1
Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering
Lärosäte: Lunds universitet Utvärderingsärende: 411-155-13
Huvudområde: Medicin Examen: Kandidat
Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen.
Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan
utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att
utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Universitetskanslersämbetets utvärderingar.
Detta bör därför beaktas i självvärderingarna.
Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 60 000 tecken inklusive mellanslag (cirka 20 A4- sidor), exklusive ämbetets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt ämbetets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering.
2 Del 1
Översikt
Läkarprogrammets upplägg vid Lunds universitet syftar till att ge studenterna en kontinuerlig progression vad gäller bredd och djup i sina kunskaper och färdigheter. Innehållet i utbildningen kan delas in i tre områden, kunskap om den friska människan, kunskap om olika sjukdomar och kunskap om hur man diagnostiserar och behandlar sjukdomar och skador. Under terminerna 1-3 studeras främst kroppens normala biologi och funktion. Under dessa terminer är studenterna mest på Biomedicinskt Centrum (BMC). På terminerna 4-5, då 50 % av studenterna utbildas i Lund och 50 % i Malmö, lär sig studenterna om olika sjukdomars biologi, om mikrobiologi, grundläggande kunskap om diagnostik, etc. Den andra halvan av termin 5 ägnas åt examensarbetet. Den kliniska utbildningen börjar på termin 6, där studenterna fördjupar sina kunskaper och färdigheter inom olika delar av medicinen. Fr.o.m.
denna termin fördelas studenterna med ca 40 % i Lund, 40 % i Malmö och 20 % i Helsingborg.
Parallellt med att studenterna breddar och fördjupar sina ämneskunskaper förbereds de även för sin professionella roll som läkare i kurserna Professionell utveckling under terminerna 1-5. Att utveckla ett kritiskt tänkande och vetenskapligt synsätt är också en viktig del i Lunds läkarutbildning.
Vetenskaplig metod ingår i kurserna under hela utbildningen och studenterna har många tillfällen till träning i ett vetenskapligt arbetssätt under de kurser som föregår medicine kandidatexamen från Lunds universitet (terminerna 1-6).
Den pedagogiska modellen för läkarprogrammet vid Lunds universitet är studentaktivt lärande. Under den tidiga delen av utbildningen arbetar studenterna problembaserat (PBL) i basgrupper för att sedan under termin 5-6 allt mer övergå till arbete enligt Case-metodiken baserat på patientfall. Mål-
3
uppfyllelsen mäts fortlöpande, dels individuellt genom skriftliga och/eller muntliga kunskapsprov och dels genom portfolios med andra bedömningsunderlag (t.ex. godkända praktiska moment, godkänt PBL-arbete, skriftliga uppgifter av typen reflektioner eller liknande).
Redovisning, analys och värdering av studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålen.
Studenternas uppfyllelse av examensmålen sker progressivt under termin 1-6. De exempel som ges för varje examensmål är hämtade från flera av kurserna under terminerna 1-6, samt där tillhörande
kursplaner. Avsikten är att visa att respektive examensmål behandlas under flera kurser.
Examensmål 1
För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor
Koppling till kursmål
Genom hela läkarprogrammet sker en fortlöpande empirisk och vetenskaplig uppdatering av
utbildningens lärandeformer och innehåll. De kunskaper och färdigheter som studenterna inhämtar och examineras på blir därmed naturligt förankrade i aktuell vetenskap. De kurser som föregår medicine kandidatexamen från Lunds universitet har samtliga flera kursmål med anknytning till Examensmål 1 för kandidatexamen. Kurserna på terminerna 1-3 syftar till att ge studenterna djupgående kunskap och förståelse inom kroppens normala biologi och mekanismer. Under terminerna 4-5 utvecklar
studenterna sitt kunnande inom sjukdomslära för att sedan på termin 6 bredda och fördjupa kunskaperna inom diagnostik och behandling av sjukdomar. Sålunda sker det en ytterligare
progression vad avser de ingående delarna i examensmål 1 under termin 6, då många av kursmålen är inriktade på hur den teoretiska kunskapen omsätts i den kliniska praktiken, d.v.s. kopplingen mellan klinisk metodik och vetenskap
Under utbildningen tillgodogör sig studenterna den vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete som är en förutsättning för att de, som blivande läkare, ska förstå och i den kliniska vardagen kunna ta hänsyn till bakomliggande mekanismer och processer för diagnostik och behandling. Studenterna erhåller omfattande kunskaper om tillämpliga metoder inom huvudområdet under kurserna på terminerna 1-6. Inslaget av laborativa moment är stort på terminerna 1-5, där studenterna inhämtar kunskaper i den metodik som används inom såväl det medicinska forskningsområdet som det kliniskt diagnostiska arbetet. Under termin 5 utvecklar studenterna, inom ramen för sitt projektarbete, sina kunskaper inom vetenskapligt arbete samtidigt som de får en betydande fördjupning inom någon del av området.
Kunskapsmålen, som är inriktade på att studenterna efter kandidatexamen ska uppnå Examensmål 1, ligger i huvudsak på nivåerna ”förklara” eller ”redogöra” (nivåerna 3 och 4, multistrukturell och relationell) på terminerna 1-5, för att under termin 6 ligga på den högsta (utvidgad abstrakt) eller näst högsta (relationell) nivån i SOLO-taxonomin (Biggs and Collins 1982)). Exempel på kursmål av hög relevans för Examensmål 1 är (för en fullständig lista på kursmålen v.g. se [1]).
• Förklara struktur, funktion och styrning av olika samverkande organsystem involverade i upprätthållandet av kroppens inre miljö (cirkulation, respiration, digestion, metabolism och exkretion).
4
• Redogöra för aktuella sjukdomars etiologi, patogenes, naturalförlopp, komplikationer och prognos med integration av laboratorie- och bilddiagnostika aspekter samt känna till de viktigaste
sjukdomstillståndens incidens och prevalens.
• Beskriva och förklara funktionsförändringar och sjukdomstillstånd i magtarmkanal och lever, njurar och urinvägar, endokrina organ, mammae och genitalia, hud, mjukdelar och skelett.
• Diagnostisera och värdera svårighetsgrad samt initiera utredning och behandling vid hjärtsjukdom, njursjukdomar, gastroenterologiska sjukdomar, lungsjukdom, allergi, samt akuta tillstånd vid hematologiska och endokrina sjukdomar och akutneurologiska tillstånd.
• Redogöra för basala forskningsetiska begrepp, vetenskapsmetodik, grundläggande statistik, epidemiologi och kvalitativ metodik och upphovsrätt.
• Redogöra för grundläggande statistiska och epidemiologiska begrepp och principer.
• Redogöra för grundläggande medicinsk-etiska teorier och principer.
• Redogöra för olika metoder som används för fysiologiska undersökningar på människa.
• Redogöra för basala forskningsetiska begrepp, vetenskapsmetodik, grundläggande statistik, epidemiologi och kvalitativ metodik och upphovsrätt
• Med erforderlig handledning definiera ett vetenskapligt problem med medicinsk relevans och utifrån detta formulera en specifik frågeställning, redogöra för adekvat metodik samt författa en projektplan
Process för måluppfyllelse
Under terminerna 1-6 arbetar studenterna med kursmålen i olika lärandesituationer, som föreläsningar, olika gruppövningar inkluderande PBL i basgrupper, laborationer, Case-seminarier,
undervisnings-mottagning, patientdemonstration, samt praktisk övning i simulator- alternativt reell miljö. Den praktiska delen av utbildningen inkluderar även avdelningstjänstgöring samt demonstrationer inom laborativ verksamhet (bilddiagnostik, klinisk fysiologi, bakteriologi, klinisk immunologi, virologi, klinisk kemi). Huvuddelen av tutorerna i basgrupperna är disputerade (c:a 95 %) och erfarna lärare, resterande är doktorander i medicinskt ämne. Vidare hålls alla
föreläsningar av mycket erfarna lärare/forskare, varav många är professorer med aktiv forskning inom ämnesområdena. Föreläsningarna innehåller förutom grundläggande kunskaper också information från ämnets forskningsfront.
