Kvalitetsredovisning förskola 2017

(1)

D ungen - K v al itet sr ed ovi sn ing f ör skol a 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

DUNGEN

(2)

D ungen - K v al itet sr ed ovi sn ing f ör skol a 2017

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Solna stads vision och övergripande mål ... 3

Aktiviteter utifrån nämndmålen ... 4

Övrigt arbete inom läroplansområdet ... 8

(3)

D ungen - K v al itet sr ed ovi sn ing f ör skol a 2017

Sammanfattning

Nedan sammanfattas årets aktiviteter.

Vårdnadshavarna får dagligen ett välinformerat överlämnande då de hämtar sitt barn

Ett område som alltid kan utvecklas. En framtida utmaning är att göra en bedömning utifrån familjernas behov av information. I de fall familjerna önskar utförlig information dagligen, vilket kan vara svårt att uppfylla finns möjligheten att i ökad utsträckning erbjuda ett längre samtal förslagsvis i slutet av veckan. I de fall vi erbjudit det så har det tagits mycket väl emot. Successivt har vi sedan slutat med samtalen för att övergå till kortare

information vid daglig hämtning.

Vårdnadshavarna får genom den föräldraaktiva inskolningen en informativ inblick i förskolans verksamhet

Modellen har varit fantastisk för att skapa trygghet för både barn och föräldrar. Föräldrarna har fått inblick i verksamheten vilket bidragit till att de får kunskap om förskolans grundstrukturer och verksamhet. Efter inskolningen har vi haft uppföljande samtal som nästintill visat på full nöjdhet med inskolningen.

Vårdnadshavarna bjuds in till förskoleråd

Här ska vi se över andra former eftersom intresset av att delta inte är högt. Andra metoder för föräldrainsyn och samarbete med hemmen kommer därför ske. En tanke är att införa korta morgonföreläsningar om pedagogiska frågor som pedagogisk miljö, inskolning eller projektarbete. Föreläsningarna hålls av förskolans pedagoger.

Vårdnadshavarna ges möjligheter att följa sitt barns lärande på förskolan genom den pedagogiska dokumentationen Den pedagogiska dokumentationen har varit synlig för vårdnadshavarna och den har även presenterats i familjebreven.

Vårdnadshavarna bjuds årligen in till utvecklingssamtal

En ny mall av utvecklingssamtal har prövats under året med mycket lyckat resultat. Mallen har helt varit inriktad på barnets styrkor och det som barnet uppskattar och pratar om hemma.

Förskolan ska ha ett så öppet klimat att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna att ställa frågor och lämna synpunkter på verksamheten.

Den möjligheten finns i och med att pedagoger och förskolechef bjuder in till delaktighet och möjlighet till samtal.

Barnen visar intresse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp i lek och utforskande sammanhang.

Barnen har löpande i verksamheten övat på matematiska/naturvetenskapliga begrepp. I projektarbeten har barnen övat på läroplansmålet med hjälp av bland annat väl valda appar och i kreativt arbete med mönster, mängdlära, och besök i naturen.

Barnen visar intresse för vad teknik är och kan vara i lek och utforskande sammanhang

Pedagogerna har tillsammans med barnen laborerat med ofärdigt material som fått nya användningsområden.

Pedagogerna har byggt upp en teknikhörna på gården där barnen på lustfyllt sätt har kunnat ösa, hälla och testa olika ljud. på plats, metall, sten, trä.

Samarbete med hemmen

Pedagogerna har haft ett nära samarbete med hemmen i och med att familjerna alltid är välkomna att besöka förskolan och komma med input på verksamheten. Informativa familjebrev skickas ut från förskolan. De ska sändas en gång i veckan men hat så inte alltid skett i samtliga grupper.

Solna stads vision och övergripande mål

Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft.

Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt;

* Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser.

* Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser.

(4)

D ungen - K v al itet sr ed ovi sn ing f ör skol a 2017

* Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i.

* Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.

Aktiviteter utifrån nämndmålen

Nämndmål:

Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola.

Gruppen där förskolans äldsta barn går har arbetat utifrån det dokument som finns mellan förskola och grundskola inför övergång till förskoleklass. Barnen har under sitt sista år på förskolan successivt förberetts på att de är stora och ska lämna förskolan för skolans miljö.

