1
Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering
Lärosäte: Lunds universitet Utvärderingsärende: 411-155-13 Huvudområde: Medicin Examen: Master
Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I
självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskriv- ningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs.
måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Universitetskanslersämbetets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna.
Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 60 000 tecken inklusive mellanslag (cirka 20 A4- sidor), exklusive ämbetets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare
information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt ämbetets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering.
2 Programöversikt
Mastersprogrammet motsvarar terminerna (T) 7 till 11 på läkarprogrammet. T7 – T9 är terminer med huvudsakligen klinisk utbildning (Klinisk medicin II – IV) och då fördelas studenterna med ca 40 % i Lund, 40 % i Malmö och 20 % i Helsingborg. Höstterminen 2012 hade studenterna nått till T7 i Helsingborg. HT 2013 kommer programmet att vara komplett avseende T6 - T9 i Helsingborg. T9 avslutas med en ”nivåtentamen” på alla kliniska moment t.o.m. T9 (se nedan).
T7: neurologi, infektionssjudomar, öron- och ögonsjukdomar, reumatologi och hud- och könssjukdomar.
T8: allmän kirurgi, ortopedi, handkirurgi, kärlkirurgi, urologi, onkologi och anestesiologi.
T9: pediatrik, obstetrik & gynekologi, psykiatri, beroendelära och barn- och ungdomspsykiatri (BUP).
Hela T10 ägnas åt examensarbete på avancerad nivå. T10 och T11 är alla studenter åter formellt registrerade i Lund. På T11 finns 2 valvbara breddnings- och fördjupningskurser om vardera 7,5 hp, samt den avslutande kursen ”Individ och samhälle” omfattande allmänmedicin, yrkes och
miljömedicin, geriatrik och rättsmedicin.
Läkarutbildningen använder hela vägen studentaktiva metoder och företrädesvis Case metodik på T7 – T11. Förutom detta används föreläsningar, seminarier, demonstrationer, e-lärande, klinisk tjänstgöring mm.
De flesta terminer avslutas med en terminsövergripande summativ skrivning oftast av typ
kortsvarsfrågor eller multiple choice. På teminerna 7- 8 används OSCE och på termin 9 nivåtentamen.
Under alla terminer förekommer rikligt med formativa bedömningar såsom duggor, seminarier och
”sit ins”.
Tabell över genomströmning
Kurskod Kursnamn Termin Antal registrerade Antal godkända
LÄL/M71 Klinisk medicin 2 7 104 92
LÄL/M81 Klinisk medicin 3 8 101 79
LÄL/MX96 Klinisk medicin 4 9 98 85
LÄKM01 Examensarbete A-nivå 10 54 52
LÄL/M X07 Individ och samhälle 11 113 109
Tabellen visar antalet godkända vid första tentamentillfället. De flesta har senare tenterat om med godkänt resultat.
Avancerad nivå
7 Klinisk Medicin II, 30 hp
8 Klinisk Medicin III, 30 hp
9 Klinisk Medicin IV, 30 hp
Nivåexam
10 Examensarbete II, 30 hp
11 Breddn. fördj. kurs 7,5 hp Breddn. fördj. kurs 7,5 hp Individ & samhälle, 15 hp
3
Del 1
Examensmål 1a
För masterexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.
Utbildningsprinciper
Genom hela masterutbildningen, som (med undantag för termin 6) sammanfaller med den kliniska delen av läkarprogrammet vid Lunds universitet, sker fortlöpande en vetenskaplig och empirisk upp- datering av utbildningens former och innehåll. De kunskaper och färdigheter som förmedlas och examineras blir därmed naturligt förankrade i aktuell vetenskap och vedertagen beprövad erfarenhet.
Masterutbildningen i medicinsk vetenskap förutsätter att studenterna under sin kandidatutbildning tillägnat sig – och i samband med sina individuella examensarbeten i projektform under termin 10 tillämpar, breddar och fördjupar – den vetenskapliga grund och insikt i forskningsmetodologi och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som är en förutsättning för att kunna förstå de mekanismer och processer för diagnostik och behandling som utgör kärnan i såväl masterutbildningen som studenternas framtida yrkesutövning.
Vidare lär sig masterstudenterna hur man som blivande läkare förhåller sig till empirisk kunskap och skilda evidensgrader för kliniska bedömningar och åtgärder.
Därmed kan masterstudenterna vid diagnostik och behandling av sjuka eller skadade patienter bättre förstå och ta hänsyn till bakomliggande patofysiologiska rubbningar med ökande grad av komplexitet.
Examinationsprinciper
Måluppfyllelsen mäts dels (på individnivå) genom skriftliga summativa examinationer, och dels (på individ- eller gruppnivå) genom muntliga eller praktiska formativa bedömningar och summativa examinationer. Masterexamen förvärvas på grundval av godkända genomförda kurser och godkända examina under de kliniska terminerna av läkarprogrammet (med undantag för termin 6).
1. Bedömning av individuella kliniska reflektioner (T8-T10)
Studenterna redovisar och diskuterar, inom ramen för sina obligatoriska kursportföljer under terminerna 8 och 9, individuella skriftliga eller muntliga reflektioner där de ska visa en grundläggande vetenskaplig och empirisk förståelse för olika kliniska situationer. De bedöms individuellt muntligen eller skriftligen, ofta med direkt muntlig eller skriftlig återkoppling från examinator (medicine doktor, docent eller professor).
Samma examinationsprincip gäller den individuella bedömning, av i första hand bakgrunds- beskrivningen och diskussionen i det individuella skriftliga examensarbetet på termin 10 (se punkt 10), som ges av examinator (medicine doktor, docent eller professor) i anslutning till den muntliga redovisningen [1].
4
2. Bedömning av individuell analys av vetenskapliga publikationer (T8, T10)
Under kirurgikursen på termin 8 får varje student skriftligen analysera en valfri publicerad randomiserad klinisk studie inom ett aktuellt forskningsområde. Analysen följer en i förväg presenterad och genomgången strukturerad mall. En individuell skriftlig bedömning görs av examinator (medicine doktor, docent eller professor).
I samband med redovisningen av de individuella vetenskapliga projektarbetena under termin 10 (se punkt 8) bedöms varje student, enligt samma principer av examinator (medicine doktor, docent eller professor). Dessutom bedöms studentopponenterna enligt samma principer av examinatorn [2] [3] [4].
3. Bedömning under verksamhetsförlagd klinisk utbildning (T7-T9, T11)
Den verksamhetsförlagda tjänstgöringen under terminerna 7-9 och 11 utgör den viktigaste delen av studenternas kliniska utbildning. Under dessa terminer utbildas studenterna, med klinisk handledning av läkare och övrig vårdpersonal, i praktisk sjukvård. Studenternas förmåga att förankra kliniska kunskaper och färdigheter i vetenskap och beprövad erfarenhet (motsvarande nivåerna 4-5 i SOLO- taxonomin) blir under dessa terminer allt viktigare.
Studenternas förmåga till en vetenskaplig och empirisk förankring av kliniska kunskaper och färdigheter examineras fortlöpande formativt under den verksamhetsförlagda utbildningen.
Bedömningarna sker framför allt med muntlig återkoppling från formella och informella handledare (specialistläkare eller erfarna ST-läkare), som informerar ämnesansvariga vid påtagliga individuella brister i dessa avseenden. På flertalet av dessa terminer genomförs även s.k. sit-ins med individuell skriftlig bedömning och återkoppling enligt ett strukturerat protokoll [5].
4. Bedömning av fall-/problempresentationer (T7-T9, T11)
På avancerad nivå får studenterna, med gradvis ökande krav på vetenskaplig och empirisk förankring (enligt SOLO-taxonomins nivå 4-5), individuellt eller gruppvis sammanställa och muntligt presentera enskilda kliniska patientfall. Patientfallen diskuteras och analyseras i gruppen.
