Verksamhetsplan 2012
Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen
BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING
I luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst och företag, för att gemensamt kartlägga luftmiljön och verka för en förbättrad luftkvalitet.Programmet startades 1980 på initiativ av länsstyrelsen i dåvarande Göte-borgs och Bohuslän som obligatorisk omgivningskontroll för ett antal företag med bety-dande utsläpp till luften.
Luftvårdsprogrammet finansieras av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och verksamhetsutövare i regionen. Kommunerna bidrar genom GR till finansieringen av verksamheten. En särskild verksamhetsplan och budget upprättas årligen.
Verksamheten leds av GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad med representan-ter för näringslivet och Länsstyrelsen i Västra Götaland och Trafikverket Region Väst.
Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen har som syfte att:
• kartlägga luftmiljön i regionen • informera om luftmiljön i regionen
• ta fram underlag för bedömning av miljö- och hälsoeffekter • ta fram underlag för samhällsplaneringen
VERKSAMHETEN 2012
Sammanfattning
Mätningar vid de fasta mätstationerna vid Gårda, Järntorget och Mölndals bro fortsätter som tidigare. Under året ska en indikativ mätning av kvävedioxid och partiklar med mobil mätvagn ske i Kungsbacka kommun. Beräkningar av partiklar (PM10) i utvalda gaturum för regionens större tätorter kommer att utföras enligt
treårsintervallet för dessa beräkningar. För att uppnå en förbättrad luftkvalitet i regionen ska information och kunskap om luftföroreningssituationen spridas.
Organisation
Styrgrupp för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen
Styrgruppen består av GR:s politiska styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad, repre-sentanter från näringslivet, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Trafikverket. Styrgrup-pens uppgift är att styra programmets verksamhet. Styrgruppen förväntas sammanträda två gånger under 2012. Mötestillfällena har utvecklats till aktiva sammanträden där styr-gruppen dels fattar beslut men även ges möjlighet att få ny kunskap, skapa dialog och initiera frågeställningar som i sin tur kan resultera i olika handlingar och åtgärder.
Referens- och expertgrupp
Referensgruppen består av representanter (tjänstemän) från kommun- respektive före-tagsmedlemmarna. Gruppens uppgift är att vara rådgivande i framförallt strategiska frå-gor rörande verksamheten. Referensgruppen sammanträder ca tre gånger under 2012. Expertgruppen består av specialister i mät- och beräkningsteknik inom luftvårdsområdet i regionen och har en stödjande funktion. Gruppen uppskattas sammanträda fyra gånger under 2012.
Luftgrupp
Två möten med Luftgruppen är planerade under 2012. Gruppen är ett nätverk för yrkes- och forskningsverksamma inom luftvårdsområdet i regionen. Nätverket består idag av representanter från Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, GR, Trafikver-ket, IVL, Luft i Väst, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs stad. Syftet med träffarna är utbyte av information om pågående och planerade luftvårdsprojekt inom deltagande organisationer.
Miljöförvaltningen Göteborg
Miljöförvaltningen Göteborg sköter Luftvårdsprogrammet på uppdrag av GR, vilket innebär att administrera och genomföra den verksamhet som styrgruppen beslutar om i den årligen antagna verksamhetsplanen.
Basverksamhet
Kontinuerliga mätningar
De kontinuerliga mätningarna med s.k. DOAS-teknik, där mätningar av luftföroreningar sker längs en eller flera sträckor, fortsätter vid mätstationerna Järntorget och Mölndals Bro. Här mäts luftföroreningarna i takhöjd, vilket ger en allmän bild om luftkvaliteten. Vid Mölndals Bro finns sedan halvårsskiftet 2009 en ny mätsträcka för att mäta luftför-oreningar i gatunivå. Sträckan visar föroreningsbilden i marknivå där människor vistas. De kontinuerliga mätningarna i Gårda ska fortsätta. Vid Gårda mäts luftföroreningarna i gatunivå, vilket syftar till att visa hur föroreningsbilden ser ut på en särskilt utsatt plats ur utsläppssynpunkt (i detta fall trafikens utsläpp). På Gårdastationen mäts även partik-lar, (PM10).