På Dungen har verksamheten haft värdegrund som tema, hur man är en bra kompis. Temat har utgått från de 10 kompisböckerna av Linda Palm. Pedagogerna har väglett barnen i förståelse om betydelsen om att vara en bra kompis. Vi har jobbat med att skapa trygghet och stärka jag/vi-känslan. Pedagogerna har arbetet med barns delaktighet bland annat genom omröstningar kring verksamhetens utformning.

Förskolan har arbetet med att utveckla kommunikationen om barnens vistelse vid hämtning, arbetet går åt rätt håll och ska fortsätta under 2018. Vårdnadshavarna har erbjudits föräldraaktiv inskolning vilket har gett dem inblick i verksamheten och bidraget till barnens trygghet. Arbetet med föräldraaktiv inskolning kommer att fortsätta under 2018. Vårdnadshavarna har deltagit i förskoleråd under våren för att samverka kring arbetet på förskolan. Användningen av dokumentation på förskolan används men kan vidareutvecklas. Alla

vårdnadshavarna har erbjudits utvecklingssamtal/efter-introduktionssamtal både under vår och höst.

Vårdnadshavarna har haft synpunkter kring verksamheten, med fokus på kommunikation, information och verksamhetens organisation.

Sammantaget når vi till viss del målet i år. Den viktigaste utvecklingsområdena för förskolan är samverkan med vårdnadshavare samt att arbete mer systematiskt/fördjupat arbete med Plan mot kränkande behandling.

Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Kommentar

Mitt barn känner sig tryggt i förskolan - enkätfråga

Utfall 2016 75

Utfall 2017 72

Det systematiska kvalitetsarbetet med plan mot kränkande behandling kan utvecklas. Föregående plan har inte förankrats tillräcklig hos pedagoger och barn. Att planen inte har varit tillräckligt levande kan påverka måttets utfall.

Framtida plan behöver arbetas fram i större samverkan med pedagogerna på förskolan, förankras hos vårdnadshavarna och barnen behöver göras mer delaktiga i processen.

På förskolan har personalomsättningen varit hög, vilket kan ha påverkat utfallet. Barnen behöver stabila relationer för att skapa ett djup i undervisningen och en trygg omsorg. Ett förbättringsområde för förskolan är att minska personalomsättningen.

Verksamheten kan även

(5)

D ungen - K v al itet sr ed ovi sn ing f ör skol a 2017

utvecklas i sin kommunikation om barnens upplevelser på förskolan, så att vårdnadshavarna får en större inblick i verksamheten.

Aktiviteter Nationella läroplansområden Status

Vi ska erbjuda föräldrarna goda möjligheter till samverkan kring det egna barnets utveckling och lärande

Skola och hem/Förskola och hem Aktiviteten är slutförd.

Beskrivning Förväntat resultat:

- Vårdnadshavarna får dagligen ett välinformerat överlämnande då de hämtar sitt barn.

- Vårdnadshavarna får genom den föräldraaktiva inskolningen en informativ inblick i förskolans verksamhet.

- Vårdnadshavarna bjuds in till förskoleråd.

- Vårdnadshavarna ges möjligheter att följa sitt barns lärande på förskolan genom den pedagogiska dokumentationen.

- Vårdnadshavarna bjuds årligen in till utvecklingssamtal.

- Förskolan ska ha ett så öppet klimat att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna att ställa frågor och lämna synpunkter på verksamheten.

Arbetssätt:

Vårt mål är att alla föräldrar ska känna sig delaktiga och trygga. Vi erbjuder alla vårdnadshavare att följa sina barns utveckling genom pedagogisk dokumentation. Den viktigaste kontakten, mellan förskolan och hemmet, sker vid lämning och hämtning. Varje barn ska tas emot av en pedagog för att få en så bra start och avsked från föräldern som möjligt. Genom föräldraaktiv inskolning kan vi ge föräldrarna en god inblick i vår verksamhet och vardag tillsammans med barnen. Den dagliga föräldrakontakten har hög prioritet och vår ambition är att föräldrarna ska känna förtroende för oss och hur vi utför vårt uppdrag. Därför arbetar vi också med att vidareutveckla vårt pedagogiska

dokumentationsarbete och hur vi bäst förmedlar detta till föräldrarna. Vi välkomnar föräldrarna att ta del av det vi gör genom att uppmuntra till besök på avdelningarna i samband med t.ex. hämtning. Föräldrarna är också välkomna att delta i verksamheten under en dag. Resultatet från den årliga föräldraenkäten ligger till grund för vår vidareutveckling av verksamhet och aktiviteter. Utvecklingssamtalen handlar i sin tur om barnets individuella utveckling och trivsel, men också om hur vår verksamhet kan bidra på dessa områden. Under föräldramötena en gång per termin bjuder vi in till diskussion om vår verksamhet. Utöver detta skriver vi varje vecka brev till föräldrarna. I veckobrevet beskriver pedagogerna hur de tillsammans med barnen har arbetat med läroplanens mål. Vi samarbetar med föräldrarna kring utvecklingssamtal där vi tillsammans diskuterar kring hur barnet trivs på förskolan, vad som för stunden intresserar barnet och hur förskolan kan stimulera barnets lärprocess.