Studenternas förmåga till vetenskaplig och empirisk förankring av redovisade patientfall bedöms individuellt med systematisk muntlig återkoppling.
5. Bedömning under kliniska falldiskussioner (T7-T9, T11)
På avancerad nivå får studenterna, med gradvis ökande krav på vetenskaplig och empirisk förankring (enligt SOLO-taxonomin nivå 4-5), individuellt analysera och i mindre grupper diskutera förberedda patientfall med strukturerade läraranvisningar. Från början har de begränsad tillgång till information om fallen och får sedan, med ledning av information som tillkommer efter hand, föreslå och diskutera fortsatt klinisk handläggning mot bakgrund av vetenskap och beprövad erfarenhet.
Studenterna får även i grupp diskutera ett patientfall från Skånes universitetssjukhus som legat till grund för en internationell vetenskaplig publikation inom det aktuella ämnesområdet. De får gradvis allt mer information om fallet och får efter hand, med ledning av informationen, föreslå och diskutera fortsatt klinisk handläggning, även nu mot bakgrund av vetenskap och beprövad erfarenhet.
Studenternas individuella förmåga till en vetenskaplig och empirisk förankring av sina kliniska resonemang examineras formativt, med viss muntlig återkoppling, i samband med diskussionerna [6].
6. Summativa skriftliga examinationer (T7-T9, T11)
Under terminerna 7-9 och 11, används summativa skriftliga examinationer för att testa såväl den vetenskapliga som den empiriska förankringen av studenternas kunskaper. Härvidlag bör även enligt
5
ovan framhållas, att de kunskaper som testas har uppdaterats vetenskapligt och empiriskt. De kliniska ämnesområdena lämpar sig förmodligen olika väl för examination av vetenskaplig eller empirisk förankring.
Vi bedömer, baserat på en genomgång av summativa skriftliga examinationer under höstterminen 2012 på terminerna 7-9, att upp till 18 % av skrivningsfrågorna är så utformade att de testar vetenskaplig eller empirisk förankring av studenternas kunskaper.
Tjugo slumpvis utvalda skrivningar från termin 8 under höstterminen 2012 analyserades. Studenterna uppnådde samma resultat på de nio frågor som, enligt vår bedömning, testar vetenskaplig och/eller empirisk förankring (68 %) som på övriga 36 frågor (67 %) inom områden med frågor av båda typerna. Detta är förenligt med att våra studenter under sin utbildning väl tillgodogör sig ett vetenskapligt och empiriskt förhållningssätt till sin medicinska kunskap [7].
7. Muntlig övergripande yrkesexamination (T9)
De kliniska terminerna 7-9 avslutas med en två timmar lång muntlig, holistisk klinisk
yrkesexamination. Under den första timmen tar masterstudenten, i närvaro av huvudexaminator (docent eller professor), upp anamnes från och undersöker en patient från sjukhuset. Studenten vet inte i förväg från vilken klinik patienten kommer.
Efter en kort muntlig återkoppling avseende bemötande och handläggning får masterstudenten under den andra timmen sammanfatta patientfallet för huvudexaminatorn och två biträdande examinatorer (ofta medicine doktor, ej sällan docent eller professor).
Studenten ska sedan med ledning av relevanta fynd i anamnes och status kunna diskutera, förklara och motivera differentialdiagnostiska, utredningsmässiga, terapeutiska och etiska överväganden mot bakgrund av vetenskapliga och vedertagna empiriska principer.
Masterstudenten ska även kunna göra motsvarande överväganden i andra vanligt förekommande och för en blivande läkare relevanta kliniska situationer.
Examinationen avslutas med muntlig återkoppling från examinatorerna, baserad på bred och
nyanserad individuell skriftlig bedömning av examinationens huvuddelar enligt strukturerat protokoll.
Masterstudenten blir antingen godkänd eller underkänd.
Av de 83 studenter som totalt examinerades under höstterminen 2012 underkändes fem (6 %). En underkänd student uppvisade avgörande brister i vetenskapligt och empiriskt förhållningssätt [8].
8. Bedömning av individuella examensarbeten (T10)
Programmets individuella examensarbeten på masternivå under termin 10 omfattar 30 ECTS. Dessa projektarbeten ger studenterna möjlighet till breddning och fördjupning inom valfria medicinska områden. Studenterna tränas i att söka och att med ett vetenskapligt förhållningssätt kritiskt samla, granska och sammanställa vetenskaplig medicinsk information från olika vederhäftiga källor. De ska formulera en vetenskaplig frågeställning och med utgångspunkt från denna planera och genomföra en experimentell, klinisk eller litteraturbaserad vetenskaplig studie. I samråd med handledare anpassas de vetenskapliga metoder som används till hur projektet planerats och genomförs. Studenterna genomför individuella arbeten, men studenter kan samarbeta där så anses lämpligt. Hösten 2013 genomför exempelvis två studenter parallella fältstudier i Vietnam med ekonomiskt stöd från SIDA i syfte att
6
klargöra möjliga samband mellan förekomst av kemiska avlövningsmedel (Agent Orange) och incidenser av cancer respektive medfödda missbildningar hos barn.
Varje examensarbete redovisas skriftligen som en vetenskaplig artikel, på svenska eller engelska.
Uppsatsen, som ska ha ett abstrakt på engelska och en populärvetenskaplig sammanfattning på svenska, försvaras vid en offentlig muntlig examination, där arbetet redovisas med muntlig återkoppling från andra studenter.
Den skriftliga och muntliga redovisningen samt det muntliga försvaret bedöms av en vetenskapligt kompetent (medicine doktor, docent eller professor) examinator, ofta med egen klinisk och/eller vetenskaplig erfarenhet inom området. För godkänt examensarbete krävs godkänd skriftlig och muntlig redovisning, godkänt muntligt försvar samt godkänd granskning av, och opposition på, annan students arbete [9] [10].
7
Del 1 (forts.)
Examensmål 1b
För masterexamen ska studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.
Utbildningsprinciper
Genom hela masterutbildningen, som (med undantag för termin 6) sammanfaller med den kliniska delen av läkarprogrammet vid Lunds universitet, gäller att utbildningens former och innehåll fort- löpande tillämpas i och systematiskt återförs till sociala sammanhang – eller kliniska kontexter – där studenterna som framtida läkare kan komma att vara yrkesverksamma. Därmed kan masterstudenterna vid diagnostik och behandling av sjuka eller skadade patienter bättre förstå och ta hänsyn till bakom- liggande möjliga orsaker till kroppsskada eller sjukdom med ökande grad av komplexitet. De kunskaper och färdigheter som förmedlas och examineras blir därmed samtidigt naturligt förankrade i, och anpassade till, samhällets skiftande förutsättningar, krav och behov.
Masterutbildningen förutsätter att studenterna redan tidigt under sin kandidatutbildning tillägnat sig den grundläggande insikt i samspelet mellan hälsa och sjukdom – mellan fysiologi och patofysiologi, mellan friskt och sjukt – som är en förutsättning för att de i sin framtida yrkesutövning ska kunna förstå samhällets möjliga inverkan på skademekanismer och sjukdomsprocesser. Förståelsen underlättas av att masterstudenterna samtidigt lär sig hur man som blivande läkare förhåller sig till och tillämpar såväl vetenskaplig som empirisk kunskap för klinisk diagnostik och behandling.
Examinationsprinciper
Måluppfyllelsen mäts dels (på individnivå) genom skriftliga summativa examinationer, och dels (på individ- eller gruppnivå) genom muntliga eller praktiska formativa bedömningar och summativa examinationer. Masterexamen förvärvas på grundval av godkända genomförda kurser och godkända examina under de kliniska terminerna av läkarprogrammet (med undantag för termin 6).
