Göteborgsregionens luftvårdsprogram,
verksamhetsplan 2009
BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING
I Göteborgsregionens luftvårdsprogram samarbetar Göteborgsregionens kom-muner, Vägverket region Väst och företag, för att gemensamt kartlägga luftmil-jön och verka för en förbättrad luftkvalitet.Programmet startades 1980 på initi-ativ av länsstyrelsen i dåvarande Göteborgs och Bohuslän som obligatorisk om-givningskontroll för ett antal företag med betydande utsläpp till luften.
Luftvårdsprogrammet finansieras av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och verksamhetsutövare i regionen. Kommunerna bidrar genom GR till finansie-ringen av verksamheten. En särskild verksamhetsplan och budget upprättas årligen. Verksamheten leds av GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad med re-presentanter för näringslivet och Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Göteborgsregionens luftvårdsprogram har som syfte att: • kartlägga luftmiljön i regionen
• informera om luftmiljön i regionen
• ta fram underlag för bedömning av miljö- och hälsoeffekter • ta fram underlag för samhällsplaneringen
VERKSAMHETEN 2009 Sammanfattning
Mätningar vid de fasta mätstationerna vid Gårda, Järntorget och Mölndals bro fortsätter. Vid Mölndals Bro kommer en ny mätsträcka i gatunivå tas i bruk under året. Pågående översyn av den fasta mätverksamheten ska utvisa om verksamheten bör omprioriteras för att bättre motsvara behoven.
Under året ska beräkningar av partiklar (PM10) i utvalda gaturum i regionens
större tätorter samt utvärdering av tidigare riskbedömning av kritiska gator i re-gionen genomföras. För att uppnå en förbättrad luftkvalitet i rere-gionen ska in-formation och kunskap om luftföroreningssituationen spridas brett.
Organisation
Styrgrupp för Göteborgsregionens luftvårdsprogram
Styrgruppen består av GR:s politiska styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad, representanter från näringslivet och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Styrgrup-pens uppgift är att styra programmets verksamhet. Styrgruppen förväntas manträda två gånger under 2009. Mötestillfällena har utvecklats till aktiva sam-manträden där gruppen dels fattar beslut men även ges möjlighet att få ny kun-skap, skapa dialog och initiera frågeställningar som i sin tur kan resultera i olika handlingar och åtgärder.
Referens- och expertgrupp
Referensgruppen består av representanter (tjänstemän) från kommun- respektive företagsmedlemmarna. Gruppens uppgift är att vara rådgivande i framförallt strategiska frågor rörande verksamheten. Referensgruppen sammanträder ca tre gånger under 2009. Expertgruppen består av specialister i mät- och beräknings-teknik inom luftvårdsområdet i regionen och har en stödjande funktion. Gruppen uppskattas sammanträda fyra gånger under 2009.
Luftgrupp
Två möten med Luftgruppen är planerade under 2009. Gruppen är ett nätverk för yrkes- och forskningsverksamma inom luftvårdsområdet i regionen. Nätver-ket är öppet för alla och består idag av representanter från Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, miljömedicinsk expertis från Sahlgrenska Uni-versitetssjukhus, Vägverket, IVL samt Länsstyrelsen Västra Götaland och Göte-borgs stad. Syftet med träffarna är utbyte av information om pågående och pla-nerade luftvårdsprojekt inom deltagande organisationer.
Miljöförvaltningen Göteborg
Miljöförvaltningen Göteborg sköter Luftvårdsprogrammet på uppdrag av GR, vilket innebär att administrera och genomföra den verksamhet som styrgruppen beslutar om i den årligen antagna verksamhetsplanen.
Basverksamhet
Kontinuerliga mätningar
De kontinuerliga mätningarna med s.k. DOAS-teknik, där mätningar av luftför-oreningar sker längs en eller flera sträckor, fortsätter vid mätstationerna Järntor-get och Mölndals Bro. Här mäts luftföroreningarna i takhöjd, vilket ger en all-män bild om luftkvaliteten.