Uppföljning:

Uppföljning sker via brukarundersökning. Vi ser över vilka utvecklingsområden förskolan har. Brukarundersökningen är en tydlig barometer vad gäller avläsning av vårdnadshavarnas uppfattning av verksamheten. Bemötande är ett utvecklingsområde som vi fortsätter prioritera. Under APT har vi alltid en punkt rörande bemötande och hur

pedagogerna ska agera gentemot både barn och vårdnadshavare. Under samtalen tar vi gemensamma beslut och de medarbetare som kan hantera metoder kring bemötande handleder kollegialt sina kollegor. Vi fortsätter att arbeta mot full måluppfyllelse men når antagligen inte din före årets slut.

Kommentar

Verksamheten har under 2018 startat tvärgrupper för de yngre vilket har varit uppskattat hos vårdnadshavarna.

Barnen fick genom tvärgrupperna möjlighet att lära känna nya kamrater och pedagoger vilket har bidraget till trygghetskänslan på förskolan. Förskolan har arbetet med att utveckla kommunikationen om barnens vistelse vid hämtning, arbetet går åt rätt håll och ska fortsätta under 2018. Vårdnadshavarna har erbjudits föräldraaktiv inskolning vilket har gett dem inblick i verksamheten och bidraget till barnens trygghet. Arbetet med föräldraaktiv inskolning kommer att fortsätta under 2018. Vårdnadshavarna har deltagit i förskoleråd under våren för att samverka kring arbetet på förskolan. Användningen av dokumentation på förskolan används men kan vidareutvecklas. Alla vårdnadshavarna har erbjudits utvecklingssamtal/efter-introduktionsssamtal både under vår och höst.

Vårdnadshavarna har haft synpunkter kring verksamheten, med fokus på kommunikation, information och

verksamhetens organisation. Ett utvecklingsområde för förskolan är att förbättra samverkan med vårdnadshavarna.

Vi arbetar för att varje barn ska få möjlighet att utveckla sin

förståelse för människors lika värde och delta i en jämställd och

Normer och värden

Aktiviteten är slutförd.

(6)

D ungen - K v al itet sr ed ovi sn ing f ör skol a 2017

demokratisk verksamhet.

- Barnen visar hjälpsamhet gentemot varandra.

- Barnen lyssnar till varandra och har förståelse för olika åsikter.

- Barnen visar intresse för demokratiska arbetssätt.

Arbetssätt:

Alla barn ska få ta del av en demokratisk lärandemiljö där arbetet med likabehandling är någonting självklart. En första del av demokrati för de yngsta barnen är att vänta på sin tur. I hela verksamheten, både i miljö, i aktiviteter och i vårt förhållningssätt, förmedlar vi att alla barn har samma möjligheter och rättigheter. Barnen ska få ta del av material och aktiviteter efter intresse, oavsett kön, intresse och förmåga. Vi tänker medvetet på att fördomsfritt introducera material.

På så sätt får barnen erfarenheter av att det inte finns några gränser inom förskolan med syfte att de tar det med sig ut i livet. Vi vill lägga grunden för att barnen utvecklar sina sociala förmågor och ansvarstagande för sig själva och andra. I småbarnsgrupperna bekräftar vi barnen när de visar empati och hjälper varandra. Genom att be barnen hämta en nalle eller dylikt uppmuntrar vi sådana initiativ. Vi gör barnen uppmärksamma på att alla barn har olika behov, till exempel någon behöver vila i sin egen vagn eller få en extra smörgås. Att respektera barns känslor är viktigt för oss. Det är lika tillåtet att vara ledsen och arg som att vara glad. Vi uppmuntrar barnen att fråga, upptäcka och utforska genom lek. Ett prioriterat område inom enheten är att levandegöra och använda sig av

likabehandlingsplanen. På så sätt lär sig barnen förståelse för respekt och öppenhet gentemot sina medmänniskor.