1. Bedömning av individuella kliniska reflektioner (T8-T11)
Masterstudenterna redovisar inom ramen för sina obligatoriska kursportföljer under terminerna 7-9 samt 11 individuella skriftliga eller muntliga reflektioner, där de även ska belysa och kunna diskutera samhälls- och individrelaterade aspekter på olika kliniska situationer. Reflektionerna bedöms individuellt muntligen eller skriftligen, ofta med direkt återkoppling, av examinator (medicine doktor, docent eller professor). Grundläggande förståelse för samhällets inverkan på hälsa och sjukdom, liksom för patienters varierande förutsättningar och behov, krävs för att som blivande läkare välja lämpliga diagnostiska, terapeutiska eller förebyggande åtgärder och individuellt kunna anpassa och följa upp dessa.
Samma examinationsprincip gäller den individuella bedömning, av i första hand bakgrunds- beskrivningen och diskussionen för ett stort antal individuella skriftliga examensarbeten under termin
8
10 (se punkt 7), som görs av examinator (medicine doktor, docent eller professor) med avseende på uppsatsens utformning och presentationen vid examinationsseminariet.
2. Bedömning under verksamhetsförlagd klinisk utbildning (T7-T9, T11)
Den verksamhetsförlagda tjänstgöringen under terminerna 7-9 och 11 utgör den viktigaste delen av masterstudenternas kliniska utbildning. Under huvuddelen av dessa terminer utbildas de, med klinisk handledning av i första hand läkare och övrig vårdpersonal, i praktisk vardagsnära sjukvård. Förmågan att förankra kliniska kunskaper och färdigheter i ett relevant socialt sammanhang (motsvarande nivåerna 4-5 enligt SOLO-taxonomin) blir under dessa terminer allt viktigare.
Masterstudenternas förmåga att ta hänsyn till bl a patienters ålder, etnicitet, kön, utbildning och övriga sociala förhållanden - för att därmed individuellt kunna optimera utfallet av möjliga diagnostiska, terapeutiska och förebyggande medicinska åtgärder - examineras fortlöpande formativt under den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömningarna görs med muntlig individuell återkoppling från formella eller informella handledare (specialistläkare eller erfarna ST-läkare), vilka även informerar ämnesansvariga vid påtagliga individuella brister. På de flesta kliniska terminer genomförs även s.k.
sit-ins med individuell skriftlig bedömning och återkoppling enligt ett strukturerat protokoll [1] [2] [3].
3. Bedömning av professionell utveckling (T7-T9, T11)
Även under masterutbildningens programövergripande kurs i professionell utveckling under terminerna 7-9 samt 11 bedöms masterstudenternas förståelse för relationen mellan samhälle och individ avseende hälsa och sjukdom, liksom för de särskilda hänsyn som kan behöva tas i den individuella patient-läkarrelationen.
Under veckokursen på termin 8 examineras på gruppnivå studenternas kliniska värderingsförmåga och etiska förhållningssätt i dessa avseenden, dels på gruppnivå med muntlig återkoppling, och dels (avseende skriftliga reflektioner) individuellt med skriftlig återkoppling, av examinator (medicine doktor, docent eller professor) [4].
4. Summativa skriftliga examinationer (T7-T9, T11)
Vid skriftlig kunskapstentamen, som är den vanligaste formen av examination på masterutbildningen, examineras studenternas medicinska kunskaper i en relevant klinisk kontext. Masterstudenten förväntas kunna ta hänsyn till bl a patienters ålder, etnicitet, kön, utbildning och övriga sociala förhållanden för att därmed individuellt optimera utfallet av möjliga diagnostiska, terapeutiska och förebyggande medicinska åtgärder [5] [6].
5. Summativa färdighetsexaminationer (T7-T8)
Summativa praktiska färdighetsexaminationer (OSCE) genomförs under terminerna 7-8 samt inom ramen för del 1 av nivåexaminationen på termin 9 (se punkt 6). Syftet är i första hand att examinera masterstudenternas förmåga att kliniskt/praktiskt tillämpa sina medicinska färdigheter från respektive termin. Masterstudenten förväntas kunna ta hänsyn till bl a patienters ålder, etnicitet, kön, utbildning och övriga sociala förhållanden för att därmed individuellt optimera utfallet av möjliga diagnostiska, terapeutiska och förebyggande medicinska åtgärder [7] [8].
6. Muntlig övergripande yrkesexamination (T9)
De kliniska terminerna 7-9 avslutas med en två timmar lång muntlig, holistisk klinisk
yrkesexamination. Under första timmen tar masterstudenten upp anamnes från och undersöker en
9
patient. Under andra timmen sammanfattar studenten patientfallet för en huvudexaminator (docent eller professor) och två biträdande examinatorer (ofta medicine doktor, ej sällan docent eller professor).
Masterstudenten ska sedan med ledning av relevanta fynd i anamnes och status och sina medicinska kunskaper kunna diskutera, förklara och motivera differentialdiagnostiska, utredningsmässiga,
terapeutiska och etiska överväganden samt kunna göra motsvarande överväganden i andra vanliga och relevanta kliniska sammanhang.
Examinationen avslutas med muntlig återkoppling från examinatorerna, baserad på bred och
nyanserad individuell skriftlig bedömning av examinationens huvuddelar enligt strukturerat protokoll.
Masterstudenten blir antingen godkänd eller underkänd.
Av de 83 studenter som totalt examinerades på termin 9 under höstterminen 2012 underkändes fem (6
%). Två underkända studenter uppvisade avgörande brister i medicinska kunskaper [9].
7. Bedömning av individuella examensarbeten (T10)
Masterstudenternas individuella examensarbeten i projektform (30 ECTS) under termin 10 avhandlar skilda ämnen, såväl strikt medicinska som från områden med medicinsk anknytning. Relevansen ur ett samhälls- eller individperspektiv är förstås avhängig projektets huvudinriktning, men för de
examensarbeten som specifikt knyter an till samhälls- eller individ- eller patientrelaterade förhållanden och förutsättningar bedöms motsvarande kompetenser hos masterstudenterna formativt, som led i forskningshandledningen under projektets gång, samt summativt, av examinator (medicine doktor, docent eller professor) i samband med granskning av uppsatsen och den efterföljande muntliga redovisningen [10] [11] [12].
10
Del 1 (forts.)
Examensmål 2
För masterexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.
De självständiga arbetena har stor betydelse för detta mål.
Exempel på lärandemål i kursplaner för T7 – T9 och T11
Följande lärandemål under kursernas färdighetsdomän kan relateras till måluppfyllelse av examensmål 7:
diagnostisera och värdera svårighetsgrad samt initiera utredning och behandling vid de i kursen ingående sjukdomarna,
ta upp anamnes samt genomföra en relevant kroppsundersökning (status) på patient som söker eller vårdas för sjukdom inom de moment som ingår i kursen,
dokumentera patientkontakt enligt gällande lagstiftning,
skriva remisser till och tolka resultat av kliniska undersökningar och förklara innebörden för patienten
sammanfatta klinisk information från anamnes och journaluppgifter till kollegor
Vägar att nå examensmålet exemplifierade med läromoment från kursernas innehåll T7 – T9 och T11
Teoretisk undervisning består huvudsakligen av seminarier och casebaserade gruppövningar. En del traditionella föreläsningar av sammanfattande karaktär erbjuds studenterna men dessa är inte obligatoriska. Praktisk färdighetsträning sker under lärarhandledning: i simulatormiljö, på
vårdavdelningar med små studentgrupper i roterande scheman, vid särskilda studentmottagningar samt under jourtjänstgöring. Som komplement till den lärarledda undervisningen finns e-learning filmer framtagna för några moment, t.ex. ögonkursen på T7 SUS Malmö och neurokursen T7 Helsingborgs lasarett.
