Socialt arbete Malmö högskola
D-uppsats Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle
RIKTAT STÖD I
FÖRÄLDRASKAPET
EN MÅLUPPFYLLELSEUTVÄRDERING PÅ
FÖRÄLDRACENTRUM
CECILIA CERVIN
MARIA LÖNN MCDANIEL
RIKTAT STÖD I
FÖRÄLDRASKAPET
EN MÅLUPPFYLLELSEUTVÄRDERING PÅ
FÖRÄLDRACENTRUM
CECILIA CERVIN
MARIA LÖNN MCDANIEL
Cervin, C & Lönn McDaniel, M. Riktat stöd i föräldraskapet. En måluppfyllelse utvärdering på FöräldraCentrum. D-uppsats i Socialt arbete 30 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2008.
Direct social support in parenting. Goal fulfilment – an evaluation on FöräldraCentrum
På uppdrag av FöräldraCentrum har vi under våren 2008 gjort en måluppfyllelse utvärdering med ett brukarperspektiv på deras verksamhet. FöräldraCentrums verksamhet bygger på att ge föräldrar riktat stöd i sitt föräldraskap. Syftet med att utföra utvärderingen var att ta reda på om FöräldraCentrums behandling har gett effekt utifrån klienternas upplevelser och om dessa upplevelser stämmer överens med verksamhetens mål och affärsidé. Resultaten från behandlingen samt om resultaten kvarstår har vi erhållit genom att skicka ut enkäter till ett urval av FöräldraCentrums klienter. Klienternas svar visar i resultatet på en positiv upplevelse och effekt av behandlingen som även för de allra flesta kvarstår idag. Utvärderingen visar att FöräldraCentrum uppfyller mål och affärsidé.
.
Nyckelord: FöräldraCentrum, Föräldraskap, Klient, Måluppfyllelse, Resultat, Upplevelse, Utvärdering.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4 BAKGRUND 6 Bakgrundsinformation från remittenterna 7 Begreppsdefinitioner 10 Problemformulering 10 Syfte 11 Frågeställning 11 Våra utgångspunkter 11 Avgränsning 13Disposition vad gäller tidigare forskning 14
METOD 14
Utvärdering som metod 14
Enkät 16 Urval enkät 16 Tillvägagångssätt enkät 17 Bearbetning av enkätdatan 20 Intervju 23 Urval intervju 23 Tillvägagångssätt intervju 23 Bortfallsanalys 24
Validitet och reliabilitet 24
Källkritik 26
Forskningsetiska överväganden 27
TEORI 28
Förändringens gestalt – att förändras genom mötet 28
Empowerment 31
RESULTAT OCH ANALYS 33
Resultat på fråga 57 i enkäten 36 Frågor som är relaterade till mål tre och affärsidén 37
Resultat 37
Analys 43
FöräldraCentrums organisering 46
Resultat 46
Analys 48
DISKUSSION OCH SLUTSATSER 50
FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSUTVECKLING 52
REFERENSER 53
Litteratur 53
Internet 54
Övrigt 54
BILAGOR 54
Bilaga 1: FöräldraCentrum mål och affärsidé Bilaga 2: FöräldraCentrums måldefinition Bilaga 3: Telefonmall Bilaga 4: Sekretessavtal Bilaga 5: Informationsbilagan Bilaga 6: Enkät Bilaga 7: Intervjuguide Bilaga 8: Differenstabell Bilaga 9: Tabellöversikt Bilaga 10: Begreppsdefinitioner
INLEDNING
Åtskilliga är de böcker om vårt svenska samhälle som vi har läst under vår studietid. Böckerna har handlat om allt möjligt från såsom Myrdals sociala ingenjörskonst om hur ett samhälle borde vara strukturerat, det svenska
folkhemmet, till ett samhälle av 2000-talet som präglas av Baumanns tankar kring ett samhälle under belägring där samhället fragmenteras och förbindelsen mellan det sociala och individuella löses upp, men även av Giddens tankar kring dagens moderna och dynamiska samhälle där hastighet, djup och intensitet i
förändringarna är unika. Vi befinner oss således i ett samhälle som är under ständig utveckling och förändring. Vidare har vi läst, diskuterat och
problematiserat kring huruvida det svenska samhället är demokratiskt, institutionaliserat och om/att det samhälle vi lever i är ett välfärdssamhälle. Oavsett ställningstagande kring ovanstående innebär det de facto att vi
samhällsmedborgare dagligen möter olika institutioner beroende på det behov vi har för tillfället. Institutionerna uppstår och försvinner från den samhälleliga arenan beroende på vilket aktuellt behov som behöver tillgodoses. Det kan handla om t ex stöd i boendet, starta eget bidrag, placering av pensionspengar, stöd för funktionshinder eller stöd i föräldraskapet.
Vår uppsats kommer att fokusera på en verksamhet som heter FöräldraCentrum och är beläget centralt i Malmö. De har specialiserat sig på att ge föräldrar stöd i sin föräldraroll. FöräldraCentrum har vänt sig till oss för att få hjälp med en utvärdering av sin verksamhet. Vi kommer följaktligen att presentera en utvärdering i form av en magisteruppsats. För att i ett tidigt skede klargöra för läsaren vad begreppen står för i uppsatsen kommer vi vid första tillfället vi tar upp begreppet, att ge begreppsförklaringen i fotnot. Detta innebär att vi
fortsättningsvis i uppsatsen inte kommer att förklara begreppen närmare, det finns bifogat en begreppsförklaring som läsaren kan vända sig till vid behov (Bilaga 10). Resultatet kommer att baseras på klienternas1 bedömning och upplevelser2 av verksamheten. Uppsatsen kommer även att innehålla ett metod- och teoriavsnitt där vi i teoriavsnittet ger en teoretisk ansats på empirin. Utvärderingens resultat kommer att ge en indikation kring insatsernas effekter ur klienternas perspektiv och om behandlingen3 kan ha gett klienten egenmakt4 till att klara sin egen livssituation.
1. Klient – avser den individ som genomgår behandling hos FöräldraCentrum. I uppsatsen används även andra begrepp för att definiera klienten såsom: brukare och förälder.
2. Upplevelse – det är klientens personliga reflektion på vad behandlingen har betytt för denne som person och förälder. 3. Behandling – I ordet behandling ingår alla de olika metoder som används och som klienten deltar i under den tiden som denne är i kontakt med FöräldraCentrum. Behandling här syftar inte på att klienten är sjuk och i behov av vård utan det står för stöd och insatser som FöräldraCentrum ger till klienten som individ och de resurser som denne klient tar i anspråk under sin tid hos FöräldraCentrum. Under behandlingen ingår följande insatser och stöd; individuella samtal, deltagande i gruppsamtal och uppföljningssamtal med socialtjänsten. På heltid under en hel vecka – delta i grupp med fastlagt schema (föräldraveckan) och tillgång till jourtelefon, nätverkssamtal med exempelvis barnens skola, möjlighet till läkarkontakt, eget individuellt arbetsmaterial (hemuppgifter) att arbeta med under behandlingstiden.
Utvärderingen fokuserar på det tredje av verksamhetens tre uppsatta mål samt verksamhetens affärsidé, som går att mäta och som har störst relevans för vår studie. Verksamhetens mål tre lyder som följande:
”Att klienten mot slutet av behandlingstiden upplever att deltagandet har varit till nytta, gett ny kunskap5/förståelse, varit stärkande och/eller lett till andra positiva förändringar6 i familjen7”
och verksamhetens affärsidé är:
”Att verka för utveckling8 av trygga9 sunda familjerelationer, stärka
vårdnadshavare i sin föräldraroll samt öka deras kunskaper om barns behov10 och rättigheter11”. (Bilaga 1, fortsättningsvis hänvisar vi läsaren till denna bilaga då vi i uppsatsen talar om FöräldraCentrum mål och affärsidé).
Vi gör således en måluppfyllelseutvärdering med ett brukarperspektiv.
Verksamheten tillhandahåller insatser såsom stöd, behandling och utbildning i föräldraskapet och det var dessa insatsers effekter som var av största intresse att studera och mäta. För att kunna svara på insatsernas effekter fann vi att
datainsamling utifrån ett brukarperspektiv skulle ge oss den bästa informationen kring insatsernas påverkan.
Den arbetsmetod vi har valt för datainsamlingen är en enkät som vi har formulerat genom att operationalisera FöräldraCentrums mål tre och affärsidén. Vi har även gjort intervjuer med två av FöräldraCentrums remittenter (kommunen) som har gett oss bakgrundsinformation om deras syn på FöräldraCentrum.
Vi vill börja med att presentera bakgrunden till FöräldraCentrums uppkomst samt göra läsaren mer bekant med denna verksamhet, som utvärderingen och uppsatsen bygger på.
5. Kunskap – betyder i detta sammanhang den lärdom och insikter som klienten har tagit del av under behandlingen och som denne använder i sin vardag.