En metod för detta är att lyfta fram olikheter som en tillgång. Vi arbetar för att alla barn på förskolorna får möjlighet att utforska sin omvärld och utvecklas så brett som möjligt. Vi arbetar därför mot att den pedagogiska miljön är trygg och stimulerande. Vi uppmuntrar barnen att vara inspirerande förebilder gentemot varandra, detta utifrån deras förmågor.

Vi gör det genom att kontinuerligt under samtal, barnråd eller demokratiråd tillsammans prata med barnen om hur man är en kamrat på goda villkor. Vi skapar arenor och möjligheter för barnens förståelse för demokratiska principer och möjliggör för barnen att få en förståelse, kunskap och erfarenhet av samarbete och beslutsfattande. Ansatsen att implementera en förståelse och en kunskap om människors lika värde, demokratiska principer och jämställdhet utvecklas allteftersom barnens förmåga till ökat ansvarstagande stiger. Vi ger också barnen möjligheter att diskutera etiska dilemman och livsfrågor. Vi arbetar för att ta tillvara barnens lösningar på problem och synpunkter på vår samvaro. Det gör vi genom att göra dem delaktiga i utformningen av vår miljö och våra förhållningssätt på förskolan.

Delaktigheten kan vara direkt och handgriplig men också indirekt genom de observationer vi gör. Vi handleder barnen i konfliktlösning anpassad efter behov och förmågor. På våra småbarnsavdelningar arbetar vi mer konkret med frågorna eftersom många barn inte utvecklat talspråket. Här blir förskollärarna och barnskötarna viktiga språkrör vid konflikthantering och vid synliggörandet av barnens olikheter som styrkor i verksamheten. Här är den pedagogiska dokumentationen liksom väggdokumentationen ett verktyg för att visa barnen hur de på ett positivt sätt visar

öppenhet, respekt och lyhördhet för kamraternas intressen, olikheter och åsikter. Förskollärarna och barnskötarna har här en viktig uppgift som handledare för hur barnen som enskilda och i grupp förhåller sig till demokratiska principer och till varandra. Detta görs genom bland annat observationer där vi kan se hur vi kan utforma lärprocesser som utvecklar små barns möjligheter till samspel.

Uppföljning:

- Uppföljning av verksamheten under reflektionstid och teammöten.

- Uppföljning och analys av måluppfyllelse i slutet av året via kvalitetsredovisning.

- Uppföljning av brukarundersökningen: "Förskolan arbetar medvetet med att utveckla barnens sociala förmåga".

Kommentar

På dungen har verksamheten haft värdegrund som tema, hur man är en bra kompis. Temat har utgått från de 10 kompisböckerna av Linda Palm. Pedagogerna har väglett barnen i förståelse om betydelsen om att vara en bra kompis. Vi har jobbat med att skapa trygghet och stärka jag/vi-känslan. Pedagogerna har arbetet med barns delaktighet bland annat genom omröstningar kring verksamhetens utformning.

Nämndmål:

Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse.

Förskolan har lokalmässigt haft stora möjligheter att skapa goda läsmiljöer och goda möjligheter till att främja god läsförståelse. Det finns än dock utvecklingsområden; ett av dem är att presentera böcker på ett lustfyllt sätt.

Här kommer säkerligen. Läslyftet har varit en stor inspirationskälla och genomsyrar förskolans arbete i stor

utsträckning. Vi har utvecklat läsmiljöerna så att lusten att ta till sig böcker har ökat. Förskolan har litteratur i

respektive basgrupp men även ett gemensamt bibliotek där det finns många böcker sorterade efter ålder och

(7)

D ungen - K v al itet sr ed ovi sn ing f ör skol a 2017 ämne. Att läsa gör vi både inomhus och utomhus. Ett mål är att skapa ett läsrum utomhus inför vårterminen.

Språkmiljö och högläsning och att stärka barnens berättande är en del av de pedagogiska aktiviteterna.

Babblarna används i spontan lek och planerade aktiviteter och är mycket uppskattat i småbarnsgrupperna, vi fortsätter därför att arbeta projektinriktat kring Babblarna. De äldre barnen fortsätter att arbeta kring Före Bornholmsmodellen som en god grund inför kommande läsinlärning.

Vi kommer fortsättningsvis prioritera det språkutvecklande arbetet för att fastställa mycket goda resultat. inför framtiden.