Det nära samarbetet med Miljöförvaltningen Göteborg fortsätter. Även de har en om-fattande luftövervakning i Göteborg med fasta mätstationer på Femmanhusets tak i cen-trala staden och i gatunivå i Haga samt flyttbara mätstationer. Ett ömsesidigt nyttjande av varandras verksamheter sker, vilket gynnar båda parter. Sammantaget ger mätning-arna en bra bild över luftföroreningssituationen i Göteborgsområdet.
Beräkningar
Att beräkna luftföroreningshalter är ett komplement till att mäta. Genom beräkningar kan luftkvaliteten visas för ett geografiskt större område. Beräkningar kan även använ-das vid prognoser samt för att ta reda på vilka effekter olika åtgärder har på luftkvalite-ten. I princip krävs tre olika typer av indata för att kunna göra beräkningar, nämligen:
• emissionsbeskrivning,
• meteorologisk beskrivning och • spridningsmodell.
Av dessa tre komponenter är emissionsbeskrivningen den viktigaste för resultatet. I Luftvårdsprogrammets emissionsdatabas (EDB) för regionen lagras data om vilka ut-släpp som förekommer till luften samt när och var utut-släppen sker. EDB:n är i ett stän-digt utvecklingsarbete och uppdateras i samarbete med kommuner, länsstyrelsen, Tra-fikverket och Miljöförvaltningen Göteborg. En väl underhållen EDB är nödvändig inför den fortsatta planerade luftövervakningen med tyngdpunkt på beräkningar.
Olika meteorologiska förhållanden avgör hur luftföroreningar sprids i luften. För sprid-ningsberäkningar behövs information om väderparametrar som t.ex. vind, temperatur och nederbörd. Miljöförvaltningen i Göteborg har två väderstationer placerade vid Skansen Lejonet och i Järnbrott. Vid Luftvårdsprogrammets station i Gårda mäts vind och temperatur.
För beräkningar behövs spridningsmodeller som beskriver hur föroreningarna sprids och blandas i luften. Luftvårdsprogrammet har genom samarbete med Miljöförvaltningen Göteborg tillgång till spridningsmodeller. Programsystemet som Miljöförvaltningen
an-vänder är EnviMan från Opsis AB. Systemet täcker Göteborgsregionen och innefattar såväl hanteringen av EDB:n som spridningsmodeller. Att beräkna kvävedioxid fungerar i dagsläget mycket bra. Ett utvecklingsarbete pågår för att även kunna beräkna partiklar och bensen.
Mät- och beräkningsprojekt
I enlighet med vad som föreslås i ”Ren regionluft, mät- och beräkningsstrategi för
Luft-vårdsprogrammet i Göteborgsregionen, 2012-16” planeras följande uppdrag att
genom-föras 2012.
Indikativ mätning i Kungsbacka kommun
En indikativ mätning med mobil mätvagn sker i början av 2012. Kvävedioxid och par-tiklar (PM10) mäts kontinuerligt under tre månader i perioden januari till april 2012.
Under 2005 genomfördes en mätning på Vallgatan i centrala Kungsbacka. För att få jämförbara resultat rekommenderas att mätningen under 2012 genomförs på samma plats.
Beräkning av partiklar (PM10) i utvalda gaturum i regionens större tätorter.
Beräkningar av partiklar (PM10) i utvalda gaturum planeras för regionens större
tätorter enligt ett treårsintervall. Beräkningarna kommer att baseras på den utredning som genomfördes 2009 och rapporterades 2010. Utredningen planeras omfatta ett 40-tal gaturum och vägavsnitt i Göteborgsregionens kommuner.
Beräkningar och utsläppsdata:
Med start 2007 genomförs beräkningar av kvävedioxid för regionens större tätorter som ett återkommande moment i luftövervakningen. Genom beräkningarna får kommunerna en aktuell lägesbeskrivning av luftsituationen och möjligheten att följa om trender förbättras. I dagsläget har vi tillgång till bra beräkningsmodeller för kvävedioxid. Intentionen är att beräkningar av kvävedioxid ska utföras vart tredje år. När
beräkningsmodeller är utvecklade även för partiklar och bensen planeras regelbundna beräkningar göras även för dessa.