6. Förändringar – avser i detta sammanhang av klienten upplevda ändringar i sin situation som förälder, positiva som negativa.
7. Familj – De individer som ingår i klientens egen definition av vem som tillhör familjen. Här i uppsatsen avser det förälder och barn men även andra nyckelpersoner i klientens liv kan ingå i familjen, såsom exempelvis klientens förälder eller syskon.
8. Utvecklande – betyder här om klienten som förälder har fått nya och stärkta insikter kring sitt föräldraskap som påverkar dennes roll som förälder.
9. Trygg – betyder i detta sammanhang att klienten som förälder känner sig lugn och säker i sin föräldraroll. 10. Barns behov – begreppet barns behov innehåller flera olika behov som skall tillfredställas. Mycket kortfattat finns följande behov som skall tillgodoses hos barnet enligt Socialstyrelsen; hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj- och sociala relationer, socialt uppträdande och att klara sig själv. Slutligen har begreppet i detta sammanhang betydelsen av att barn har behov av föräldrarnas ledarskap under hela sin uppväxt.
11 .Barns rättigheter – barnet har exempelvis rätt till inflytande och delaktighet i sin situation – hänsyn till barnets ålder beaktat. Barn har rätt att uttrycka sin åsikt, vilja och att bli hörd utan att för den skull tvingas till att bli ansvarig över de beslut som fattas. Barn har rätt att inte utsättas för någon form av diskriminering, samt att barn har rätt att vara barn tills de fyller 18 år.
BAKGRUND
Under år 1997 genomförde staten en offentlig utredning (SOU 1997:161) som behandlade ämnet ”stöd till föräldrar” med barn i förskoleålder/skolålder, och hur detta stöd skulle kunna stimuleras och utvecklas. Detta generella stöd i
föräldraskapet kan ges exempelvis genom föräldrautbildning och/eller genom annan verksamhet, och syftar till att utveckla föräldrarnas kompetens samt att stärka tryggheten och stödja föräldrarna i sin föräldraroll under barnets uppväxt (SOU 1997:161, s 3-4, 10). Utöver det generella stödet behöver samhället också komplettera med olika riktade stödinsatser som är anpassade efter föräldrars och barns behov.
I utredningens bedömning definierades begreppet ”stöd i föräldraskapet” som ”ett erbjudande till föräldrar, som utformas utifrån deras egna behov av och önskemål om kunskap, information, kontakt och gemenskap med andra föräldrar i frågor som rör föräldraskap och barns utveckling och behov” (SOU1997:161, s 19). Utredningens förslag handlade bl a om att hitta nya arbetsmetoder, andra organisationsformer och att utöka samarbetet mellan olika kompetenser. Utredningen avsåg även att i större utsträckning kunna stimulera olika
organisationer att ansvara för verksamheter som vände sig till föräldrar i behov av stöd (SOU 1997:161, s 12). Som en följd av denna utredning och som ett
bemötande av ett samhälleligt behov växte sedan FöräldraCentrum fram som startade sin verksamhet strax efter årsskiftet 1998/1999. FöräldraCentrum drivs i privat regi som handelsbolag av det gifta paret Adam och Viveka Tengelin. Under den period som denna utvärdering gäller, d v s år 2005-2008 har verksamheten gått på halvfart då personalen har varit delaktiga i andra samhällsprojekt. Vi kommer nu att presentera FöräldraCentrums verksamhet och deras arbetssätt utifrån erhållen information från Adam och Viveka Tengelin. Vi börjar med att påminna läsaren om verksamhetens affärsidé som lyder:
"Att verka för utveckling av trygga sunda familjerelationer, stärka
vårdnadshavare i sin föräldraroll samt öka deras kunskaper om barns behov och rättigheter."
FöräldraCentrum får enligt eget yttrande sina uppdrag till största delen från Socialtjänsten. Socialtjänsten remitterar klienter (förälder12,) som är i behov av stöd i sitt föräldraskap till FöräldraCentrums verksamhet. En mindre andel
klienter kommer i kontakt med FöräldraCentrum på annat sätt, såsom exempelvis via arbetsgivaren. Gemensamt är dock att de föräldrar som kommer i kontakt med FöräldraCentrum är i behov av stöd på grund av t ex olika former av familjekriser, missbruksproblem, uppfostringsproblem eller till de föräldrar som har barn med särskilda behov såsom ADHD och liknande diagnoser. Deltagandet i
behandlingen kan ske antingen som ensam förälder men även i par, så kallad parbehandling. Dock framhåller FöräldraCentrum att det till största delen är ensamstående mödrar som deltar i deras behandling. FöräldraCentrum är ett behandlingshem som tillhör öppenvården där arbetet med klienterna sker under
12. Förälder – I denna uppsats avser begreppet klienten. Förälder är man som vårdnadshavare till ett eller flera barn för vilket/a man söker stöd i sitt föräldraskap. Således behöver föräldern inte vara biologisk.
dagtid. Deras behandlingsmetod utgör sig av manualbaserad behandling såsom KBT (kognitiv beteendeterapi) och DBT (dialektisk beteendeterapi).
Verksamheten har även ett kontaktnät med andra specialister som de konsulterar vid behov såsom psykiater, allmän läkare, socionom, m fl. Terapin sker dels i grupp men också genom enskilda samtal med klienterna och i dessa samtal ventileras den aktuella problematiken som en eller flera föräldrar står inför, just nu. I gruppmöten kan även problematiska vardagssituationer diskuteras där föräldrarna har möjlighet att dela med sig till varandra av sina egna erfarenheter, dessa diskussioner underlättas för klienterna om FöräldraCentrum har gjort en bra matchning i sammansättningen av medlemmarna i gruppen, d v s deras
problematik är liknande.
Verksamheten fokuserar på barns behov och rättigheter, ledarskapsutveckling och modern pedagogik. Lösningar på problemen ligger i centrum snarare än
problemen i sig självt. Behandlingstiden13 består av sex månader då man träffas regelbundet i grupp och enskilt. Under denna period ingår det även en intensiv utbildningsvecka (s.k. Föräldraveckan14) som innehåller bland annat
hemuppgifter15, gruppdiskussioner och föreläsningar utförda av dels interna föreläsare, d v s Adam och Viveka Tengelin, men även av externa
gästföreläsare16. Efter genomförd behandling på sex månader erbjuds klienterna ett eftervårdsprogram17. Eftervårdsprogrammet kan vara upp till sex månader och består av samtal i grupp. Under behandlingstiden har klienterna även tillgång till en jourtelefon som kan användas vid situationer då extra stöd behövs.
FöräldraCentrum erbjuder således klienterna stöd, behandling och utbildning under den tid som klienterna är delaktiga hos dem. Vi kommer fortsättningsvis att till största delen att benämna insatserna gemensamt som behandling. Begreppet behandling innefattar således också stöd och utbildning där begreppet
förekommer ensamt, men där det behöver förtydligas kommer vi att uttrycka även stöd och utbildning separat.
Bakgrundsinformation från remittenterna
En remittent är här en uppdragsgivare åt FöräldraCentrum. Det innebär att uppdragsgivaren remitterar en eller flera klienter till FöräldraCentrums
behandling. De remittenter vi har intervjuat arbetar inom den offentliga sektorn (kommunen) och har lång erfarenhet av socialt arbete. Då kommunen är den instans som till största del ligger till grund för de klienter som remitteras till FöräldraCentrum ansåg vi det vara av intresse att få ta del av deras erfarenhet av och kunskap om FöräldraCentrums verksamhet. Vi kommer fortsättningsvis i uppsatsen att benämna dessa remittenter som Informant A respektive Informant B. Både Informant A och Informant B har varit verksamma i över 20 år inom fältet
13. Behandlingstid – den tid som du deltar aktivt i FöräldraCentrums behandling, vanligen 6 mån.
14. Föräldraveckan – den schemalagda utbildningsveckan som är förlagd i FöräldraCentrums lokaler och pågår mellan ca kl 9-16. Denna vecka ingår i behandlingen och innehåller föreläsningar som hålls av Viveka och Adam Tengelin samt gästföreläsare. I veckan ingår också moment såsom gruppsamtal, avslappningsövningar, fikapauser, lunch och hemuppgifter.
15. Hemuppgifter – Uppgifter som klienten har erhållit av Adam och Viveka Tengelin i syfte att genomföra dess uppdrag i hemmiljön tills nästa möte. Uppgifterna kan innebära praktiska övningar att tillgå vid exempelvis problematiska vardagssituationer.
