Nr 209 Memorial angående val av en ledamot och en suppleant i styrelsen för Anna Ahlströms och Ellen Terserus' Stiftelse

Mem. nr 209 år 1968 1833

Nr 209 Memorial

angående val av en ledamot och en suppleant i styrelsen för Anna Ahlströms och Ellen Terserus' Stiftelse

Enligt den 22 juni 1933 antagna stadgar för Anna Ahlströms och Ellen Terserus' Stiftelse, som har till ändamål att äga och främja Nya elemen- tarskolan för flickor (Ahlströmska skolan), skall stiftelsens styrelse bestå av fem ledamöter och fem suppleanter, av vilka en ledamot och en supp- leant skall utses av Stockholms stadsfullmäktige. övriga ledamöter och suppleanter utses i följande ordning. Nya elementarskolans för flickor styrelse skall utse två ledamöter och två suppleanter samt konsistoriet vid Stockholms universitet en styrelseledamot och en suppleant. De av stads- fullmäktige, skolstyrelsen och konsistoriet utsedda styrelseledamöterna skall välja den femte styrelseledamoten ävensom en suppleant för denne.

Stadsfullmäktiges senaste val ägde rum den 17 maj 1965. Nytt val bör nu äga rum för tiden 1 juli 1968-30 juni 1971.

Stadskollegiet hemställer

att stadsfullmäktige måtte utse en ledamot jämte en supp- leant för denne i styrelsen för Anna Ahlströms och Ellen Ter- serus' Stiftelse för tiden 1 juli 1968-30 juni 1971.

Stockholm den 15 maj 1968

På stadskollegiets vägnar :

BENGT LIND

Hans Calmfors

Närvarande vid ärendets behandling:

Kollegiets ledamöter: herrar ordföranden, vice ordföranden, Knut Olsson och Waldemarson, fru Lundgren, herrar Thörnlund, Haglund och Sjöberg, fru Hagstrand och herr Björnström ävensom fru Segerström och herr Wik- ström (de två sistnämnda suppleanter).

Borgarråden: herrar Hanson, Nordin, Mehr, Sundström, Agrenius, Carl-

son, Forsberg och Johansson.

1834 Mem. nr 210 år 1968

Nr 210 Memorial

angående val av ledamöter och suppleanter i länsskolnämnden i Stockholms län

Länsskolnämnden i Stockholms län skall enligt 22 § skollagen bestå av nio för fyra år utsedda ledamöter, bosatta inom länet. Av ledamöterna utses en av länsstyrelsen i Stockholms län, fyra av stadsfullmäktige i Stockholm och fyra av Stockholms läns landsting. För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Nuvarande ledamöter och suppleanter i länsskolnämnden är valda för perioden 1 juli 1964-30 juni 1968.

Enligt instruktionen för länsskolnämnderna bör de ledamöter och suppleanter som stadsfullmäktige och landstinget äger utse väljas så, att arbetsgivar- respektive arbetstagarintresset kan anses bli representerat av vartdera minst en ledamot och en suppleant. Detta förutsätter samråd mel- lan de två valförsamlingarna. Den ledamot och den suppleant, som utses av länsstyrelsen skall vara i allmän tjänst anställda förvaltningsjurister eller domare. Bland nämndens ledamöter har kungl. maj :t att förordna en till ordförande.

Ledamot och suppleant som utses av stadsfullmäktige eller landsting får ej inneha tjänst som lärare eller skolledare vid skola under nämndens inseende eller vid annan skola som meddelar motsvarande undervisning.

Stadskollegiet

hemställer

att stadsfullmäktige måtte utse fyra ledamöter i länsskol- nämnden för Stockholms län för tiden 1 juli 1968-30 juni 1972 samt för varje ledamot en suppleant för samma tid.

Stockholm den 15 maj 1968

På stadskollegiets vägnar : BENGT LIND

Hans Calmfors Närvarande vid ärendets behandling:

Kollegiets ledamöter: herrar ordföranden, vice ordföranden, Knut Olsson och Waldemarson, fru Lundgren, herrar Thörnlund, Haglund och Sjöberg, fru Hagstrand och herr Björnström ävensom fru Segerström och herr Wik- ström (de två sistnämnda suppleanter).

Borgarråden: herrar Hanson, Nordin, Mehr, Sundström, Agrenius, Carl-

son, Forsberg och Johansson.

Mein. nr 211 år 1968 1835

Nr 211 Memorial

angående vissa fyllnadsval

Förste ombudsmannen Stig Björkhammar, av stadsfullmäktige utsedd till suppleant i kyrkogårdsnämnden för tiden till utgången av år 1968, har avsagt sig detta uppdrag.

Stockholms Sparbank har meddelat, att direktören Karl Fredlund, som av stadsfullmäktige utsetts till huvudman för tiden till 1971 års utgång, efter numera fyllda 70 år har frånträtt sitt huvudmannaskap i och med årets huvudmannasammanträde i april 1968.