För att beräkningarna ska bli väl användbara för kommunerna ska dessa i möjligaste mån levereras i sådant format att de kan anpassas till kommunernas digitala kartmate-rial. På så vis kan man t.ex. koppla samman luftföroreningar med befolkningsstatistik.
I anslutning till beräkningarna görs en sammanställning av de utsläppsdata som använts redovisat sektorsvis per kommun och ämne. För vägtrafik redovisas även trafikarbetet.
Övriga projekt
Luftvårdsprogrammet är restriktivt med övriga projekt i år eftersom situationen är oklar avseende om det under 2013 kan krävas investering i mätinstrument, se rubrik Aktuellt krav enligt lagstiftningen.
Luftvårdsprogrammet kommer under året att se över behovet av höjda medlemsavgifter.
Översyn av den fasta mätverksamheten
Det pågår en ständig granskning av luftvårdsprogrammets mätverksamhet i syfte att optimera verksamheten, dels att motsvara kontrollkraven enligt mätföreskrifterna och dels att ge medlemmarna en kvalitativ övervakning. Till exempel att ge underlag för bedömning av miljö- och hälsoeffekter, för samhällsplanering och för kommunernas bedömning av vilka kontrollkrav av luftkvaliteten som ställs samt företagens behov av övervakning. Den fasta mätverksamheten liksom övrig mät- och beräkningsverksam-het bör optimeras ur ett regionalt perspektiv. Detta innebär att befintliga resurser ska användas på ett effektivt sätt för att få en så heltäckande regional luftövervakning som möjligt. Det bör understrykas att luftvårdsprogrammet inte har i uppdrag att ansvara för kommunernas kontroll av MKN. Dagens kontrollkrav för GR-kommunerna täcks dock till stor del av programmets verksamhet.
Aktuellt krav enligt lagstiftningen
Luftvårdsprogrammet kommer under året att följa och undersöka situationen vad gäller krav på mätning enligt referensmetoderna. Enligt naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) ska referensmetoder användas vid kontinuerliga mätningar av luftföroreningar. Referensmetoderna finns definierade i bilaga till föreskrifterna. Annan metod än referensmetoden får användas om metoden ger
likvärdigt resultat som referensmetoden. Enligt de nya föreskrifterna gäller dock att all utrustning som används för kontinuerliga mätningar måste överensstämma med referensmetoden eller likvärdig metod senast 11 juni 2013. Den metod/instrument som miljöförvaltningen använder för mätning av PM10 (partiklar) är inte godkänd enligt
referensmetoden. Stockholm och Malmö m.fl. städer står inför samma problematik. Det är inte troligt att tillverkaren kommer att ansöka om godkännande för sitt äldre
instrument samtidigt som det skulle innebära stora kostnader för kommuner att köpa nya instrument som formellt uppfyller kravet. Stockholm, Malmö och Göteborgs
miljöförvaltningar kommer under 2012 genomföra ett gemensamt projekt med syftet att pröva om våra äldre instrument/mätmetod kan bli godkända enligt referensmetoden.
Luftvårdsprogrammet kommer att följa detta projekt under året eftersom det har intresse för programmets investering i mätutrustning.
Avseende mätning av NO2 kommer status för analysatorer vid DOAS-mätningar och
överensstämmelse med referensmetoden att undersökas under året.
Det pågår även en diskussion om placering av mätutrustning för mätning av urban bakgrund utifrån kraven i lagstiftningen. Även här står Stockholm och Malmö inför samma frågeställning och miljöförvaltningarna samarbetar för att få fram ett underlag.
Information
Luftvårdsprogrammet ska fortlöpande informera sina medlemmar och andra aktörer som påverkar luftkvaliteten samt att med information försöka påverka olika aktörer i positiv riktning. Luftvårdsprogrammet ska bli bättre på att koppla egna mätningar/beräkningar till information. I samband med att en mät- eller beräkningsinsats görs i en kommun bör Luftvårdsprogrammet i samverkan med kommunen m.fl. peka på problem och möjlig-heter för att förbättra luftsituationen. Information om regionens luftövervakning sprids genom nedanstående aktiviteter.