16. Gästföreläsare – De inbjudna föreläsare som deltar under föräldraveckan med specialistkompetens i ett visst ämne. 17. Eftervård – de gruppmöten som sker veckovis efter avslutad behandlingstid, upp till 6 mån.
för socialt arbete. Båda informanterna innehar chefsposition inom Individ och Familjomsorgen. Informanterna har anlitat FöräldraCentrum kontinuerligt under de senaste sex åren, dock har antalet remitterade klienter varierat över tidens gång. Det är behovet som har styrt i vilken utsträckning man har anlitat
FöräldraCentrum, det har rört sig om minst en till två klienter per år och som mest upp till ca åtta klienter per år. Båda remittenterna är överens om att det är
övervägande ensamstående mödrar som är i behov av stöd i föräldraskapet. Det framhålls att det finns fler aktörer att välja än FöräldraCentrum när det gäller riktat stöd. Det som avgör att det blir just Föräldracentrum är klientens och familjens specifika behov som styr valet av riktat stöd. Ett riktat stöd kan enkelt förklaras som ett stöd utfört av den offentliga sektorn enligt informant A. Alltså när en insats blir ett bistånd enligt SoL (Socialtjänstlagen 2001:453) eller LVU (Lagen om vård av unga 1990:52).
När vi ställer frågan om informanterna kan återge FöräldraCentrums mål med verksamheten och vilka metoder de använder sig av kan ingen av informanterna ge ett rakt svar på någon av frågorna.Dock är de överens om att det stöd som ges av Föräldracentrum är en behandlingsinriktad föräldrautbildning. Det är
följaktligen en kombination av behandling och utbildning enligt informanterna som ges till klienterna. Det framhålls av informanterna att det inte är de allra svårast belastade klienter som erbjuds insatsen från FöräldraCentrum utan snarare de klienter med en medelsvår problematik. Informant B uttalar sig så här: ”Såsom vi uppfattar det så är inte FöräldraCentrum en insats för mycket svårt belastade familjer där man kanske måste gå in med många olika insatser, utan vår
uppfattning är att FöräldraCentrum är ett mycket bra alternativ när det är lagom svårt. Där tror vi att FöräldraCentrum, eftersom det handlar om utbildning i föräldrarollen , är jätteduktiga därför dom kan hjälpa föräldrarna att se och förstå vad föräldrarollen handlar om och få bra instrument som dom kan använda sig av i vardagen med sina barn.”
Vidare frågade vi informanterna om klientens individuella mål sätts upp i
samspråk med Socialtjänsten innan behandling inleds. Informant A svarar att den individuella vårdplanen skall vara färdig innan man påbörjar insatsen och sedan under insatsens gång finns det en genomförandeplan som kontinuerligt följs upp kring HUR målen skall uppfyllas. Informant B ger ett snarlikt svar som lyder: ”Ja, /…/ Man sätter ett tydligt mål för vad som ska uppnås och man beskriver också i det dokumentet hur det ser ut när målet är nått.” Informant B menar också att ett klassiskt socialarbetarmål är att relationerna i familjen ska förbättras.Vi undrade vidare hur Socialtjänsten kan veta att målen har uppnåtts – görs det någon uppföljning kring klienten och den avslutade insatsen? Informant A menar på att uppföljning efter avslutad behandlingen sker först efter överenskommelse med familjen om de önskar en sådan. Informanten menar att detta är något som de behöver utveckla i sin verksamhet för att de har uppmärksammat att vissa klienter har behov av uppföljning efter avslutad behandling. Dock sker det uppföljningar kontinuerligt med klient, vårdgivare och Socialtjänsten under behandlingens gång. De följer hela behandlingen och insatsen avslutas när behoven är tillgodosedda. Emellertid har ingen systematisk uppföljning gjorts av de klienter som har
genomgått behandling hos FöräldraCentrum och informanten kan inte svara på om dessa klienter har återkommit för ytterligare behandling inom samma
Informant B ger en annan bild av hur uppföljning av insatser kan gå till. De har i sin verksamhet utvecklat metoder för att kunna följa upp klienter och de olika typer av riktade insatser som givits dem. Denna uppföljning görs generellt och således inte enbart på FöräldraCentrums verksamhet. De gjorde i början av år 2008 en sådan uppföljning där de gick in och tittade på 65 olika riktade insatser som var avslutade. De tittar på det enskilda ärendet över ett två års perspektiv, d v s om ärendet avslutades första januari 2002 tittar de på hela år 2002 och 2003 för att se om ärendet har återkommit under detta tidsintervall. Om ärendet inte har återkommit med samma förändringsbehov under denna 24-månadersperiod, ses ärendet som lyckat. Skulle klienten däremot återkomma efter tre år ses det inte som misslyckat enligt informanten, med tanke på att saker och ting inte varar hur länge som helst då människors liv är föränderliga och det innebär att man kan få likartade bekymmer senare i livet. Informant B menar att det inte behöver bero på att insatsen inte fungerade förra gången. I resultatet av uppföljningen visade det sig att 95 % av klienterna inte kommit tillbaka. Detta tror informanten beror på att deras verksamhet kan skräddarsy insatserna till klienterna, d v s att de kan matcha klientens behov med rätt insats.
Båda informanterna berättar att deras verksamhet använder sig av cirka 6-10 stycken olika alternativ när det gäller riktade insatser utanför den egna
verksamheten, varav FöräldraCentrum är ett av dessa alternativ. Det lyfts även fram av informant A att det är FöräldraCentrums kompetens och erfarenhet kring beroendeproblematik som gör att de anlitas av informantens verksamhet.
Informant A påtalar även vikten av att klienten kommer till en institution som denne kan identifiera sig med, och menar vidare att FöräldraCentrum passar bra här för att de nischar sig mycket på beroendeproblematik och barns beteende och det är denna problembild som klienterna har.
Vidare frågade vi informanterna om de ansåg att det finns ett samhälleligt behov av att utöka den typen av verksamhet som FöräldraCentrum bedriver. Informant A menade att det inte fanns ett sådant behov medan informant B var av annan åsikt då denne tror att behovet är väldigt stort. Informanten påtalar dels att det har skett en förändring i föräldrarollen då föräldrar idag är mer kompisar än ledare åt sina barn och att detta kan skapa problem då föräldrarollen suddas ut och blir inte längre tydlig, dels att det är många ensamstående mammor som har stora problem att ta hand om tonårspojkar där det inte finns någon stabil fadersfigur i nätverket. Informanten menar att; ”det behöver mötas både med den lite mer
behandlingsinriktade föräldrautbildningen som FöräldraCentrum står för men också av andra insatser”.
Slutligen ville vi veta informanternas bedömning kring vad som skulle kunna ha hänt klienten om denne inte fått möjligheten att genomgå behandlingen hos FöräldraCentrum. Informant A ger följande bedömning kring vår fråga: ”Man hade förmodligen satt in annan vård som inte hade varit helt adekvat, näst bästa eller tredje bästa, om de vill ha det – det finns ju de som bestämt ansöker om FöräldraCentrum – det är inte så många men några vet vad de vill ha”. Och informant B bedömer att ”/…/ de föräldrarna hade behövt betydligt mer ingående behandlingsstöd och insatser och en del utav de barn och ungdomarna som finns i de här familjerna hade också varit placerade i familjehem.”
Nedan kommer vi att förklara begrepp som används fortlöpande i
tolkas på flera olika sätt. Detta gör vi för att läsaren ska få en förförståelse för hur vi ser på begreppen som vi använder.
Begreppsdefinitioner
Begreppsförklaringarna är framtagna i samspråk med FöräldraCentrum men också ur Stöd i föräldraskapet (SOU1997:161). Vi har valt att utgå ifrån
FöräldraCentrums definitioner och perspektiv på begreppen på grund av att det är deras verksamhet som utvärderas och då är deras tolkning av sina uppsatta mål och sin affärsidé av vikt, så att vi mäter det som är relevant att mäta. Alltså att vi är samstämmiga i våra perspektiv och våra tolkningar av begreppen och hur de används och vad begreppen står för. Begreppens definitioner har varit av stor vikt för konstruktionen av enkäten för att få svar på våra frågor och få fram mätbara begrepp som vi kan koppla till mål och affärsidé. Det har även gett oss som externa utvärderare en förförståelse kring verksamhetens grunder och värderingar. Av samma orsak har vi valt att använda begreppsdefinitioner från Stöd i
föräldraskapet (SOU 1997:161) då denne har bidragit till verksamhetens tillkomst. Då uppsatsen innehåller många olika begrepp har vi som tidigare nämnts använt oss av fotnoter i den löpande texten där vi fortlöpande förklarar begreppen för att göra det enklare för läsaren. Det bifogas en sammanfattande bilaga med
förklaringar över de begrepp som vi funnit mest relevanta i uppsatsen (Bilaga 10). Problemformulering
I början av år 2008 fick vi i uppdrag av FöräldraCentrum att göra en utvärdering av deras verksamhet. FöräldraCentrum har ej utfört någon utvärdering sedan verksamheten startade 1999, så detta är den första i sitt slag. FöräldraCentrum ville undersöka om deras insatser ger resultat som stämmer överens med
företagets mål och affärsidé. För att vi skulle kunna svara på företagets förfrågan fokuserade vi oss på ett specifikt mål och affärsidén. Det var verksamhetens tredje mål: ”Att klienten mot slutet av behandlingstiden upplever att deltagandet har varit till nytta, gett ny kunskap/förståelse, varit stärkande och/eller lett till andra positiva förändringar i familjen”och affärsidén; "Att verka för utveckling av trygga sunda familjerelationer, stärka vårdnadshavare i sin föräldraroll samt öka deras kunskaper om barns behov och rättigheter" som vi bedömde skulle kunna ge bäst svar på verksamhetens resultat utifrån dess insatser. Den målgrupp vi fann bäst lämpade att svara på frågan var brukarna då det är de som har genomgått behandling och utbildning hos FöräldraCentrum.