Under läkarutbildningens grundkurs sätts läkaryrket och den medicinska forskningen i relation till varandra i ett medicinhistoriskt och vetenskapsteoretiskt perspektiv. Forskningens betydelse för ämnet exemplifieras med särskilda ”forskningsföreläsningar” varje vecka där aktuell forskning vid Lunds universitets medicinska fakultet presenteras av erfarna forskare. Kunskapen om huvudområdets vetenskapliga förankring breddas under de kommande terminerna genom återkommande
forskningsrelaterade föreläsningar samt att studenterna läser och presenterar vetenskapliga artiklar som anknyter till de områden de studerar under terminerna 1-4. Fr.o.m. kursen Cellbiologi (T1) t.o.m.
kursen Patobiologi 1 (T4) tränar studenterna i att kunna presentera, förklara och värdera
information från vetenskapliga artiklar samt sätta denna information i dess allmänbiologiska och medicinska sammanhang (nivå 4, ”relationell”, i SOLO-taxonomin). Genom att läsa och presentera vetenskapliga artiklar får studenterna förutom en fördjupning inom området också en insyn i för ämnet aktuella forskningsfrågor samt en förståelse för ämnets vetenskapliga grund och metod.
5
Studenterna erhåller omfattande kunskaper om tillämpliga metoder inom huvudområdet under kurserna på terminerna 1-6. Inslaget av laborativa moment är stort på terminerna 1-5, där studenterna tillämpar metodik som används inom såväl det medicinska forskningsområde som det kliniska arbetet.
Läkarutbildningens Grundkurs (T1) innehåller kursmål som syftar till att ge studenterna en djupare förståelse av olika genetiska tester, grundläggande medicinsk-etiska teorier och principer samt
grundläggande statistiska och epidemiologiska begrepp och principer. Under kursen i Cellbiologi (T2) genomför studenterna ett obligatoriskt laborativt moment som omfattar 2-5 dagars arbete. Studenterna kan välja mellan en ”kurslaboration” på ett specifikt projekt eller en ”projektlaboration” där
studenterna genomför ett laborativt moment i ett forskningslaboratorium. Innan laborationen inhämtas teoretiska delar från kompendium, läroböcker och forskningsartiklar. Efter laborationen skriver varje arbetsgrupp bestående av två (kurslaboration) eller tre studenter (projektlaboration) en
laborationsredogörelse, som bedöms. Under kursen Homeostas (T3) genomför studenterna ett antal omfattande laborativa moment, som åskådliggör viktiga metoder och principer inom huvudområdet.
De laborativa momenten behandlar områden som EKG, blodtrycksmätning samt undersökning av kärlfunktion med dopplerteknik, analys av hjärtats pumpaktivitet med hjälp av magnetisk
resonanstomografi (MR), bestämning av olika lungvolymer med hjälp av spirometri samt
elektroforetisk blodanalys. Under kurserna Patobiologi 1 (T4) och 2 (T5), samt Klinisk medicin 1 (T6) breddas studenternas metodkunskaper ytterligare till att omfattande kunskaper om tillämpliga metoder inom ämnesområdet, främst med fokus på diagnostisk/laboratoriemedicinsk metodik.
Under kursen Examensarbete 1 (T5), som består av ett teoriavsnitt (4,5 Hp) samt ett projektarbete (10,5 Hp) tydliggörs ämnesområdets vetenskapliga grund ytterligare. Undervisningen under teoriavsnittet avser medicinsk statistik, epidemiologi, kvalitativ metod, litteratur- och
informationssökning, referenshantering och grundläggande upphovsrätt, forskningsetik, intervju/enkät, djurförsök; regelverk och etisk prövning, etisk ansökan, GCP (Good Clinical Practice) och sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Kursmålen för den teoretiska delen av Examensarbete 1 syftar till de mer generella delmålen i Mål 1 för kandidatexamen – ”kunskap om områdets
vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området samt orientering om aktuella forskningsfrågor”. Under projektarbetet ges tillfälle till fördjupning och breddning inom olika områden samt ytterligare träning i att söka, kritiskt granska och sammanställa medicinsk och
vetenskaplig information. Projektarbetet presenteras i den vetenskapliga artikelns form och kan utföras som experimentellt eller kliniskt projekt, alternativt som en litteraturstudie. Denna del av kursen Examensarbete 1 syftar till att ge en ”fördjupning inom någon del av [huvud]området [för utbildningen]” inklusive ”kunskap om tillämpliga metoder” samt ”orientering om aktuella forskningsfrågor”.
Kontroll av måluppfyllelse
Studenternas måluppfyllelse av Examensmål 1 kontrolleras dels vid skriftliga och muntliga tentamina, stationstentamen (OSCE) samt kursportfolios (obligatoriska praktiska moment).
Kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen samt kunskap om tillämpliga metoder examineras huvudsakligen skriftligt under terminerna 1-6. Tentamensformerna varierar från tentamen med enbart flervalsfrågor till tentamen innehållande en blandning av frågetyper. På kurserna
Läkarprogrammets grundkurs, Cellbiologi och Nervsystemet och rörelseapparaten består den skriftliga tentamen av ett antal kortsvarsfrågor. På dessa kurser erhöll 97%, 87%, respektive 88% av
studenterna godkänt på tentamen vid första tillfället Ht 2012. Exempel på fråga hämtat från kursen i Cellbiologi Ht 2012:
6
Intracellulär proteinsortering kan ske genom vesikulär transport. Beskriv mekanismerna som leder till att transportvesiklerna styrs till vissa specifika målorganeller och till att vesikeln sammansmälter med organellen!
2p
Medelvärdet på resultatet på denna fråga var 1,70 av 2 möjliga.
Under kursen Cellbiolog (T1) innehåller examinationen, förutom ett skriftligt prov, också en muntlig tentamen, med en vetenskaplig artikel som utgångspunkt. Studenterna ska kunna ta fram det
cellbiologiska konceptet i artikeln och sedan presentera denna på ca 10 minuter. Huvuddelen av tentatorerna är professorer (c:a 65%) eller docenter/lektorer. Alla är dock disputerade. Nya tentatorer skolas in under två terminer. De är bisittare tillsammans med erfarna tentatorer. Alla nya tentatorer är erfarna tutorer och väl förtrogna med kursens kunskapsinnehåll. För tentatorernas instruktioner se [2].
Ht 2012 erhöll 86 % av studenterna godkänt på den muntliga tentamen vid första tillfället.
Under kursen Homeostas innehåller den skriftliga tentamen huvudsakligen kortsvarsfrågor som rör kroppens normala biologi och de mekanismer som är involverade i regleringen av kroppens
homeostas. Ht 2012 erhöll 89 % av studenterna godkänt på tentamen vid första tillfället. Exempel på fråga hämtat från kursen Homeostas Ht 2012:
En 23-årig sjuksköterska på kardiologkliniken där du arbetar tar ett EKG på sig själv eftersom hon emellanåt har problem med hjärtklappning. Hon visar det för dig eftersom det ser ovanligt ut. Du konstaterar normal sinusrytm och inga tecken på ischemi eller infarkt, men du förbryllas av P-vågen och QRS-komplexet i de olika avledningarna, som tyder på att excitationsförloppet avviker från det normala mönstret. I den fortsatta utredningen konstateras att kvinnan har situs inversus totalis, tidigare oupptäckt.
Kan du mot bakgrund av dina kunskaper om elektrokardiogrammets uppkomst föreslå vad som kan ses vid situs inversus totalis beträffande
(2p) a) P-våg och QRS-komplex (dominerande utslagsriktning) i avledning I och
(2p) b) QRS-komplex (dominerande utslagsriktning och relativ amplitud) i avledningarna II och III?
Motivera dina svar!
Frågan kräver mycket god förståelse av hur ett EKG uppkommer och avläses. Ett korrekt svar kräver att studenten har förmågan att sätta olika kunskaper i samband med varandra och resonera sig fram till en slutsats (Nivå 4-5 i SOLO- taxonomin). Resultatet på denna fråga var i medeltal 2.84 poäng av 4 möjliga.
Under kurserna Nervsystemet och rörelseapparaten samt Homeostas ingår också examination av studenternas morfologiska kunskaper utifrån anatomiska modeller och mikroskopiska preparat.
Höstterminen erhöll 93-94 % av studenterna godkänt vid ordinarie tillfälle.