Bedömning
Formativ bedömning sker under löpande kurs på samtliga kursorter. Olika metoder används: skriftligt diagnostiskt test (t.ex. T7 neurologi), muntlig genomgång med mentometerteknik anonym feedback (t.ex. T7 infektion), eller korta skriftliga uppgifter (Classroom Assessment Techniques). Bedömning med CATs ger lärare återkoppling samtidigt som de för studenterna är ett lärmoment, länkat exempel är ett minnes matris för neurologi-topisk diagnostik T7 (1). De summativa examinationerna är gemensamma för alla undervisningsnoderna vid läkarutbildningen Lunds Universitet. Den sker på kliniska terminer med:
Portfolio, med checklistor, inlämningsuppgifter samt medsittningar, T7-T8 15 hp, (T9 14 hp).
OSCE (objective clinical examination) med rotation av studenterna mellan stationsbaserad examination av färdighetsprov, T7-T8, 5 hp.
Skriftlig salstentamen med flervalsfrågor och kortsvarsfrågor, T7-T8 10 hp, (T9 14 hp).
NIVÅ-tentamen på T9 2 hp.
11 Portfolio
Checklistorna bedömer dels avgränsade färdighetsprov och teknisk kompetens t.ex. för kontroll av neurologstatus och ögon- eller öron-näsa-hals-undersökning. Att analysera och sammanfatta komplex medicinsk information examineras i portföljen i ett flertal situationer som motsvarande de högre nivåerna i SOLO-taxonomin, detta sker främst vid bedömning av patienter i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).
Under VFU bedöms förmåga att integrera och sammanställa komplex information vid sammanfattning och analys av medicinsk information i inläggningsjournaler epikriser och remisskrivning, vid muntliga fallpresentationer av ett sjukdomsförlopp för handledare och studentkolleger, samt vid krav på att leda avdelningsronder.
Ett annat exempel från portfolio är inlämning av fallanalyser med reflektion. Skriftlig inlämning av falluppgifter med handläggningsstöd i vetenskaplig litteratur finns på neurologi och infektion på T7 samt ortopedi och kirurgi T8. Ett exempel: för godkänd uppgift på T7 krävs att studenten
sammanfattar och analyserar ett patientfall de mött i vården, granskar handläggningen genom litteratursökning och redovisar det stöd de finner i vetenskaplig litteratur. För progression i lärandet avslutas fallanalyserna med en självvärdering. Krav för godkänd uppgift är tydligt specificerade:
Strukturerad medicinsk information
Relevant anamnes, statusfynd samt en sammanfattning med bedömning, planerad utredning och åtgärder.
Stöd för handläggning i vetenskaplig artikel
Kritisk granskning av handläggningen med referenser till en eller flera artiklar som beskriver tillståndet.
Patientreflektionens lärande-beskrivning skall omfatta a) en analys av vad du som student har lärt sig av patientfallet
b) en diskussion om hur du som student kan använda det du lärt dig i fortsättningen.
Ett tredje exempel är deltagande i studentmottagningar och klinisk utbildningsavdelning (KUA) där studenten enskilt eller i par möter patienten för anamnes- och statusupptagning efterföljt av en sammanställning av den medicinska informationen med förslag till utredning och behandling av det medicinska tillståndet för handledaren. Ett centralt instrument för kontroll av måluppfyllelse är självvärderingsprotokoll, bifogat finns det som tillämpas för godkänd placering av
vårdcentralpraktiken på T11 (2).
Sista exemplet är den bedömning av klinisk kompetens som sker vid medsittningar.
Bedömningsmallar med lite olika utseende används i Helsingborg, Lund och Malmö, det mest använda, Mini-CEX (minimal clinical examination) (3), är ett validerat instrument. På en 5 till 9- gradig skala sker bedömning enligt fastställda kriterier av t.ex. klinisk bedömningsförmåga,
professionalism och organisationsförmåga. Vid den avslutande övergripande värderingen tas hänsyn till om studenten kan göra en tillfredställande syntes av fallet och väger risker mot fördelar i den utredningsgång och handlingsplan som presenteras. På T11 ingår i portfolion även en träning i konsultationsteknik med kamratbedömning, se länkad mallen (4). Ett antal godkända mini-CEX ska vara inlämnade vid terminsslut, ca 10 % av eleverna måste göra upprepade försök med innan måluppfyllelsen uppnås.
Filer med exempel på portfolios som användes ht 12 av de fem kliniska terminerna vid
läkarutbildningen LU kan läsas via följande länkar: T7 (5), T8 ortopedi (6), T9 vuxenpsykiatri (7), och
12
T11vårdcentral (8). Samtliga studenter klarade att lämna in en godkänd portfolio på T7-T9 samt T11 HT 2012. Som regel diskuteras och revideras inlämningsuppgifterna i flera steg av handledare, amanuenser och ämnesansvariga innan de blir godkända. Själva processen är ett led i inlärningen och progressionen av högre kompetenser.
OSCE
OSCE-stationernas karaktär är olika, komplexiteten i uppgifterna begränsas av den tid studenten har till förfogande på varje station (5-10 minuter). Två exempel på stationer som examinerar studentens förmåga att syntetisera och sammanställa komplex kunskap och använda sig av denna i praktiska situationer är bedömningen radiologiska fynd vid traumafall (T8) samt bedömning av högre cerebrala funktioner och medvetandegrad (T7). Måluppfyllelse sker även på den station som examinerade kompetens för att skriva remiss på patient med ett misstänkt infekterat sår (T7). Exempel på en matris med bedömningskriterier för OSCEstationer bifogas (9).
HT 12 var första gången för OSCE på läkarutbildningen T7 LU, 120 studenter deltog och samtliga examinerades på 10 olika stationer. Stationen med värdering av högre cerebrala funktioner fick i efterhand utgå p.g.a. brister i reabilitet. Bedömningsmallen var otydlig och lika bedömning av olika examinatorer kunde inte garanteras, ca 30-40% av studenterna klarade inte stationens kriterier invändningsfritt på respektive kursort. Bedömningskriterier och mallens utformning har omarbetats inför OSCE VT 13. 22 % av studenterna fick göra omprov på en eller max två OSCE-stationer.
På T9 sker den s.k. nivåtentamen som beskrivits detaljerat under mål 5. Denna examen skall avspegla alla de kunskaper studenterna inhämtat hittills, framförallt under de sista 4 kliniska terminerna.
Tonvikten ligger på bemötande av patienten och förmåga till kliniskt resonemang, inte på
detaljkunskaper, bedömningsmall bifogas (10). Vid nivåtentamen motsvarar kunskaperna SOLO nivå 5: Centrala fakta sätts i ett vidare och djupare sammanhang där jämförelser görs, paralleller och slutsatser dras och värderingar görs.
Resultat sista gången, när sammanlagt 87 gick upp i nivåtentamen, var 5 underkända och 4 av dessa har senare tenterat om och blivit godkända.
Skriftlig salstentamen
Skrivningsresultat för ht 12 finns redovisat under mål 5. Huvuddelen av frågorna på salstentamina under de kliniska terminerna fokuserar på att ange rätt diagnos, utredning och behandlingsförslag utifrån en klinisk beskrivning av anamnes och statusfynd.
Frågor som kräver analys av mekanismer till insjuknandet eller till handläggningsstrategi examinerar i hög grad studenternas förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser. Nedan exemplifieras detta av några utvalda frågor med redovisning av svarsfrekvens samt andel godkända/underkända studenter.
1. En 73-årig man med tablettbehandlad hypertoni och lättare angina pectoris medicinerar med Trombyl 160mg 2x1 mot ett förmaksflimmer.
Inkommer akut efter att plötsligt ha blivit svag i vänster arm och ben. Hustrun har noterat en hängande vänster mungipa. Hustrun berättar att maken för en dryg vecka sedan drabbades av akut yrsel och ostadighet som klingade av efter några minuter. Dessutom för 1 månad sedan en episod då han inte fick fram rätt ord som varade ca 30 minuter. I status finner du att han nu, cirka 3 timmar efter insjuknandet, har en vä-sidig hemipares, konjugerad blickpares åt höger, synfältsinskränkning åt vänster och Babinskis tecken på vänster sida.
