Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

(1)

1

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

Lärosäte: Lund universitet Utvärderingsärende: 411-154-13 Huvudområde: Biomedicin Examen: Magister

Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen.

Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan

utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att

utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Universitetskanslersämbetets utvärderingar.

Detta bör därför beaktas i självvärderingarna.

Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 60 000 tecken inklusive mellanslag (cirka 20 A4- sidor), exklusive ämbetets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt ämbetets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering.

(2)

2

Del 1

Inledande kommentarer

Antagning till magisterprogrammet i biomedicin vid Lunds universitet upphörde i samband med

omläggningen 2007, då ett treårigt kandidatprogram och ett tvåårigt masterprogram inrättades. Eftersom den första kullen kandidatstudenter skulle examineras 2010 och först då kunna antas till

masterprogrammet, erbjöds fr.o.m. höstterminen 2007 studenterna på magisterprogrammet att förlänga det med ett år och därmed få möjlighet att ta ut en masterexamen om 120 högskolepoäng. Erbjudandet lockade under de första åren tämligen få studenter, majoriteten valde att ta sin magisterexamen som planerat. Även bland de antagna till det nyinrättade masterprogrammet har det funnits några som valt att avgå med magisterexamen. Vi har således fortsatt att examinera studenter på denna nivå under åren 2008 – 2012. Tendensen har dock varit att alltfler har valt att fullfölja masterprogrammet, och antalet

magisterexaminerade har minskat för varje år. Vårterminen 2012 examinerades fem studenter, medan vi under 2013 inte kommer att ha någon student att examinera på magisternivå.

Eftersom vi sedan 2007 inte längre antar studenter på ett magisterprogram, utan samtliga studenter på avancerad nivå antas på masterprogrammet, kommer benämningarna masterkurser och masterstudenter att användas i denna självvärdering.

De fem studenter vars examensarbeten granskas i årets utvärdering antogs höstterminen 2011 och examinerades vårterminen 2012. De antogs på en 2009 reviderad version av den ursprungliga

utbildningsplanen för masterprogrammet från 2007. Programmet mål var att ”skapa en yrkesgrupp med kompetens för ledande funktioner inom medicinsk forskning och/eller laboratoriemedicin, såväl i akademisk miljö, privat näringsliv som i offentlig sektor”. Det bestod av två specialinriktningar,

experimentell medicin och laboratoriemedicin. Den laboratorie-medicinska inriktningen slopades fr.o.m.

antagningen 2011, varför de nu aktuella studenterna samtliga har tagit den första terminen enligt

inriktningen experimentell medicin. De har därefter valt att under termin 2 genomföra ett examensarbete om 30 högskolepoäng. Tabellen nedan visar vilka kurser som studenterna har tagit:

Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 och 4

År 1

Cell-och vävnadsodling BIMM13, 15 hp

Djurmodeller i medicinsk forskning

BIMM17, 15 hp

Examensarbete BIMM4030 hp

Den pedagogiska grundsynen har varit densamma som för kandidatprogrammet, d.v.s. med ett fokus på studentaktivt lärande. Olika exempel på studentaktiva undervisningsformer ges i anslutning till

värderingen av uppfyllelse av examensmålen, men sammanfattningsvis kan här nämnas problembaserat lärande (PBL), Journal Clubs, fördjupningsuppgifter individuellt och i grupp samt självständigt planerade och genomförda laborationer. Syftet med dessa är att studenten ska nå varaktiga kunskaper och

färdigheter, djupinlärning och förståelse av komplexa företeelser.

Den främsta anledningen till att magisterstudenter har lämnat masterprogrammet efter ett år har varit att de tidigt varit inriktade på att fortsätta med forskarutbildning. Ofta har planerna vuxit fram redan i samband med att de genomfört sina självständiga arbeten för kandidatexamen. De har varit

(3)

3

konkurrenskraftiga i kompetensen om doktorandanställningar. Fakultetens handledare i forskarutbildning har varit vana vid att anta biomedicinare med en fyraårig utbildning och förståelsen för en övergång till femårig utbildning har kommit först successivt. Detta har även gällt studenterna; under de första åren var doktorander med magisterexamen förebilder för dem.

Arbetsmarknaden för biomedicinare med forskarutbildning är gynnsam. Vi har via enkäter tillfrågat 70 studenter, som efter att ha genomgått det tidigare magisterprogrammet och därefter bedrivit och slutfört forskarstudier, hur deras arbetssituation ser ut. Majoriteten av de tillfrågade disputerade under åren 2007 – 2009. Det framkom att 62 % av de tillfrågade ansåg att biomedicinutbildningen hade gett dem mycket goda förutsättningar för forskarstudier; 38 % instämde dock endast delvis i detta. Den vanligaste

invändningen var att man ansåg sig ha bristande laborativ förmåga. 82 % av de disputerade hade ett arbete där deras biomedicinska kunskaper ansågs relevanta, och majoriteten (70 %) arbetade inom

universitetsvärlden med en akademisk karriär. 25 % var anställda inom privat verksamhet.

En alumnundersökning riktad till dem med magisterexamen i biomedicin, uttagen mellan 2005 och 2007, visar att det var 50 % som gått vidare till forskarutbildning, att 96 % hade arbete och att 80 % av de icke disputerade hade ett yrkesrelevant arbete. I en alumnundersökning utförd av Lunds universitet 2011 uppskattar man

”….utifrån biomedicinarnas yrkestitlar …. att minst 7 av 10 har ett arbete med anknytning till universitet och högskola”

(Student- och alumnbarometer 2011; Medicinska fakulteten, s. 29)

Examensmål 1a

För magisterexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier magisterexamen, bilaga till beslut. Se även bedömargruppens vägledning till lärosätena.

Om kunskap och förståelse, överblick och fördjupning

De studenter som antas till masterprogrammet har en kandidatexamen, oftast i biomedicin men de kan också ha en motsvarande examen i ett nära relaterat ämne, såsom molekylärbiologi, farmakologi eller liknande. Den särskilda behörigheten anger krav, utöver kemi och cellbiologi, på medicinskt inriktade kurser, såsom fysiologi, genetik, immunologi och patobiologi, och vi är uppmärksamma på att de vi antar med en examen av naturvetenskaplig/biologisk eller bioteknisk karaktär även har kompetens inom det

(4)

4

biomedicinska området. Studenterna har således en god överblick över biomedicinområdet redan vid inträdet i programmet. I detta får de sedan möjlighet till vidare överblick och kunskapsfördjupning.

Studentcentrerad pedagogik tillämpas på olika sätt i kurserna. Problembaserat lärande (PBL), seminarier, workshops och Journal Clubs förekommer. Föreläsningar ges som komplement. Gruppundervisningen, framför allt den som är baserad på PBL, ger stimulans till eget lärande, gynnar förståelse och tillför en breddning i kunskaperna, bl.a. i och med att studenterna för varandra redovisar kunskaper från olika källor. PBL-arbetet kompletteras med läsning, kritisk granskning, presentation och diskussion av

vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. Exempel från det senare kan hämtas från båda metodkurserna under termin 1. I kursen BIMM17 Djurexperimentella modeller i biomedicinsk forskning ingår en litteraturuppgift som presenteras redan vid kursens start och som examineras vid kursens slut. Så här presenteras uppgiften:

Instructions for written and oral part:

1. Form a group with two persons, or work individually. Choose one of the subjects below (list of 18 human diseases). There should be only one group per subject. While the course is running you read relevant material and prepare one written summary and one oral presentation. The content of your presentations should be a short review and a critical examination of one or two experiments with animal models used to study a human disease. The written summary should consist of 2-3 written A4 + reference list, and sent in to the course leader no later than December 12, 4PM.