FöräldraCentrum hade en önskan om att alla tre målen skulle utvärderas men då skulle utvärderingen enligt oss bli mer spretig till sin karaktär och inte vara fokuserad kring ett forskningsområde (brukarna). Vi ansåg även att mål ett kring de individuella målen ”Att varje uppdrags uppsatta individuella mål är uppfyllda när behandlingen avslutas” inte skulle gå att genomföra då det hade krävt
djupgående samtal med klient, socialtjänst och FöräldraCentrum. Vi ifrågasatte även minnesfaktorn och att vi i så fall borde ha varit med redan från början för att få valid data, och därför ansåg vi att den utvärderingen skulle FöräldraCentrum kunna utföra bäst själva tillsammans med socialtjänsten och klienterna. När det gäller mål två ” Att varje uppdrag fullföljs med en behandlingstid av 6 mån. eller enligt annan överenskommelse. ” får vi svar på detta mål i enkäten men det är inte vårt primära uppdrag att svara på just detta mål.
Men hur får vi de svar som vi söker? Att operationalisera mål tre, affärsidén och de begrepp som finns däri var en nödvändighet för att överhuvudtaget kunna mäta
målet, affärsidén och dess innehåll. Vi har ställt frågorna i enkäten på ett sådant sätt att vissa frågor ger oss svar på effekterna av insatsen medan andra frågor ger oss svar på upplevelsen av insatsen och FöräldraCentrums organisering. För att kunna visa på en eventuell effekt har vi ställt frågor där svaren kan ge oss ett ingångsvärde som vi senare kan mäta mot ett eftervärde.
Mål tre fokuserar enbart till slutet av behandlingen men vi tyckte det var
intressant att få svar på om den givna insatsens effekt kvarstår än idag, samt om FöräldraCentrums behandling har hjälpt klienterna att själva klara av sin egen livssituation och få makt över sin vardag.
Mycket av FöräldraCentrums verksamhet bygger på att få vara delaktiga i offentliga upphandlingar, för att kunna mäta sig med konkurrenter är det då av stor vikt att kunna visa att verksamheten är utvärderad, för att kunna
vidareutvecklas och för att kunna möta upp samhällets ständigt föränderliga behov. Således kan även utvärderingen fylla ett legitimerande syfte utifrån FöräldraCentrums perspektiv gentemot verksamhetens remittenter.
Syfte
Syftet med utvärderingen är att den ur klienternas perspektiv skall kunna visa på om behandlingarna, som skett under tiden år 2005-2008, har gett effekt utifrån klientens upplevelse av den givna behandlingen hos FöräldraCentrum. Vi vill även ta reda på om en eventuell effekt finns kvar idag och om behandlingen har gett klienten egenmakt att klara sin egen livssituation. Vi förväntar oss att få information av klienterna då dessa får bedöma och värdera insatsen som givits dem. Våra förhoppningar är att detta skall visa på FöräldraCentrums styrkor och svagheter i behandlingen, vad gör FöräldraCentrum bra, vad kan eventuellt utvecklas och göras bättre utifrån mål tre och affärsidén. Utvärderingen kan användas i ett förändringssyfte av FöräldraCentrum med innebörden att den ska kunna användas som bas för en eventuell verksamhetsutveckling.
Frågeställning
1. Stämmer klienternas upplevelse av insatsen överens med verksamhetens uppsatta mål och affärsidé?
2. Hur upplever klienterna behandlingen och dess innehåll? 3. Visar resultaten på att behandlingen har gett effekt? 4. Finns effekten kvar idag?
I frågeställning ett och tre behandlar vi de frågor som är relaterade till FöräldraCentrums mål tre och affärsidé utifrån ett jämförande perspektiv medan i frågeställning två avser vi att se på de frågor som behandlar tiden under behandlingen. Slutligen behandlar vi de frågor som ger svar på om effekterna finns kvar ännu idag i frågeställning fyra.
Våra utgångspunkter
Vi kommer att beskriva om FöräldraCentrums arbetssätt har gett effekt som överensstämmer med verksamhetens mål tre och affärsidé. Vi är således inte ute efter att ge en förklaring på vad det är i FöräldraCentrums behandlingsmetoder som ger effekt utan snarare klientens upplevelse av de olika delarna som ingår i FöräldraCentrums organisering. Vi kommer därför att utgå från ett deskriptivt forskningsintresse där det kommer att utföras en studie som baseras på klienternas upplevelser och bedömningar av erhållen behandling som är given av
FöräldraCentrum. Varför vi har valt att göra studien utifrån en deskriptiv ansats beror bland annat på att vi inte kan enligt Vedung (1998) isolera sambandet mellan orsak – verkan ifrån omvärldens påverkan samt att vi även har tillgång till en uppsättning begrepp som vi utgår ifrån och som vi har byggt upp studien kring. Vi ställer oss således bakom ett hermeneutisktsynsätt (Rosengren & Arvidsson, 2002) på den sociala kontext vi befinner oss i snarare än det positivistiska, vilket innebär i detta sammanhang att vi inte anser att det går att fastställa att det de facto är erhållna insatser som är givna av FöräldraCentrum som uteslutande har givit effekt i klientens livssituation. Vi menar att det finns andra faktorer som kan ha påverkat klientens livssituation såsom exempelvis förändrad arbetssituation, boendeförändringar, ändrad missbruksbild eller ny kärlek. Detta innebär således att kausaliteten kan bli svår att fastställa, d v s att orsakssambandet åtgärd A har orsakat resultat B (Sandberg & Faugert, 2007).
Vidare är vår uppsats induktiv till sin karaktär. Det innebär att vi genom en rad händelser (här de individuella resultaten) drar slutsatser ur klienternas erfarenheter för att visa på behandlingens sannolika effekt. Alltså – den enskilde klientens sanning behöver inte vara utvärderingens samlade resultats sanning men det är inget som säger att det inte är det (Svensson & Starrin, 1996).
Vi har en förförståelse för att det finns olika former av föräldrastöd såväl i den privata sektorn som i den offentliga, vilket vi anser vara bra för att kunna
tillmötesgå de olika behoven som finns i samhället. Vi anser att FöräldraCentrum har en betydelsefull samhällelig funktion att fylla eftersom tidigare
undersökningar visar på ett ökat behov ute i samhället (SOU 1997:161). Vidare kan behoven se annorlunda ut från klientens perspektiv och då kan det ses som positivt från samhällets sida att det finns variationer i utbudet av föräldrastöd. Som vi nämnt tidigare arbetar FöräldraCentrum utifrån behandlingsmetoderna KBT och DBT som är manualbaserade metoder. Vi är medvetna om att vi saknar djupare kunskap om behandlingsmetoderna KBT och DBT, men finner det inte relevant då det är de upplevda effekterna av behandlingen vi är ute efter och inte innehållet i behandlingsmetoderna.
Vår roll som externa utvärderare innebär både för- och nackdelar för utvärderingens framställning och för vårt sätt att analysera resultaten av
utvärderingen. Till fördelarna hör bland annat att vi har ”friska ögon” när vi ser på resultaten (och verksamheten i övrigt), vi är inte färgade av verksamheten då vi inte varit delaktiga i behandlingen eller är anställda av Föräldracentrum. Vidare har vi kompetens kring att utföra en utvärdering då det är ett element som ingår i vår socionomutbildning och genom den har vi erhållit kunskap kring utvärdering och egenskaper som vi tillämpar i denna uppsats. Att vara externa utvärderare bidrar till att öka utvärderingens trovärdighet genom att vi anser oss vara opartiska och mer objektiva i vårt förhållningssätt jämfört med interna utvärderare
(Sandberg & Faugert, 2007). Kritiskt skulle man kunna säga att vi går FöräldraCentrums ”ärende” – vad vi menar med detta är att resultaten av utvärderingen är tänkta att användas av FöräldraCentrum och att det i samband med detta är beställaren som ger oss ingångsvärdena för utvärderingen och inte vi som utvärderare. Eftersom det är FöräldraCentrum som har gett oss uppdraget och vad uppdraget skall leda till innebär alltså detta att vi redan har vissa yttre ramar att hålla oss inom, som vi inte själva kan styra och påverka som vi vill (Eliasson et al, 1990). För att hantera riskerna med nackdelarna och minimera viss påverkan från FöräldraCentrums sida har vi från allra första början haft klar fokus på vilket
tillvägagångssätt vi ska tillämpa i vår uppsats såsom datainsamlingsteknik, val av utvärderingsmodell och hur informationen till klienterna ska förmedlas.