Under kurserna Patobiologi 1 och 2 samt Klinisk medicin 1 sker examinationen av dessa delar av Examensmål 1 i form av skriftliga tentamina. Tentamensfrågorna på Patobiologi 1 och 2 utgöres huvudsakligen av flervalsfrågor, utökade flervalsfrågor och kortsvarsfrågor av hög klinisk anknytning.
Ht 2012 erhöll 86% av studenterna godkänt på tentamen på kursen Patobiologi 1 vid första tillfället.
Den skriftliga examinationen av Patobiologi 2 innehåller också fallbaserade flervalsfrågor där
studenten följer utredningen av en patient och successivt svarar på frågor med anknytning till fallet. Se [3] för ett exempel från ordinarie tentamen HT12. Studenterna har i regel höga poäng på fallfrågorna.
På den fråga som ges som exempel var medianpoängen 5,5/7. Under den tentamen som exemplet hämtats från var andelen studenter med >2/3 poäng på fallfrågorna 93 % (110/118 studenter). Ht 2012 erhöll 83 % av studenterna godkänt vid tentamen på kursen i Patobiologi 2 vid första tillfället.
7
Kunskapsmålen under kursen Klinisk medicin 1 examineras huvudsakligen vid den skriftliga tentamen med fallbaserade flervalsfrågor med tonvikt på differentialdiagnostik, handläggning och behandling av det invärtesmedicinska sjukdomspanoramat (se exempel nedan). Resultatet på denna tentamen var Ht 2012 att 93 % av studenterna erhöll godkänt på tentamen vid första tillfället.
En 25-årig man inkommer till akutmottagningen efter att ha fått ett krampanfall på ett café i staden. Skall ha haft ryckningar i armar och ben. Har nu upphört, men patienten är fortfarande trött. Vilket av följande är fel?
a. Epileptiska anfall orsakas av abnorma repetitiva synkrona urladdningar i nervceller i storhjärnans bark.
b. Om tungbett inträffar så sker det oftast i den postiktala fasen c. Fokala epileptiska anfall kan övergå i generaliserade anfall
d. Status epileptikus definieras som ”upprepade epileptiska anfall utan fullständigt uppvaknande mellan anfallen”
Rätt svar är alternativ d. 85 % av studenterna klarade denna fråga.
En annan fråga, som är mer metodinriktad, från tentamen Ht12 är:
Det känsligaste provet för att påvisa hemolys är:
a. Ökade retikulocyter b. Positivt Coombs direkta test c. Sänkt haptoglobin
d. Förhöjt bilirubin
Korrekt svar är c. 89 % av studenter klarade denna fråga.
Under kursen Klinisk medicin 1 finns av en praktisk examination (OSCE) där bl.a. studenternas förmåga att genomföra statusmoment adekvat samt klinisk tolkning av analysresultat examineras.
Flera av stationerna innehåller delar som prövar studenternas kunnande om tillämpliga metoder (exempelvis: undersökning av lunga, neurologisk undersökning; spirometri-tolkning;
kärlundersökning; EKG-tolkning; elektrodplacering EKG; bedömning av urinsediment). För använda statusmallar se [4]. Ht 2012 godkändes 95 % (317 av 333) enskilda stationer. Underkända stationer fick tenteras om.
Studenterna erhåller också omfattande kunskaper om tillämpliga metoder inom området under kurserna på terminerna 1-5 genom obligatoriska laborativa moment. Godkänt laborativt arbete ingår i portfolios under dessa terminer. Huvuddelen av studenter godkänns vid ordinarie tillfälle. I några fall får studenterna göra justeringar i eventuella laboratorierapporter. I enstaka fall underkänns studenterna och får då göra om laborationen.
Även under den verksamhetsförlagda delen av kursen Klinisk medicin 1 bedöms studenternas kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen samt kunskap om tillämpliga metoder. Varje student genomför upptag av anamnes o status från en patient under överinseende och med
återkoppling av en läkare vid en s.k. sit-in enligt strukturerat protokoll [5]. Här får studenterna också ge förslag på fortsatt utredning och behandling. Diskussionen om ytterligare utredning och behandling kan vid behov leda till förslag om kompletterande inläsningar.
Vetenskaplig metod examineras huvudsakligen inom ramen för teoridelen av Examensarbete 1 med en skriftlig tentamen. För höstterminen 2012 erhöll 73 % av studenterna godkänt vid första tillfället.
8
Förutom godkänd tentamen kräver godkänd teoridel också ett aktivt deltagande vid obligatorisk seminarieövning (bedöms av deltagande lärare).
Exempel på fråga hämtad från tentamen i den teoretiska delen av Examensarbete 1 Ht 2012:
I en tvärsnittsundersökning bland vuxna ville man undersöka om det fanns ett samband mellan kroppsvikt (kg) och diastoliskt blodtryck (mm Hg). Man fick följande resultat med linjär regressionsanalys:
Y = 57.19 + 0.36 *X
a) Vilken variabel i studien är beroende och vilken är oberoende variabel i regressionsmodellen? (2p) b) Hur tolkas β (riktningskoefficienten) 0.36? (1p)
c) Hur skulle man kunna tolka α (interceptet) 57.19? (1p)
d) I fall-kontrollundersökningar använder man i stället en annan typ av regressionsmodell, vilken? (1p) Medelvärdet på resultatet på denna fråga var 3,3 poäng av 5 möjliga.
Kunskap om områdets vetenskapliga grund, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor belyses i hög grad genom att studenterna läser och presenterar vetenskapliga artiklar som anknyter till de områden de studerar under terminerna 1-4.
Fr.o.m. kursen Cellbiologi t.o.m. kursen Patobiologi 1 tränar studenterna i att kunna presentera, förklara och värdera information från vetenskapliga artiklar samt sätta denna information i dess allmänbiologiska och medicinska sammanhang (nivå 4, ”relationell”, i SOLO-taxonomin) . Fr.o.m.
termin 2 skall alla studenter i PBL-gruppen läsa artikeln innan redovisningen och fr.o.m. termin 3 utses också två personer som har ett särskilt ansvar att förbereda frågor inför en kort diskussion.
Därtill ger också tutorn återkoppling på presentationen. Uppgiften bedöms av tutorn men
återkopplingen ges även av de andra studenterna i gruppen. Artikeln väljs ut av studenterna själva genom sökning i databaser (t.ex. PUBMED). Genom att läsa och presentera vetenskapliga artiklar får studenterna förutom en fördjupning inom området också en insyn i för ämnet aktuella forskningsfrågor samt en förståelse för ämnets vetenskapliga grund. Dessa moment är obligatoriska och godkänd artikelpresentation ingår i kursportfolion (för examinationsresultatet för de ingående kurserna se Tabell 1 under del 2). Vidare utgår den muntliga examinationen på kursen Cellbiologi från vetenskapliga artiklar.
Studenternas kunskaper om områdets vetenskapliga grund, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor utvärderas också under Examensarbete 1. Förutom att denna del av Examensmål 1 också examineras skriftligt under teoridelen av kursen examineras målet inom ramen för projektarbetet. Projektarbetet examineras skriftligt, dels i form av en projektplan som ska utarbetas i samråd med handledaren och godkännas av kursledaren, dels en kort uppsats skriven i den medicinska vetenskapliga artikelns form, vilken även ska inkludera en sammanfattning på engelska. Uppsatsen examineras också muntligt, i form av redovisning och försvar av arbetet. Därtill ingår även kritisk granskning och opposition på annan students vetenskapliga arbete. Examinatorerna är antingen professorer (c:a 50 %) eller lektorer/docenter (c:a 50 %).
De examinationskriterier/stöd till examination som är av relevans för examinationen av projektarbetet och som återfinns i Vägledning för skriftligt projektarbetet inom Examensarbete 1 [6] är:
- Ges en koncis introduktion till ämnesområdet?
- Redogörs för bakgrund och aktuellt kunskapsläge?
- Styrkt med relevanta referenser?
- Är frågeställningen (frågeställningarna) klart beskriven och väl avgränsad?
9 - Är syftet tydligt formulerat?
- Är material och metoder relevanta och väl beskrivna?
- Har eventuell statistik använts på ett tillfredsställande sätt?
Ht 2012 godkändes 70 % av studenternas projektarbete vid ordinarie tillfälle.