Vilken bakomliggande mekanism misstänker du i första hand?
13
A. Lakunär ischemisk mekanism
B. Kardiell embolisk mekanism
C. Upprepad embolisering från hö-sidig carotis stenos
D. Ocklusion av arteria basilaris
E. Epileptisk mekanism
F.
Antal svar 127, GK/UK 121/6
2. En 27-årig sjuksköterska insjuknar under sitt nattpass i ett generaliserat krampanfall. Hon transporteras snabbt till akutmottagningen där hon vaknar upp. Det framkommer att hon de senaste veckorna haft intermittent huvudvärk mest uttalad på morgonen. Vid ett par tillfällen har hon noterat domningskänsla i höger arm och hand. Då hon haft mycket att göra har hon tolkat symtomen som stressrelaterade.
Neurologstatus är normalt förutom lätt nedsatt kraft i höger arm och hand där man också noterar stegrade reflexer. Akut CT skalle påvisar en expansivitet med utbrett omgivande ödem supratentoriellt på vänster sida.
Vilka ordinationer och åtgärder vidtar du i första hand?
A. Ordinerar högdos kortison och kontroller av medvetandegrad samt anfallsobservation
B. Ordinerar epilepsiläkemedel samt kontroller av medvetandegrad och anfallsobservation
C. Avvaktar med läkemedel men ordinerar kontroller av medvetandegrad och anfallsobservation.
D. Akut kontakt med neurokirurgjour på regionsjukhuset för ställningstagande till övertag och snabb operation
E. Avvaktar med läkemedel, ordinerar kontroller av medvetandegrad samt dikterar remiss till EEG.
Omtentamen Antal svar 8, GK/UK 8/0
Sammanfattande analys av måluppfyllelse
Av exemplen ovan framgår det att studenternas lärande på läkarprogrammet examineras avseende kritiskt tänkande, analytisk förmåga samt förmåga att tillämpa kunskaper i komplexa situationer i reell miljö. De redovisade exemplen motsvarar god förmåga inom Högskoleverkets examinationsmål 7 och de kompetenser som en läkare bör ha efter yrkesexamen. Kompetenser motsvarande SOLO-
taxonomins nivå 4-5 examineras både formativt och summativt: i portfolion, vid praktiskt färdighetsprov och skriftlig tentamen. Utbildningens innehåll är väl länkat till kursplanen och examinationskraven.
Utveckling och förbättringsarbete. Obligatorisk simulatorträning används mer och mer under de kliniska terminer, en successiv ökning har skett under perioden 2012-2013. Scenarier finns idag för träning av hjärt-lung-räddning (T6), bedömning och behandling av akut epilepsi och trombolys vid stroke (T7), bedömning och omhändertagande av trauma och den medvetslöse patienten (T8), samt akut pediatrik – obstetrik (T9). Simulatormiljön erbjuder förutom praktisk färdighetsträning även träning av teambaserat arbete i akuta situationer. Scenarie-träning i simulatormiljö är ett utmärkt läromoment, och examinations-redskap, för de högre kompetenserna i överensstämmelse med HSV examensmål. Klinisk utbildningsavdelning(KUA) finns nu på alla tre undervisningssjukhus.
14
Del 1 (forts.)
Examensmål 4
För masterexamen ska studenten visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.
Under terminerna 7-9 tillbringar studenterna mycket tid på kliniska placeringar. På dessa sker en ständig träning i att framför allt muntligt redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Det görs med olika grupper som patienter, läkare, andra personalkategorier och med andra studentgrupper.
Under termin 7 tränas och bedöms dialogen med patienter systematiskt genom strukturerade formativa bedömningar (mini-CEX) av patientmötet, så kallade ”sit-ins”. Här läggs stort tonvikt på att studenten kan kommunicera med och förklara för patienten. Ett antal förmågor bedöms på en graderad skala av handledaren. De skiljer sig något åt mellan studieorterna (Lund och Helsingborg respektive Malmö).
En förmåga är kommunikation eller som det formuleras i en mall ”Förmåga till dialog och öppen kontakt med patienten”. Här handlar det bland annat om att kunna redogöra för och diskutera med patienten den kliniska situation patienten befinner sig i och vilka slutsatser man hittills kan dra. Detta innefattar en integrerad bedömning av symptombild, eventuella analyssvar och psykosocial situation.
Varje student måste ha tre godkända ”sit-ins” (definierat som sammanvägt betyg 3 på en 5-gradig eller 4 på en 9-gradig skala) på termin 7. Den stora majoriteten uppnår detta på sina första tre ”sit-ins”.
Några enstaka studenter per termin behöver göra en eller två extra sessioner. Under HT 2012 gjordes en djupare analys av Malmö-studenterna. Medelvärdet för ”Förmåga till dialog och öppen kontakt med patienten” på samtliga ”sit-ins” (n=274) var 7,15 (max 9). Den sämsta studenten hade ett genomsnitt 5,15 för denna förmåga.
Under momentet ”professionell utveckling” på termin 8 läggs under placering på Klinisk
utbildningsavdelning särskild tonvikt på samarbetet med andra personalkategorier. Placeringen har interprofessionell målsättning och studenter från olika program (som läkar-, sjuksköterske-,
arbetsterapeut - och sjukgymnastprogrammen) tränas i teamarbete runt patienten att arbeta tillsammans för att lära av, med och om varandra. Läkarstudenterna har bland annat som uppgift att leda ronderna.
Placeringen är obligatorisk. Under denna placering måste studenterna ständigt diskutera med varandra och baserat på bakgrundsfakta argumentera för och komma fram till hur man vidare ska handlägga olika patienter. Det sammanfattande omdömet från såväl studenter som lärare är att studenterna utvecklar en mycket god förmåga till dialog med varandra.
Under momentet bedöms även den skriftliga förmågan i form av etikreflektioner enligt instruktion:
”Din skriftliga uppgift för godkänd kurs skall innehålla en egen analys av ditt fall. Den skall innehålla bakgrund, tydlig problemformulering följt av en argumentation med utgångspunkt från olika etiska ståndpunkter.
Huvudsaken med denna uppgift är att du visar att du kan identifiera ett etiskt problem relaterad till klinisk vardag och föra ett etiskt resonemang kring det. Fastna inte i ett argument eller en övertygelse utan se fallet utifrån olika synvinklar. Din argumentation skall vara strukturerad och ta upp olika etiska/moraliska aspekter och du skall föra en diskussion som är koherent, dvs inte innehåller uppenbara motsägelser. Andra ska kunna
15
följa dina resonemang. Var noga med att presentera alla relevanta fakta och var tydlig med hur du använder centrala begrepp i din text.”
Samtliga analyser bedöms av två lärare som också ger skriftlig återkoppling. Över 90 % av studenterna brukar få godkänt efter sin första version. Övriga måste komplettera enligt instruktion.
Nedan följer utdrag ur en etisk analys:
”Enligt principen om autonomi har patienten rätt att få reda på alla detaljer som framkommer i utredningen om honom, och vara delaktig i beslutandet om utredning och behandling. Patienten har naturligtvis även rätt att slippa få sådan information, och kan även överlåta beslutsfattandet helt till läkare. Anhöriga kan naturligtvis med patientens goda vilja få ta del av all information även om patienten vill slippa. Men de kan inte kräva att få information, eller kräva att information förvägras patienten.
Enligt principerna om att göra gott och icke skada är det mycket möjligt att den bästa vägen för patienten är att han inte får reda på sin eventuella cancerdiagnos. Om enbart döttrarna får reda på fakta kring patienten kanske de i enlighet med kultur och tradition kan göra så att patientens känslomässiga och psykiska tillstånd
optimeras, trots att han då skulle leva i ett tillstånd av omedveten okunskap. Vi vet inte säkert att vi gör gott när vi berättar en dålig nyhet för patienten, och att fråga denne om han vill ha information kan i många situationer vara samma sak som att ge dåliga nyheter.