Vidare har rådhusrätten meddelat dels att nämndemannen fru Nanny Fahlström den 3 maj 1968 avgått från sitt nämndemannauppdrag på grund av uppnådda 70 år, dels att direktören Åke Hammarlund numera ej är behörig att vara nämndeman, dels att mandattiden utgår den 31 maj 1968 för nämndemännen fru Margit Nettelbladt, fru Ellen Svensson, bussföraren Gunnar Wattman samt byråinspektören Jörgen Wärle, dels att förmannen Filip Eriksson, verkmästaren Ivan Franzén, fru Ingrid Fried, föreståndaren Aina Gunnarsson, kontoristen Ingegerd Kullberg, fru Hildur Lilja, sjö- kaptenen Gunnar Lind, fru Anita Månsson, reparatören Nils Porsheden, spårvägsmannen Malte Samuelsson samt fru Margareta Åstrand beviljats begärt entledigande från sina nämndemannauppdrag, dels ock att nämnde- mannen bilmekanikern Stig Lennart Steen avlidit.

Stadskollegiet hemställer

att stadsfullmäktige måtte, med godkännande av ovannämnda avsägelser, utse

en suppleant i kyrkogårdsnämnden för tiden till utgången av år 1968,

en huvudman i Stockholms Sparbank för tiden till 1971 års utgång,

aderton nämndemän för tiden 1 juni 1968-30 juni 1974.

Stockholm den 15 maj 1968

På stadskollegiets vägnar:

BENGT LIND

Hans Calmfors

1836 Mem. nr 211 år 1968

Närvarande vid ärendets behandling:

Kollegiets ledamöter: herrar ordföranden, vice ordföranden, Knut Olsson och Waldemarson, fru Lundgren, herrar Thörnlund, Haglund och Sjöberg, fru Hagstrand och herr Björnström ävensom fru Segerström och herr Wik- ström (de två sistnämnda suppleanter).

Borgarråden: herrar Hanson, Nordin, Mehr, Sundström, Agrenius, Carl- son, Forsberg och Johansson.

KL Beckmans TryckerierAB • Stockholm 0413468

STADSKOLLEGIETS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL

1968

Nr 212-217

Nr 212

(M:n nr 13911967)

Utlåtande

med anledning av motion angående utbildning av badmästare I en vid stadsfullmäktiges sammanträde den 18 september 1967 väckt motion har herr Gunnar Lavett (h) hemställt, att stadsfullmäktige måtte uppdraga åt skoldirektionen att snarast möjligt utreda frågan om möj- ligheterna att inom nu gällande utbildningsformer inrymma utbildning av badmästare. Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen (nr 139/1967). Motionen har för yttrande remitterats till skol- direktionen och idrotts- och friluftsstyrelsen.

Skoldirektionen

har den 7 mars 1968 till remissens besvarande beslutat överlämna och åberopa ett av skoldirektören den 20 februari 1968 avgivet tjänsteutlåtande, vilket har följande lydelse.

Sedan Sportpalatset nedlagts, fanns åren 1959-1962 i hela landet ingen ut- bildning för badmästare. Frågan hade varit föremål för diskussioner inom bland annat Stockholms stads idrotts- och friluftsstyrelse och Badhusens intresseorgani- sation. År 1961 fattade intresseorganisationen kongressbeslut om att söka in- rätta badmästarutbildning i Hälsingborg. Stockholms badinrättningar ansågs vid denna tidpunkt inte fylla kraven för en allsidig utbildning. Utbildningen i Hälsingborg startade hösten 1962. Den bedrivs som 1-termins yrkesskolkurs av Hälsingborgs stads yrkesskola i samverkan med stadens simhallsbad i form av inbyggd skola. Kapaciteten är för närvarande två kurser per läsår med 15-16 elever per kurs.

Underhandskontakt med idrotts- och friluftsstyrelsen har givit vid handen att behovet av att nyanställa badmästare vid stadens badinrättningar för närvarande uppgår till två per år, medan behovet för hela landet av Badhusens intresseor- ganisation uppskattats till ca 30. Kapaciteten i Hälsingborg skulle sålunda en- ligt dessa uppgifter vara tillräcklig för närvarande för landet som helhet.

Om det emellertid befinnes t.ex. med anledning av utbyggnadstakten för bad- inrättningar, att behov föreligger av utbildning även i Stockholms stad, kan så- dan arrangeras på liknande sätt som i Hälsingborg, d.v.s. av någon av stadens yrkesskolor i samverkan med lämplig badinrättning och i form av inbyggd skola.

Ett alternativ till detta kan också vara, att en yrkesskola anordnar teorikurser om

1838 Ut!.

nr

212

år

1968

ca 200 timmar för badpersonal utan särskild utbildning men med längre praktik, förslagsvis minst två år. Det torde i så fall få ankomma på idrotts- och frilufts- styrelsen att hos skoldirektionen hemställa, att utbildning i någon av dessa for- mer anordnas.

Idrotts^- och friluftsstyrelsen

har den 29 april 1968 till remissens besva- rande beslutat överlämna och åberopa ett av

idrottsdirektören

den 22 april 1968 avgivet tjänsteutlåtande, vilket har följande lydelse.