Kursvärdering och utvecklingsarbete
Studenternas utvärdering av sin egen måluppfyllelse för Ht 2012 ligger på ett medeltal av 4,6-5,2 (skala från 1-6) på kurserna under T1-T6. Från muntliga utvärderingar (s.k. ”terminsråd” som hålls två gånger per termin) under termin 3 framgår det att studenterna finner momentet med
artikelredovisningar vara mycket värdefullt och att de märker en klar progression i förmågan att läsa och förstå innehållet i vetenskapliga artiklar från T1 till T3. Vad gäller kursen Examensarbete 1 är studenterna överlag mycket nöjda med denna kurs. I kursutvärderingen Ht 2012 instämmer
huvuddelen av studenterna i påståendet Projektarbetet gav en värdefull introduktion till vetenskapligt arbete (i medeltal 5,3 på en 6 gradig skala). På kursvärderingen gjord under kursen Klinisk Medicin 1 håller studenterna med om påståendet att OSCE-examinationen var fokuserad på att kontrollera att kursmålen uppnåtts (5,3 på en 6-gradig skala)
Analys och värdering av måluppfyllelse
Av ovanstående genomgång framgår det tydligt att de ingående delarna i examensmål 1 behandlas på ett varierat och progressivt sätt under terminerna 1-6. Att det medicinska området, både avseende kunskaper och praktiska färdigheter, vilar på en vetenskaplig grund tydliggörs under samtliga kurser.
Ovanstående redovisning innehåller många exempel på kursmål och studentuppgifter, hämtade från kurserna under terminerna 1-6, som är av mycket hög relevans för studenternas måluppfyllelse av de ingående delarna i examensmål 1. Redovisningen visar också hur de specifika kursmålen är kopplade till kursernas innehåll och examination. En sammanställning av examinationsresultatet från kurserna på terminerna 1-6 Ht 2012 (se Tabell 1 under del 3) visar på mycket god måluppfyllelse. En mycket stor del (73-97 %) av studenterna klarar de skriftliga tentamina vid första försöket och att vid kursslut har nästan alla (91-99 %) studenter redovisat en godkänd kursportfolio.
Vidare visar Lunds universitets student- och alumnbarometer (Tabell 19 [7]) att studenter och alumner skattar sina förmågor att delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå som goda (3,7 respektive 3,9 på 5-gradig skala).
Det samlade resultatet visar att studenterna på ett mycket tillfredställande sätt uppnår examensmål 1 för medicine kandidatexamen från Lunds universitet.
Examensmål 2
För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer
Koppling till kursmål
De kurser som föregår medicine kandidatexamen vid Lunds Universitet har samtliga kursmål med anknytning till Mål 2 för kandidatexamen. Den ”information” samt de ”företeelser, frågeställningar och situationer” som berörs har ett grundvetenskapligt fokus under början av utbildningen, för att sedan få ett mer kliniskt fokus under senare terminer. Parallellt med detta höjs nivån av
10
färdighetsmålen från att kräva grundvetenskaplig problemlösning på alltmer avancerad nivå till att slutligen kräva insamling, värdering och hypotesskapande, följt av adekvat beslutsfattande i kliniska situationer.
Vad gäller det grundvetenskapliga området har, som exempel, majoriteten av kurserna under terminerna 1-5 som mål att ”presentera, förklara och värdera information från vetenskapliga artiklar”. Under den första terminen krävs endast att studenten ska kunna visa att hon/han är kapabel att sätta artikelns information i ”dess allmänbiologiska och funktionella sammanhang” vid
redovisning i basgrupp. Under de två följande terminerna föreligger ökade krav såsom att ”ge och ta emot konstruktiv återkoppling angående de muntliga presentationernas innehåll, struktur och framförande”. Målen blir slutligen som högst under termin 5, vid Examensarbete 1, då studenten ska
”med erforderlig handledning definiera ett vetenskapligt problem med medicinsk relevans och utifrån detta formulera en specifik frågeställning, redogöra för adekvat metodik samt författa en projektplan; söka och identifiera relevant litteratur samt på ett översiktligt sätt sammanfatta
denna”; därtill ”sammanställa och analysera vetenskapliga resultat samt redogöra för betydelse och begränsningar av dessa med utgångspunkt i frågeställning och metod”.
Övergången från ett grundvetenskapligt till ett kliniskt fokus av problemlösning initieras under terminerna 4 och 5 (kurserna Patobiologi 1 och 2) med färdighetsmålen att: ”kunna tolka och värdera resultat och utlåtanden från laboratorieundersökningar” samt att ”kunna identifiera utifrån en sjukhistoria, symptombeskrivning eller avvikande undersökningsfynd möjliga förklaringar eller sjukdomsorsaker samt föreslå vidare laboratorie- och bilddiagnostiska undersökningar.” Målen ställs sedan än högre under termin 6 då studenten för godkänd kurs, förutom att kritiskt kunna insamla, värdera, och inför kollegor kunna sammanfatta klinisk information även ska redovisa hur man initierar behandling av de sjukdomar som täcks av kursen alternativt på korrekt sätt remittera vidare den aktuella patienten (för en fullständig lista på kursens färdighetsmål v.g. se [1]).
Process för måluppfyllelse
Den grundläggande arbetsformen under större delen av tiden fram till kandidatexamen är problembaserat lärande (PBL), vilket direkt övar den färdighet som krävs för att nå Mål 2 för
Kandidatexamen. För att övergå till mer direkt övning i kliniskt problemlösande införs Case-metodik under terminerna 5 och 6. Under terminerna 1-5 förekommer därtill laborationer som blir alltmer fokuserade på klinisk problemlösning. Exempelvis arbetar studenterna under både termin 4 och 5 aktivt problemlösande med äkta patientfall vid obduktioner, vilket i regel kräver aktiv värdering och integration av anamnestisk information, laboratorieparametrar och morfologiska fynd. Verktyg för ett kritiskt diskuterande förhållningssätt i fördjupad form ges under teoridelen av Examensarbete 1, där studenterna deltar i obligatoriska seminarier och gruppövningar i medicinsk statistik, epidemiologi, kvalitativ metod, litteratur- och informationssökning, och referenshantering. Dessa metoder tillämpas sedan under genomförandet av själva projektarbetet, som
Kontroll av måluppfyllelse
ska presenteras i den vetenskapliga artikelns form och kan utföras som ett experimentellt eller kliniskt projekt, alternativt en litteraturstudie.
(1) PBL och Case kring en problemställning. Aktivt deltagande med fullgod närvaro i kritisk värdering, presentation, och diskussion av medicinsk vetenskaplig information i PBL-arbetet är ett krav för godkänd kurs på majoriteten av kurserna fram till kandidatexamen (Läkarprogrammets grundkurs, Cellbiologi, Nervsystemet och rörelseapparaten, Homeostas, Patobiologi 1 och Patobiologi 2). Samma sak gäller för Case-undervisning under terminerna 5-6, samt laborationer, obduktioner och avdelningstjänstgöring.
11
(2) Inhämtande, värdering och diskussion av medicinska vetenskapliga data kring en problemställning. Studenternas förmåga till att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i den vetenskapliga artikelns form examineras på flertalet terminer muntligt i gruppform (se [8] och [9] för instruktioner och kriterier från Cellbiologi och Patobiologi 1). Därtill förekommer det på terminerna 4 och 5 även på försök (Lundakurserna) skriftlig redovisning. Ett exempel på detta är uppsatsuppgiften Medicinskt Mysterium under Patobiologi 2 (se [10]). För godkänd uppgift (vilket i sin tur krävs för godkänd kurs) krävs inte bara att studenten gör en kritisk litteraturöversikt kring en problemställning i form av en omdebatterad sjukdom, utan även att denne redovisar en diskussion som för fram till en vetenskapligt grundad slutsats. Ett exempel på godkänt Medicinskt Mysterium kan läsas via [11].
Förmåga att tillämpa kritisk vetenskaplig metodik och föra en diskussion av vetenskapliga
problemställningar bedöms tydligast vid examinationen av projektarbetet under Examensarbete 1, som sker i form av granskning av de tre komponenterna (1) vetenskapligt skriftligt arbete, (2) muntlig presentation och diskussion av detsamma, samt (3) opposition på annan students arbete. De
examinationskriterier/stöd till examination som är av relevans för Mål 2 i kandidatexamen är främst:
- Är resultatet klart presenterade och överensstämmande med frågeställningen/syftet?