Avgränsning
Utbudet gällande insatser och stöd för föräldrar finns både inom den offentliga och inom den privata sektorn. Vår utvärdering fokuserar enbart på en specifik privat verksamhet, FöräldraCentrum som dock har ett nära samarbete med det offentliga. Det är alltså inte ett generellt föräldrastödsprogram vi har utvärderat, utan snarare ett riktat stödprogram för föräldrar med särskilt behov av stöd. FöräldraCentrum har i sitt måldokument formulerat sin affärsidé samt delat upp verksamhetens huvudmål i tre punkter. Vi har valt att avgränsa oss till själva affärsidén; ”Att verka för utveckling av trygga sunda familjerelationer, stärka vårdnadshavare i sin föräldraroll samt öka deras kunskaper om barns behov och rättigheter” samt det tredje målet som lyder; ”Att klienten mot slutet av
behandlingstiden upplever att deltagandet har varit till nytta, gett ny
kunskap/förståelse, varit stärkande och/eller lett till andra positiva förändring i familjen”. Då syftet med utvärderingen är att ur klienternas perspektiv försöka klarlägga deras upplevelser och syn på behandlingen samt dess effekt valde vi att fokusera på enbart dessa punkter då vi såg det som mest relevant för vår studie. Dessa punkter ansåg vi belystes bäst i mål tre och affärsidén.
FöräldraCentrum har sedan sommaren 2007 utökat sin verksamhet genom att även fokusera sig på ungdomar och deras missbruksproblem. Fokus finns kvar på föräldrarna och deras barn men det läggs även arbete på ungdomarna och att behandla ungdomarna utifrån deras olika behov, där föräldrarna deltar men är inte i fokus såsom de var innan. Föräldrarna och deras behov är det som styr vår undersökning, det är den verksamhet som har bedrivits under alla år och det är utifrån den verksamheten som vi baserar denna uppsats och utvärdering. Vi inbegriper inte den del som är under uppstart sedan sommaren 2007, d v s ungdomsverksamheten.
Vi har valt att göra en utvärdering som vår studieform, m a o det är utifrån utvärderingen som verksamheten studeras. Det är måluppfyllelsemodellen som används med ett brukarperspektivför att ta reda på om FöräldraCentrum uppfyller det uppsatta målet samt sin affärsidé, men även för att se om de lyckas leverera god kvalitet i sin behandling och därmed uppfylla klienternas behov. Det är alltså till största delen klienternas bedömningar av insatsen som ligger till grund för resultaten, men vi har även valt att låta en del av uppdragsgivarna (kommuner) ge sitt omdöme gällande FöräldraCentrums behandling. Detta har vi gjort genom att intervjua två remittenter från den offentliga sektorn, där vi även erhöll viss bakgrundsinformation till varför just FöräldraCentrum väljs som insats åt kommunens klienter. Med anledning av vår urvalsram gällande populationen ansåg vi det vara intressant att även få ta del av remittenternas syn på
FöräldraCentrums verksamhet med den enkla förklaringen att det är dom som väljer ut vilka klienter som ska få ta del av FöräldraCentrums behandling. Det innebär således att det inte är FöräldraCentrum som själv väljer sina klienter från kommunen utan det är kommunens val vem som ska få komma till
FöräldraCentrum.
Ytterligare en avgränsning är i själva urvalet av klienternas behandlingsperiod. Våra enkäter har skickats ut till samtliga klienter som varit delaktiga i och genomgått en behandling på FöräldraCentrum från och med år 2005 till och med
år 2008. Enkäterna har med andra ord inte skickats ut till klienter som är under pågående behandling då de inte kan svara på hur behandlingen har fallit ut. Anledningen till att vi inte valde klienter tidigare än år 2005 var minnesfaktorn, och att dessa klienter eventuellt skulle få svårt att minnas så långt tillbaka i tiden. Vi menar att detta eventuellt skulle ha kunnat försvaga tillförlitligheten i dessa svar.
Disposition vad gäller tidigare forskning
Att särskilja och presentera den tidigare forskningen under en egen rubrik är inte optimalt i uppsatsen då vi gör en utvärdering med teoretiska perspektiv. Vår utvärdering baseras inte på tidigare forskning eftersom den är baserad på FöräldraCentrums mål och affärsidé. Vi talar kring utvärdering och vad det innebär att utvärdera och det är svårt att göra en uppdelning mellan teori och praktik. Vi har läst andra uppsatser som har haft utvärdering som forskningsstudie och funnit att utvärdering antingen hamnar under den teoretiska presentationen eller under metodavsnittet. Vi har valt att presentera vårt val av utvärderingsmetod under metodavsnittet då vi ser att utvärderingen primärt är en metod och inte en teori. Under teoriavsnittet finner läsaren att tidigare forskning om förändring och empowerment är invävt fortlöpande i texten. Vidare har den svenska staten utfört offentliga utredningar om föräldrar och föräldrastöd varav en av dessa utredningar (SOU 1997:161) har bidragit till FöräldraCentrums verksamhet.
METOD
Metodavsnittet börjar med att ge en närmare beskrivning av utvärdering som metod där vi presenterar de utvärderingsmodeller som vi har använt oss av i denna uppsats, d v s en måluppfyllelse- och effektutvärdering med ett brukarperspektiv. Sedan går vi in på enkät som metod och presenterar dess urval. Vidare ger vi läsaren en fördjupning i hur vårt tillvägagångssätt har varit när vi framställt vår enkät samt hur vi har bearbetat enkätdatan. Härefter presenterar vi intervju som metod samt dess urval. Slutligen lägger vi fram vår bortfallsanalys, validitet och reliabilitet, källkritik samt forskningsetiska överväganden där vi tar upp vilka etiska principer vi har att förhålla oss till.
Utvärdering som metod
Genom att göra en utvärdering gavs de yttersta ramarna för vår uppsats gällande metod och val av insamlingsmetod då verksamheten blev vårt studieobjekt. Vi börjar detta avsnitt med att kortfattat redogöra för utvärdering och dess olika processer.
Vår utvärdering är summativ till sin karaktär vilket innebär att vårt uppdrag är att bedöma och värdera behandlingen utifrån brukarnas upplevelser (Sandberg & Faugert, 2007, s 19). Utvärderingen kommer att bidra till verksamhetens utveckling enligt FöräldraCentrums ledning. Eliasson et al (1990) menar att förändringsmotivet är ett skäl till utvärdering, d v s anledningen till att en utvärdering görs är att få fram information som kan ge form åt den framtida inriktningen av en verksamhet. Att utvärderingen är summativ till sin karaktär innebär även för oss att utvärderingen kan komma att fylla ett legitimerande syfte då den bland annat är tänkt att brukas av FöräldraCentrum vid offentliga
När det gäller att definiera en utvärdering finns det olika litteratur i ämnet. I Dahlberg och Vedungs bok, Demokrati och brukarutvärdering (2001) lyder deras definiering av utvärdering som följande: ”/…/som en noggrann bedömning av en pågående eller en avslutad offentlig intervention i syfte att den skall spela en roll i samtida eller framtida praktiska handlingssituationer.” (s 36). Dahlberg och Vedung kopplar utvärderingar till offentliga interventioner där författarna menar att offentliga interventioner är de insatser som utförs i eller på uppdrag av den offentliga sektorn. Detta ligger i linje med FöräldraCentrums verksamhet då denna till största delen får sina uppdrag från den offentliga sektorn. Som sagt innan så är en utvärdering en bedömning där själva interventionen skall värderas, värdesättas eller betygsättas. Ekonomistyrningsverket (ESV) använder sig av definitionen ”en noggrann efterhandbedömning, dvs. en bedömning som görs efter det att en åtgärd har vidtagits” gällande utvärdering (ESV 2006:8, s 12) och de menar vidare att utvärderingar kan inrikta sig på olika faktorer som exempelvis prestationer, kvalitet, processer eller effekter. Sandberg och Faugert (2007) använder sig av en snarliknande definition när det gäller utvärdering och de utgår från att en utvärdering avser ”/…/en systematisk undersökning av en aktivitets värde och betydelse” (a a, s13). Dessa olika författare får representera våra utgångspunkter när det gäller vår utvärdering där vi utifrån en offentlig
intervention gör en systematisk efterhandsbedömning på en aktivitets värde och betydelse baserad på brukarnas perspektiv.