Sportpalatset i Stockholm, som nedlades hösten 1958, anordnade under en lång följd av år utbildning av badmästare. Efter år 1958 förekom fram till år 1962 imgen utbildning av badmästare inom landet. Inom Stockholms stads idrotts- och friluftsstyrelse hade undersökningar om inrättande av badmästarutbildning i Stockholm gjorts, men icke lett till positivt resultat, främst med hänsyn till att styrelsen icke kunde erbjuda praktik i romerska bad och olika former av me- dicinska bad. I stället anordnades fr.o.m. hösten 1962 i Hälsingborg av dess yr- kesskola i samverkan med Badhusens intresseorganisation och Svenska stads- förbundets idrottsdelegation sådan utbildning. Utbildningen omfattar en termin, antingen höst- eller vårtermin, och antalet elever är för närvarande högst 15

—16 per kurs. Enligt uppgift från Badhusens intresseorganisation visar undersök- ningar som utförts, att vid badmästarskolans tillkomst år 1961 behovet av bad- mästare var ca 24 stycken per år. Emellertid har badhusens antal i landet ökat under de senaste åren och en senare undersökning visar att ca 30 badmästare per år bör utexamineras. Badmästarskolans kapacitet kan enligt vad som medde- lats från intresseorganisationen ytterligare ökas utan svårighet.

I Göteborg har omkring år 1959-1960 anordnats en teoretisk kurs med i hu- vudsak samma ämnen som i badmästarskolans teoretiska del, vilken varit

till- gänglig

enbart för anställda inom stadens badanläggningar. Även Hälsingborg har år 1952 haft en liknande kurs.

Av de anställda på tjänsterna som badföreståndare, förste badmästare och badmästare inom idrotts- och friluftsstyrelsens varmbad, inalles 18 st., är 10 ut- examinerade från badmästarskola, under det att de övriga 8 på annat sätt skaffat

sig

erforderlig kompetens.

Av de 14 i Centralbadets badavdelningar tjänstgörande personerna har 6 bad- mästarutbildning.

I Stockholm liksom i Göteborg har det vid många tillfällen varit svårt att rekry- tera utbildade badmästare, men detta torde icke i första hand bero på att det sak- nas utbildad arbetskraft, utan på att de som varit intresserade bor på annan ort och ej kunnat beredas bostad i storstadsregionerna. Ur denna synpunkt skulle man kunna överväga att anordna badmästarutbildning t.ex. i Stockholm, men följ- den skulle bli en överproduktion på badmästare som sedan icke skulle kunna beredas plats om man icke kunde förmå Hälsingborgs badmästarskola att minska antalet i sina kurser. Kontoret anser icke detta vara en lämplig lösning, då ingen av dessa badmästarskolor i fortsättningen skulle bli tillräckligt omfattande för

Ut!.

nr

212

år

1968

1839 att kunna bereda eleverna en allsidig utbildning. Det synes därför lämpligare att i ökad utsträckning söka stimulera den badpersonal som nu finns i Stockholms badanläggningar, men som inte har badmästarutbildning, att genomgå badmäs- tarskolan i Hälsingborg. Även nyanställd personal, som efter provtjänstgöring befinnes lämplig för badmästaryrket, bör stimuleras att skaffa sig denna utbild- ning. Genom personalutbildningsnämndens försorg kan personal anställd hos sta- den i vissa fall erhålla oavkortad lön och även visst traktamente under kurstiden.

När de planerade simhallsbyggena kan igångsättas kan frågan om anordnande av en kurs liknande den ovan nämnda i Göteborg upptagas till prövning i sam- råd med skoldirektionen i Stockholm och eventuellt personalutbildning:snämnden.

Föredragande borgarrådet har anfört följande.

Under åren 1959-1962 bedrevs i landet ingen badmästarutbildning.

En yrkesskolekurs för badmästare omfattande en termin startades 1962 vid yrkesskolan i Hälsingborg. Stockholms badinrättningar ansågs vid denna tidpunkt inte fylla kraven för en allsidig utbildning. I Hälsingborg utexamineras nu årligen 30 badmästare. De svårigheter att rekrytera bad- mästare, som vid olika tidpunkter gjort sig gällande i Stockholm, torde i högre grad bero på bostadssituationen än på stadens bristande utbild- ningsmöjligheter. Anställda vid stadens badinrättningar som saknar ut- bildning uppmuntras att genomgå badmästarkurs, bland annat genom de möjligheter till ersättning för kurskostnader och lönebortfall, som staden erbjuder sin personal.

Startandet av badmästarkurser i Stockholm skulle i nuvarande situation medföra en överkapacitet inom denna utbildning. Vid igångsättningen av de planerade simhallsbyggena bör emellertid frågan om badmästarutbild- ning även i Stockholm prövas. Skoldirektionen har förklarat sig beredd att, då ett påtagligt behov kan konstateras, i samarbete med idrotts- och friluftsstyrelsen anordna badmästarkurser.

Borgarrådsberedningen ansluter sig till vad föredragande borgarrådet anfört.

Stadskollegiet biträder borgarrådsberedningens ståndpunkt och hem- ställer

att stadsfullmäktige måtte finna förevarande motion av herr Gunnar Lavett — nr 139 för år 1967 — besvarad med vad som anförts i detta utlåtande.

Stockholm den 15 maj 1968

På stadskollegiets vägnar:

BENGT LIND WILHELM FORSBERG

Hans Calmfors

1840 Ut!. nr 212 år 1968

Närvarande vid ärendets behandling:

Kollegiets ledamöter: herrar ordföranden, vice ordföranden, Knut Olsson och Waldemarson, fru Lundgren, herrar Thörnlund, Haglund och Sjöberg, fru Hagstrand samt herr Björnström ävensom fru Segerström och herr Wikström (de båda sistnämnda suppleanter).

Borgarråden: herrar Hanson, Nordin, Mehr, Sundström, Agrenius, Carlson,

Forsberg och Johansson.