- Diskuteras metoden och resultaten på ett kritiskt sätt och i jämförelse med tidigare studier?
- Återknyter slutsatsen (konklusionen) till frågeställningen/syftet?
Ovanstående examinationskriterier avser explicit studenternas förmåga att integrera vetenskaplig information från flera olika källor, att utifrån denna information formulera en vetenskaplig frågeställning, angripa frågeställningen med tillämpning av adekvat metodik samt tolka egna vetenskapliga resultat och diskutera dessa i perspektiv av tidigare kunskap. Examinatorerna är antingen professorer (c:a 50 %) eller lektorer/docenter (c:a 50 %).
(3) Inhämtande och kritisk värdering av information kring en klinisk problemställning.
Examination av denna aspekt sker främst under terminerna 4-6 (Patobiologi 1, Patobiologi 2, samt Klinisk medicin 1). Förutom godkänd kursportfolio, sker summativ examination för samtliga tre kurser i form av skriftlig tentamen. Tentamen i Patobiologi 1 innehåller ett stort antal frågor med klinisk anknytning som syftar till att studenterna ska visa att de kan integrera och jämföra information av olika typer för att göra en samlad bedömning i en klinisk problemställning. Nedan följer ett
exempel på en sådan fråga:
Ordinarie tentamen Patobiologi 1 HT12, fråga F3:
Bertil, 67 år, söker på vårdcentralen för tilltagande trötthet. Han berättar också att han gått ner några kilo i vikt de senaste månaderna. De första proverna visar B-Hb 115 g/L (134-170 g/L) och P- CRP 27 mg/L (<3.0 mg/L). Vidare anemiutredning ger följande analyssvar: Erc-MCV 86 fL (82-98 fL), P-transferrinmättnad 0,18 (0,15-0,50), B-retikulocyter 103x109/L (28-120x109
a) Megaloblastisk anemi
/L), P-haptoglobin 0,64 g/L (0,24-1,90 g/L). Vilken typ av nedanstående anemiformer lider Bertil mest sannolikt av?
b) Järnbristanemi c) Sekundär anemi d) Hemolytisk anemi
12
Korrekt svar är c. Av studenterna som skrev tentamen svarade 91 % rätt på denna fråga. För att komma fram till detta måste studenten kunna göra en integrerad bedömning av information från klinisk bild (viktnedgång), inflammatoriska parametrar, och hematologiska analyser.
Den skriftliga examinationen av Patobiologi 2 har en ännu starkare betoning på kritisk tolkning av information i klinisk problemställning, främst genom fallbaserade flervalsfrågor (s.k. Fallfrågor), där studenten följer utredningen av en patient och successivt svarar på frågor med anknytning till fallet. Se [3] för ett exempel från ordinarie tentamen HT12. Studenterna har i regel höga poäng på fallfrågorna.
På den fråga som ges som exempel var medianpoängen 5,5/7. Under den tentamen som exemplet hämtats från var andelen studenter med >2/3 poäng på fallfrågorna 93 % (110/118 studenter).
Förmågan att inhämta och tolka information i en klinisk problemställning examineras på ett än mer verklighetsanknutet sätt under termin 6. Den övergripande skrivningen är av typen flervalsfrågor med fallbaserade frågor enligt ovan med tonvikt på differentialdiagnostik, handläggning och behandling av det invärtesmedicinska sjukdomspanoramat. Därtill görs en praktisk examination (OSCE) där
förmågan att genomföra statusmoment adekvat, återupplivning, förmågan till relevant överrapportering (SBAR) och förmågan till klinisk tolkning av analysresultat examineras.
Studenternas förmåga att inhämta och kritiskt tolka relevant information i en klinisk situation samt diskutera fortsatt handläggning tränas med fortlöpande återkoppling under den kliniska delen av utbildningen. Den formativa bedömningen sker framför allt med en strukturerad muntlig återkoppling från formella och informella handledare vid undervisningsmottagningar samt vid strukturerade sit-ins, där varje student genomför upptag av anamnes o status från en patient under överinseende och med återkoppling av en läkare enligt strukturerat protokoll [5]. Berörda handledare informerar
kursansvariga vid påtagliga individuella brister i dessa avseenden.
Kursvärdering och utvecklingsarbete
Som ett index på hur studenterna skattar progression och måluppfyllelse under den företrädesvis prekliniska utbildning som föregår kandidatexamen kan kursvärderingar från Patobiologi 2 (Termin 5) användas. Under HT12 ansåg (4-6/6 poäng för maximal överensstämmelse med uttalandet) >85 % av studenterna att ”Kursen byggde vidare på mina tidigare kunskaper”, att ” Kursen var upplagd så att arbetet gav stöd för att uppnå kursmålen” samt att ” Kursen utvecklade min förmåga till kritiskt tänkande”.
Analys och värdering av måluppfyllelse
Mål 2 för Kandidatexamen är högt ställt enligt SOLO-taxonomin; närmast nivå 4 då det finns en stark relationell komponent men beroende på tolkningen av termen ”kritiskt diskutera” kan nivå 5 komma i fråga. Det faktum att PBL och Casemetodik kräver aktivt deltagande torde i sig innebära att flertalet studenter når målet. Vad gäller den obligatoriska artikelgranskning som förekommer under terminerna 1-4 uppvisar studenterna en klar progressivitet i deras förmåga att värdera samt kritiskt tolka och diskutera vetenskapliga frågeställningar. På terminerna 3-4 bedöms huvuddelen av studenterna uppnå näst högsta nivån (relationell) och i enstaka fall den högsta nivån (utvidgad abstrakt) inom SOLO- taxonomin. De kliniskt inriktade färdighetsmålen på terminerna 4-6 att studenten ska ha uppnått förmåga till jämförelse och analys mellan sinsemellan konkordanta eller diskordanta laboratoriedata samt klinisk bild och tolka detta i en vetenskaplig kontext. Målet för de berörda kurserna är därmed att en student med godkänd kurs ska ha nått en förståelse som når upp till och med nivå 4 enligt SOLO- taxonomin. Det finns även ett visst inslag av nivå 5 enligt SOLO då beslutsfattande om vidare undersökningar eller medicinska interventioner enligt ovan förutsätter förmåga till syntes och hypotesprövning. Examination med fallbaserade frågor torde med hög sannolikhet väl avspegla
13
studenternas kunskaper. Även examinationen av Examensarbete torde med hög sannolikhet kunna mäta måluppfyllelse i nära anslutning till Mål 2 då den bygger på fasta kriterier och ett gediget skriftligt och muntligt underlag. Närmast är det sålunda den goda genomströmningen vid examination av Patobiologi 1 och 2, Klinisk medicin 1 samt examination av projektarbetet (se Tabell 1, del 3) som, parat med höga krav i PBL-arbetet, styrker studenternas måluppfyllelse avseende Mål 2 för medicine kandidatexamen från Lunds Universitet. Dessutom visar Lunds universitets student- och
alumnbarometer (Tabell 8 [7]) att studenter och alumner själva skattar sina förmågor inom detta område som goda (ca 4 på 5-gradig skala)
Examensmål 4
För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper
Examensmål 4 utgör grunden i de prekliniska terminerna på läkarutbildningen då huvuddelen av kurserna på termin 1-6 bygger på PBL- (T1-T5) och Case-metodik (T5-T6) som undervisningsform.
Ämneskurserna följs tätt utav de kompletterande kurserna i professionell utveckling (PU1-5). Utöver denna undervisning ingår också laborationer och andra praktiska övningar.