Luftvårdsprogrammets webbplats
Luftvårdsprogrammets webbplats (www.grkom.se/luft) uppdateras löpande under 2012. Webbplatsen är medlemmarnas huvudsakliga informationskanal. Kanalen fyller en viktig funktion i att underlätta för kommunerna i deras informationsskyldighet till allmänheten om den aktuella luftföroreningssituationen. Resultat som publiceras av Luftvårdsprogrammet läggs ut på nätet när de blir offentliga.
Luftvårdsprogrammets Luftvårdsdag
Luftvårdsprogrammets Luftvårdsdag 2012 kommer att hållas under andra halvåret.
Månadsrapporter
Framtagande av månadsrapporter i samarbete med Miljöförvaltningen Göteborg ska fortsätta.
Det ligger i luften
Luftvårdsprogrammets informationsblad ”Det ligger i luften” beräknas utkomma med minst två nummer under 2012. Bladet sprids i digitalt via e-post och Luftvårdspro-grammets hemsida.
Pollenrapportering
Luftvårdsprogrammet kommer, liksom tidigare år, att bidra till pollenrapporteringen i regionen. En hänvisning till information om pollenrapporterna kommer att finnas på programmets hemsida.
Medlemsbesök
Vid förfrågan från medlemmar och andra intressenter ställer Luftvårdsprogrammet gärna upp och informerar om programmets verksamhet.
Värvning av nya medlemmar
Luftvårdsprogrammet ska ständigt vara angeläget om att värva nya medlemmar.
Övrigt
Lagkrav för luftövervakning
En ny förordning (2010:477) och nya föreskrifter (2010:8) infördes under sommaren 2010 i svensk lagstiftning som följd av att direktiv (2008/50/EG) om luftkvalitet och
renare luft i Europa trädde i kraft den 11 juni 2008. Dessa ersätter de föreskrifter som Naturvårdsverket antog 2006 om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477) har kommunerna och Naturvårdsverket i uppgift att kontrollera luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormerna som finns definierade i samma förordning. I förordningen regleras även att kontrollen av
luftkvaliteten kan ske genom samverkan mellan flera kommuner. Samverkan mellan kommuner ska bedrivas i enlighet med ett program för samordnad kontroll. Kommuner som samverkar får fördelar i form av färre antal provtagningsplatser.
Luftvårdsprogrammets verksamhet bygger redan på principen om samordning och ut-nyttjar redan till stor del de samordningsvinster som är möjliga att göra.
Historik om åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna (MKN)
Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10) är införd och ska vara uppfylld senast år 2005.
Länsstyrelsen fastställde våren 2006 ett åtgärdsprogram för partiklar i Göteborg. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid (NO2) är införd och ska vara uppfylld senast år
2006. Regeringen fastställde i december 2004 delar av föreslaget åtgärdsprogram för att klara MKN för NO2 i Göteborgsregionen och uppdrog samtidigt åt länsstyrelsen att ta
fram kompletterande åtgärder, vilket fastställdes våren 2006. Luftvårdsprogrammet medverkade i arbetsgrupperna för MKN som samordnades av länsstyrelsen.
Länsstyrelsen gjorde 2008 en uppföljning av åtgärdsprogrammen. Där konstateras att normen för kvävedioxid överskrids, trots att alla åtgärder är påbörjade eller helt genomförda. Enligt Länsstyrelsens bedömning krävs relativt ingripande åtgärder mot biltrafiken för att klara miljökvalitetsnormerna. På kort sikt lyfte Länsstyrelsen fram att trängselskatt och parkeringsåtgärder sannolikt är de mest effektiva åtgärderna för att minska utsläppen från trafiken. Beslut om trängselskatter är fattat och kommer att gälla från 2013.
Överskridande av EU-norm i Göteborg
Under våren 2011 fälldes Sverige för att under perioden 2005-2007 överskridit EU-direktivet för partiklar. Göteborg finns med på listan över utpekade städer. Från Naturvårdsverkets och regeringskansliet har man aviserat att det är sannolikt att en motsvarande process kring kvävedioxid blir aktuell. Förutom verksamheter i staden så påverkar inpendlingen till Göteborg luftkvaliteten.
Oförutsett
Under 2012 har ett mindre belopp reserverats under oförutsett om det skulle dyka upp något som Luftvårdsprogrammet bör prioritera under pågående verksamhetsår.