(It!. nr 213

år

1968 1841

Nr 213 Utlåtande

angående bidrag till Stockholms läns och stads hemslöjdsförening

Stockholms läns och stads hemslöjdsförening har i skrivelser till Stock- holms stad och Stockholms läns landsting hemställt om ekonomiskt stöd för sin fortsatta verksamhet under åren 1968 och 1969 med 75 000 kronor per år från vardera staden och länet. Skrivelsen bifogas detta utlåtande

(bilaga).

Ärendet har för yttrande remitterats till skoldirektionen, stor-stockholms- delegationen och drätselnämnden.

Skoldirektionen och stor^-stockholmsdelegationen

har den 9 respektive 8 maj 1968 beslutat tillstyrka framställan om bidrag för år 1968 och hem- ställt att stadsfullmäktige måtte anvisa skoldirektionen ett tilläggsanslag på 75 000 kronor. Därvid har förutsatts att ett enahanda beslut fattats av Stockholms läns landsting. I ärendet överlämnas och åberopas ett av skol- förvaltningen och stor-stockholmsdelegationens kansli gemensamt avgivet tjänsteutlåtande den 30 april 1968.

Skolförvaltningens

och stor-stockholmsdelegationens kanslis gemensam- ma tjänsteutlåtande är av följande lydelse.

Stockholms läns och stads hemslöjdsförening, som verkat sedan 1930-talet, tog under år 1966 kontakt med staden och landstinget för att utröna möjlig- heterna till ekonomiskt stöd till föreningens verksamhet. Föreningen hade då under flera år haft att kämpa med stora ekonomiska svårigheter, vilka accen- tuerades under år 1966. Föreningens årsstämma beslöt den 22 juni 1966 att för- eningen omedelbart skulle träda i likvidation. Med anledning härav lät staden och landstinget gemensamt utreda vilka stödåtgärder, som skulle erfordras för att möjliggöra en fortsättning av föreningens verksamhet. Denna utredning och ytterligare överväganden i samband med att föreningens bokslut för år 1966 framlades ledde till att stadsfullmäktige den 20 mars 1967 (utl. 86/1967) beslöt anvisa skoldirektionen ett tilläggsanslag på 157 500 kronor för bidragsgivning till hemslöjdsföreningen. Av detta belopp utgjorde 140 000 kronor engångsbi- drag, varav 75 000 kronor avsåg amortering av lån för vilket staden tidigare tecknat borgen och 25 000 kronor avsåg räntefritt lån med amorteringsskyldighet i den mån föreningens ekonomi så medgav. Resten av beloppet, 17 500 kronor, avsåg årsbidrag för 1967, vilket skulle avse täckning av föreningens utgifter för amortering och drift med 30 000 kronor och för kursverksamhet med 12 000

1842

Uti. nr

213

år

1968

kronor. Då 24 500 kronor redan i statsammanhang anvisats skoldirektionen för bidragsgivning till föreningen erfordrades ett tilläggsanslag för årsbidrag med 17 500 kronor. Stadens sammanlagda bidrag till föreningen år 1967 uppgick sålunda till (140 000 + 30 000 + 12 000 =) 182 000 kronor. Motsvarande bidrag utgick från landstinget.

Såsom villkor för bidragsgivningen förutsattes att staden och landstinget skulle erhålla representation i föreningens styrelse och bland dess revisorer. Förening- ens stadgar har ändrats i enlighet härmed.

I föredragande borgarrådens uttalande i samband med stadens behandling av bidragsfrågan uttalades, att föreningen under den tid den verkat haft stor be- tydelse för bevarandet och utvecklandet av hemslöjdstraditionen inom staden och länet. Förutom den stora kulturella insats föreningen därigenom gjort, hade den gjort en förnämlig social insats genom att ge sysselsättnings- och inkomst- möjligheter åt människor som av olika skäl varit hänvisade till arbete i hemmet.

Det ansågs med hänsyn härtill angeläget, att staden och landstinget gav förening- en det ekonomiska stöd, som erfordrades för att den skulle kunna fortsätta sin verksamhet.

I föreningens nu till staden och landstinget ingivna framställning hemställes, som ovan framgått, om bidrag med 75 HO kronor per år för åren 1968 och 1969 från vardera staden och landstinget. Av skrivelsen framgår, att föreningen be- räknar sina kostnader för 1968 till 230 000 kronor och överskottet på varuför- säljningen till 120 000 kronor. Förlusten, sedan tidigare beslutade bidrag från staden och landstinget frånräknats, beräknas uppgå till 48 000 kronor. Härut- över begärs bidrag för täckning av ett balanserat underskott å 77 000 kronor samt för likviditetsförstärkning med 25 000 kronor eller sammanlagt 150 000 kronor för 1968 utöver tidigare beslutade bidrag.

Vid överläggningar som förevarit under hand mellan stor-stockholmsdelega- tionens kansli och den av staden utsedde revisorn hos föreningen har kansliet beretts tillfälle att taga del av föreningens årsredovisning för år, 1967 sådan dess styrelse avser att framlägga den vid föreningens årsstämma i mitten av maj. Av denna redovisning framgår bland annat följande. Den vid 1967 års ingång balanserade förlusten uppgick till kronor 228 837: 28. Förlusten på 1967 års verksamhet — framräknad efter en lagervärdering baserad på förutsättningen att föreningens verksamhet skall fortsätta — uppgick till kronor 180 050: 68. Ef- ter erhållna bidrag från staden och landstinget med sammanlagt 333 200 kronor var den kvarstående förlusten vid 1968 års början kronor 75687: 96. Föreningens skulder enligt den framlagda balansräkningen uppgår till sammanlagt runt 443 000 kronor, bland annat lån direkt från staden och landstinget eller med de- ras borgen 186 000 kronor och skatteskulder — anställdas skatt och varuskatt — nära 53 000 kronor.

