ EXPORTEN PÅ MINUS ÅR 2013

Underskottet i handelsbalansen var 2,3 miljarder euro

Enligt Tullens utrikeshandelsstatistik minskade värdet av Finlands varuexport år 2013 med två procent jämfört med året innan. Värdet på exporten uppgick till 55,9 miljarder euro. Nedgången i värdet på exporten berodde främst på att exportpriserna sjönk. Volymen på exporten minskade med 0,6 procent, medan exportpriserna sjönk med 1,9 procent. Värdet på importen minskade också med två procent i fjol och stannade på 58,2 miljarder euro. Nedgången i värdet på importen berodde i första hand på en minskning av importvolymen. Importpriserna sjönk med en procent, medan volymen på importen sjönk med 1,8 procent.

Underskottet i handelsbalansen minskade en aning jämfört med året innan. År 2013 visade handelsbalansen ett underskott på 2,3 miljarder euro. År 2012 låg underskottet på 2,6 miljarder euro. Underskottet i handeln med EU-länderna uppgick till lite över två miljarder euro och med länderna utanför EU till 221 miljoner euro år 2013. Året innan var underskottet i handeln med länderna utanför EU 1,4 miljarder euro och i EU-handeln 1,2 miljarder euro.

Exporten av maskiner, apparater och transportmedel samt elektriska och elektroniska produkter minskade i fjol och drog ned den totala exporten på minus. Exporten inom den kemiska industrin däremot växte år 2013.

Oljeprodukter utgjorde det viktigaste tillväxtområdet inom exporten, men också exporten av kemikalier och kemiska produkter ökade något. Exporten av skogsindustriprodukter ökade också, med undantag av exporten av pappersindustriprodukter.

Till följd av att importen av råmaterial och produktionsförnödenheter samt investeringsvaror minskade visade den totala importen i fjol en minskning med två procent. Importen av energiprodukter ökade däremot något.

Importen av konsumtionsvaror höll sig nära samma nivå som föregående år.

Den minskade utrikeshandeln med länderna utanför EU drog ned både den totala exporten och den totala importen år 2013. Exporten till länder utanför EU sjönk med fem procent och importen från dessa länder med nio procent. Volymindexet för exporten i handeln med länder utanför EU sjönk med 4,3 procent, men exportpriserna sjönk med endast 1,2 procent. Volymindexet för import i handeln med länder utanför EU sjönk med 6,5 procent och exportpriserna med tre procent.

Värdet på exporten till EU-länderna ökade med en procent år 2013. Mot slutet av året steg exporten till EU- länderna dock tydligt jämfört med början av året. Volymen på exporten till EU-området ökade med 2,3 procent år 2013, fastän exportpriserna samtidigt sjönk med två procent. Med en ökning på två procent steg exporten till euroområdet något mera än exporten till hela EU i fjol. År 2012 minskade exporten till EU- länderna med fyra procent, medan exporten till länderna utanför EU steg med fem procent. År 2013 ökade värdet på importen från samtliga EU-länder med fyra procent och importen från euroområdet med en procent. I fjol växte volymen på EU-importen med 2,4 procent och importpriserna steg med 0,6 procent.

(2)

Totalutveckling år 2013

Milj. euro Milj. euro Förändring %

2012 2013 2013

Export (fob) 56 878 55 903 -2

Import (cif) 59 517 58 168 -2

Handelsbalans -2 639 -2 265

Index för utrikeshandel Poängtal Poängtal Förändring % Volymindex

Export 97,7 97,1 -0,6

Import 99,4 97,5 -1,8

Enhetsvärdeindex

Export 110,0 107,9 -1,9

Import 114,6 113,5 -1,0

Finlands export, import och handelsbalans månatligen, 2011−2013, miljoner euro

‐1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

2011 2012 2013

milj. e

Handelsbalans Export Import

Finlands export, import och handelsbalans månatligen, 1990−2013, miljarder euro

‐10 0 10 20 30 40 50 60 70

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 mrd e

(3)

Uppgång i exporten inom både den kemiska industrin och skogsindustrin år 2013

Den kemiska industrin har under de senaste åren blivit den största produktkategorin inom exporten med en andel på 25 procent, då exporten av kommunikationsutrustning har stagnerat och sänkt el- och elektronikindustrins andel av den totala exporten till 11 procent. I början av årtiondet var andelen ännu cirka 30 procent. Skogsindustriprodukternas andel av exporten var förra året en femtedel och maskin- och transportmedelsindustrins cirka 17 procent. Finlands exportstruktur har jämnats ut mycket på tio år och ingen produktkategori har längre en klart dominerande ställning inom exporten.