Den utvärderingsmodell som passar oss och syftet med utvärderingen är
måluppfyllelsemodellen. Den använder sig av två enkla frågor som skall besvaras och de är: Stämmer resultaten överens med de beslutade insatsmålen och beror detta i så fall på insatsen? (Vedung, 1998) Denna modell framhålls som tydlig och enkel att använda vid utvärdering vilket stämmer överens med våra förutsättningar sett ur vår förförståelse för att använda utvärdering som verktyg. Enligt Vedung finns det både starka och svaga skäl till att använda denna modell. De två starka skäl vi vill framhävda är forskningsargumentet som innebär att vi gör en
andrahandsbedömning som utgår ifrån i FöräldraCentrums mål och värden som i sin framställan är objektiva och av deskriptiv karaktär. Det andra starka skälet till att vi valt att använda måluppfyllelsemodellen är enkelhetsargumentet, som innebär att de två ovanstående frågorna skall besvaras i utvärderingen (a a). För att nämna en svaghet som påverkar vårt val av utvärderingsmodell är
oklarhetsargumentet ett skäl som bidrar till att ifrågasätta validiteten i
utvärderingen med den enkla anledningen att innebörden i oklarhetsargumentet är att insatsmålen är otjänliga som värderingsgrund på grund av sin dimmighet. Vi syftar till att de begrepp som används i FöräldraCentrums mål och affärsidé kan tolkas på olika sätt beroende på vem som tillfrågas om dess innebörd, med hänsyn till begreppens mångfald. Svagheten till trots har vi ändå ansett att
måluppfyllelsemodellen bäst besvarar studieobjektets frågor. För att kunna svara på måluppfyllelsemodellens frågor och mäta målens resultat, det vill säga
effekterna, tyckte vi att den målgrupp som bäst kan svara på insatsernas effekter var klienterna/brukarna. Det är ju för dem som verksamheten finns och det är dom som får ta del av behandlingen hos FöräldraCentrum. Att välja ett
brukarperspektiv innebär för oss att det är brukarens/klientens attityder och upplevelser av interventionens effekt som ger oss den information vi behöver för att kunna mäta verksamhetens effekter mot dess mål och affärsidé. Vi presenterar en enkel mål- och effektutvärderingsmodell (se figur 1) som vi har lånat från Sandberg & Faugert (2007) som väl representerar vårt tillvägagångssätt:
Figur 1. Figuren presenterar en mål- och effektutvärderingsmodell och är tagen ur Sandberg &
Faugert (2007, s 67)
Vår utvärdering utgår från FöräldraCentrums mål tre och affärsidé – där insatsen mäts mot effekten och om effekterna stämmer överens med målen och affärsidén. Det innebär således att utvärderingen/uppsatsen även innehåller effektutvärdering som metod. Vi kombinerar utvärderingen med mål och effekter ur brukarnas perspektiv för att se om det finns kausalitet mellan orsak och verkan. För att involvera effekterna i målutvärderingen vill vi även här förklara vad det innebär att använda sig av effektutvärdering.
När det gäller att göra en effektutvärdering måste man först definiera vad en effekt är och det har Ekonomistyrningsverket gjort på följande sätt; ”en
förändring som inträffat som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat” (ESV 2006:08, s 9) Vid en effektutvärdering har utvärderaren rollen att försöka fastställa ett orsakssamband mellan själva insatsen och den förändring som eventuellt skett av ett visst tillstånd eller en viss situation som verksamheten försökt att påverka. Dessa effekter bedöms ofta utifrån de mål som verksamheten själv formulerat fram och i ett sådant sammanhang är det frågan om en effektutvärdering gentemot målen, d v s en målutvärdering (ESV 2006:08, s12). För att fylla utvärderingsmodellen med empiri har vi valt att använda oss av en enkät för datainsamlingen och den processen förklaras närmare nedan.
Enkät
För att en studie skall resultera i en utvärdering i socialt arbete måste bedömningen vara systematisk i sitt utförande. För att tala om att det är en utvärdering som är genomförd, krävs det ”/…/ett minimum av systematisk och precision i datainsamlingen, dataanalys och tillämpning av värdekriterier /…/” (Eliasson et al, 1990, s 37). En utvärdering är således en systematisk
undersökning där en aktivitets betydelse värderas och det innebär att
vetenskapliga metoder skall tillämpas enligt vedertagna principer (a a). Vårt metodologiska arbetssätt gällande vår datainsamlingsteknik kommer här nedan att presenteras ingående. Vi börjar med att presentera vårt urval gällande enkäten. Urval enkät
I vår enkätundersökning valde vi att göra en totalundersökning (Ejlertsson, 2005) tre år tillbaka i tiden, d v s samtliga klienter som varit delaktiga i
FöräldraCentrums behandling mellan år 2005-2008. Således har urvalet inte berört de klienter som varit i behandling hos FöräldraCentrum tidigare än år 2005 eller senare än januari år 2008. Det är här viktigt att poängtera att ingen klient är i behandling av vårt urval. Vårt urval har ej heller berört de ungdomar som är delaktiga i den ungdomsverksamhet som FöräldraCentrum startat upp under sommaren 2007. Samtliga klienter i vårt urval ska ha avslutat behandlingen hos FöräldraCentrum.
Insats Samband? Effekt
Adam Tengelin på FöräldraCentrum hjälpte oss med ett klientregister från dessa år, varpå vi fick ihop sammanlagt 31 st klienter att skicka vår enkät till. Vi vill poängtera att det låga antalet klienter under denna period var på grund av att FöräldraCentrum gick på halvfart denna tid. Vi har inte erhållit någon specifik information angående klienternas individuella problembild och varför de har haft behov av FöräldraCentrums insatser. Vi vet bara att det fanns ett behov, men det är inte relevant för vår studie att ta del av klienternas specifika problem för att kunna genomföra utvärderingen.
Då enkäten är vårt viktigaste redskap i denna utvärdering och uppsats har vi nedan valt att ingående beskriva hur vi gått tillväga i själva framställningen och
utformandet av densamma. Tillvägagångssätt enkät
Vår datainsamlingsteknik består av en enkätundersökning som är vårt
mätinstrument i denna utvärdering. Enligt Kylén (2004) finns det olika sätt att utforma en enkät på, vi har valt att använda oss av en pappersenkät som via post har sänts ut till FöräldraCentrums klienter. Vi ville i förväg förbereda klienterna om att en utvärderingsenkät gällande deras behandling hos FöräldraCentrum skulle komma att skickas hem till dem. Med tanke på att klienterna går under sekretess, då deras ärende är av känslig karaktär erbjöd FöräldraCentrum sig att ringa runt till samtliga klienter inom urvalet i förväg för att förbereda dom inför den kommande enkäten. Förfarandet kring dessa telefonsamtal kommer vi att utveckla mer under Forskningsetiska överväganden nedan. Efter detta erhöll vi en klientlista av FöräldraCentrum över deras klienter som var aktuella för denna utvärdering, d v s den klientgrupp som presenterades under urval enkät. Därefter kodades klienternas identitet för det var inte den enskilda klienten i fråga som var intressant utan endast dennes svar i enkäten samt att de skulle bibehållas
anonyma. Koden skrevs på enkäten och sändes iväg till klienten som i sin tur returnerade svarskuvertet till FöräldraCentrum. Alla svarskuvert var ställda till oss, klienten hade fått löfte om att det endast är vi studenter som tar del av enkäten och dess innehåll innan allt är sammanställt. Vi har således erhållit alla inkomna svarskuvert förseglade från FöräldraCentrum. När vi sammanställt resultaten och analyserat svaren tog vi bort samtliga koder så att enkäten ej går att härleda till den enskilde klienten. Det är endast vi studenter som har haft tillgång till detta kodunderlag. Vi har efter två veckor skickat ut en påminnelse till de klienter som ej har svarat vid första tillfället. Med tanke på den höga
svarsfrekvensen (totalt 25 av 31) ansåg vi det ej nödvändigt att skicka ut en andra påminnelse som det var tänkt från början.
I enkäten har vi använt oss av olika frågor beroende på vilket svar vi söker. Där vi behöver ha information för att kartlägga klienten/erna har vi använt oss av frågor som består av korta svar (Kylén, 2004). Exempel på en kort fråga är fråga ett i enkäten: ”Ange Ditt kön”.Frågor med bundna svar har används för att klienten enkelt kunna besvara frågan men även för att vi för vår egen enkelhets skull skall kunna bearbeta svaren (a a). Exempel på en fråga med bundna svar är fråga 15 där klienten ombads svara på ”Om Du hade barn i ditt hushåll under
behandlingstiden, hur många var de?”. För att komma fram till de svarsalternativ vi har använt oss av i enkäten genomgick vi en egen ”brainstormingprocess” där svarsalternativen har bearbetats och omarbetats fram i samråd med handledare och FöräldraCentrum. Vi har i de frågor som skall ligga till grund för värdering av
verksamheten använt oss av skalor som svarsalternativ där klienterna på en femgradig skala ge uttryck för sina upplevelser av verksamheten. Genom att använda oss av ett udda svarsalternativ kan vi få fram ett mittvärde och tvingar inte klienten till ena eller andra sidan i frågan vilket man gör när man använder sig av ett jämt antal skalsteg. Slumpfel begränsas då vi använder oss av en femgradig skala, exempelvis om vi hade valt att använda sju eller fler skalsteg ökar slumpfelen då en sexa likväl kan vara en femma eller en sjua (a a).