Arbete med Veli Tuomelas språkprinciper har varit ett bärande inslag i verksamheten. Pedagogerna visar nyfikenhet när de lyssnar och samtalar med barnen. Barnen "språkbadar" i ord. Bildstöd för kommunikation har fått större plats på Dungen.

Verksamheten har erbjudit barnen enkla experiment under vinterhalvåret där barnen har prövat på att frysa vatten och smälta is. Vidare har pedagogerna arbetet med begreppen flyta och sjunka med barnen. Arbetet har påbörjats men kan utvecklas vidare under 2018.

Andel elever i förskoleklass som uppnår godkänt i språkscreening- höstterminen

Alla barn ska få möjlighet till en god pedagogisk verksamhet där leken som grund lustfyllt utmanar och utvecklar den språkliga, kommunikativa och skapande förmågan.

Kunskaper/Utveckling och lärande

Aktiviteten är slutförd.

- Genom att pedagogerna kontinuerligt arbetar med projekt kring Babblarna och före Bornholmsmodellen ser vi att barnens språk och kommunikation utvecklas.

- Barnen ska utveckla sin kommunikativa förmåga genom att återberätta en saga, ställa frågor, och lyssna in, ljuda och leka med ord och begrepp.

- Barnen använder olika uttrycksformer för att förmedla vad de vill, tänker och upplever i lek och utforskande sammanhang.

- Barnen har utvecklat sin fonologiska medvetenhet.

Arbetssätt: Barnen har tidigare terminer visar stort intresse och fascination för språk, bokstäver och andra språkliga symboler. Vi strävar därför mot att ha ett rikt material som stimulerar det intresset. Alla barn, oavsett språklig och kulturell identitet har rätt till en förskola där deras språk respekteras och stimuleras. Vi införskaffar därför vid behov litteratur på olika språk, vi lyssnar på musik på olika språk och vi har en dialog med föräldrarna om hur vi kan samarbeta kring barnens språkutveckling. Samtliga förskolor i enheten arbetar utifrån modellen: Före Bornholm.

Barnen får genom högläsning, rim och ramsor och berättande möjligheter att berika och utveckla sitt språk och ordförråd. I gruppera med de yngsta barnen är Babblarna mycket uppskattade. Babblarna följer med på barnens språkresa i olika projekt. På förskolorna har vi egen litteratur men vi kompletterar med regelbundna besök på biblioteket där barnen är delaktiga i valet av litteratur. Högläsning och samtal kring symboler är ett viktigt inslag i verksamheten.

Uppföljning:

- Åtagandet följs upp genom självvärdering utifrån gemensam mall.

- Grupperna identifierar och analyserar förbättringsområden utifrån reflektionsprotokoll.

Kommentar

Förskolan har lokalmässigt haft stora möjligheter att skapa goda läsmiljöer och goda möjligheter till att främja god läsförståelse. Det finns än dock utvecklingsområden; ett av dem är att presentera böcker på ett lustfyllt sätt. Här kommer säkerligen. Läslyftet har varit en stor inspirationskälla och genomsyrar förskolans arbete i stor utsträckning. Vi har utvecklat läsmiljöerna så att lusten att ta till sig böcker har ökat. Förskolan har litteratur i respektive basgrupp men även ett gemensamt bibliotek där det finns många böcker sorterade efter ålder och ämne. Böckerna är tillgängliga för barnen. Att läsa gör vi både inomhus och utomhus. Ett mål är att skapa ett läsrum utomhus inför vårterminen.

Språkmiljö och högläsning och att stärka barnens berättande är en del av de pedagogiska aktiviteterna.

(8)

D ungen - K v al itet sr ed ovi sn ing f ör skol a 2017

Verksamheten ligger nära det lokala biblioteket och besöker det kontinuerligt. Både för att låna böcker men även för att ta deras utbud av färdiga bokpåsar, teaterföreställningar mm.

Babblarna används i spontan lek och planerade aktiviteter och är mycket uppskattat i småbarnsgrupperna, vi fortsätter därför att arbeta projektinriktat kring Babblarna. De äldre barnen fortsätter att arbeta kring Före Bornholmsmodellen som en god grund inför kommande läsinlärning.

Vi kommer fortsättningsvis prioritera det språkutvecklande arbetet för att fastställa mycket goda resultat. inför framtiden. Arbete med Veli Tuomelas språkprinciper har varit ett bärande inslag i verksamheten. Pedagogerna visar nyfikenhet när de lyssnar och samtalar med barnen. Barnen "språkbadar" i ord. BIldstöd för kommunikation har fått större plats på Dungen.