Process och koppling till kursmål
Studenternas förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper tränas kontinuerligt först genom PBL-arbetet, sedan i Case- undervisningen och slutligen i den kliniska situationen. Fokus för kursmålen kring förmågan att arbeta i grupp på termin 1-4 ligger i att studenterna ska: kunna arbeta konstruktivt i grupp och bedöma sin egen roll i gruppen. Kontinuerligt under dessa terminer får studenterna också vid ett antal tillfällen följa och interagera med läkare i deras arbete under PU-kurserna. Under termin 4-6 skiftar fokus mot den kliniska situationen i ämneskurserna och man går gradvis över till Case-metodik (termin 5 och 6) med syfte att träna differentialdiagnostiskt resonemang. Förutom träning inför den kliniska situationen är det också en träning inför att redovisningen av examensarbetet på termin 5. Under termin 6 ökas den kliniska integreringen och studenterna får använda sig av sin tidigare träning för att interagera med olika grupper i den kliniska situationen t.ex. sjukvårdspersonal och patienter. Kursmålskraven ökas därigenom ytterligare och studenten ska nu t.ex. kunna: ta upp anamnes samt genomföra en relevant kroppsundersökning (status) på patient som söker eller vårdas för sjukdom inom de moment som ingår i kursen; skriva remisser till laboratorier, bild- och funktionsdiagnostik och konsulter på patient som söker eller vårdas för sjukdom inom de moment som ingår i kursen;
dokumentera patientkontakt enligt gällande lagstiftning; samarbeta och kommunicera med personal av alla kategorier, och andra instanser inom vård och omsorg; sammanfatta klinisk information från anamnes och journaluppgifter till kollegor; genomföra ett kort
informationssamtal med råd om livsstilsförändringar.
Inom ramen för PBL-undervisningen och som en del av kursmålen på termin 1-4 ska studenterna också redovisa en vetenskaplig artikel en gång per termin. Redovisningen sker muntligen inför PBL- gruppen och tutorn eller som en särskild gruppövning. I kursmålen kan man, såsom beskrivits för Mål 2, se en ökad nivå av krav på detta moment från termin 1 där studenten ska kunna: presentera, förklara och värdera information från vetenskapliga artiklar med cell- och molekylärbiologiska frågeställningar och sätta denna information i dess allmänbiologiska funktionella sammanhang.
Under termin 2 och framåt ska studenten själv kunna: söka, muntligen presentera och sammanfatta
14
vetenskapliga/populärvetenskapliga artiklar som anknyter till de olika veckotemata på ett för medstudenter klart och koncist sätt samt kunna ge och ta emot konstruktiv återkoppling angående de muntliga presentationernas innehåll, struktur och framförande. Kraven höjs ytterligare på termin 5 under Examensarbete 1 där studenten ska kunna: sammanställa och analysera vetenskapliga resultat samt redogöra för betydelse och begränsningar av dessa med utgångspunkt i frågeställning och metod. Skriva en kort uppsats i den vetenskapliga artikelns form och muntligen presentera uppnådda resultat. Samt att opponera på studentkamraters examensarbeten.
Temat för examensmål 4 behandlas också kontinuerligt under termin 1-5 på kursen PU, som löper parallellt med ämneskurserna under terminerna. Träningen i förmågan att redogöra för och diskutera information och problem och lösningar under PU-kursen börjar redan under termin 1 där studenterna ska kunna: beskriva hur deltagarnas och ledarens förhållningssätt och samtalsstrategier kan påverka samarbete och arbetsledning i en grupp samt kunna beskriva konsekvenser av olika sätt att ge feedback. Skriva ett referat av en vetenskaplig artikel i enlighet med instruktioner. Progressionen mellan terminerna är mycket tydlig och framgår genom ökade krav i formuleringen utav kursmålen.
På termin 4 ska studenterna kunna: genomföra inledningen av ett patient-läkarsamtal med
tillämpning av professionella metoder för att etablera relationen och få fram relevant information, med respekt för patientens integritet och med beaktande av etiska regler. Kunna tillämpa kunskaper om kommunikation och teamarbete i studiesituationen. Vidare skall de kunna reflektera över den icke-verbala kommunikationens betydelse i samarbetssituationer.
Utöver vad som beskrivits ovan genomför studenterna under termin 1-5 ett antal obligatoriska laborationer under ämneskurserna som redovisas antingen muntligen eller skriftligen dels inför sina studiekamrater och dels inför lärare.
Kontroll av måluppfyllelse
Förmågan att aktivt delta i PBL-processen och att bidra till gruppens diskussioner bedöms för varje student, där kravet för godkänt PBL-arbete i kursportfolion är dels ett aktivt deltagande samt en godkänd skriftlig reflektion (för exempel på bedömningsgrunder se [12]). Studenterna skriver en reflektion över sitt deltagande i PBL-arbetet, som sedan tutorn ger återkoppling på. Kravet på ett aktivt deltagande har visat sig vara svårbedömt, varvid ett arbete med att ta fram ett nytt
utvärderingsinstrument startades Ht 2011 (se utförligare beskrivning av detta instrument under rubriken ”Kursvärdering och utvecklingsarbete” nedan). Efter två prövoterminer används nu
utvärderingsinstrumentet fullt ut för de studenter som startade Vt 2013. Även Case-undervisningen på termin 5 och 6 kräver ett aktivt deltagande för godkänd kursportfolio. Godkända laborativa moment ingår också som en del i studenterna kursportfolio.
Studenternas förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i den vetenskapliga artikelns form examineras på flertalet terminer muntligt i gruppform (se [8] och [9] för instruktioner och kriterier från Cellbiologi och Patobiologi 1). På termin 4 förekommer även krav på skriftlig redovisning. Under kursen Cellbiolog (T1) innehåller examinationen, förutom ett skriftligt prov, också en muntlig tentamen, med en vetenskaplig artikel som utgångspunkt.
Studenterna ska kunna ta fram det cellbiologiska konceptet i artikeln och sedan presentera denna på ca 10 minuter. Vad gäller redovisningen av den vetenskapliga artikeln ökar kraven som tidigare nämnts för att bli godkänd från termin 1 till 4. Artikelredovisningen och bedömningen av den sker inom PBL- gruppen där studenten muntligen (eller skriftligen i vissa fall på termin 4) redovisar innehållet och slutsatserna i den vetenskapliga artikeln. Efter den muntliga redovisningen följer en diskussion inom gruppen om innehållet och resultaten. Efter framförandet får studenten muntlig feedback både från medstudenter och tutor på sitt framförande. Under termin 1 ska tutorn bedöma och godkänna
15
studentens förmåga att: presentera, förklara och värdera information från vetenskapliga artiklar med cell- och molekylärbiologiska frågeställningar och sätta denna information i dess
allmänbiologiska funktionella sammanhang. Från termin 2 och fram till termin 4 är kravet för att bli godkänd att studenten ska kunna: söka, muntligen presentera och sammanfatta
vetenskapliga/populärvetenskapliga artiklar som anknyter till de olika veckotemata på ett för medstudenter klart och koncist sätt samt kunna ge och ta emot konstruktiv återkoppling angående de muntliga presentationernas innehåll, struktur och framförande.
Studenternas förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper examineras i synnerhet också under projektarbetet på kursen Examensarbete 1. Här skall studenterna skriva en projektplan som skall godkännas av handledaren, samt en kort uppsats skriven i den medicinska vetenskapliga artikelns form, vilken även ska inkludera en sammanfattning på engelska. Uppsatsen examineras också muntligt, i form av redovisning och försvar av arbetet. Därtill ingår även kritisk granskning och opposition på annan students
vetenskapliga arbete. Sålunda tränas studenten i att både skriftligen och muntligen redogöra för information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Vid den muntliga examinationen måste dialogen anpassas till (a) kurskamrater vid redovisningen, (b) studentopponenten, som har något djupare kunskaper, och (c) expertexaminatorn, som har ett helt annat kunskapsdjup och den därtill kopplade terminologi. Examinatorerna är antingen professorer (c:a 50 %) eller lektorer/docenter (c:a 50 %). Höstterminen 2012 godkändes 70 % av projektarbetena vid ordinarie tillfälle.
Under kursen Klinisk medicin 1 ingår många kursmål (se ovan) som är relevanta för Examensmål 4.