Vi har tänkt lite olika kring skalorna som används i enkäten och vilka värde som skall representera frågan. I de fall där vi har velat värdera klientens svar har vi använt oss av ordinalskalor som går att hierarkiskt rangordna medan
kartläggningen av klienterna endast kräver nominalskalor då klienternas svar inte rangordnas sinsemellan (Rosenkvist & Arvidsson, 2005). Beroende på om vi efterfrågar klientens upplevelse fann vi de mest adekvata svarsalternativen vara exempelvis: Mycket bra, Bra, Varken eller, Dåligt, Mycket dåligt (se t ex fråga 18 i Bilaga 6). När vi har velat få fram klientens bedömning fann vi de mest adekvata svarsalternativen vara: Mycket positiv, Positiv, Varken eller, Negativ, Mycket negativ (se t ex fråga 19 i Bilaga 6). I enkäten har vi även använt oss av frågor som är påståenden, s k Likertskala (Rosengren & Arvidsson, 2005), där
svarsalternativen har varit: ”Instämmer helt och hållet”, Instämmer till stor del, Instämmer delvis, Instämmer till liten del och Instämmer inte alls” (se t ex fråga 6 i Bilaga 6).
Enkätundersökningen ger oss endast svar kring klienternas egna upplevelser av den behandling de har erhållit från FöräldraCentrum. Det är klienterna som värderar insatsens betydelse och det är den värderingen som vi har att analysera resultaten utifrån. För att få fram vad klienterna tycker om erhållen behandling har vi använt oss av nästan uteslutande slutna frågor och bundna svarsalternativ, därutöver finns det tre frågor sist i enkäten som är öppna och där klienten har givits möjlighet att själv uttrycka sina åsikter om FöräldraCentrum och om utvärderingens upplägg (se fråga 56-58 i Bilaga 6).
Vår mätning består delvis av att jämföra innan och efter värden för att få fram en eventuell förändring och om det finns ett samband mellan insats och utfall samt att mäta och presentera resultaten på gruppnivå. Detta gör vi för att försöka få fram om behandlingen har givit den effekt som är satt i mål tre och i affärsidén. Vi har alltså inte gjort någon jämförelse mellan olika behandlingsmetoder, föräldrautbildningar eller annat föräldrastöd som finns att tillgå. Vår mätning svarar inte heller på frågan varför resultaten ser ut som de gör. Enkätfrågorna är inte framställda så att de kan svara på vad som händer i den svarta lådan (se figur 2) utan de ger bara en indikation om behandlingen ger de resultat som önskas uppnås. Som Morén (2001) säger blindställer vi oss således inför processen som sker mellan FöräldraCentrum och klienten och då uppstår den svarta lådan.
Figur 2. Illustrationen i figur 2 är gjord utifrån Moréns (2001) resonemang ovan och visar på vår
process. Vi blindställer oss således för vad som händer i den svarta lådan
Enkäten är uppdelad i olika delar beroende på vilka svar vi söker. Vi har börjat enkäten med att ställa frågor som gör att vi kan kategorisera klienterna vid analysen, det finns fler frågor längre in i enkäten som ytterligare kartlägger
Svarta lådan
klienterna och deras familjesituation. Vi har vidare ställt frågor som handlar om hur klientens situation såg ut tiden innan behandlingen hos FöräldraCentrum. I dessa frågor har vi operationaliserat mål tre och affärsidén och dessa frågor kommer tillbaka i slutet av enkäten men ställs då i ett efterperspektiv på erhållen behandling. Dessa innan- och efterfrågor har vi ställt för att få en referensram, d v s få ingångsvärden som vi kan mäta resultatet mot. Våra tankar att ställa frågorna på detta sätt har att göra med att vi vill att klienten tänker till hur deras situation såg ut innan behandlingen på FöräldraCentrum för att få så sanningsenliga svar som möjligt. Om vi hade ställt innan– och efter frågorna tillsammans tror vi inte att klienten hade reflekterat i samma utsträckning som de ”tvingas” till genom vårt sätt att lägga upp frågestrukturen. Vi har därför valt att lägga frågorna i
kronologisk ordning där frågorna som handlar om tiden under själva
behandlingstiden på FöräldraCentrum (som behandlar föräldraveckan, enskilda samtal, gruppsamtal, hemuppgifter samt övrig administration) hamnar mellan frågorna som berör tiden innan respektive efter behandlingen.
Frågorna som berör tiden under behandlingen har vi ställt för att försöka få svar på vilka delar i FöräldraCentrums organisering som upplevs som bra eller delar som har eventuella brister. Innan- och efterfrågorna är ställda på så sätt att vi ska kunna utläsa en eventuell effekt av behandlingen. Vi kan genom svaren på dessa frågor ta reda på om det finns ett behov för FöräldraCentrum att utveckla sin verksamhet. De sista slutna frågorna i enkäten handlar om nutid, d v s vi vill ha svar på om en eventuell effekt av given behandling kvarstår än idag. Enkäten avslutas med tre öppna frågor där klienten får utrymme att med egna ord uttrycka sina åsikter då det inte ges utrymme till detta i övrigt enkäten och att klienten erbjuds ett ökat deltagande i utvärderingen. Således är enkäten uppbyggd i en, för oss, naturlig kronologisk ordning som förhoppningsvis bidrar till att klienten tänker tillbaka och reflekterar kring processen och att klienten befinner sig i aktuellt tempus när denne svarar på frågorna. Vi kommer att vidareutveckla våra tankar kring vissa frågor i enkäten nedan.
Adam och Viveka Tengelin har fått definiera begreppen utifrån sin syn på vad dessa mål representerar för deras verksamhet (Bilaga2). Efter detta började vi att bygga upp enkätens frågor kring dessa begrepp. Fortsättningsvis i uppsatsen när vi talar om frågorna i enkäten hänvisar vi läsaren till Bilaga 6. De begrepp som används för att mätas mot varandra innan respektive efter behandlingen är: självkänsla18, självförtroende19, trygg, barns behov, barns rättigheter och
problematiska vardagssituationer. Exempelvis fråga 9 som ser ut som följer: Hur upplever Du att Du hanterade de problematiska vardagssituationer som uppstod i Din familj innan behandlingen hos FöräldraCentrum? (Exempel på
vardagssituationer kan vara att skapa rutiner och struktur i tillvaron och att kunna möta barnet och dess behov). Frågan är således ställd utifrån FöräldraCentrums definition av ”ny kunskap och förståelse” i mål tre. Vi förväntar oss kunna få svar på om deras behandling har bidragit till en förändring i klientens sätt att hantera dessa vardagssituationer, detta svar får vi genom att jämföra svaret i fråga 52 mot svaret i fråga 9 (se figur 3 nedan).
18. Självkänsla – Självkänsla är egenskapen att uppleva sig själv som kompetent att klara av livets grundläggande utmaningar.
Figur 3. Figuren visar ett exempel på hur innan- och efterfrågorna ser ut i enkäten och som vi kan
mäta mot varandra.
Vi vill här också passa på att ge en förklaring till varför vi har ställt fråga 30 och 31 i den ordningen som vi gjort. Fråga 30 lyder; Vilken betydelse har
FöräldraCentrums jourtelefon haft för Dig under behandlingstiden? Fråga 31 lyder; Har Du under behandlingstiden använt Dig av jourtelefonen? Det kan tyckas mer naturligt att ställa frågorna i omvänd ordning men vår tanke var att FöräldraCentrums jourtelefon kan ha haft en positiv betydelse för klienten trots att denne inte aktivt använt sig av den under behandlingstiden. Det kan alltså finnas ett psykologiskt värde av att enbart veta att jourtelefonen finns tillgänglig trots att man inte använder sig av den. Vi menar att enbart kännedomen att den finns tillgänglig kan ha en positiv inverkan på klienten.
När vi talade med FöräldraCentrum gällande gruppsamtalen påtalades det att de ansåg det vara viktigt att en klient blev placerad i en grupp där denne ”passade in”. För att försöka få fram om FöräldraCentrum lyckats med detta frågade vi klienterna i fråga 34 om de kunde känna samhörighet med de övriga föräldrarna som deltog i gruppsamtalen. Vi tyckte även det var intressant att fråga om denna samhörighet utvecklades till ett kontaktnät som eventuellt finns kvar än idag (fråga 35-36). Denna upplysning har FöräldraCentrum i dagsläget ingen
information kring. Vi ansåg även detta vara intressant då vi tror det kan finnas ett stöd från andra gruppmedlemmar med liknande problembild som klienten
eventuellt kan identifiera sig med. Bearbetning av enkätdatan
Nu har vi kommit till den del av uppsatsen där vi skall förklara hur vi har tolkat, presenterat och analyserat vår empiri. För att säkerställa vårt empiriska material – klienternas svar på enkäterna – behöver vi överföra datan in i ett statistiskt
program som kan räkna fram hur vetenskapligt säkerställd datan är.