2. The oral presentation is held in front of the course and should be 2x15 minutes or 20 minutes for those working individually. Presentations should be followed by 5 minutes of questions. You are free to use either PowerPoint or whiteboard (or both) during the presentation.

Några av instruktionerna inför den skriftliga rapporten:

General introduction. Describe shortly the disease in humans, and which type of experiments with animal models that have been performed to study the disease earlier.

Description of experiments performed to investigate the disease mechanism. Review one or two recent experiments with animal models that have been performed in order to evaluate the disease mechanisms. Focus on the animal model used. You may find scientific articles in PubMed (www.ncbi.nlm.nih.gov/ sites/entrez?db=pubmed).

Discussion. Did the experiments result in new knowledge that could be of advantage for future treatment of the disease? If not, what type of experiments do you think could give more

information? Which advantages and disadvantages can you see with the animal model/s used?

Inom ramen för kursen BIMM13 Cell- och vävnadsodling genomför studenterna likaledes ett individuellt, självständigt, laborativt projekt som redovisas muntligt inför kurskamraterna.

Att dessa uppgifter innebär en fördjupning i förhållande till kandidatprogrammets motsvarande moment kan avläsas bl.a. genom att medan motsvarande uppgift på grundläggande nivå syftar till träning i att läsa och granska vetenskaplig text, förväntas masterstudenten ha den grundläggande träningen med sig och högre krav ställs nu på genomförandet. Detta avspeglas bl.a. genom att momenten examineras som en del av kursernas totala examination.

(5)

5

Att se till att kursplanernas lärandemål tillsammans avspeglar högskoleförordningens alla examensmål och att alla kursmål examineras har varit fokus för ett utvecklingsarbete inom programmet de senaste åren.

Kursplanerna har reviderats och en examinationskommitté, bestående av lärare och studenter inom programmet, har inventerat befintliga examinationsmetoder och arbetat tillsammans med kursansvariga för att öka förståelsen för examinationens betydelse för måluppfyllelse och hur olika examinationsmetoder styr och i bästa fall gynnar studenternas lärande. Det senare gäller framför allt vid användningen av formativ ”examination”, d.v.s. kontinuerlig feedback på studentens prestationer. Utvecklingsarbetet har bl.a. fört med sig att Bigg’s SOLO-taxonomi för formulering av lärandemål nu tillämpas i samtliga kursplaner. Detta underlättar bl.a. bedömningen av graden av fördjupning i kunskaper, färdigheter och förmågor. Nedan ges några exempel från kursplaner under programmets första termin. Studenten ska i dessa kunna

– föreslå tillvägagångssätt vid genotyp- och fenotypanalys av genmodifierade möss – analysera sjukdomsmodeller där genmodifierade djur används

– avgöra vilken transgen modifieringsteknik som bör användas i ett givet försök – tillämpa med för experiment med försöksdjur relevant statistik

(BIMM17 Djurexperimentella modeller i biomedicinsk forskning)

– utreda och analysera praktiska och teoretiska principer för cellodling

– förklara cellodlingens fördelar och begränsningar inom biomedicinsk forskning och tillämpning – planera försök med celler odlade i kultur

(BIMM13 Cell- och vävnadsodling)

Verb som ” föreslå, analysera, avgöra, tillämpa, planera och utreda” tillhör den högsta, s.k. utvidgade nivån i SOLO-taxonomin och förekommer ytterst sparsamt i lärandemålen på grundläggande nivå. I

masterprogrammets kurser är de regelmässigt förekommande och speglar såväl progressionen som den avsevärda fördjupning som studenterna skaffar sig här.

Båda kurserna avslutas med skriftliga tentamina. Nedan ges exempel på tentamensfrågor som används för att testa uppfyllelse av några av ovanstående lärandemål.

BIMM17: Question 1

You have recently identified a protein, STRONG, which is expressed in skeletal muscle and you suspect that STRONG plays a role in regulating muscle mass. You hypothesize that transgenic overexpression of STRONG in skeletal muscle will generate mice with lower skeletal muscle mass, while elimination of the corresponding gene (using a conventional strategy) will cause very muscular mice. Explain how you make the two different mouse models. Please describe constructs, in vitro manipulations of early embryos and how genetically modified animals are identified (3p).

Svarskriterierna för fråga 1 är:

Prepare transgenic mice expressing STRONG under control of a skeletal muscle specific promoter using the pronuclear injection method (should be described in detail). Construct 2p; injection of DNA etc 2 p;

genotyping 1 p.

Prepare STRONG knock-out mice using the homologous recombination method (should be described in detail). Construct 2 p; ES-cells, chimeric, hets, ko 3 p; genotyping 2 p.

Question 2:

You need at least 10 albino C57BL/6 mice for an experiment. They should be 10-12 weeks old at the start

(6)

6

of the experiment. At the moment you have one heterozygous male and two heterozygous females in fertile age (heterozygous by means of albinism). Describe how to quickly obtain the animals you need. Describe how you proceed and the time plan for how quickly the experiment can be started in the best case. (5p)

Exempel på svar på fråga 2 från en student:

“The two females and the male are immediately put in a breeding cage together. After 3 weeks, around 12- 14 pups are born (estimating that a normal litter size for inbred strains are 6-7 pups). Of these at least 3 pups should be albino (= homozygous cc), and half of the total litter size male and half female. After 6 weeks, another litter is born with at least 3 albino mice. After 9 weeks, another litter is born with at least 3 albino mice. After 15 weeks, the mice of the 2 first litters should be sexually mature (males and females) and the females of the third litter. Now we should have 3 albino males and at least 4 albino females that could be mated. The females are put in 2 breeding cages together with 1 male. Afer 18 weeks there should be 24 albino pups that should be ready for the experiment after another 10-12 weeks, i.e. after 28-30 weeks in total.”

BIMM13:

You have started as a PhD student in lab x. Your supervisor knows that you have attended a cell culturing course (BIMM13!) and asks you to investigate the effect of a 100 nM concentration of a drug on

proliferation of the breast cancer cell line JIMT-1 for 4 days. You get the drug as 100 µM stock solution in 100% DMSO. Please write a protocol for how you would set up the experiment for the determination of growth curves with mean and standard deviation. Also write a short explanation for the different steps.

Fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Forsknings- och utvecklingsarbete utgör kärnan i studenternas framtida profession, oavsett om de etablerar sig som biomedicinska forskare eller de ägnar sig åt kliniska prövningar i läkemedelsindustrin eller

vetenskapsjournalistik. En fördjupning av det vetenskapliga lärandet, såväl kunskapsmässigt (från områdets vetenskapliga grund till dess forskningsfront) som i arbetssätt, är därför en central uppgift för programmet.

Utbildningsplanen anger att ”utbildningens mål är att examinera studenter med biomedicinsk

spetskompetens och som är förberedda för självständigt deltagande i medicinsk forskning och utveckling, även i ledande funktioner, i såväl akademisk miljö som i privat näringsliv och offentlig sektor”. Ett av de lokalt preciserade målen i utbildningsplanen är vidare att den utexaminerade ska kunna ”direkt finna sin roll i en forskargrupp eller motsvarande och aktivt bidra till verksamheten i denna”. Förutsättningarna att uppnå dessa mål inom programmet är goda och arbetet med det sker på många plan. Samtliga lärare är t.ex. aktiva biomedicinska forskare, och det är regel att de använder material och exempel från aktuell egen och näraliggande forskning i undervisningen. Läromedel och kurslitteratur hålls ständigt uppdaterade och kompletteras med aktuella vetenskapliga artiklar. Programmet är vidare förlagt till den forskningstäta miljön vid Biomedicinskt centrum och studenterna vistas i och nära forskargrupper i samband med laborationer och projekt- och fördjupningsarbeten.