De kontinuerliga mätningarna i Gårda ska fortsätta. Vid Gårda mäts luftförore-ningarna i gatunivå, vilket syftar till att visa hur föroreningsbilden ser ut på en särskilt utsatt plats ur utsläppssynpunkt (i detta fall trafikens utsläpp).
Vid Mölndals Bro planeras en ny mätsträcka för att mäta luftföroreningar i gatu-nivå att tas i bruk under året. Den nya sträckan kommer visa föroreningsbilden i marknivå där människor vistas.
Det nära samarbetet med Miljöförvaltningen Göteborg ska fortsätta. Även de har en omfattande luftövervakning i Göteborg med fasta mätstationer på Fem-manhusets tak i centrala staden och i gatunivå i Haga samt flyttbara mätstatio-ner. Ett ömsesidigt nyttjande av varandras verksamheter sker, vilket gynnar oss båda. Sammantaget ger mätningarna en bra bild över luftföroreningssituationen i Göteborgsområdet.
Beräkningar
Att beräkna luftföroreningshalter är ett komplement till att mäta. Genom beräk-ningar kan luftkvaliteten visas för ett geografiskt större område. Beräkberäk-ningar kan även användas vid prognoser samt för att ta reda på vilka effekter olika åt-gärder har på luftkvaliteten. I princip krävs tre olika typer av indata för att kunna göra beräkningar, nämligen:
• emissionsbeskrivning,
• meteorologisk beskrivning och • spridningsmodell.
Av dessa tre komponenter är emissionsbeskrivningen den viktigaste för resulta-tet. I Luftvårdsprogrammets emissionsdatabas (EDB) för regionen lagras data om vilka utsläpp som förekommer till luften samt när och var utsläppen sker. EDB:n är i ett ständigt utvecklingsarbete och uppdateras i samarbete med kom-muner, länsstyrelsen, Vägverket och Miljöförvaltningen Göteborg. En väl un-derhållen EDB är nödvändig inför den fortsatta planerade luftövervakningen med tyngdpunkt på beräkningar.
Olika meteorologiska förhållanden avgör hur luftföroreningar sprids i luften. För spridningsberäkningar behövs information om väderparametrar som t.ex. vind,
temperatur och nederbörd. Dessa mäts vid ett antal meteorologiska mätstationer i regionen. Våra stationer finns i Åby, Tagene och Gårda.
För beräkningar behövs spridningsmodeller som beskriver hur föroreningarna sprids och blandas i luften. Luftvårdsprogrammet har genom samarbete med Miljöförvaltningen Göteborg tillgång till spridningsmodeller. Programsystemet som Miljöförvaltningen använder är EnviMan från Opsis AB. Systemet täcker Göteborgsregionen och innefattar såväl hanteringen av EDB:n som spridnings-modeller. Att beräkna kvävedioxid fungerar i dagsläget mycket bra. Ett utveck-lingsarbete pågår för att även kunna beräkna partiklar och bensen.
Mät- och beräkningsprojekt
I enlighet med vad som föreslås i ”Ren regionluft, mät- och beräkningsstrategi
för Göteborgsregionens luftvårdsprogram, 2009-13” planeras följande uppdrag
att genomföras 2009.
Indikativ mätning i Partille kommun
En indikativ mätning med mobil mätvagn sker i slutet av 2008 och avslutas i mitten av januari 2009 i centrala Partille. Kvävedioxid och partiklar mäts konti-nuerligt i fyra månader. Utifrån tidigare mätningar (från 2004) har det konstate-rats att Partille är den plats i regionen efter Göteborg och Mölndal som har de högsta kvävedioxidhalterna och där normen är svår att klara. En jämförelse med den senaste mätningen från 2004 kommer att utföras.
Beräkningar och utsläppsdata
Med start 2007 genomförs beräkningar av kvävedioxid för regionens större tätor-ter som ett åtätor-terkommande moment i luftövervakningen. Genom beräkningarna får kommunerna en aktuell lägesbeskrivning av luftsituationen och möjligheten att följa trender förbättras. I dagsläget har vi tillgång till bra beräkningsmodeller för kvävedioxid. Beräkningar av kvävedioxid planerar att göras vart tredje år. När be-räkningsmodeller är utvecklade även för partiklar och bensen planeras regel-bundna beräkningar göras även för dessa.