År 2013 växte exporten inom den kemiska industrin inte längre lika mycket som året innan. Tillväxten mattades av till fyra procent eftersom exporten av produkter från läkemedelsindustrin minskade med 15 procent. Det totala värdet på exporten inom den kemiska industrin var 13,8 miljarder euro i fjol. Värdet av exporten av oljeprodukter steg i fjol mindre än året innan, eftersom den minskade betydligt mot slutet av år 2013. Värdeminskningen berodde på att exportpriserna på oljeprodukter sjönk (-7 %), för exportvolymerna steg med närapå en femtedel. Värdet av exporten av oljeprodukter ökade med tio procent år 2013 och oljeprodukter utgjorde det viktigaste tillväxtområdet inom exporten även år 2013. Exporten av kemikalier och kemiska produkter fick ett litet uppsving (+2 %) i fjol. Exporten av plaster växte med fem procent år 2013, medan den så sent som året innan varit på nedgång.

Exporten av skogsindustriprodukter fick ett uppsving på tre procent i fjol. Värdet på exporten uppgick till 11,2 miljarder euro. År 2012 minskade exporten med två procent. Exporten av sågade trävaror ökade med 14 procent och exporten av träprodukter med fem procent. Exporten av pappersmassa ökade också, med 15 procent. Exporten av papper och papp sjönk däremot i fjol. Nedgången var av samma storlek som året innan, då exporten sjönk med två procent.

Exporten av maskiner och apparater sjönk med fem procent i fjol. Värdet på exporten uppgick till 7,5 miljarder euro. År 2012 höll sig exporten ännu på samma nivå som året innan. Exporten av specialmaskiner, såsom pappersmaskiner (-16 %) och schaktnings- och grävmaskiner (-17 %), minskade betydligt i fjol.

Exporten av motorer ökade däremot något. Exporten av transportmedel sjönk med fyra procent i fjol.

Exporten av personbilar steg med tio procent, men exporten av last- och paketbilar sjönk däremot med nio procent. Exporten av bussar minskade med så mycket som 45 procent. Exporten av produkter från el- och elektronikindustrin sjönk med 13 procent år 2013. Värdet på exporten uppgick till nästan 6,4 miljarder euro.

Nedgången berodde till största delen på att exporten av kommunikationsutrustning och adb-maskiner minskade.

Exporten av produkter från metallindustrin minskade med fem procent – värdet på exporten uppgick till över 7,9 miljarder euro år 2013. Exporten av järn och stål gick ner med fyra procent och exporten av icke- järnmetaller med 13 procent. Värdet av exporten av koppar sjönk med 14 procent, och värdet av exporten av nickel (-18 %) och zink (-4 %) minskade också. Exporten av aluminium växte däremot med sju procent.

Exporten av metallprodukter steg med en tiondedel.

Importen av råmaterial och produktionsförnödenheter minskade med fem procent då importvärdet för metaller sjönk efter att både volymerna och priserna hade sjunkit. Värdet av importen av energiprodukter steg med tre procent, fastän värdet av importen av råolja sjönk med två procent jämfört med föregående år.

Importvolymen för råolja växte med fem procent, men importpriserna sjönk med över sex procent. Den största förändringen inom importen var att importen av investeringsvaror minskade med sju procent. Detta berodde närmast på att importen av maskiner och apparater minskade. Importen av varaktiga konsumtionsvaror höll sig ungefär på samma nivå som föregående år. Vad gäller importen av personbilar byttes fjolårets nedgång på 16 procent mot en tillväxt på fyra procent år 2013.

(4)

Olika industrigrenars (CPA) andelar av den totala exporten 2000–2013

0 5 10 15 20 25 30 35

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

%

El‐ och elektronikindustri Metallindustri

Maskin‐ och fordonsindustri Skogs‐ och pappersindustri

Kemisk industri Övrigt

EU-ländernas andel av Finlands utrikeshandel växte år 2013

EU-ländernas andel av Finlands export steg i fjol från föregående års 53,7 procent till 55,2 procent. Också vid import ökade EU-ländernas andel. I fjol var andelen 56,6 procent, medan den året innan var 53,3 procent. EU-ländernas andel ökade eftersom tillväxten inom EU-exporten blev snabbare mot slutet av år 2013.