Utifrån ett pliktetiskt perspektiv, som bygger på ett dogmatiskt efterlevande av socialstyrelsens författningar, vilka i sin tur naturligtvis försöker grunda sig på de etiska principerna som i detta fall autonomi, är det i min beskrivna situation oväsentligt vad döttrarna tycker, då riktlinjerna är tydliga till att ge patienten information, eller åtminstone fråga denne om han själv vill ha information om sitt hälsotillstånd eller inte.
Sett ur ett konsekvensetiskt perspektiv är det naturligtvis svårt att sia om det bästa agerandet i denna situation. För att kunna förutsäga det bästa utfallet (konsekvenserna) av olika ageranden applicerade på den givna situationen måste man vara väl förtrogen med den givna kulturen och det sociala sammanhanget som patienten befinner sig i, såväl som patientens egen personlighet. Det är av självklara skäl uppenbart att man i de flesta fallen inte kommer i närheten av den mängd komplex information som behövs för att förutsäga optimala konsekvenser. Och även om man kunde förutsäga konsekvenserna, är det i så fall rätt att frånta en patient dess autonomi genom beslut över dennes huvud? Är det inte som vuxen individ ens rättighet att få göra sina egna misstag, även om det innebär ett ökat lidande?”
Både den skriftliga och muntliga förmågan bedöms också under psykiatriplaceringen på termin 9 då alla studenter måste göra en epikritisk analys (instruktion). Här görs en analys av en patient baserat på anamnes, aktuellt status och andra uppgifter som inhämtas i samtal med patienten och personal på avdelningen. Baserat på detta görs sedan en bedömning av etiologi, diagnos, lämplig behandling, adekvat bemötande och prognos. Detta ska redogöras för och diskuteras i form av såväl skriftlig som muntlig presentation. Här följer ett exempel från en analys (HT12) där delen med diskussion och argumentation rörande diagnos visas:
”Diagnos:
Enligt DSM IV kriterier skulle man kunna tänka sig att patientens tillstånd så småningom kommer att
diagnostiseras som en kortvarig reaktiv psykos. I de diagnostiska kriterierna för kortvarig psykos ingår följande:
A. Minst ett av följande symptom: 1) vanföreställningar, vilket patienten har. 2) Hallucinationer, vilket patienten också har. 3) Desorganiserat tal, detta har patienten inte. 4) Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende, vilket patienten inte har tydliga drag av, dock ter hon sig något förvirrad ibland.
B. Episoden varar i minst en dag men är kortare än en månad, och personen återfår därefter sin vanliga
funktionsförmåga. Man förmodar på avdelningen att detta kommer att vara fallet, men man kan inte vara säker på detta då symptomen ej helt gått över i dagsläget. Det har heller inte gått en hel månad sedan patientens problem började. Men man förmodar att patienten kommer att skrivas ut från avdelningen innan jul.
C. Störningen förklaras inte bättre med förstämningssyndrom med psykotiska drag, schizoaffektivt syndrom eller schizofreni och beror inte heller på direkta fysiologiska effekter av någon substans. Patienten uppfyller inte kriterierna för någon av dessa andra tillstånd, t ex då tillståndet bland annat är alltför kortvarigt för att
16
kunna klassificeras som en schizofreni och då den affektiva komponenten i tillståndet inte är tillräckligt stor för att kunna klassificeras som ett schizoaffektivt syndrom.
För diagnosen kortvarig reaktiv psykos krävs en uppenbar stressfaktor. Enligt DSM IV ska symptomen debutera kort efter och uppenbart som en följd av en eller flera händelser som tillsammans eller var för sig skulle vara starkt påfrestande för i stort sett vem som helst inom samma kultur. Detta stämmer in på patienten då hon mått bra tidigare men reagerat med psykotiska symptom efter att hon varit utsatt för stor sömnbrist efter ASIATISKT LAND-resan och stress i samband med återgång till arbetet. Eventuellt skulle stress i samband med parets IVF-försök också kunna ha bidragit till att patienten ”tippat över kanten”. Hennes symptom har också uppstått snabbt och akut.
Patientens diagnos kommer som det ser ut just nu gissningsvis att bli till kortvarig reaktiv psykos med uppenbar stressfaktor. I dagsläget har vi dock inte information om hur länge patientens tillstånd kommer att hålla i sig, varför diagnosen torde bli ”psykotiskt syndrom UNS” just nu. I denna kategori inkluderas psykotisk
symptomatologi som det inte finns tillräcklig information om för att man ska kunna ställa en specifik diagnos, t ex psykotiska symptom som pågått under kortare tid än en månad och en störning som ännu inte har gått i full remission vilket gör att diagnosen kortvarig psykos inte kan ställas, allt detta stämmer på vår patient.”
Såväl skriftlig som muntlig presentation ska godkännas av klinisk amanuens eller kursansvarig.
Normalt brukar mer än 95 % av studenterna få uppgiften godkänd. Övriga måste komplettera specifika delar efter instruktion.
I slutet av termin 9 finns sedan en nivåexamination som samlar ihop det kliniska blocket som omfattar termin 6-9. Vid denna examination får studenten först ha ett patientmöte där anamnes ska tas upp, relevanta undersökningar ska göras och slutligen ska patienten informeras. Därefter följer en
diskussion med två kliniska lärare. I patientmötet bedöms därmed bland annat studentens förmåga att förmedla relevanta budskap till patienten. För den efterföljande diskussionen med lärare finns bland annat bedömningskriteriet att studenten ”kan diskutera, förklara och motivera differentialdiagnostiska, utredningsmässiga, terapeutiska och etiska överväganden mot bakgrund av aktuella relevanta fynd i anamnes, status och fortsatt klinisk utredning.” Därmed bedöms förmågan att diskutera i dialog såväl med patienter som med mer erfarna kollegor. Vid examination HT 2012 blev 82 av 87 studenter godkända vid första examinationstillfället. Bedömingsmall för nivåexamination
Under termin 10 har studenterna ett 30hp examensarbete på avancerad nivå. Här finns bland annat målen att studenten ska kunna:
-”muntligt och skriftligt presentera vetenskapligt arbete”
-”muntligen, med adekvat audiovisuell utrustning, presentera och diskutera projektet och uppnådda resultat”
-”muntligen, med adekvat audiovisuell utrustning, opponera på andra studenters examensarbete”.
Skriftliga arbeten finns tillgängliga och kommenteras inte vidare. Avseende den muntliga
presentationen måste varje student hålla en sådan vid ett redovisningsseminarium för kurskamrater och lärare. Varje student måste även opponera på ett examensarbete. Såväl presentation som opponering bedöms av redovisningsansvarig lärare som leder seminariet samt även den ämnesexpert som bedömer uppsatsen. Bedömning är att studenterna vid detta väl uppfyller de krav som anges i
bedömningsmallarna. Bedömningsmallar:(skriftlig presentation, muntlig presentation, opponering) Vad gäller förmågan att redogöra för och diskutera i internationella sammanhang måste detta säkerställas på hemmaplan. Det finns inte resurser att låta samtliga studenter vistas utomlands, även om många gör det under något av sina examensarbeten (7 stycken HT2012), under programmets breddnings- och fördjupningskurser (20 studenter läste ”Barnmedicin i Zambia” och 22 studenter
”Global hälsa” HT2012) eller som ett utbyte (cirka 20 studenter läser en kurs utomlands varje termin).
17
Under examensarbetet säkerställs den internationella kopplingen genom att studenterna måste sätta sig in i internationella forskningsfynd. Vidare måste man skriva ett abstract på engelska och många skriver hela examensarbetet på engelska.