(7)

7

Del 1 (forts.)

Examensmål 1b

För magisterexamen ska studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen

Fördjupad metodkunskap inom huvudområdet

Att progression och fördjupning av metodkunskaperna uppnås i masterprogrammet framgår på olika sätt.

På den grundläggande nivån är metodikinslagen integrerade delar av teorikurserna och syftet med dessa är i första hand att underlätta förståelsen av ämnet. Inte förrän under det sista året av kandidatprogrammet får studenterna riktigt handgripliga metodkunskaper. En tydlig skillnad på den avancerade nivån är att hela kurser är metodinriktade. Till exempel utgörs den första terminen av två metodkurser om vardera 15 högskolepoäng, BIMM13 Cell- och vävnadsodling och BIMM17 Djurexperimentella modeller i biomedicinsk forskning. Dessa har vi valt att göra obligatoriska eftersom vi anser att kunskaper om och förståelse av dessa metoder är relevanta, för att inte säga nödvändiga, för så gott som all biomedicinsk forskning och

utveckling. Båda kurserna består av en kombination av metodteori och –praktik med föreläsningar, PBL eller PBL-liknande gruppaktiviteter samt en stor andel laborativt arbete.

Den praktiska undervisningen i BIMM13 ges i form av ett antal laborationer som studenterna genomför i grupper om två studenter. Enligt kursplanen innehåller laborationerna moment där ”studenterna själva måste planera sina försök och skriva protokoll. Skriftliga rapporter i form av ”miniartiklar” inlämnas för varje laboration och dessa poängbedöms. Studenterna genomför också ett eget, mindre, laborativt projekt som presenteras muntligt inför samtliga kursdeltagare.” Förutom skriftlig tentamen vid kursens slut tenteras studenterna på sina praktiska förmågor efter ca halva kurstiden. Examinator ger studenten individuell återkoppling på det laborativa arbetet och råd om hur det kan förbättras.

BIMM17 ger studenterna dels den kunskap om djurförsök, inklusive lagar och förordningar, etiska ställningstaganden och etiska tillstånd, som krävs för tillstånd att arbeta i djurhus, dels kunskaper om musens och råttans genetik och reproduktion samt genmodifieringstekniker. Andra moment är ”genotyp- och fenotypanalys” och genom hela kursen medverkar aktiva forskare som ”berättar om sin egen

användning av genmodifierade modelldjur i sin forskning, som hjälpmedel i sökandet efter orsaker till svåra sjukdomar hos människan”. Den praktiska undervisningen utgörs av åtta laborationer med träning i hantering av försöksdjur, inklusive anestesi och enklare operativa ingrepp. Studenterna tilldelas även en litteraturuppgift relaterad till centrala frågeställningar i kursen och som tenteras vid kursens slut tillsammans med en skriftlig tentamen.

Integrerat i båda ovanstående kurser är undervisning i biostatistik av relevans för kursens innehåll. Där så är möjligt får studenterna träning i statistisk behandling genom att använda de data som de genererar på laborationerna.

(8)

8

Sammanfattande värdering av uppfyllelse av examensmål 1a och b

Vi anser att de studenter som tar ut en magisterexamen från vårt masterprogram har ett brett kunnande inom biomedicinområdet. Biomedicin är i sig ett område med mycket stor bredd och studenterna har redan under kandidatprogrammet inkorporerat denna stora kunskapsbredd genom sin läranderesa från kemi till hela organismer. Masterprogrammet bygger på denna bredd och erbjuder såväl fördjupning i vissa områden som ytterligare breddning till nya områden. Vi har gett exempel från ett par ämnesområden och hur studenterna där uppvisar sitt kunnande. Den progression relativt kandidatnivån som äger rum i masterprogrammet har vi exemplifierat med den ökade komplexiteten i såväl kursplanernas lärandemål som i examinationerna. Fördjupad insikt i aktuell forskning- och utveckling och fördjupad metodkunskap uppvisar studenterna i sina examensarbeten, men vi har också redovisat ovan hur studenterna genom arbete med aktuella vetenskapliga artiklar och i metodkurser medvetet tränas för att uppnå sådan fördjupning.

(9)

9

Del 1 (forts.)

Examensmål 2

För magisterexamen ska studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information

Studenternas uppfyllelse av detta mål visas i hög utsträckning i de självständiga arbetena, som samtliga genomförs individuellt och experimentellt, och där studenten är ansvarig för hela processen från formulering av projektplan och frågeställning till genomförande och redovisning. För formulering av projektplan och skriftlig rapport krävs förmågan att ” integrera kunskap” och både där och i det

experimentella arbetet krävs förmågan att ”bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer”. Inför examensarbetena har studenterna i programmets övriga kurser tränats i dessa förmågor.

Några exempel ges nedan.

De studenter som examinerades 2012 har under metodkurserna termin 1 fått träning i de förmågor som examensmål 2 beskriver, framför allt genom komplexa laborationer som involverar cellodling, i vilka både integrering av kunskap och bedömningar av komplexa företeelser och situationer krävs för godkänt resultat. Även den litteraturuppgift som ges i kursen BIMM17, och som beskrivs under examensmål 1, ger träning i att hantera komplexa företeelser och frågeställningar med begränsad information. Utöver dessa kurser erbjuds studenterna en valfri projektkurs om 10 veckor, VMFN17 Projektarbete på avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Den kan tas på delfart under termin 1. Studenten förväntas efter att ha tagit den kunna

– skriva en projektplan med krav på tydlighet och vetenskaplig förankring avseende syfte/frågeställning och metodval

– i den vetenskapliga artikelns form skriftligt redovisa egna resultat samt kritiskt bedöma och värdera dessa i förhållande till projektets förutsättningar och andras vetenskapliga resultat – muntligt presentera egna resultat samt argumentera för dessas giltighet och medicinska och/eller

samhälleliga värde

VMFN17 examineras med en på engelska skriven rapport i den vetenskapliga artikelns format samt muntlig presentation och försvar av arbetet. I examinationen ingår även kritisk granskning av en studiekamrats projektarbete.

De flesta studenter har dessutom genomfört minst en sommarprojektkurs, dels under kandidatprogrammet, dels mellan kandidat- och masterprogrammet. Dessa forskningsprojekt utförs under åtta veckor under sommaren och studenterna får stipendier som finansieras från både forskargrupper och från medicinska fakultetens fonder. Studenten måste här hitta en forskare som är beredd att ta emot henne/honom under åtta sommarveckor för ett projektarbete, skriva en projektplan samt redovisa muntligt och skriftligt.

(10)

10

Slutligen några ord om hur studenternas examensarbeten (BIMM40 Examensarbete på magisternivå i biomedicin, 30 högskolepoäng) har bedömts av examinatorerna under 2012. Vi har formulerat kriterier för bedömningen, och de är, för att göra bedömningen transparent, tillgängliga för studenterna under kursens gång (http://www.med.lu.se/biomedicin/utvardering). Även om betygsnivåerna på våra kurser hittills endast har bestått av godkänd och underkänd, har vi utöver kriterier för godkänt resultat (nivå 1) formulerat kriterier för två nivåer över godkänt, nivå 2 respektive 3, och examinator bedömer studenters prestationer avseende skriftlig rapport, muntlig presentation och försvar av det egna arbetet samt den kritiska granskningen av en kurskamrats arbete enligt dessa kriterier. Vid examinationen 2012 har studenterna på de flesta bedömda områden uppfyllt kriterierna för de båda nivåerna över godkäntnivån.