All empirisk data har bearbetats i ett statistiskt dataprogram som heter SPSS. Det empiriska materialet har bearbetats i frekvenstabeller som ger ett beskrivande resultat av datan och datan som svarar på effekter har statistiskt prövats med Wilcoxon signed-ranks test (Aron & Aron, 1999). Ovanstående innebär att det finns empirisk data som enbart kommer att presenteras på frekvensnivå vilket innebär att datan inte är statistiskt prövad. Det finns olika skalnivåer att bearbeta datan i och vi arbetar mest med nominal – och ordinalskala nivå (Körner & Wahlgren, 2005). På nominalskal nivå handlar det om data där individerna kan delas in i grupper, såsom kön. Att arbeta med ordinalskala innebär att man kan rangordna variablerna. I vårt material innebär det att utifrån hur vi har valt att ställa svarsalternativen till klienten har svarsalternativen givits en kod i SPSS som
9. Hur upplever Du att Du hanterade de
problematiska vardagssituationer som uppstod i Din familj innan behandlingen hos FöräldraCentrum? (Exempel på vardagssituationer kan vara att skapa rutiner och struktur i tillvaron och att kunna möta barnet och dess behov)
□ Mycket bra □ Bra □ Varken eller □ Dåligt □ Mycket dåligt
52. Hur upplever Du att Du hanterar de
problematiska vardagssituationer som uppstår i Din familj efter behandlingen hos FöräldraCentrum? (Exempel på vardagssituationer kan vara att skapa rutiner och struktur i tillvaron och att kunna möta barnet och dess behov)
□ Mycket bra □ Bra □ Varken eller □ Dåligt □ Mycket dåligt
står för vilket svarsalternativ man har valt att besvara. Denna kod säger ingenting om värdet i svarsalternativet utan vi har bestämt att ranka svarsalternativen mellan 1 och 5 för att på så sätt kunna rangordna klienternas svar (se figur 5).
Figur 4. Figuren illustrerar svarsalternativens omvandling in i SPSS och vår tolkning av
materialets rörelse.
Som figuren ovan visar kan vi rangordna de svarsalternativ som skall presenteras utifrån ett förändringsperspektiv. Rankningen 1 till 5 i svarsalternativ innebär att svarsalternativ ett har den lägsta rangen och svarsalternativ fem har den högsta rangen. Vad vi kan säga om dessa variabelvärden (omvandlade svarsalternativ) är att det ena värdet är större eller mindre än det andra värdet, men vi kan inte säga någonting om skillnaden, alltså skillnaden mellan de olika mätvärdena.
Svarsalternativen går att inordna i grupper, alla som svarat svarsalternativ två tillhör en grupp och alla som har svarat på svarsalternativ fyra är en grupp, o s v. Det innebär här i uppsatsen att vi dels kan rangordna de svarsalternativ i frågor som berör förändring och FöräldraCentrums organisering och dels kan vi mäta hela gruppens (totalt 25 stycken) eventuella rörelse mellan de olika
svarsalternativen i de frågor (t ex fråga 4 & 39) som visar på förändring över tiden, d v s innan respektive efter erhållen behandling, det gäller de frågor som vi presenterar som effektfrågor i uppsatsens resultat. Det är denna eventuella rörelses signifikans som skall säkerställas. Vidare går det inte att få någon meningsfull information utav svarsalternativens differens, summa eller kvoten mellan två (flera) svarsalternativ (Körner & Wahlgren, 2005). Detta påverkar inte våra data då vi vill ha svar på frågan om en förändring har skett mellan två tidpunkter, vi söker inte svaret på varför det har skett eller varför det inte skett en förändring. Vår forskningshypotes (H1) är att det har skett en förändring i klientens upplevelse innan respektive efter erhållen behandling hos FöräldraCentrum. Vidare har vi valt att presentera vissa frågor med ett medelvärde eller en gruppindelning av svaren där det skulle kunna vara möjligt att härleda svaren tillbaka till klienten om man lägger ihop flera av dessa svar, såsom kön, ålder, antal barn samt vilket år som behandlingen på FöräldraCentrum avslutades.
Nu följer en presentation av Wilcoxon signed-rank test. Detta test tillhör gruppen icke-parametriska test vilket innebär att dessa test inte baserar beräkningen på antalet individer utan beräkningen sker utifrån huruvida gruppen har rört sig mellan de olika svarsalternativen, från en lägre rang till en högre eller tvärtom, eller inte rört sig alls (Howitt & Cramer, 2008). I de fall gruppen inte rört sig alls så benämns detta som ties i SPSS och tabellerna vi presenterar. Teoretiskt visar testet enbart på eventuell förflyttning mellan de olika svarsalternativen. Om det sker en förflyttning där fem klienter går från svarsalternativ två till svarsalternativ fyra visar testet på att det är fem som har förflyttat sig på detta sätt. Testet räknar exempelvis inte ihop svarsalternativen på så sätt att fem klienter har gått två steg upp vilket blir fem gånger två är lika med tio. Det är endast
rankningen/rangordningen av svaren som visas (a a). Vi har valt att arbeta med Wilcoxon signed-rank test för att vi vill mäta två oberoende variabler mot
Svarsalternativ Värdering I SPSS □ Mycket bra □ + + □ 5 □ Bra □ + □ 4 □ Varken eller □ + - 0 □ 3 □ Dålig □ - □ 2 □ Mycket dålig □ - - □ 1
varandra och ta reda på om rankningen av klientens upplevelse har ändrats, då är detta test bäst utifrån vårt material. Med andra ord mäter vi klienternas
individuella svar vid två tillfällen. När vi presenterar resultatet som statistiskt prövats i Wilcoxon signed-rank test kommer tabellen att se ut så här (tabell 1) och besvarar hur många klienter som har förflyttat sig i positiv, negativ eller ingen riktning alls i sin upplevelse:
Ranks
N Mean Rank Sum of Ranks
Negative Ranks 0(a) ,00 ,00 Positive Ranks 23(b) 12,00 276,00 Ties 2(c)
39. Min självkänsla efter behandlingen hos FöräldraCentrum är idag - 4. Min självkänsla innan behandlingen hos FöräldraCentrum var Total 25
a 39. Min självkänsla efter behandlingen hos FöräldraCentrum är idag < 4. Min självkänsla innan behandlingen hos FöräldraCentrum var b 39. Min självkänsla efter behandlingen hos FöräldraCentrum är idag > 4. Min självkänsla innan behandlingen hos FöräldraCentrum var c 39. Min självkänsla efter behandlingen hos FöräldraCentrum är idag = 4. Min självkänsla innan behandlingen hos FöräldraCentrum var
Tabell 1. Tabellen visar hur datan rangordnas och presenteras i SPSS efter testkörning i Wilcoxon
signed-rank test
Som vi ser i denna tabell är det 23 av totalt 25 klienter har förflyttat sin upplevelse i positiv riktning och det är två som kvarstår i samma upplevelse – de har inte ändrat sin upplevelse innan jämfört med efter behandlingen. Tabellen visar således hela gruppens rörelse mellan de två svarsalternativen.
Och i den andra tabellen (tabell 2) som redovisas, ser resultatet ut så här:
Test Statistics(b)
39. Min självkänsla efter behandlingen hos FöräldraCentrum
är idag - 4. Min självkänsla innan behandlingen hos FöräldraCentrum
var
Z -4,260(a)
Asymp. Sig. (2-tailed) ,000 a Based on negative ranks.
b Wilcoxon Signed Ranks Test
Tabell 2. Tabellen visar datans statistiska signifikans och hur denna presenteras i SPSS efter testkörning i Wilcoxon signed-rank test
Asymp. Sig. (2-tailed) visar på signifikansen i datan. Här är signifikansen lägre än 5 % av populationen (N) vilket innebär att i denna jämförelse mellan två
svarsalternativ är förändringen statistiskt säkerställd. Alltså forskningshypotesen (H1) kan statistiskt säkerställas – en förändring har skett i klientens upplevelse innan respektive efter behandlingen, gällande klientens självkänsla. Z – värdet bli negativt då Wilcoxon signed-rank test inte tillåter att vi mäter de två mätvärdena tvärtom. Vi vill ha det senaste värdet först för att mäta det mot det tidigare men det går inte att göra i SPSS då den tidiga variabeln (fråga 4) mäts mot den senare variabeln (fråga 39) och programmet väljer den lägsta variabeln först – nr 4 och mäter mot den senare – nr 39. Därför är Z – värdet negativt, hade vi kunnat mäta nr 39 mot nr 4 hade Z – värdet blivit positivt då förflyttningen har varit i positiv riktning. (Z-värdet förklaras i SPSS 14.0 for Windows: “The sum of the ranks for the less frequent sign is standardized.” Tutorial Wilcoxon signed rank test, Z)