För att beräkningarna ska bli väl användbara för kommunerna ska dessa i möjli-gaste mån levereras i sådant format att de kan anpassas till kommunernas digitala kartmaterial. På så vis kan man t.ex. koppla samman luftföroreningar med befolk-ningsstatistik.
I anslutning till beräkningarna görs en sammanställning av den utsläppsdata som använts redovisat sektorsvis per kommun och ämne. För vägtrafik redovisas även trafikarbetet.
Beräkningar
Beräkningar av partiklar (PM10) i utvalda gaturum planeras för regionens större
väntan på en bra spridningsberäkningsmodell kommer eventuellt enklare metoder att användas.
Övriga projekt
Mindre partiklar (PM2,5)
Med anledning av vad EU:s kommande luftvårdsdirektiv med förslag till krav för övervakning av mindre partiklar, PM2,5 mäter sedan 2006 Vägverket och
Miljö-förvaltningen Göteborg PM2,5. Mätning sker vid Gårda och Femmanstationen
re-spektive Hagastationen, vilket ger ett bra underlag för Göteborg.
Översyn av den fasta mätverksamheten
2006 antog Naturvårdsverket nya föreskrifter om kontroll av miljökvalitets-normer för utomhusluft (NFS 2006:3). Expertgruppen har påbörjat en översyn av den fasta mätverksamheten. En inventering och dokumentering hur mätstationerna förhåller sig till föreskrifterna är utförd. Nästa steg i översynen blir att se över om verksamheten bör omprioriteras för att bättre motsvara kontrollkraven.
Det bör understrykas att Luftvårdsprogrammet inte har i uppdrag att ansvara för kommunernas kontroll av MKN. Dagens kontrollkrav för GR-kommunerna täcks dock till stor del genom programmets verksamhet.
Den fasta mätverksamheten liksom övrig mät- och beräkningsverksamhet bör op-timeras ur ett regionalt perspektiv. Luftövervakningen ska ge underlag för bedöm-ning av miljö- och hälsoeffekter, för samhällsplanering samt för kommunernas bedömning av vilka kontrollkrav av luftkvaliteten som ställs på varje kommun samt företagens behov av övervakning. Vid placering av mätutrustning bör hänsyn även tas till framtida samhällsstruktur med omläggningar av transportsystemet. Information
Luftvårdsprogrammet ska fortlöpande informera sina medlemmar och andra aktörer som påverkar luftkvaliteten samt att med information försöka påverka olika aktörer i positiv riktning. Luftvårdsprogrammet ska bli bättre på att koppla egna mätningar/beräkningar till information. I samband med att en mät- eller beräkningsinsats görs i en kommun bör Luftvårdsprogrammet i samverkan med kommunen m.fl. peka på problem och möjligheter för att förbättra luftsituatio-nen. Information om regionens luftövervakning sprids genom nedanstående aktiviteter.
Luftvårdsprogrammets webbplats
Luftvårdsprogrammets webbplats (www2.gr.to/luftvardsprogrammet) upp-dateras löpande under 2009. Webbplatsen är medlemmarnas huvudsakliga in-formationskanal. Kanalen fyller en viktig funktion i att underlätta för kommu-nerna i deras informationsskyldighet till allmänheten om den aktuella luftför-oreningssituationen. Resultat som publiceras av Luftvårdsprogrammet läggs ut på nätet när de blir offentliga.
Möjligheter att förnya webbplatsen kommer att studeras och eventuellt även genomföras under året.
Luftvårdsprogrammets Luftvårdsdag
Luftvårdsprogrammets Luftvårdsdag 2009 kommer att hållas under andra halvåret.
Månadsrapporter
Framtagande av månadsrapporter i samarbete med Miljöförvaltningen Göteborg ska fortsätta.