Av särskild relevans för examensmål 2 torde bedömningen av avsnittet Discussion i den skriftliga rapporten och Interpretation i den muntliga redovisningen vara. Avseende Discussion bedömdes 75 % av studenterna uppfylla kriterierna för den högsta nivån, uttydda som

”The discussion of the study’s main findings is creative, thorough and adequately related to both aim/issue discussed and to the work of other researchers. The strengths and weaknesses of the study are analysed and discussed. The issues raised in the introduction are highlighted and discussed in the light of the author’s own findings. The work of other researchers is referred to in a correct manner and relevant comparisons are made.”

Tolkningen av de egna resultaten, bedömd i den muntliga redovisningen, fick också mycket positiva omdömen och 75 % nådde uppfyllelse av kriterierna för nivå 3:

“The student shows an excellent understanding of the contents and significance of the study and

communicates an insightful and well thought-out interpretation of the data obtained. The student refers to other named researchers’ data and discusses his or her own data in the light of other researchers’ findings.”

Slutligen bedömdes studenternas prestationer avseende kritisk granskning och “opposition” på en

studentkamrats examensarbete. Hälften av studenterna bedömdes här uppfylla kraven på den högsta nivån, definierad som

“The student carries out a careful review of the selected study and highlights and discusses both its merits and its shortcomings. Alternative methods and interpretations are suggested.”

Sammanfattande värdering av uppfyllelse av examensmål 2

Genomförande och redovisning av projektarbeten, kanske särskilt dem av experimentell karaktär, torde vara det sätt på vilket en student bäst visar att han/hon besitter de förmågor som beskrivs i examensmål 2.

Vi har ovan visat att magisterstudenterna i biomedicin utöver examensarbetet genomför projekt av olika slag och där får träna dessa förmågor. Kraven på redovisningen är höga och lyfter fram det kritiska förhållningssättet, t.ex. i analysen och värderingen av resultaten, ur såväl forsknings- som samhälleligt perspektiv. En stor majoritet har bedömts uppfylla de högsta kriterierna vid examinationen av de

självständiga arbetena och därigenom visat att förmår integrera kunskap och analysera, värdera och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer.

(11)

11

(12)

12

Del 1 (forts.)

Examensmål 3

För magisterexamen ska studenten visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar

Liksom för examensmål 2 är förmågorna som beskrivs i detta tredje mål i mycket hög utsträckning sådana som visas i de självständiga arbetena. Delar av dem, t.ex. förmågan att självständigt identifiera och

formulera frågeställningar och att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter, har också redovisats tidigare. Enligt bedömargruppens instruktioner kommer vi därför i denna del att koncentrera framställningen på studentens självständighet.

Några av lärandemålen i kursen BIMM40 Examensarbete på magisternivå i biomedicin är att studenten efter genomgången kurs ska kunna

– planera ett biomedicinskt projekt (formulera en frågeställning, välja praktisk och/eller statistisk teoretisk metodik samt beskriva dessa i en projektplan) i samråd med en handledare

– självständigt bearbeta och sammanställa uppnådda resultat

– skriva en uppsats som i sin form liknar en vetenskaplig publikation

– bedöma och värdera betydelsen, samt begränsningarna av uppnådda resultat, med utgångspunkt från frågeställningen, vald metodik och bearbetningsmetod

– opponera på en studentkamrats examensarbete

Under examensarbetets genomförande bedömer handledaren studentens självständighet enligt en kriteriemall. Tanken är att mallen initialt ska användas för formativ återkoppling till studenten vid ett halvtidssamtal med handledaren, varefter studenten får en chans att öka sin självständighet på de områden där han/hon bedöms vara alltför beroende av hjälp. Slutbedömningen av självständighet görs enligt samma kriterier i samband med examinationen av arbetet. Graden av självständighet bedöms enligt en skala 1 – 5, där omdömet 1 uttyds som ”with no or little assistance” och omdömet 5 ”with very much assistance”.

Bedömningen 2012 utföll enligt följande:

Written report Studenterna har fått omdömet 1 avseende flertalet parametrar. En student uppges ha behövt lite mer hjälp med att välja ämnen att ta upp i diskussionen.

Laboratory elements Samtliga har fått omdömena 1 eller 2.

Evaluation and planning Så gott som alla har fått omdömena 1 eller 2, en enskild student omdömet 3 avseende felsökning (failure analysis).

(13)

13

Processing of data Majoriteten av studenterna har fått omdömena 1 eller 2, en student omdömet 3 avseende val av statistisk metod.

Vi drar av detta slutsatsen att studenterna under programmets gång i mycket hög grad har tillägnat sig förmåga till självständighet i dessa för biomedicinare ytterst viktiga förmågor, d.v.s. experimentellt arbete inkluderande planering, praktiskt arbete, datahantering och dokumentation. För att nå hit krävs träning i att självständigt genomföra uppgifter. Sådan träning startar förvisso redan i kandidatprogrammet och kraven på självständighet ökar sedan successivt på den avancerade nivån.

Självständighet i praktiskt arbete tränas bl.a. i den inledande metodkursen BIMM13 Cell- och

vävnadsodling, för vilken kursplanen framhåller att laborationerna innehåller ”moment där studenterna själva måste planera sina försök”. Här måste studenterna också demonstrera att de självständigt kan genomföra de försök de planerat; det sker genom en individuell praktisk tentamen några veckor in i kursen, och för att få fortsätta att laborera i kursen krävs godkänt i den praktiska tentamen.

Att självständighet är prioriterat framgår också av övriga kursplaner, och exempel på hur vi arbetar med detta mål ges nedan.

I BIMM17 ingår en självständig litteraturuppgift. Studenterna ska utföra en kritisk granskning av

experiment i djurmodeller som utförts för att studera sjukdomsmekanismer i människa. Studenterna väljer själva vilken human sjukdom de vill studera och tar fram artiklar på egen hand. Litteraturarbetet

presenteras muntligt och skriftligt.

Självständighet manifesteras slutligen i att studenten på egen hand identifierar och kontaktar de

forskare/forskargrupper där olika typer av projektarbeten, liksom examensarbetet, ska genomföras. Många studenter har redan under kandidatprogrammet eller första terminen av masterprogrammet identifierat sitt intresseområde och vet inom vilket område de så småningom vill bedriva forskning. Som hjälp till

tveksamma annonserar forskare sina projekt, dels via databaser tillgängliga på fakultetens hemsida, dels via muntliga presentationer vid varje höstterminsstart. Utifrån dessa står det studenterna fritt att ta kontakt med dem vars projekt de finner attraktiva och intressanta. Innan studenten tillåts starta ett projektarbete måste vederbörande, med visst stöd av handledare, skriva en projektplan och få den godkänd av

examinator.

Vi har visat att självständighet i att ”identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter” är något som lyfts fram och prioriteras i

programmet. Studenterna tränas på olika sätt att uppnå självständighet och de visar vid genomförandet av sina examensarbeten att de i mycket hög utsträckning uppnått sådan.

(14)

14 Examensmål 4

För magisterexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper

Studentens muntliga presentation av sitt examensarbete bedöms av examinator enligt de kriterier vi tagit fram inom programmet. Den mall för bedömning som examinator använder innehåller kriterier för godkänt (nivå 1) och två nivåer över godkänt (nivåerna 2 och 3). Vid examinationen i juni 2012 bedömdes 75 % av studenterna uppfylla kriterierna för nivå 3 (motsvarande Excellent), medan resten uppfyllde kriterierna för nivå 2. Kriterierna för nivå 2 är att

”the introduction to the subject is relevant and well adapted to the time available for the entire presentation.

The presentation of results is logical and structured, and supported by informative visual material. The presentation is easy for the audience to follow and to understand.”