Vi ska ge barnen en god

pedagogisk verksamhet, att med leken som grund utveckla den matematiska, tekniska och den naturvetenskapliga förmågan.

Kunskaper/Utveckling och lärande Aktiviteten är slutförd.

Beskrivning

Förväntat resultat:

- Barnen visar intresse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp i lek och utforskande sammanhang.

- Barnen visar intresse för vad teknik är och kan vara i lek och utforskande sammanhang.

- Barnen använder teknik som redskap i lek och utforskande sammanhang.

Arbetssätt:

På våra förskolor ska barnen utvecklas och lära sig nya saker hela dagen. Vi utgår ifrån barnens intressen och tidigare erfarenheter när vi planerar verksamheten. Lärandet för de yngre barnen sker i vardagen, här och nu. Det gäller för pedagogerna att ta vara på dessa situationer för att barnen ska utvecklas vidare. Pedagogerna är

medforskande tillsammans med barnen vilket innebär att de inte sitter inne med det rätta svaret utan att vi tillsammans kommer vidare utifrån de frågeställningar vi har. För oss är det viktigt att barnen får möjlighet att uttrycka sig och utvecklas på många olika sätt. Matematik genomsyrar vår verksamhet. Det är ett område som vi dagligen utvecklar och utforskar tillsammans med barnen. Matematik för de yngre barnen handlar om bygg- och konstruktionslek, sortera, mäta, räkna, para ihop, väga, uppleva, problemlösning med mera. Matematiken finns överallt i barnens vardag. Pedagogerna är med och ger barnen redskap för det matematiska tänkandet. Barnen utvecklar hela tiden sin tekniska förmåga i allt vardagligt såsom att tända och släcka lampor, öppna och stänga dörrar med mera.

Naturvetenskapen finns hela tiden omkring oss, både i vår inom- och utomhusmiljö. Vi gör barnen miljömedvetna och delaktiga genom att sopsortera tillsammans. Genom experiment och spännande projekt får barnen möjligheter att upptäcka fascinationen med naturvetenskap och teknik. Med hänsyn till barnens ålder och förmågor skapar vi tankeväckande experiment som sprutande vulkaner och effekter av arbete med såpbubblor. Mycket av vår

verksamhet innehåller matematiska begrepp och möjligheter. Vi har i de vardagliga situationerna där barnen i leken räknar och sorterar leksaker, bestick och kläder. Matematik, teknik och naturvetenskap hör till stor del samman med arbetet med miljöfrågor och de moment där barnen lär sig om kretsloppet. Vi arbetar därför tvärvetenskapligt med miljö – teknik – matematik.

Uppföljning:

- I slutet av vårterminen gör samtliga grupper en självvärdering med hjälp av gemensam mall. Resultatet används till vidareutveckling och analys av förbättringsområden. Områden som blir fokusområden kommande termin.- Utvärdering under reflektion och teammöten.

Kommentar

Verksamheten har erbjudit barnen enkla experiment under vinterhalvåret där barnen har prövat på att frysa vatten och smälta is. Vidare har pedagogerna arbetet med begreppen flyta och sjunka med barnen. Arbetet har påbörjats men kan utvecklas vidare under 2018.

Övrigt arbete inom läroplansområdet

Det här avsnittet handlar om aktiviteter förskolan gjort inom läroplansområden utöver dem som ligger i verksamhetsplanen. Förskolan redovisar sina övriga aktiviteter, dess effekter och vilka utvecklingsåtgärder de identifierat.

Normer och värden

Under året har vi arbetet mycket med förhållningssätt och bemötande. Pedagogerna har arbetat med

gruppstärkande lekar och med projekt kring likabehandling och kränkande behandling.

(9)

D ungen - K v al itet sr ed ovi sn ing f ör skol a 2017

Effekter

Efter start i januari 2017 med ökat fokus på likabehandling och kamratskap har synbara resultat märkts.

Utvecklingsåtgärder

Kunskaper/Utveckling och lärande

Kollegialt lärande är en nyckel för ökad kvalitet i verksamheten och ett ständigt pågående utvecklingsområde på förskolan. Begreppet behöver introduceras och forum för kollegialt lärande etableras och utvecklas.

Effekter

Elevers ansvar och inflytande/Barns inflytande

Effekter

Skola och hem/Förskola och hem

Effekter

Övergång och samverkan/Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Effekter

Kvalitetsredovisning förskola 2017

D ungen - K v al itet sr ed ovi sn ing f ör skol a 2017