Det ligger i luften
Luftvårdsprogrammets informationsblad ”Det ligger i luften” beräknas ut-komma med två nummer under 2009. Bladet sprids i digitalt via e-post och Luftvårdsprogrammets hemsida.
Pollenrapportering
Luftvårdsprogrammet kommer, liksom tidigare år, att bidra till pollen-rapporteringen i regionen. Information om pollenrapporterna finns på webb-platsen Luftnet (http://www3.goteborg.se/luftnet/) samt via telefonsvararen Herr Luft (031-368 3888) från april tom september.
Medlemsbesök
Vid förfrågan från medlemmar och andra intressenter ställer Luftvårds-programmet gärna upp och informerar om Luftvårds-programmets verksamhet.
Värvning av nya medlemmar
Luftvårdsprogrammet ska ständigt vara angeläget om att värva nya medlemmar. Övrigt
Aktuellt om åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna (MKN)
Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10) är införd och ska vara uppfylld senast år
2005. Länsstyrelsen fastställde våren 2006 ett åtgärdsprogram för partiklar i Göteborg. Luftvårdsprogrammet fortsätter under 2009 medverka i arbetsgruppen för MKN, vilken samordnas av länsstyrelsen.
Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid (NO2) är införd och ska vara uppfylld
se-nast år 2006. Regeringen fastställde i december 2004 delar av föreslaget åtgärdsprogram för att klara MKN för NO2 i Göteborgsregionen och uppdrog
samtidigt åt länsstyrelsen att ta fram kompletterande åtgärder, vilket fastställdes våren 2006. Luftvårdsprogrammet fortsätter under 2009 medverka i arbetsgrup-pen för MKN, vilken samordnas av länsstyrelsen.
Länsstyrelsen har under 2008 gjort en uppföljning av åtgärdsprogrammen. Där konstateras att normen för kvävedioxid överskrids, trots att alla åtgärder är på-började eller helt genomförda. Enligt Länsstyrelsens bedömning krävs relativt ingripande åtgärder mot biltrafiken för att klara miljökvalitetsnormerna. På kort sikt lyfter Länsstyrelsen fram att trafikavgifter och parkeringsåtgärder sannolikt är de mest effektiva åtgärderna för att på minska trafiken.
Aktuellt om reviderade lagkrav för luftövervakning
Under 2004 hade Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett för-slag till hur kontrollen av miljökvalitetsnormerna kan underlättas för kommu-nerna och därmed bli mer kostnadseffektiv. Enligt MIKSA-förslaget ska kon-trollen regleras av ett regionalt luftövervakningsprogram, vilket sammantaget innebär minskade mätkrav för kommunerna på grund av samordningsvinster. Luftvårdsprogrammets verksamhet bygger redan på principen om samordning och utnyttjar redan till stor del de samordningsvinster som är möjliga att göra. Naturvårdsverket har sedan fått i uppgift av regeringen att föreslå hur verkets ut-redning (MIKSA) ska genomföras. Naturvårdsverkets förslag till ny förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft innebär att länsstyrelserna ska sam-ordna kommunernas kontroll av luftkvalitet. I förslaget föreslås detta ske genom regionala program som tas fram efter samråd med kommunerna.
I slutet av 2007 infördes EU:s fjärde dotterdirektiv (dir 04/107/EG) i svensk lag-stiftning. Detta innebär att förordningen nu utökats med miljökvalitetsnormer "som ska eftersträvas", för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Ytterligare ett direktiv (2008/50/EG) om luftkvalitet och renare luft i Europa trädde i kraft den 11 juni 2008, men är ännu inte infört i svensk lagstiftning. Direktivet innebär en sammanslagning av det tidigare ramdirektivet och de tre första dotterdirektiven, och innehåller bland annat bestämmelser för fina par-tiklar (PM2,5).
Oförutsett
Under 2009 har ett mindre belopp reserverats under oförutsett om det skulle dyka upp något som Luftvårdsprogrammet bör prioritera under pågående verk-samhetsår.