Kriterierna för högsta nivån är att

”the introduction to the subject is relevant, awakens the interest of the audience and its scope so well balanced that it effectively leads the audience straight to the core of the subject. The presentation of results is logical and well structured, supported by informative and well-produced visual material. The presentation focuses on the most essential aspects of the study and makes it easy for the audience to follow and to understand.”

Förmågan att “muntligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och de argument som ligger till grund för dessa” bedöms enligt kriterierna för Interpretation och Defence. Bedömningen av studenternas tolkning av resultaten och förmåga att diskutera egna data i ljuset av andra forskares fynd redovisas under examensmål 2 (75 % uppfyllde excellentnivån). Även avseende försvaret av examensarbetet uppfyllde 75 % kraven för den högsta nivån, definierad som

”The student is stimulated by critical comments and discusses possible alternative interpretations. The student also suggests and/or discusses alternative approaches to the study.”

Av ovanstående redovisning torde framgå att studenterna uppvisar en mycket god förmåga till muntlig framställning. Träning i denna förmåga har hittills utgjorts av att studenterna genomfört flera muntliga presentationer tidigare i programmet. Det har t.ex. varit redovisning av littteraturuppgifter, granskning och presentation av vetenskapliga artiklar och projektredo-visningar.

Att ge uppmärksamhet åt muntlig presentation av vetenskap för olika grupper anknyter till det sista delmålet i examensmål 4, att kunna ”diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper”. Hittills har studenterna inte systematiskt tränats i denna typ av muntlig presentation. Däremot ingår i examensarbetet uppgiften att skriva en populärvetenskaplig sammanfattning av arbetet. Den skrivs på svenska i de fall då modersmålet är svenska, i övriga fall på engelska. Studenterna får feedback på sina populärvetenskapliga sammanfattningar av en av fakultetens

(15)

15

professionella kommunikatörer. Vid examinationen 2012 bedömdes 75 % av studenterna uppfylla kriterierna för den högsta nivån, definierad som:

”The summary gives a clear and well-structured description of the study, in such a way as to make it immediately comprehensible to a reader with no scientific/medical education at university level.”

Förmågan att redogöra för biomedicinsk vetenskap i internationella sammanhang visar studenterna genom att både skriva examensarbetet, presentera och försvara det på engelska. Då de flesta forskargrupper är internationella miljöer med medarbetare med olika akademisk bakgrund tränas de även i att interagera och diskutera vetenskap både på svenska och på engelska. Till yttermera visso är programmet internationellt och bedrivs i sin helhet på engelska. All undervisning, inklusive grupparbeten och olika typer av redovisningar sker således på engelska.

Studenternas förmåga att skriftligt klart redogöra för och diskutera slutsatser och kunskap, samt argumentera för dem, framgår i de inlämnade examensarbetena. Ovan har vi beskrivit hur studenterna tränas i och slutligen i den muntliga delen av examinationen visar sin förmåga till muntlig presentation, tolkning och försvar. Examinationen genomförs i sin helhet på engelska. Examinatorbedömningarna ger en synnerligen positiv bild av studenternas prestationer, av vilka vi drar slutsatsen att måluppfyllelsen är god. Förmågan att kommunicera forskning i ”dialog med olika grupper” visar studenterna via en populärvetenskaplig sammanfattning av examensarbetet.

(16)

16

Del 1 (forts.)

Examensmål 5

För magisterexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete

Ett etiskt perspektiv är en naturlig del av det vetenskapliga förhållningssätt vi förmedlar i programmet.

Lärandemål för reflektion över etiska och samhälleliga effekter av forskning förekommer i samtliga kursplaner av relevans för de studenter som tar ut en magisterexamen, d.v.s. BIMM13, BIMM17 och BIMM40.

För BIMM13 gäller t.ex. att studenten efter genomförd kurs ska kunna

– visa ett konstruktivt och kritiskt förhållningssätt på det praktiska och teoretiska planet när det gäller cellodling, innefattande etiska och miljömässiga aspekter på cellodling

Detta fokus på etik och miljöaspekter tar sig t.ex. uttryck i form av begränsning av plastanvändning på cellodlingslaboratoriet, bland annat genom användning av glaspipetter. Studenterna diskuterar också vatten och vattentillgång, diskmedelsanvändning och miljöaspekter på det, likaså olika cellodlingsmedier och deras miljöpåverkan. Etiska aspekter på användning av fetalt kalvserum diskuteras likaså. Vidare diskuterar man genom hela kursen hur man bör uppträda och arbeta i cellodlingsmiljöer, t.ex. vikten av att hålla tider och att upprätthålla diverse rutiner när man delar lokaler med andra. Att studenterna tagit till sig dessa aspekter testas/kontrolleras i samband med varje laboration samt på den praktiska tentamen.

Stort utrymme i programmet ges också åt försöksdjursetik, vilket särskilt avhandlas i den obligatoriska kursen BIMM17 Djurexperimentella modeller i biomedicinsk forskning under termin 1. I denna ges ”träning i etiska ställningstaganden och i att skriva en etisk djurförsöksansökan” och kursen innehåller ”de moment som krävs för tillstånd att arbeta i djurhus (motsvarar innehållet i kursen Laboratory Animal Science, 3 hp) och kan tillgodoräknas i forskarutbildning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet”. Bland

lärandemålen återfinns krav på att studenterna efter genomgången kurs ska kunna – reflektera över relevansen av djurförsök och alternativ till sådana – reflektera över etiska aspekter på olika typer av djurförsök

– redogöra för lagar, förordningar och etiska regler för försöksdjurshantering – skriva en etisk ansökan avseende djurförsök

Momentet examineras på flera sätt. En i grupp skriven djurförsöksetisk ansökan motsvarar 1

högskolepoäng och redovisas med en ”diskussion i ett upplägg som påminner om sammanträdet med

(17)

17

djurförsöksetiska nämnden”. I den skriftliga examinationen fanns höstterminen 2012 följande tentamensfråga:

1a) Which Swedish authority is responsible for experimental animal issues? (1p)

b) Before an animal experiment is allowed to commence an ethical permit is required. Briefly describe the process of obtaining a permit. (4p)

Förmågan att reflektera över etiska aspekter på olika typer av djurförsök examineras i en gruppdiskussion med obligatorisk närvaro, under vilken etiska aspekter på en i förväg inläst vetenskaplig artikel diskuteras.

Forskningens samhälleliga nytta behandlas och diskuteras bl.a. inom ramen för BIMM40 Examensarbete på magisternivå i biomedicin, där ett av lärandemålen är att studenten ska kunna ”motivera det akademiska och/eller medicinska värdet av undersökningen, samt redogöra för den samhälleliga nyttan av denna”. Om detta inte tydligt framgår i den skriftliga rapporten eller den muntliga presentationen ställs denna fråga av läraropponent eller examinator vid examinationen.

Förmåga att göra bedömningar med hänsyn till etiska och samhälleliga aspekter visar studenterna inom ramen för de båda obligatoriska metodkurserna, vilka är inriktade på cell- och vävnadsodling respektive djurmodeller i biomedicinsk forskning. Etiska aspekter på laborativt forskningsarbete, bl.a.

miljökonsekvenser av sådant, diskuteras, och ett medvetet miljöanpassat arbetssätt tillämpas i cellodlingskursen. Särskild vikt läggs vid försöksdjursetik i den senare kursen, där etiska aspekter

examineras med en individuellt eller i grupp skriven etikprövningsansökan och muntlig argumentation för de djurförsök som beskrivs i den. I samband med examination av projektplanen inför examensarbetet testas studenten avseende förmågan att göra forskningsetiska bedömningar. Utan godkänd sådan tillåts ingen student påbörja sitt examensarbete. Vår uppfattning är därför att studenterna uppfyller examensmål 5.