Analys och värdering av måluppfyllelse
Under termin 7-10 bedöms studentens skriftliga förmåga vid ett antal tillfällen och med olika inriktningar – etiskt problem (T8), psykiatrisk frågeställning (T9) samt vetenskaplig frågeställning (examensarbete). Det sammantagna intrycket är att studenternas förmåga skriftligt redogöra, argumentera och diskutera är mycket god. Förmågan att göra det med olika grupper bedöms också vara mycket god. Detta baseras på bedömningarna av ”sit-ins” (dialog med patienter med olika bakgrund), den särskilda interprofessionella avdelningsplaceringen (dialog med andra
personalkategorier), nivåexamination (dialog med studenter och äldre kollegor) samt presentation/opponering av examensarbete (dialog med kurskamrater och lärare).
18
Del 1 (forts.)
Examensmål 6
För masterexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.
Utövandet av klinisk medicin bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet med respekt för människors rättigheter. Studenten ska under den kliniska delen av läkarprogrammet bibringas förmågan till värdering och förhållningssätt till detta.
Varierade lärandemetoder används som olika former av gruppundervisning, fall – och casediskussioner samt seminarier, träning i simulerad miljö inklusive datasimulering,
dramapedagogiska metoder och internat. VFU inkluderar en klinisk utbildningsavdelning med interprofessionell målsättning.
Examination och kvalitetsarbete termin 7 - 11 Termin 7
Smittskyddslagen och tvångsåtgärder diskuteras i samband med etikseminarium. Formativ bedömning görs på gruppnivå.
Kursportfolio innehåller tre uppgifter som alla examinerar målet.
1. Tre-sit ins enligt Mini Clinical Examination (mini-CEX).
2. Inlämningsuppgift med utgångspunkt från patientfall med en strukturerad medicinsk information inkl sociala aspekter, bedömning, plan samt en kritisk granskning av handläggningen med stöd av vetenskaplig litteratur.
3. Inlämningsuppgift med analys av en etisk problemställning inom valfritt ämnesområde som skall innehålla problem, aktuella etiska principer, behandlingsalternativ och
konsekvenser/intressekonflikter. Juridiska aspekter kan vara aktuella.
Om uppgiften inte genomförs tillfredställande skall den göras om. (1)
OSCE är ny på terminen sedan HT 2012. Planerad ny station är "ifyllande av smittskyddsanmälan"
Exempel på skrivningsfråga om körkortslagen som relaterar till ögonkursen HT2012 A. Får köra bil nu
B. Måste vänta 6 månader innan bilkörning eller till synen förbättrats.
C. Får sannolikt ej köra bil mer
För vart och ett av fallen a-b nedan ange det korrekta alternativet ur listan ovan A-C
(a) 61-årig man. Centralartäremboli idag. Synskärpa höger: ej Perception. Synskärpa vänster: 1.0 (okorrigerat). Synfält höger: utslaget. Synfält vänster: normalt. Inget dubbelseende.
(b) 71-årig man med tilltagande katarakt bilateralt. Synskärpa höger: 0.6 (egna glasögon). Synskärpa vänster: 0.5 (egna glasögon)Synfält höger: normalt. Synfält vänster: normalt. Inget dubbelseende.
Fråga a svarade 67 % rätt på och fråga b svarade 92 % rätt på (Malmö). Frågorna är konstruerade för att har en svårighetsgrad kring 67 %.
19 Termin 8
Kirurgiportfolio innehåller individuell granskning av vetenskaplig artikel och ett skriftligt
fördjupningsarbete. Kirurgi och Ortopediportfolio kan omfatta fall där man kan lägga både ett etiskt och ett samhällsperspektiv på klinisk handläggning. Formativ bedömning sker i övrigt under klinisk placering och i olika former av gruppundervisning.
Under KUA arbetar studenten i sin blivande roll i ett team tillsammans med andra vårdstudenter.
Arbetet medför bl. a vårdplaneringar i samarbete med kommun/distriktsvård, aktivt deltagande i HLR beslut och olika former av svåra samtal. Etiska aspekter på relationer och medarbetarskap diskuteras i teamet.
Formativ bedömning sker under placeringen och individuell återkoppling ges. Bedömning görs av handledare i olika professioner och teamet återkopplar även själv. Obligatorisk teamuppgift med formativ bedömning på gruppnivå avslutar placeringen.
Under PU sker formativ bedömning på gruppnivå vid etikseminarium. Studenten skall ta upp ett eget etiskt dilemma med klinisk förankring.
Obligatorisk skriftlig slutuppgift under PU skall innehålla en etisk analys av detta. > 95 % av
studenterna klarar av att genomföra etisk argumentation. Resten skall skriva om eller kompletterar sin uppgift. (2) (3)
Exempel på återkoppling på en etisk analys av ett möte färgat av kulturskillnader .
/... du gör en god och välstrukturerad etisk analys med en nyanserad slutsats. ...att du i sista stycket gör en utvidgning av ditt etiska resonemang och bedömer de gällande normerna rörande moralen, med självkritik och insikt i att dessa i framtiden kan förändras. Det är mycket tankevärt! ... du gör en lämplig åtskillnad mellan kultur och person, eftersom en person inte bör uppfattas enbart som en representant för en viss kultur utan som en unik individ med egna värderingar.
Exempel på två studenters svar på utvärderingsfrågan “ Vad har du tagit för lärdom under veckan?”
” Att våga stå kvar i ett patientmöte. Att det inte alltid finns svar att ge patienten och att det är ok. Att få träna svåra möten upplevde jag som mycket värdefullt.
” Teman som livets slut och hur man ger svåra besked är oerhört viktiga att ta upp och jag känner att vi verkligen har fått möjligheten att reflektera och prata igenom de svåra situationer man kommer att hamna i”
Termin 9
Terminen innehåller etiska, juridiska och samhälleliga problem relaterade till omhändertagande av patienter med särskilda behov och deras anhöriga. Samhälleliga frågor inklusive juridik rör barns rättigheter inklusive lagar, hälsorisker och problem relaterade till yttre sociala, geografiska och etniska förhållanden. Gällande lagstiftning avseende olika former av tvångsvård och dess psykosociala konsekvenser, skyldigheter i förhållande till socialtjänst och psykosociala aspekter på missbruk berörs Formativ bedömning görs vid obligatoriska grupp- och Case-diskussioner, fallpresentationer och under kliniska placeringar. Epikritisk analys med utgångspunkt från ett patientfall görs inom Psykiatri.
Portfolio innehåller sit-ins (ej Beroendelära och BUP) där etiska, juridiska och sociala frågor kan komma upp i bedömningen av patienten. Vid otillfredsställande resultat skall sit-in göras om.
Muntligt förhör inom Psykiatri rör LPT, sker i grupp och alla klarar i regel detta. Någon kandidat per termin kan behöva lämna in ett reviderat vårdintyg
Skrivningsfrågor kan inkludera en fråga inom Beroende om LVM som > 75 % klarar och inom Psykiatri har frågor om LPT som > 80 % klarar.
Exempel på skrivningsfrågor kring LPT HT 2012:
1. Ge exempel på fyra tillstånd, som kan utgöra en allvarlig psykisk störning i juridisk mening. (2p) 1. Vad är skillnaden mellan en vanlig intagning till sluten psykiatrisk tvångsvård och konvertering? (1p)
20
2. Vilken formell kompetens behöver man ha för att (5p) - skriva vårdintyg? – fatta kvarhållningsbeslut?
– fatta intagningsbeslut? – fatta beslut om avskiljning? – ansöka om fortsatt psykiatrisk tvångsvård?
Nivåtentamen, termin 9
Nivåtentamen på T9 kan ses som en sammanfattning av den hittillsvarande utbildningen i vårt curriculum. Den omfattar den kliniska delen av undervisningen på terminerna 6-9.