Andelarna i handeln med länderna utanför EU minskade i motsvarande grad. I fjol var andelarna i denna handel 44,8 procent vid export och 43,4 procent vid import, medan andelarna året innan var 46,3 vid export och 46,7 vid import.

EU-exportens och EU-importens andelar av Finlands utrikeshandel 2010−2013 månadsvis

40,0 45,0 50,0 55,0 60,0 65,0

2010 2011 2012 2013

%

Andel av EU export Andel av EU import

(5)

Sverige är vårt största exportland

Sverige var i likhet med tidigare år vårt största exportland år 2013, med en andel på 11,6 procent av den totala exporten. Exporten till Sverige växte med tre procent i fjol, medan den år 2012 minskade med sju procent. Tyskland blev igen vårt näst största exportland med 9,7 procents andel. Exporten till Tyskland växte med tre procent i fjol. År 2012 var Tyskland bara vårt tredje största exportland. Ryssland var vårt tredje största exportland år 2013, medan landet året innan var det näst största exportlandet. Exporten till Ryssland sjönk med sex procent i fjol. Bland de andra viktiga EU-länderna ökade exporten mest till Belgien (+11%) och Frankrike (+5%). Tillväxtländer vid export till länder utanför EU var Kanada (+24%), Sydkorea (+21%) och Kina (+6%). I fråga om EU-länder minskade exporten till Nederländerna (-3%) och Polen (-3%). I fråga om länder utanför EU sjönk exporten till Schweiz (-13%), Norge (-9%) och Japan (-7%).

På importsidan var Ryssland i likhet med tidigare år det största importlandet i fjol med en andel på 18 procent. Tyskland tog en andra plats med en andel på 12,6 procent och Sverige placerade sig på en tredje plats med en andel på 11,4 procent. Importen från Ryssland sjönk i fjol med en procent. Importen från Tyskland var på samma nivå som året innan, medan importen från Sverige ökade med fem procent i fjol.

Bland de övriga EU-länderna steg importen mest från Danmark (+29%), Spanien (+17%) och Polen (+11%), men sjönk från Italien (-4%) och Belgien (-3%). I fråga om länder utanför EU sjönk importen från Norge mest (-45%) och importen från Kina och Brasilien minskade med en femtedel.

Förändring i Finlands export till Tyskland, Ryssland och Sverige 2010−2013 månadvis i procent

‐40

‐20 0 20 40 60 80

2010 2011 2012 2013

%

Tyskland Ryssland Sverige

Förfrågningar Tullöverinspektör Christina Telasuo, tfn 040 332 1828 Tullöverinspektör Matti Heiniemi, tfn 040 332 1845 E-post: fornamn.efternamn@tulli.fi

References

Related documents

Exporten av nötkött och levande djur från EU var 5 procent lägre under januari – februari 2021 jämfört med motsvarande period 2020.. Under perioden uppgick exporten till 107 400

Den totala omsättningen för 2019 var 380 miljarder kronor vilket är en ökning med 8,9 procent jämfört med föregående år4. Exporten var som tidigare år mer

Den högra bilden är tagen från väster mot styckningsavdelningen (till vänster i bild) och slakteribyggnaden (till höger i bild). Tarmrenseriet,

Värdet av svensk export till Afrika uppgick första halvåret 2020 till 14 miljarder, en minskning med 9,5 procent jämfört med motsvarande period 2019.. Andelen av exporten som går

Exporten till Amerika uppgick till 88 miljarder kronor första halvåret 2021, vilket är en ökning med 8,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år.. USA är det land i

Målet att minska de fasta kostnader med 2 miljarder euro under tre år syftar till att återställa koncernens konkurrenskraft och säkerställa dess långsiktiga.. utveckling inom

Landets BNP­tillväxt väntas uppgå till 3 procent i år för att sedan sakta ned till 2 procent 2023, med privat konsumtion, investeringar och en fortsatt god utveckling av exporten

Värdet av den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade med drygt 1 procent till drygt 48 miljarder kronor under det första halvåret 2021, jämfört med motsvarande period