(18)

18

Del 2

Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa

uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.

(19)

19

Del 2

Lärarkompetens och lärarkapacitet

Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att:

"Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för

respektive examen. Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten."

Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen.

Här bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen.

Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform.

Tabellen ligger sist i självvärderingen.

Biomedicinutbildningen är huvudsakligen förlagd till Biomedicinskt centrum (BMC), vilket är en av de största forsknings- och utbildningsmiljöerna vid Lunds universitet. Byggnaden ligger centralt i

universitetets ”campus”, på gångavstånd från Biologiska och Kemiska institutionerna vid

naturvetenskapliga fakulteten, och den ligger dessutom i direkt anslutning till universitetssjukhuset.

Utbildningens lärare hämtas i första hand från dessa miljöer, men i viss utsträckning också från medicinska fakultetens kliniska forskningscentrum (Clinical Research Centre) i Malmö.

Medicinska fakultetens utbildningar är inte organisatoriskt kopplade till dess institutioner utan lyder under tre utbildningsnämnder som är direkt underställda fakultetsstyrelsen. Läraranställningarna, däremot, är knutna till de sex storinstitutionerna. Detta innebär att utbildningarnas programdirektörer ”köper in”

lärare för undervisning, program- och kursadministration från någon eller några av institutionerna. En fördel med denna modell är att programdirektörer och kursledare kan vara lyhörda för studenters bedömningar av lärares prestationer, som t.ex. kommer till uttryck i kursvärderingar, och se till att undervisningen genomförs av de mest kompetenta lärarna, i såväl ämnesmässigt som pedagogiskt hänseende. För biomedicinutbildningens del gäller därutöver ett nära samarbete med naturvetenskaplig fakultet, för masterutbildningen framför allt med Biologiska institutionen.

Den akademiska kompetensen är hos samtliga anlitade lärare hög. Bifogad tabell tar upp 54 lärare som har sin anställning som professor, universitetslektor forskarassistent eller forskare och hade mer än 40 timmars undervisning inom programmen 2012. Andelen professorer är 31 % och docenter 32 %. Administrativa uppgifter som kursledarskap och undervisning i form av föreläsningar och seminarier samt examination utförs enbart av lärare med minst doktorsexamen. Eftersom utbildningen till stora delar är PBL-baserad förekommer även ett större antal tutorer för gruppundervisning. Dessa är i många fall disputerade lärare, men även pedagogiskt utbildade doktorander bidrar. För laborationsundervisning och – handledning anlitar vi såväl disputerade lärare som doktorander och biomedicinska analytiker. Biomedicinprogrammen, både master och kandidat har lärartjänster motsvarande 10 helårstjänster på ca 120 helårsstudenter. Utöver de lärare som är listade i tabellen nedan finns ytterligare ca 30 professorer, 10 lektorer, samt ytterligare nästan 50 disputerade lärare (forskarassistenter, forskare, post-docs etc.) som undervisar inom programmet

(20)

20

i varierande omfattning. Till detta tillkommer de som har varit handledare vid examens- eller projektarbeten.

Genomgången högskolepedagogisk utbildning utgör krav för läraranställning vid universitetet. Vid medicinska fakulteten är kurserna Perspektiv på lärande (80 tim) och Perspektiv på kurs (120 tim) obligatoriska. Några av våra lärare/kursledare tar därutöver den frivilliga fortsättningskursen Pedagogiskt utvecklingsprojekt (200 tim), i samband med vilken de planerar och beskriver genomförande av en

kvalitetshöjande förändring, i pedagogiskt hänseende, av undervisning och/eller examination i den kurs de ansvarar för. För docentur är kravet Perspektiv på lärande (80 tim), två valbara högskolepedagogiska kurser samt kurs i forskarhandledning. För medverkan som PBL-tutor kräver vi minst genomgången pedagogisk grundkurs i problembaserat lärande. Samtliga här nämnda pedagogiska kurser ges av Medicinska

fakultetens centrum för undervisning och lärande (MedCUL).

Det faktum att lärarna är disputerade, och i de allra flesta fall forskningsaktiva, borgar för en stark forskningsanknytning av utbildningen. Som framgår av bifogade tabell är kompetensbredden avsevärd.

Lärarna är både vägvisare och förebilder för studenterna, såväl när det gäller kunskaper och vetenskaplig grund för utbildningens ämnesområden som för inskolning i vetenskapligt förhållningssätt och förmågan att arbeta på ett vetenskapligt sätt. Genom att ge exempel från sin egen forskning leder de studenterna till fördjupade kunskaper och underlättar deras orientering i aktuella forskningsfrågor. För att studenterna ska uppfylla examensmål 6 avseende etiska bedömningar anlitar vi lärare med särskild forsknings-kompetens i etik, hämtad från Filosofiska institutionen. Undervisning i tillämpad biostatistik ges av den egna

fakultetens lärare/forskare med hög biostatistisk och epidemiologisk kompetens, och för databas-och litteratursökning samt referenshantering är personal från fakultetens bibliotek och ITK inkopplad.

All undervisning bedrivs på engelska. Forskningsmiljöerna från vilka lärarna hämtas är internationella och en stor del av kommunikationen, både av vetenskaplig och av vardaglig natur, sker också på engelska.

Studenterna träffar sina lärare i dessa internationella miljöer, t.ex. i laborationer förlagda till

forskningslaboratorier och i fördjupningsuppgifter av olika slag, vilket ytterligare stödjer deras uppfyllelse av examensmålen, särskilt avseende breddning av kunskaper, förmåga till problemformulering och – lösning, att kunna göra relevanta bedömningar och att diskutera dessa med olika grupper, inklusive på engelska språket.

Vi anser, med stöd av ovanstående redovisning, att vi tveklöst har den lärarkompetens och den lärarkapacitet som behövs för studenternas måluppfyllelse.

(21)

21 Antal helårsstudenter

Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska överensstämma med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet.

Antal helårsstudenter i aktuell utbildning Antal

Helårsstudenter

Eftersom vi inte antar studenter till magisterprogram innefattas magisterstudenterna i det studentantal som redovisas i masterprogrammet.

(22)

22

Del 2

Studenternas förutsättningar

Här ges möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.

Som redovisats i inledningen till DEL 1 av denna självvärdering, ger vi inget magisterprogram i

biomedicin utan samtliga studenter antas till vårt masterprogram. Marknadsföringen av detta program sker både nationellt och internationellt med hjälp av en till programmet knuten studievägledare och via

annonsering i Lunds universitets kataloger. Den internationella utlysningen är ny och genomfördes första gången inför antagningen 2012; intill dess var marknadsföringen enbart inrikes. Eftersom vår hemsida fanns på engelska hittade dock ett antal internationella studenter information om vår utbildning och sökte programmet via studera.nu. Dessa studenter, som oftast var av utomeuropeisk härkomst, uppvisade stor variation avseende förmågan att framgångsrikt ta sig igenom programmet. Vi upptäckte framför allt att många utbildningar på kandidatnivå världen över inte innehåller något examensarbete i vår mening, och studenterna från dessa lärosäten hade därför ingen träning i vetenskapligt skrivande. Det var en stor utmaning för dessa studenter att klara kraven på projektredovisningar och examensarbeten, och i många fall har de inte nått samma nivå i bedömningarna som deras kurskamrater med tidigare erfarenheter av projektarbeten och redovisning av sådana. För att undvika dessa svårigheter har vi i utbildningsplanen från 2012 modifierat de särskilda behörighetskraven. För full behörighet ska sökande nu visa att de har

genomfört minst ett experimentellt projektarbete och redovisat det skriftligt. Den skriftliga rapporten eller, i förekommande fall, publikationen ska bifogas ansökan eller uppvisas senast vid introduktionsmötet.