Vid överläggningarna med föreningens av staden utsedde revisor har fram- lagts en likviditetskalkyl för föreningen omfattande månaderna mars—juli.

Ut!. nr 213 år 1968 1843

Denna visar att föreningens inkomster under perioden, d.v.s. försäljning — in- köp + konsulentbidrag, uppgår till sammanlagt 72 000 kronor, medan utgifterna under samma tid uppgår till 105 000 kronor. Föreningens likvida tillgångar uppgick i början av mars till 30 000 kronor. Under juli månad torde därför upp- komma ett underskott i föreningens kassa på 3 000 kronor. Det är därför osäkert om föreningen förmår betala de anställdas löner för juni månad. Den säsongs- mässigt betingade nedgången i föreningens försäljning under försommaren kan flytta föreningens likviditetskris närmare i tiden.

Mot bakgrund av den ovan lämnade redogörelsen för föreningens ekonomi är det uppenbart, att de insatser som staden och landstinget gjorde för bara drygt ett år sedan, var otillräckliga för att möjliggöra för föreningen att driva sin verksamhet under trygga ekonomiska förhållanden.

De motiv för stöd från staden och landstinget, som androgs vid den tidigare behandlingen av frågan om bidrag till hemslöjdsföreningen, äger alltjämt giltig- het. Stor-stockholmsdelegationens kansli och skolförvaltningen anser det med hänsyn härtill angeläget att staden och landstinget även fortsättningsvis lämnar föreningen det stöd, som erfordras för att den skall kunna bedriva sin verksam- het på ett ändamålsenligt sätt.

På kort sikt är det som framgått ovan, erforderligt att undanröja den lik- viditetskris, som föreningen befinner sig i och som inom kort ytterligare för- värras. Stor-stockholmsdelegationens kansli och skolförvaltningen anser därför att staden — under förutsättning av enahanda beslut av landstinget — bör läm- na föreningen det begärda bidraget för år 1968 med 75 000 kronor. Ett sådant bi- drag, 150 000 kronor sammanlagt från staden och landstinget, skulle göra det möjligt för föreningen att driva verksamheten ytterligare kanske ett år. Under denna tid bör det undersökas, vilka åtgärder som på längre sikt är erforderliga för att trygga föreningens existens.

Olika åtgärder är härvidlag tänkbara för att öka försäljningen. Under hand har föreslagits kontakter med statliga och kommunala organ, företag m.fl. om le- verans från föreningen av textilier till institutioner av olika slag, sammanträdes- rum etc., och det uppges att betydande intresse härför förefinnes hos dem som tillfrågats. Försöken i denna riktning synes emellertid ha strandat på att för- eningen — på grund av likviditetssvårigheterna — varit tvungen att som vill- kor för sådan leverans uppställa krav på förskottsbetalning. Någon lagerhållning av sådana varor har sålunda inte kunnat förekomma.

Föreningens brist på rörelsemedel och en under flera år hotande likvidation har vidare hindrat en mer långsiktig planering av föreningens verksamhet med sikte på att vidga kretsen av kunder. Inte heller har föreningen — av samma orsak — kunnat öka sitt sortiment av varor.

Hemslöjdsföreningens syfte är av huvudsakligen kulturell natur. Dess ändamål är tillvaratagande av mönster och modeller från en gången tid och att bevara och till kommande generationer vidareföra traditioner och teknik som ut-

1844 Ut!. nr

213

år

1968

vecklats inom hemslöjden och att sprida de alster som framställs inom hem- slöjden till en vid krets av människor. Detta program är utgångspunkten för samhällets stöd åt hemslöjden.

Försäljningen av hemslöjdsalster är slutledet i verksamheten och skall i möj- ligaste mån bära kostnaderna för den kulturella delen av hela verksamheten.

Utan försäljning av de framställda alstren får verksamheten en museal karaktär vilket inte är önskvärt; genom försäljningen skapas de önskade möjligheterna att sprida kunskap om hemslöjdens traditioner och arbetssätt, mönster och model- ler.

Försäljningsverksamhetens resultat är, såsom framgått ovan, icke tillfreds- ställande. Vill staden och landstinget alltjämt stödja hemslöjdsföreningens verk- samhet synes det inte vara tillräckligt att efter hand täcka uppkomna underskott på föreningens rörelse, utan ett sådant stöd bör avse garantier åt föreningen om ett långsiktigt stöd i syfte att möjliggöra för föreningen att planera sin verksamhet och försäljning på längre sikt. Endast härigenom torde det vara möjligt för föreningen att överleva.

Driitselnämrulen

har den 14 maj 1968, med överlämnande och åberopande av ett av kammarkontoret den 9 maj 1968 avgivet tjänsteutlåtande, hem- ställt att stadsfullmäktige måtte anvisa skoldirektionen ett tilläggsanslag på sammanlagt 75 000 kronor för bidragsgivning till Stockholms läns och stads hemslöjdsförening, att utgå av anslaget till stadsfullmäktiges för- fogande för oförutsedda utgifter i 1968 års driftbudget.