Studenternas förmåga att förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper tränas med fortlöpande återkoppling under den kliniska delen av utbildningen. Den formativa bedömningen sker framför allt med en strukturerad muntlig återkoppling från handledare vid undervisningsmottagningar samt vid strukturerade sit-ins, där varje student genomför upptag av anamnes o status från en patient under överinseende och med återkoppling av en läkare enligt strukturerat protokoll [5]. Berörda handledare informerar
kursansvariga vid påtagliga individuella brister i dessa avseenden. Studenterna skall under denna del av kursen ha dokumenterat 6 tillfällen med efterföljande diktat, in- o ut-skrivningar, daganteckningar osv. I denna del av utbildningen ingår också att kunna sammanfatta klinisk information från anamnes och journaluppgifter till kollegor. Eftersom majoriteten av de internmedicinska sjukdomarna är kombinerat ärftliga och miljöutlösta kommer varje inskrivning och slutanteckning där student är med att även naturligt innefatta livsstilsråd.
Många av kursmålen under PU 1-5 examineras med portfoliotentamina med bland annat skriftliga reflektioner (exempel på bedömningsanvisningar för portfolio på PU 5 se [13]). Normalt uppvisar mer än 90 % av studenterna godkända portfolios vid ordinarie examinationstillfälle.
Kursvärdering och utvecklingsarbete
Studenterna får efter varje termin delta i en skriftlig kursvärdering där de får chansen att bedöma så väl kursinnehåll som måluppfyllelse och progression på en 6-gradig skala. Som ett exempel bedömde 85 % av studenterna som deltog i kursvärderingen på termin 2 att PBL-arbetet har varit till stöd för deras arbete att uppnå kursmålen (betyg 4-6). 88 % att kursen bidrog till att utveckla deras förmåga till kritiskt tänkande (betyg 4-6). 78 % att examinationen var fokuserad på att kontrollera att kursmålen uppnåtts (betyg 4-6). 82 % att de upplevde att man uppnått kursmålen (betyg 4-6). Och slutligen som ett mått på progressionen tyckte 79 % att kursen byggde vidare på mina tidigare kunskaper (betyg 4- 6).
16
Ett nytt utvärderingsinstrument för bedömning av studenternas arbete i PBL-gruppen har tagits fram och används nu på de studenter som börjat utbildningen innevarande termin. Tutorn bedömer studenternas insatser i PBL-gruppen efter 9 olika kriterier med 6-gradig skala enligt ett särskilt protokoll [14]. Tutorn bedömer bl.a. studenternas förmåga att bidra aktivt i diskussionerna,
redovisningarna, utvärderingarna samt studenternas förmåga att leda PBL-gruppen som ordförande.
Oförmåga att konstruktivt arbeta i PBL-gruppen leder till ett underkännande av kursportfolion.
Instrumentet används även formativt för studenternas reflektion över sin egen insats i PBL-arbetet.
Analys och värdering av måluppfyllelse
Uppfyllelse av examinationsmål 4 säkras, som tidigare nämnts, genom bred beröring med kursmål och process för den undervisning som ligger till grund för kandidatexamen och testas med ett flertal metoder både muntligt, skriftligt och praktiskt. Det är lätt att för examensmål 4 följa en progression mellan termin 1 och 6. Det är också lätt att se progressionen, där man tidigt börjar förbereda
studenterna för både en klinisk och vetenskaplig framtid. Förutom de faktiska kompetenserna att visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper så tränas och examineras studenterna inom ramen för PU- kurserna kontinuerligt i sin förmåga att på ett etiskt och respektfullt sätt bemöta kollegor och olika grupper inom sjukvården. Genomströmningen på kurserna under terminerna 1-6 är mycket god (se Tabell 1, del 2). Givet dessa förutsättningar och den vidd av examinationsformer och tillfällen som ges under termin 1-6 är vår bedömning att studenterna på ett mycket tillfredsställande sätt uppnår
examensmål 4 för medicine kandidatexamen från Lunds universitet. Studentbarometern visar att studenterna och alumnerna bedömer sina kommunikativa förmågor till ca 3.5 i en 5-gradig skala, vilket får betraktas som godkänt (Tabell 10 [7]).
Examensmål 6
För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
Process och koppling till kursmål
Under kurserna som föregår kandidatexamen sker en progression i studenternas förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Under de första kurserna av kandidatutbildningen erhåller studenterna de nödvändiga teoretiska kunskaper som krävs för att göra olika bedömningar inom huvudområdet. Under terminerna 4-6 höjs nivån på de färdighetsmål, som prövar studenternas förmåga att göra adekvata bedömningar relaterade till ovanstående examensmål, till en alltmer avancerad nivå där olika bedömningar i kliniska situationer prövas. Samtliga ingående kurser på terminerna 1-6 innehåller delar som är av relevans för
examensmål 6. I nedanstående redovisning visas exempel på hur de olika delarna av examensmålet uppfylls.
Bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter
Flera av kursmålen på terminerna 1-6 berör på ett progressivt sätt denna del av examensmål 6. Under kurserna Patobiologi 1 och 2 finns kursmål som kunna tolka undersökningsresultat och utlåtanden från kemiska, fysiologiska och morfologiska undersökningar inklusive obduktionsundersökningar samt utifrån en sjukhistoria, symptombeskrivning eller avvikande undersökningsresultat kunna identifiera möjliga förklaringar eller sjukdomsorsaker och föreslå vidare laboratorie-
undersökningar. Dessa färdighetsmål är starkt kopplade till ett stort antal kunskapsmål som har en
17
betydande vetenskaplig grund (för exempel se redovisningen för Examensmål 1). Studenterna
förbereds för och tränar dessa färdighetsmål i olika lärandesituationer, som PBL-grupper, laborationer, seminarier och demonstrationer, översiktsföreläsningar samt tvärvetenskapliga tema med deltagare från prekliniska och kliniska ämnen.
Under kursen Klinisk medicin 1 blir kursmålen än mer avancerade och når i vissa fall högsta nivån (utvidgad abstrakt) inom SOLO-taxonomin. Exempelvis målet kunna diagnostisera och värdera svårighetsgrad samt initiera utredning och behandling vid hjärtsjukdom, njursjukdomar,
gastroenterologiska sjukdomar, lungsjukdom, allergi, samt akuta tillstånd vid hematologiska och endokrina sjukdomar och akutneurologiska tillstånd.
Kursen i klinisk medicin innehåller en rad olika lärandesituationer som syftar till att studenterna utvecklar och fördjupar sina kunskaper att göra kliniska bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter: föreläsningar samt olika gruppövningar inkluderande
undervisningsmottagning, patientdemonstration, Case-seminarier samt praktisk övning i simulator- alternativt reell miljö. Den praktiska delen av utbildningen inkluderar även avdelningstjänstgöring samt demonstration inom laborativ verksamhet (bilddiagnostik, klinisk fysiologi, bakteriologi, klinisk immunologi, virologi, klinisk kemi).
Under Examensarbete 1 ingår flera moment där studenterna tränas i att göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter. Kursmålet Sammanställa och analysera vetenskapliga resultat samt redogöra för betydelse och begränsningar av dessa med utgångspunkt i frågeställning och metod har mycket hög relevans för denna del av Examensmål 6. Studenterna får under teoridelen av Examensarbete 1 tillgång till en arsenal av vetenskapliga metoder som grund för att sedan praktiskt träna på färdigheten att kunna göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter under
projektdelen av kursen. Bl.a. skall studenterna i sin projektplan ta ställning till eventuell etisk ansökan.
I den skriftliga redovisningen av projektet måste studenterna bedöma exempelvis de använda metodernas relevans, eventuella urvalsmetoder, statistisk signifikans samt erhållna resultat i förhållande till tidigare vetenskapliga studier (för instruktioner till projektarbete se [6]).
Bedömningar med hänsyn till samhälleliga aspekter
Många av kurserna på terminerna 1-6 berör områden som är av stor betydelse för samhället. I nedanstående redovisning visas exempel på moment som är av hög relevans för denna del av examensmål 6.