För fullständighetens skull följer här samtliga särskilda behörighetskrav för antagning enligt nuvarande utbildningsplan: en kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng inom biomedicin, bioteknik, cell- och molekylärbiologi eller medicin, inklusive 15 högskolepoäng självständigt arbete inom

biomedicinskt/naturvetenskapligt område. Kurskraven är minst 30 högskolepoäng grundläggande kemi, varav minst 15 omfattar biokemi, cellkemi eller motsvarande, minst 45 högskolepoäng grundläggande cellbiologi innefattande cellbiologi, molekylärbiologi, mikrobiologi, immunologi, genetik och/eller utvecklingsbiologi, minst 10 högskolepoäng fysiologi och minst 30 högskolepoäng molekylär medicin, patobiologi, toxikologi och/eller farmakologi. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande godkänt betyg i engelska B från svenskt gymnasium. Urvalet bland de sökande sker med en samlad kvalitativ bedömning av tidigare utbildning, relevanta yrkes- och/eller forsknings-erfarenheter samt en skriftlig motivering till valet av utbildning.

Som beskrivits tidigare valde under de första åren de flesta av våra kandidatstudenter att avgå med magisterexamen efter ett år på masterprogrammet. Av de 14 antagna studenterna höstterminen 2007 examinerades således på masternivå 2009 endast 6 studenter, varav 5 kom från vårt biomedicinprogram.

Sedan dess har antalet sökande och antagna ökat för varje år, och allt fler har valt att fullfölja

masterprogrammet. Därmed har antalet examinerade på magisternivå minskat från 8 studenter 2009 (av 14 antagna) till 5 studenter 2012 (av 21 antagna). Vårterminen 2013 förväntas inga studenter avgå med magisterexamen.

(23)

23

Antalet studenter från utländska lärosäten har minskat, framför allt de med utomeuropeiskt ursprung i och med betalsystemets införande. Av de internationella studenter som antagits de senaste två åren har

majoriteten varit europeiska. Som exempel kan nämnas att det 2012 antogs 22 studenter till

masterprogrammet, av vilka 3 hade annat språk än svenska som förstaspråk. Detta kontrasterar mot de 9 (av 21) antagna HT 2010, som inte hade svenska som förstaspråk.

Könsfördelningen bland de antagna har också förändrats sedan 2007. Kvinnodominans råder förvisso, men från ca 80 % kvinnor av de registrerade studenterna de första åren har denna minskat till ca 60 % kvinnor under 2011-12. Dessa senare siffror avspeglar könsfördelningen i vårt kandidatprogram.

Det finns en väl utbyggd infrastruktur för studenterna i form av ett omfattande Studentcentrum, invigt i januari 2012, vid BMC. De totalt ca 100 biomedicinstudenterna delar detta med ca 600 läkarstudenter och därmed finns goda möjligheter för interaktioner över utbildningsgränserna. På Studentcentrum finns såväl bibliotek och IT-service som stora uppehållsytor och grupprum med generös tillgänglighet för studenter, utöver dagtid även kvällar på vardagar samt dagtid under helgerna. En del av uppehållsytorna är förlagda i anslutning till café och restaurang. Via Studentcentrum ges också t.ex. digital informations- och kopieringsservice och det har visst studiematerial, såsom anatomiska modeller, tillgängligt för självstudier, enskilt och i grupp.

Ett modernt och välutrustat kurslaboratorium med plats för 24 laboranter finns tillgängligt för

biomedicinprogrammets studenter. I angränsande lokaler finns även möjligheter att utföra dissektioner och mikroskopering. Ett större laboratorium med plats för 14 laboranter och med avancerad utrustning för cellodling finns att tillgå vid Biologiska institutionen. Försöksdjurundervisning ges dels i Biologihusets lokaler (mus och råtta), dels på Transgenenheten vid BMC (tidiga embryon, befruktade ägg och

blastocyster). Special-utrustning för mera komplexa uppgifter av laborativ karaktär finns därutöver att tillgå på forskningslaboratorier och teknikplattformar i BMC.

(24)

24

Del 3

Andra förhållanden

Här kan lärosätet redovisa fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning, till exempel:

1. Hur många högskolepoäng det självständiga arbetet omfattar.

2. Under vilken termin det självständiga arbetet vanligen genomförs.

3. Om studenterna vanligen arbetar ensamma eller i grupp och i så fall hur många studenter som vanligtvis ingår i gruppen.

4. Om slumpade självständiga arbeten av någon anledning inte är representativa.

Här ges möjlighet att redovisa andra förhållanden som kan vara särskilt betydelsefulla för att bedöma den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen. Det kan till exempel vara lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser i huvudområdet i program respektive som fristående kurs.

Det självständiga arbetet omfattar 30 högskolepoäng och genomförs av dem som tar en magisterexamen under programmets termin 2. Arbetena genomförs alltid individuellt och är så gott som alltid

experimentella. Initiativet till arbetet tas av studenten själv, som antingen via tidigare kontakter, en muntlig presentation av projekt som representanter för forskargrupper ger vid starten av termin 3 eller via tillgängliga forskningsdatabaser, hittar den forskargrupp i vilken de vill och har möjlighet att genomföra sitt examensarbete. En projektplan upprättas med stöd av handledaren och i den beskrivs projektets bakgrund och frågeställning samt en plan för genomförandet. Här anges också om projektet kräver etiska hänsynstaganden. Projektplanen måste godkännas av kursansvarig lärare innan studenten tillåts påbörja det experimentella arbetet. Tillfrågad läraropponent, som måste ha lägst doktorsexamen, för

examinationen anges också här.

Försöksdjurskunskap, som ger behörighet till fakultetens djuravdelningar och arbete med försöksdjur, ges inom ramen för kursen BIMM17 Djurexperimentella modeller i biomedicinsk forskning under termin 1.

Studenten får inför starten av examensarbetet dels de kriterier som handledare och examinator ska använda för bedömning av studentens arbete, dels en skriftlig instruktion för hur examensarbetet ska genomföras.

Akademisk hederlighet, med fokus på forskningsfusk och plagiering, aktualiseras vid ett seminarium samt med en länk till dokument angående detta. Alla examensarbeten testas i Urkund

.

Examensarbetet skrivs, redovisas och försvaras på engelska. Studenten instrueras att utforma den skriftliga rapporten i den vetenskapliga artikelns form och följa ”instructions to authors” för en utvald tidskrift. Studenten rekommenderas dock att göra Introduction och Material and Methods längre och mer informativa än vad som normalt tillåts vid publikation, detta för att underlätta examinators bedömning av måluppfyllelse avseende bredd och fördjupning i kunskaper och förståelse.

(25)

25

Den muntliga examinationen äger rum i närvaro av examinator, läraropponent, handledare, studentopponenter och medlemmar av aktuell forskargrupp. Den skriftliga rapporten tillskickas examinator och läraropponent senast 5 arbetsdagar före det annonserade examinationstillfället. Den muntliga redovisningen genomförs på 20 – 30 minuter, varefter studenten får försvara sitt arbete. Frågor ställs först i ca 5 min av en kurskamrat som utsetts till studentopponent, därefter i 20 – 30 min av

läraropponenten. Samtliga studenter opponerar på en kurskamrats arbete. Betygsgraderna är godkänt/icke godkänt, och studenten delges resultatet i samband med redovisningen efter att handledare, läraropponent och examinator med hjälp av kriterier tillsammans gått igenom studentens prestationer. Om

komplettering eller korrektion av det skriftliga arbetet krävs, får studenten en deadline för detta.