Examinationen är summativ. Studenterna får feedback avseende anamnes och undersökning, som ofta har formativ karaktär.
Värderingsförmåga och förhållningssätt examineras genom bedömning av bemötande i anslutning till upptag av sjukhistoria och kroppsundersökning. Vid den efterföljande delen bedöms med
utgångspunkt från resonemang också studentens värderingsförmåga och förhållningssätt när det gäller vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. (4)
Termin 10 Examensarbete
Hur målet uppfylls avseende ”visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete” inom examensarbeten redovisas inte här.
Termin 11
I samband med kunskapskontrollen på termin 11, Individ och samhälle, görs ett skriftligt prov som baseras på fall. Provet omfattar samhällsaspekter bl. a aspekter av försäkringsmedicin, rättsmedicin och juridik i
förhållande till äldre personer. Studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt avspeglas i svaren (redovisas på annan plats). Varje termin blir några studenter underkända på provet, men klarar det vid omskrivningen.
Etisk kompetens bedöms i den portföljexamination som avslutar kursen Individ och samhälle.
Allmänmedicin examineras genom ett 30 min. samtal med en allmänmedicinsk
lärare, där studenten får individuell feedback på sin portfolio. Etik är aktuellt i följande delar:
1. Självvärderings-/feedbackprotokoll från VFU
2. Feedbackformulär från gruppen i konsultationsmetodik
3. Ett patientfall från VFU med reflektioner kopplat till karakteristiska allmänmedicinska begrepp (WONCA)
4. Personlig reflektion över konsultationen med utgångspunkt från självvärderings-/
feedbackprotokoll och feedback på videoinspelade patientsamtal (5) (6) (7)
Kvalitetsarbete
Kontinuerligt kvalitetsarbete genomförs med hjälp av kursvärderingar, terminsråd och lärarmöten och dokumenteras i minnesanteckningar och kursbokslut.
Nivå av lärande i relation till masterexamens mål 6
Masterexamen mål 6 innebär att ” studenten ska visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete” och är väl täckt av kursmål, kursinnehåll och examination. En godkänd student ska för godkännande ha nått nivå 4 enligt SOLO- taxonomin, dvs. kan självständigt tillämpa kunskaper och färdigheter i sitt arbete som examinerad läkare.
21
Del 2
Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om
lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.
22
Del 2
Lärarkompetens och lärarkapacitet
Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att:
"Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för respektive examen.
Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten."
Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen. Här bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen.
Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform.
Tabellen ligger sist i självvärderingen.
Lärarstaben vid mastersprogrammet vid läkarutbildningen, Lunds universitet är stor (se tabell) och består av bland annat av ett stort antal professorer och universitetslektorer, vilka samtliga har
disputerat. I stort sett alla lektorer har docentkompetens. För anställning som universitetslektor krävs minst 10 veckors högskolepedagogisk utbildning.
Många av de lärare som leder kurser och undervisar på programmet har mer omfattande pedagogisk utbildning än så. Medicinska fakultetens Centrum för utbildning och lärande, MedCul, erbjuder fortbildning genom ett stort utbud av kurser och workshops. Dessutom erbjuds pedagogiska seminarier och inspirationsdagar, öppna för fakultetens och universitetets personal. MedCuls arbete kompletteras av motsvarande organisation på universitetsnivå, Center for Educational Development, CED.
Huvuddelen av lärarna har stor vana vid olika former av undervisning av studenter med olika bakgrund och på olika nivåer. Många av lärarna har förutom den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen även en både bred och djup erfarenhet av yrkesutövning i sin medicinska profession. De flesta de lärare som undervisar på läkarprogrammet har aktiva i forskningsprojekt, nationellt och internationellt. Disputerade lärare driver ofta egna forskningsprojekt samt handleder doktorander.
Denna såväl breda som djupa pedagogiska och vetenskapliga kompetens, i kombination med en hög grad av erfarenhet och kompetens inom den medicinska professionen, bland lärarna garanterar en hög kvalitet på de kurser som ges, ett flexibelt förhållningssätt till lärande, förmåga att hantera ämnet i förhållande till studenternas kunskaps- och färdighetsnivå, förmåga att engagera och motivera studenterna samt förmåga att sätta både ämnet och vetenskapen i stort i ett såväl kliniskt som samhälleligt perspektiv. Tillsammans ger detta excellenta förutsättningar för att studenterna ska nå examensmålen.
Handledarna för studenternas självständiga arbeten är alla disputerade, varav ungefär hälften är professorer och resterande lektorer/docenter. Detta gäller även för examinatorerna av studenternas självständiga arbeten.
På den kliniska nivån finns också många lärare som är anställda av Region Skåne. Många av dessa har också disputerat och flera är adjungerade professorer och lektorer. Dessa kan tyvärr inte redovisas i tabellen. Nästan alla lärare i Helsingborg är anställda av Region Skåne och redovisas inte i tabellen.
23
Dessutom använder programmet ett stort antal yngre lärare som tutorer, ledare av demonstrationer och kliniska assistenter. Många av dessa har också disputerat men inte alla. Endast de universitetsanställda redovisas i nedanstående tabell.
24 Antal helårsstudenter
Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska överensstämma med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet.
Antal helårsstudenter i aktuell utbildning Antal
Helårsstudenter 533
25
Del 2
Studenternas förutsättningar
Här ges möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.
Mastersprogrammet inom läkarutbildningen tar emot studenter med mycket höga betyg, varför kunskapsbrist eller begränsad studieförmåga sällan är något problem. De flesta studenter fullföljer också utbildningen. Möjligen kan alltför höga prestationskrav från studenterna själva ställa till problem ibland med t.ex. stressreaktioner. Vi har pågående projekt som arbetar med dessa problem.
26
Del 3
Andra förhållanden
Här kan lärosätet redovisa fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning, till exempel:
1. Hur många högskolepoäng det självständiga arbetet omfattar.
2. Under vilken termin det självständiga arbetet vanligen genomförs.
3. Om studenterna vanligen arbetar ensamma eller i grupp och i så fall hur många studenter som vanligtvis ingår i gruppen.
4. Om slumpade självständiga arbeten av någon anledning inte är representativa.
Här ges möjlighet att redovisa andra förhållanden som kan vara särskilt betydelsefulla för att bedöma den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen. Det kan till exempel vara lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser i huvudområdet i program respektive som fristående kurs.
Det självständiga arbetet på avancerad nivå omfattar 30 högskolepoäng.
Det självständiga arbetet på avancerad nivå är förlagt till hela termin 10.
På termin 10 2012 arbetade 23 % två och två och i 77 % ensamma. Från och med höstterminen 2013 kommer studenterna på termin 10 endast att arbeta själva.
De slumpade arbetena får anses representativa.
27 Lärarkompetens och lärarkapacitet
Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen syftar till att få en uppfattning om den huvudsakliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten för respektive utbildning. Det är därmed inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare som undervisar i en utbildning.
Redovisningen görs per huvudområde (generella examina) eller per yrkesexamen. Utgå från aktuella förhållanden.
Fyll i en och samma tabell för både grundnivå (kandidat) och/eller avancerad nivå (magister och/eller master). Tabellen kopierar ni sedan in i respektive självvärdering för kandidat, magister och/eller master.
Observera att alla procentsatser avser heltid. Etta James anställning om 100 % är fördelad över undervisning och forskning om sammanlagt 30 %.
Resterande del, dvs. 70 %, av anställningen är hon studierektor. Johnny Watsons anställning om 75 % är fördelad över undervisning på grundnivå (kandidat) 25 %, avancerad nivå (magister och/eller master) 12,5 % och forskning 37,5 %. Richard Penniman är anställd 50 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå. För honom anges därför 50 % i kolumnen ”Undervisning på grundnivå…”. Sonny Boy Williamsson är timanställd cirka 5 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå.
Inkludera fler rader i tabellen, om det behövs.