Det av

kammarkontoret

avgivna tjänsteutlåtandet är av följande lydelse.

Föreningen har vid ett par tidigare tillfällen på grund av ekonomiska svårig- heter hemställt om stöd från staden och landstinget. Stadsfullmäktige beslöt således den 17 juni 1963 (utl. 202/1963) bifalla en framställning från för- eningen om borgen för ett lån å 150 000 kronor medan landstinget lämnade

garanti

för återstående 150 000 kronor. Lånet skulle vara amorterat efter femton år men amorteringsfritt de första tre åren. Stadsfullmäktige beslöt vidare den 20 mars 1967 (uti. 86/1967) bifalla en framställning av föreningen om bidrag på sammanlagt 157 500 kronor. Ett lika stort bidrag beviljades även av landstinget.

Av det angivna bidraget å 157 500 kronor utgjorde 140 000 kronor engångsbidrag, varav 75 000 kronor avsåg amortering av lån, för vilket staden tidigare tecknat borgen, och 25 000 räntefritt lån med amorteringsskyldighet, i den mån föreningens ekonomi så medgav. Resten av beloppet, 17 500 kronor, avsåg årsbidrag för år 1967. Då ett anslag å 24 500 kronor redan anvisats skoldirektionen i statsamman- hang för bidragsgivning till föreningen, har föreningen sammanlagt för år 1967 erhållit årsbidrag om 42 000 kronor.

Uti. nr 213 år 1968 1845

Av de i förevarande ärende redovisade uppgifterna framgår, att det balan- serade underskottet för föreningen vid 1967 års ingång uppgick till runt 229 000 kronor och att förlusten under år 1967 uppgick till ca 180 000 kronor. Erhållna bidrag från staden och landstinget har medverkat till att det till år 1968 ba- lanserade underskottet kunnat nedbringas till ca 77 000 kronor. Föreningen hem- ställer nu om bidrag i lika delar från staden och landstinget med sammanlagt 150 000 kronor för täckning dels av en för år 1968 beräknad förlust av 48 000 kronor och dels av ett balanserat underskott å 77 000 kronor samt för likvidi- tetsförstärkning med 25 000 kronor.

Föreningens skulder uppgår för närvarande enligt företedd balansräkning till runt 443 000 kronor. Härav utgör 186 000 kronor lån direkt från staden och landstinget eller med deras borgen. Vidare utgör 53 000 kronor skatteskulder.

Enligt en av föreningens revisor framlagd likviditetskalkyl för tiden fram till den 1 juli 1968 skulle föreningens likvida tillgångar troligen vara förbrukade intill nämnda tidpunkt.

Av de åtgärder, som föreningen under senare tid vidtagit i kostnadsbesparan- de syfte, märkes reducering av föreningens lokaler och minskning av personalen samt samordning av engros-försäljningen med stadens arbetsvård. Olika initiativ uppgives ha vidtagits för att öka försäljningen, vilka också har lett till en mindre uppgång av försäljningssiffrorna under senare delen av 1967 och början av år 1968. Verksamheten bedömes dock ännu icke vara ekonomiskt självbärande. En- ligt en uppgjord sammanställning över beräknade kostnader och intäkter skulle ett underskott av ca 48 000 kronor vara att räkna med under år 1968.

Stor-stockholmsdelegationen och skoldirektionen tillstyrker båda, att tilläggs- anslag på 75 000 kronor anvisas skoldirektionen för bidragsgivning till föreningen utöver det i staten uppförda bidraget å 42 000 kronor. Dessa bidrag jämte ett bidrag från landstinget, ävenledes å 75 000 kronor, bedömes göra det möjligt för föreningen att driva sin verksamhet ytterligare kanske ett år. Under denna tid borde det undersökas, vilka åtgärder som på längre sikt skulle vara erfor- derliga för att trygga föreningens existens. Bland annat borde en mera långsik- tig planering göras av föreningens verksamhet med sikte på att vidga kretsen av kunder.

Såsom kammarkontoret vid tidigare tillfällen framhållit torde föreningens verksamhet kunna anses värdefull för staden. Föreningen har sålunda till syfte att tillvarataga och till kommande generationer vidareföra hemslöjdsmönster och tillverkningsteknik inom staden och länet. Vidare bedriver föreningen viss kurs- och konsulentverksamhet ävensom rådgivnings- och upplysningsverksamhet som service till kunder, som besöker föreningens butiker. Det är för staden även av särskilt intresse, att föreningen genom sin verksamhet bereder många män- niskor tillfälle till arbete, vilka av olika anledningar bundits till hemmet och vilkas enda möjlighet till inkomst är arbete i hemmet. Ungefär 100 personer upp- gives vara sysselsatta med olika slags slöjd för föreningens vidkommande.

1846

Ut!.

nr

213

år

1968

Vad gäller föreningens ekonomiska situation så framgår av föreningens i ären- det lämnade redogörelse, att åtgärder har vidtagits för att nedbringa omkost- naderna och att resultatet innevarande år bör kunna förbättras, även om verk- samheten ännu icke kan gå ihop. Enligt vad kammarkontoret erfarit har lands- tinget beslutat lämna sin del av det begärda ekonomiska stödet, under förutsätt- ning att staden deltager med hälften av engagemanget.