Majoriteten av studenterna blir godkända på sitt examensarbete inom tidsramen för kursen; vid behov arrangeras extra examinationstillfällen några veckor senare eller under nästkommande termin.

I utbildningsplanen för masterprogrammet anges, utöver högskoleförordningens examensmål, fyra lokalt angivna, preciserade mål. Enligt dessa ska den utexaminerade efter genomgånget program kunna

• direkt finna sin roll i en forskargrupp eller motsvarande och aktivt bidra till verksamheten i denna

• direkt tillämpa avancerad metodologi av relevans för experimentell biomedicinsk forskning

• självständigt bearbeta ett vetenskapligt problem och föreslå sätt att lösa detta, teoretiskt och/eller praktiskt

• självständigt tillämpa och kritiskt granska för biomedicinsk forskning relevanta biostatistiska metoder

(26)

26 Lärarkompetens och lärarkapacitet

Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen syftar till att få en uppfattning om den huvudsakliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten för respektive utbildning. Det är därmed inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare som undervisar i en utbildning. Redovisningen görs per huvudområde (generella examina) eller per yrkesexamen. Utgå från aktuella förhållanden.

Fyll i en och samma tabell för både grundnivå (kandidat) och/eller avancerad nivå (magister och/eller master). Tabellen kopierar ni sedan in i respektive självvärdering för kandidat, magister och/eller master.

Observera att alla procentsatser avser heltid. Etta James anställning om 100 % är fördelad över undervisning och forskning om sammanlagt 30 %.

Resterande del, dvs. 70 %, av anställningen är hon studierektor. Johnny Watsons anställning om 75 % är fördelad över undervisning på grundnivå (kandidat) 25 %, avancerad nivå (magister och/eller master) 12,5 % och forskning 37,5 %. Richard Penniman är anställd 50 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå. För honom anges därför 50 % i kolumnen ”Undervisning på grundnivå…”. Sonny Boy Williamsson är timanställd cirka 5 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå.

LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET

Eventuella generella kommentarer: Undervisning inom grund och avancerad nivå omfattar de timmar som utförs på kurser som ges av Biomedicinprogrammen, dvs läraren kan och har i många fall mera undervisning inom tex läkarutbildningen. Endast personer med professor, lektor, forskaassistent eller forskartjänst och har undervisningsuppdrag omfattande mer än 40 timmar under 2012 har listats. Ytterligare ca 145 personer utför undervisningsuppgifter inom programmen. Av dessa är 25 personer doktorander, 10 personer biomedicinska analytiker, och 55 med minst docentkompetens (inkl professorer, lektorer, forskare, etc) och övriga omfattar tex post-doc, forskarassistenter utan docentur, biblioteksanställda, läkare, informatörer, samt externa personer från näringslivet.

Akademisk titel/

akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister)

Anställningens inriktning

Professions- kompetens

Anställ- ningens omfattning vid lärosätet (% av heltid)

Undervis- ning grundnivå (kandidat) inom huvudom- rådet (%

av heltid)

Undervisning avancerad nivå (magister och/eller master) inom huvud- området (% av heltid)

Tid för forskning vid lärosätet (% av heltid)

Namn Kommentar

(27)

27

professor Utvecklingsbi

ologi i invertebrater

100 % 12% 0% 80% Baumgartner, Stefan Kursledare

professor Muskelbiologi 100 % 1% 23% 70% Durbeej-Hjalt, Madeleine Kursledare

professor Hematologi 100 % 5% 0% 80% Gullberg, Urban

professor Infektionsmed

icin

100 % 2% 6% 80% Herwald, Heiko Kursledare

professor Utvecklingsbi

ologi i invertebrater

100 % 10% 0% 80% Häcker, Udo Kursledare

professor Onkologi 100 % 0% 10% 70% Höglund, Mattias Kursledare

professor Immunteknol

ogi

100 % 0% 3% 80% James, Peter

professor Neurologi 100 % 0% 4% 80% Kokaia, Merab Kursledare

professor Drug target discovery

100 % 0% 3% 80% Leeb-Lundberg, Fredrik Kursledare

professor Klinisk

immunologi

100 % 46% 8% 30% Leffler, Hakon Programadministr

ation 10% av sin anställning, kursledare

(28)

28

professor Neurologi 100 % 0% 15% 80% Li, Jia-Yi Kursledare

professor Virologi 100 % 1% 2% 80% Medstrand, Patrik

professor Funktionell zoologi

100 % 0% 30% 50% Oredsson, Stina Kursledare

professor Virologi 100 % 1% 3 % 80% Schwartz, Stefan Kursledare

professor Genetik 100 % 3% 2% 50% Säll, Torbjörn

professor Lungbiologi 100 % 3% 0% 25% Westergren-Thorsson,

Gunilla

Dekanus vid Medicinska fakulteten i Lund

Universitetslektor Klinisk kemi 100% 12% 0% 70% Abrahamson, Magnus Prefekt vid Inst för

Laboratoriemedici n i Lund

Universitetslektor Lungbiologi 100% 29% 0% 50% Andersson, Johan Kursledare

Universitetslektor Infektionsmed icin

100% 11% 5% 70% Collin, Mattias Programadministr

ation 10% av tjänsten, kursledare

Universitetslektor Njurmedicin 100% 10% 10% 30% Hellmark, Thomas Programledningsu

ppdrag 50% av tjänsten, kursledare

(29)

29 Universitetslektor Stamcellsbiol

ogi

100% 6% 0% 0% Pera, Edgar

Universitetslektor Funktionell fysiologi

100% 34% 3% 30% Sjögreen, Bodil Kursledare

Universitetslektor Signaltransdu ktion

80% 8% 0% 30% Stenson, Lena Programledningsu

ppdrag 50% av tjänsten

Universitetslektor Cellulär biomekanik

100% 0% 4% 80% Swärd, Karl Kursledare

Forskare Infektionsmed

icin

100% 9% 0% 80% Allhorn, Maria

Forskare Arbets och

miljömedicin

100% 5% 0% 80% Broberg, Karin

Forskare Oftamologi 100% 8% 0% 30% Ekström, Per

Forskare Strukturell

matrixbiologi

100% 8% 0% 80% Gustafsson, Renata

Forskare Klinisk

genetik

100% 5% 1% 80% Hansén Nord, Karolin

Forskare Diabetes 100% 25% 0% 60% Hillman, Magnus Kursledare

Forskare Medicinsk

mikrobiologi

100% 5% 0% 80% Jansson, Marianne

(30)

30

Forskare Medicinsk

mikrobiologi

100% 3% 0% 80% Johansson, Cecilia

Forskare Onkologi 100% 0% 3% 80% Kvist, Anders

Forskare Molekylär

tumörbiologi

100% 0% 8% 80% Lindgren, David

Forskare Infektionsmed

icin

100% 3% 0% 80% Smed, Emanuel Kursledare

Forskare Muskelbiologi 100% 3% 16% 80% Wernhoff, Patrik

Forskarassistent Patologi 100% 0% 3% 80% Alvarado-Kristensson,

Maria Forskarassistent Biomarkörer

vid

hjärnsjukdom ar

100% 0% 6% 80% Björkqvist, Maria

Forskarassistent Proteinfosfory lering

100% 2% 0% 80% Göransson, Olga Kursledare

Forskarassistent Onkologi 100% 3% 5% 80% Howlin, Jillian

Forskarassistent Molekylär medicin

100% 0% 4% 80% Leandersson, Karin

Forskarassistent Klinisk genetik

100% 0% 4% 80% Paulsson, Kajsa Kursledare