Målet förklara och diskutera hur egenskaper kan ärvas, hur genetisk variation uppkommer och upprätthålls samt implikationer av de ökade kunskaperna och möjligheterna inom genetiken och därvid kunna använda sig av en korrekt terminologi (t.ex. som används i kurslitteraturen) och ett språk som är avpassat för kollegor och/eller allmänheten på Läkarprogrammets grundkurs syftar till att ge studenterna en djupare förståelse av den nya metodik som används inom genetiken (exempelvis för olika genetiska tester) samt till att de ska kunna reflektera över de implikationer de ökade
kunskaperna och möjligheterna inom genetiken kan ha för både individ och samhälle. Studenterna arbetar med detta i obligatoriska basgrupper. Ett av PBL-fallen [15] är särskilt avpassat för att stimulera studenternas lärande inom detta för samhället viktiga område. Fallet stimulerar studenterna att bl.a. intressera sig för konsekvenser för samhället, personlig integritet, etiska aspekter vad gäller screening av t ex obotliga sjukdomar samt fördelning av sjukvårdsresurser i ljuset av mer kunskap om individers genom. Likaså stimuleras studenterna reflektera över hur lagstiftningen kan se ut (dock ingen detaljkunskap), vilka rättigheter har individen/arbetsgivare/försäkringsbolag samt vilka vinster
18
kan samhället eller näringslivet göra baserat på kunskaper om befolkningens genom. Vad betyder ökad risk? För individen? För samhället?
Under PU 1 genomförs en halvdag om patientsäkerhet i grupp, ledd av en expert inom området.
Epidemiologi är ett viktigt kunskapsområde inom medicinsk vetenskap och av högsta relevans för samhället. Under Läkarprogrammets grundkurs lär sig studenterna grundläggande statistiska och epidemiologiska begrepp och principer. Under kursen Examensarbete 1 fördjupas studenternas kunskaper inom området epidemiologi. Här kompletteras föreläsningar inom epidemiologi med seminarieövningar. Studenterna delas in i smågrupper med uppgift att designa epidemiologiska projekt där det gäller att ta ställning till vilken typ av studie som ska genomföras, hur data ska samlas in, hur data ska data analyseras, vilka felkällor som finns, etc. Övningarna avslutas med gemensamma genomgångar med frågestund/diskussion.
Under kursen Homeostas fördjupar studenterna sina kunskaper inom näringslära och ett färdighetsmål är enligt studieanvisningarna att studenterna ska kunna ge allmänna kostråd till friska personer. Till detta moment hör en obligatorisk kostlaboration. Under kurserna Patobiologi 1 och 2 inhämtar studenterna sedan kunskaper om de viktigaste sjukdomstillståndens incidens och prevalens. Under kursen Klinisk medicin 1 får studenterna en breddning och fördjupning inom detta område då de ska kunna genomföra ett kort informationssamtal med råd om livsstilsförändringar samt kunna redogöra för preventionens betydelse för att förhindra insjuknande i de sjukdomar som ingår i de olika momenten på kursen
Bedömningar med hänsyn till etiska aspekter
Studenterna introduceras till etik under den inledande kursen, Läkarprogrammets grundkurs, där två viktigt kursmål är kunna redogöra för grundläggande medicinsk-etiska teorier och principer samt kunna reflektera över medicinsk-etiska ställningstaganden. Studenterna erhåller kunskap och träning inom detta område genom obligatoriska föreläsningar samt obligatoriska falldiskussioner i
basgruppsform. Falldiskussionerna, som introduceras och avslutas i helklass, leds vanligtvis av mycket kompetenta kliniskt verksamma lärare.
Under kursen Examensarbete 1 arbetar studenterna med följande kursmål som är relaterade till forskningsetiska bedömningar: kunna redogöra för basala forskningsetiska begrepp samt kunna identifiera relevanta etiska problemställningar i relation till projektplanen. Kursmålen, som inkluderar bl.a. djurförsök; regelverk och etisk prövning samt etisk ansökan avhandlas under kursens teoridel.
Professionell utveckling är en egen kurs under termin 1-5, parallellt med undervisning i
basvetenskaper. Under termin 6-10 är professionell utveckling en integrerad del av kurserna, med synliggjorda, avgränsade moment med särskild studieanvisning och examination på vissa terminer.
Fokus för PU 1-5 är bl. a. etik där ett flertal kursmål är kopplade till denna del av Examensmål 6.
Exempelvis kunna: analysera viktiga etiska principer som aktualiseras i patient-läkar-relationen;
skriftligt diskutera grundläggande etiska problem i patient-läkar-relationen; redogöra för de viktigaste principerna i sekretesslagen; anpassa sitt patientbemötande med hänsyn till patientens individuella förutsättningar; uppträda på ett respektfullt och professionellt sätt i relation till patienter, sjukvårdspersonal, kurskamrater och lärare. Studenterna fördjupar sina kunskaper inom området i olika lärandesituationer (förläsningar, obligatorisk skriftlig uppgift samt obligatorisk gruppövning)
19
Under kurserna Patobiologi 1 och 2 behandlas de etiska aspekterna som finns i samband med obduktioner och ett av kursmålen under dessa kurser är reflektera över människors värde och integritet och etiska aspekter på obduktioner. Obduktionerna föregås av ett obligatoriskt moment där de etiska aspekterna diskuteras.
Under kursen Klinisk medicin 1 tränas studenterna ytterligare i att göra olika bedömningar med hänsyn till etiska aspekter. Beslut om hjärt- lungräddning och ställningstagande till respiratorvård är exempel på etiska frågor som diskuteras löpande och i grupp. Även kommunikationen med anhöriga är en viktig färdighet som tränas under denna del av utbildningen. Kursmål som rör den etiska delen av examensmål 6 är: kunna beskriva en akut krisreaktion; kunna bemöta patienter och anhöriga på ett professionellt sätt; kunna identifiera etiska frågeställningar vid svår sjukdom.
Kontroll av måluppfyllelse
Många av de angivna kursmålen examineras med goda resultat vid de skriftliga tentamina som finns i slutet på varje kurs (för resultat var god se Tabell 1, del 2). Ett exempel på fråga som rör förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter är hämtad från Läkarprogrammets grundkurs tentamen Ht 2012:
Karin är 36 år och lever tillsammans med sin treåriga son. Karin lider av en benmärgssjukdom som leder till leukemi. Hon är därför i behov av en benmärgstransplantation. Rent medicinskt bedöms hennes syster, Cecilia, utgöra en lämplig donator av benmärg (vilket är en regenererande vävnad). Cecilia, som är 25 år, är dock gravt förståndshandikappad och bor sedan flera år på ett särskilt boende. Hon är inte beslutskapabel.
Efter transplantation mellan systrarna bedöms Karins överlevnadschans vara 40 %. Om donation istället sker från en genetiskt olämplig donator bedöms hennes chans att överleva i bästa fall vara 30 %.
Även om systrarna umgås med varandra mycket sällan, spelar deras mamma en viktig roll i Cecilias liv.
Mammans besök är Cecilias enda koppling till omvärlden. Bör Cecilia bli benmärgsdonator till sin syster?
Varför/Varför inte?
a) Redogör kortfattat för de olika handlingsalternativen och för hur dessa påverkar de inblandade.
b) Beskriv de inblandades olika intressen och redogör för eventuella intressekonflikter.
c) Svara på frågan ”Bör Cecilia bli benmärgsdonator till sin syster?” från perspektivet av ”de fyra principerna”.
Medelvärdet på resultatet på denna fråga var 5.63 poäng av 6 möjliga.
För exempel på epidemiologi-fråga hämtad från Läkarprogrammets grundkurs tentamen Ht 2012 var god se [16].
Under kursen Klinisk medicin 1 examineras studenternas förmåga att göra olika kliniska bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter vid en stations-tentamen (OSCE) samt vid en skriftlig tentamen med flervalsfrågor vid kursslut. Godkända praktiska moment dokumenteras i en
kursportfolio. Godkänd kursportfolio är ett krav för att tentera. Vid OSCE prövas studenternas färdigheter vid diagnostik och handläggning baserat på ett vetenskapligt synsätt. Utförliga
bedömningsmallar [4] och [17] för de olika stationerna används under examinationen. Vid ordinarie OSCE Ht 2012 underkändes totalt 16 av sammanlagt 333 enskilda stationer, som då fick tenteras om.
Exempel på fråga ur den skriftliga tentamen Ht 2012:
Man 60 år söker på akutmottagningen pga svullen fot. Har tablettbehandlad typ 2 diabetes sedan 20 år tillbaka.
Aldrig varit välreglerad. Inspektion av foten visar en röd uppdriven stortå med pus som sipprar ut vid mediala nagelkanten. Foten diffust röd upp mot underbenet och generellt svullen. CRP 125. Vad gör du?