Med hänsyn till vad här anförts om föreningens betydelse för staden ur kultu- rella och andra synpunkter och till den förbättring av verksamheten, som enligt föreningens beräkningar borde komma att inträda under innevarande år, anser kammarkontoret det befogat, att det begärda stödet beviljas, dock blott för år 1968. Huruvida något bidrag för år 1969 bör utgå kan på nuvarande stadium icke bedömas. Föreningen bör i varje fall, såsom också stor-stockholmsdelega- tionens kansli och skolförvaltningen framhållit, gå in för att planera sin verk- samhet och försäljning på längre sikt och hålla staden underrättad om de åt- gärder, som i detta syfte vidtages.

Föredragande borgarråden

har anfört följande.

Hemslöjdsföreningen har på grund av likviditetssvårigheter hemställt om ett särskilt bidrag med 75 000 kronor per år för åren 1968 och 1969 från vardera landstinget och staden. Framställningen om bidrag för år 1968 tillstyrkes av remissinstanserna. Tilläggsanslaget på 150 000 kronor under år 1968 från staden och landstinget bör jämte i staten uppförda bidrag möjliggöra för föreningen att driva sin verksamhet under ytterligare ett år.

Detta ger föreningen möjlighet till en mer långsiktig planering av åtgärder för att trygga föreningens existens. Det är angeläget att föreningen får det ekonomiska stöd som erfordras för att den skall fortsätta sin verksamhet.

Frågan om bidrag till föreningen under år 1969 kommer att behandlas i statsammanhanget. Innan slutlig ställning tages till utbetalning av bidrag för år 1969 bör uppgifter föreligga för det ekonomiska utfallet under år 1968 och planerade åtgärder för föreningens fortsatta verksamhet. Lands- tinget har beslutat lämna sin del av det ekonomiska stödet under förut- sättning av stadens engagemang i motsvarande utsträckning.

Borgarrådsberedningen

har anslutit sig till vad föredragande borgar- råden anfört.

Stadskollegiet

biträder föredragande borgarrådens mening och hemställer sålunda

att stadsfullmäktige måtte anvisa skoldirektionen ett till-

läggsanslag på sammanlagt 75 000 kronor för bidragsgivning

till Stockholms läns och stads hemslöjdsförening, att utgå av

Ut!. nr 213 år 1968 1847 anslaget till stadsfullmäktiges förfogande för oförutsedda ut- gifter i 1968 års driftbudget.

Stockholm den 22 maj 1968

På stadskollegiets vägnar :

BENGT LIND

WILHELM FORSBERG NILS HALLERBY

Hans Calmfors

Närvarande vid ärendets behandling:

Kollegiets ledamöter: herrar ordföranden, vice ordföranden, Aronson, Knut Olsson och Waldemarson, fru Lundgren, herrar Thörnlund, Haglund och Sjöberg, fru Hagstrand samt herrar Grabö och Björnström.

Borgarråden: herrar Hanson, Mehr, Sundström, Carlson, Forsberg, Jo-

hansson och Hallerby.

1848

Utl. nr 213 år 1968

Bilaga

Till Borgarrådet för kulturroteln

Stockholms läns och stads hemslöjdsförening, som bildades 1934, har alltsedan sitt bildande haft till uppgift att tillvarataga mönster och modeller från gången tid samt att bevara och till kommande generationer vidareföra traditioner, teknik och det hantverksmässiga arbetssätt, som utvecklats inom hemslöjden.

Föreningen har i denna kulturellt betydelsefulla verksamhet kontakt med många verksamma hemslöjdare och konstnärer. Vårt program för textilier spän- ner således över ett stort område med tyngdpunkt på möbeltyger, ryor och mattor. Ett stort antal väverskor inom länet är knutna till föreningen, vilket möj- liggör en rätt omfattande produktion. Vissa svårigheter har dock visat sig vid framställningen av en del typer av mattor, beroende i första hand på arbets- kraftsp roblem.

Som en följd av den produktion som föreningen bedriver måste också försälj- ning ske, i första hand för att få täckning för föreningens kostnader men även för att till en vidare krets föra ut hemslöjdens alster och idéer. Här kommer hem- slöjdstankens kulturella värde in. Denna försäljningsverksamhet är därför icke att betrakta som vanlig kommersiell varuförsäljning. Föreningens lokaler och varor är i mycket stor utsträckning av utställningskaraktär. Personalen kan t.ex. syssel- sättas med en »kund» bortemot en timme och då kanske vederbörande till slut köper en småsak för några kronors värde.

Hemslöjdens roll såsom inspirationskälla för konstnärer, designers och andra intresserade får härvidlag icke underskattas liksom dess uppgift att göra inven- teringar och uppteckningar av äldre hemslöjdsalster, som hittills skett och kommer att företagas i staden och länet.

För närvarande föreligger en beställning från statlig myndighet om ca 90 000 kronor och det vore önskvärt att stadens och landstingets myndigheter vid ny- inredning av lokaler och inrättningar rådfrågade sig hos hemslöjdsföreningen för att med inköp stödja verksamheten.

Kulturell verksamhet är som regel aldrig självbärande. Så är heller icke fallet med Stockholms läns och stads hemslöjdsförening. Vi vänder oss därför till Eder med en vördsam hemställan om fortsatt stöd för vår verksamhet och vill i det följande redogöra för föreningens ekonomiska situation för 1968.

Konkurrens från sentida försäljningsformer av typen varuhus och bouticier har under senare år blivit allt svårare för hemslöjden. Utvecklingen i denna förening har icke varit unik i jämförelse med landets hemslöjdsföreningar i övrigt — enstaka undantag finnes med relativt god ekonomi. Prognoserna är

Ut!. nr 213 år 1968

1849 dock på det hela taget negativa för hemslöjdsverksamheten som affärsrörelse.

I detta sammanhang är det angeläget påpeka den väsentliga skillnaden mellan kommersiell hemslöjdsverksamhet med anknytning till souvenirförsäljning etc.

och föreningar anslutna till Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund.

Denna utveckling har emellertid bemötts på olika sätt genom ökade bidrag från det allmänna. I statlig utredning (stencil, finansdepartementet 1967: 9) »Hem- slöjden i Sverige» föreslås väsentligt ökade statsbidrag till hemslöjdsverksam- heten. Från kommunalt håll har också avsevärd ökning av det ekonomiska stödet tillkommit.

Vid Stockholms läns och stads hemslöjdsförenings ekonomiska trångmål 1963-1964 erhöll föreningen borgenslån å sammanlagt 300 000 kronor, varvid staden och landstinget delade borgensansvaret lika. Bidrag utgick sedermera till amorteringar från såväl staden som landstinget. För räntekostnaderna utgick ej bidrag.

I början av 1967 skedde den första egentliga rekonstruktionen av företaget i det att staden och landstinget täckte ackumulerade förluster med bidrag på 230 000 kronor, varvid 150 000 utgjorde fortsättning av engagemanget från 1964 och användes för amortering å borgenslånet och resten, 80 000 kronor, tillfördes såsom »friska pengar» i rörelsen. Likviditetslån å 50 000 kronor sammanlagt be- viljades också förutom driftbidrag å 50 000 kronor för 1967 och amorterings- bidrag 10 000 kronor för rest å borgenslånet. Från vardera huvudmannen har således utöver det tidigare engagemanget (borgen och amorteringsbidrag) till- skjutits 90 000 kronor i bidrag under 1967, varav 25 000 kronor utgör likvi- ditetslån.

Vid utredningen (november 1966) bedömdes driftbidrag bli erforderliga 1968 med sammanlagt ca 50 000 kronor förutom amorteringsbidrag med 10 000 kronor.

Därvid nedbringas borgensåtagandet till 52 500 kronor för vardera huvud- mannen; ursprungliga åtagandet var 150 000 kronor.

Ovannämnda rekonstruktion fick emellertid effekt först under sommaren 1967, då följande åtgärder vidtogs i kostnadsbesparande syfte:

reducering av lokalerna (lägre hyreskostnader och bättre övervakningsmöj- ligheter) ,

reducering av försäljningspersonalen till absolut minimum för att kunna hålla affärs- och informationsverksamheten igång,

reducering av administrativ personal (tidigare två tjänster som ersatts med en kamrer på halvtid)

samordning av engros-försäljningen med Stockholms stads arbetsvård.

Olika initiativ för ökning av försäljningen har också vidtagits, såsom direkt- reklam vid julförsäljningen, återupptagande av julmarknaden i Stadshuset 1967

1850 Ut!. nr 213 år 1968

o.s.v. Dessa åtgärder har stimulerat försäljningen under senare delen av 1967, som visar en uppgång i förhållande till 1966 enligt följande:

1966 1967 1968 1 november-31 december 117 730 144 861

1-31 januari 28 310 18 320 30 530

Driftbidraget för 1967 å 25 000 kronor från staden och landstinget vardera var emellertid icke tillräckligt för att täcka hela årets förlust. Inte heller för 1968 kan detta under 1966 beräknade driftbidrag komma att medföra att verksamheten balanserar kostnader och intäkter.

En sammanställning över föreningens beräknade kostnader och intäkter 1968 ger följande resultat:

Kostnader Löner

Föreståndarinna 29 000

3 textilkonsulenter 57 000

Kontor 25 000

Expedition, extra pers. i butiken 25 000

Lönebikostnader 20 % 27 000

Administration 15 000

Hyror 30 000

Räntor 10 000

Oförutsett 12 000

Summa kostnader kronor 230 000 Intäkter

överskott å varuförsäljningen 120 000

Bidrag, Stockholms stad 12 000

Bidrag, Stockholms stad 25 000

Bidrag, Stockholms läns landsting 25 000

Beräknat underskott 48 000

Summa intäkter kronor 230 000

För att nöjaktigt kunna driva verksamheten 1968 erfordras ekonomiskt stöd med ytterligare 150 000 kronor enligt följande:

Underskott 48 000

Balanserat underskott 77 000

Likviditetsförstärkning 25 000

Kronor 150 000

Ut!. nr 213 år 1968

¹⁸⁵¹ Med anledning av ovanstående får Hemslöjdsföreningen härmed vördsamt an- hålla om ytterligare ekonomiskt stöd för sin fortsatta verksamhet 1968 och un- der 1969 med 75 000 kronor per år från Stockholms läns landsting och 75 000 kronor per år från Stockholms stad.

Stockholm den 20 februari 1968

STOCKHOLMS LÄNS OCH STADS HEMSLÖJDSFÖRENING STYRELSEN

Ly Westerlind

Bertil Jonberger Ordförande

2— 0414768