Arbetaren 3/2009 Intro 3
MITT ÄLDSTA BARN går i ettan. Härom året skulle jag och hans andra två
föräldrar välja skola åt honom.
I förorten där vi bor finns det
”Ur och Skur-skola”, en skola som arbetar i och med natu- ren, en ”Fri skola” som job- bar med giraff-språket för att lära konflikthantering, en engelsk skola where they speak english, och ytterligare några privatskolor. Det dessa skolor har gemensamt är oftast motiverade elever, engagerade lärare och föräldrar som bryr sig. Genustänk, medinflytande och demokrati.
Och nästan alla är goda medelklassvennar.
VI HAR OCKSÅen kommunal skola. Med fler elever än de privata har tillsammans.
Med stök, slagsmål och jobbiga ungar. Få engagerade föräldrar och trötta lärare. Där går knegarungarna från hela världen. Socialgrupp tre.
Skolan skulle kunna vara en mötesplats där barn som
faktiskt bor grannar lärde känna varandra. Lärde av och med varandra. Byggde broar, alla lika alla olika liksom. I stället delas de upp och isär – de med bra resurser får mer medan de redan utsatta inte får vad de skulle behöva.
Jag tycker att alla barn ska ha rätt till en skola med samma genustänk, medinflytande och demokrati som pri- vatskolorna. Och är inte eleverna och föräldrarna motive- rade så ska i alla fall lärarna vara det. Men då krävs det naturligtvis, som alltid mer, resurser. Har ni hört det förr?
Eller ännu hellre: Slopa privatskolan och ge alla resurser till alla. Allt åt alla, skulle man kunna säga.
Nu har vi valfrihet, och för mig var det lätt att välja. Vi valde den kommunala skolan, han fick stryk redan efter två veckor. Också det en lära för livet.
OM EN ANNAN DELav skolan kan ni läsa i reportaget på sidorna 8–11. Där visar Evelina Fredriksson att regeringen och Jan Björklund har fel i dess påståenden om en anti- pluggkultur bland killar. Antipluggkulturen är inte mer utbredd bland killarna än tjejerna, däremot finns den mer bland arbetarklassens barn än medelklassens.
JAN-ÅKE ERIKSSON fotograf
Hur blir skolan jämställd?
Viktoria Lunell-Salmson, 17 år, gymnasiestuderande, Stockholm.
– Jag tror att man både som lärare och elev måste komma in i skolan med en så öppen blick som möjligt.
Man måste se folk som individer, i stället för att
dela upp i tjejer och killar. Lärarna har ansvar att vägleda eleverna redan från början. När jag gick i ettan hade vi bara en kille i klassen och då sågs han hela tiden som en som skulle stå för det manliga i stället för att ses som en av alla i klassen.
Regeringen avsatte förra året 110 miljoner för att främ- ja jämställdhet i skolan. Ett av målen är att motverka ”anti- pluggkulturen” bland pojkar.
Forskare på området ifrågasät- ter nu existensen av en sådan.
AV BJÖRN SCHAGERSTRÖM
Jonathan Vogler, 18 år, gymnasiestuderande, Uddevalla.
– Man kan intervjua tjejer och killar om hur de har det i skolan och jämföra skillnader och sedan jobba utifrån det. Jag tror inte att det finns någon särskild
skillnad mellan tjejer och killar när det gäller hur mycket man pluggar. Det är olika för varje person.
Johanna Malm, 18 år, gymnasiestuderande, Göteborg.
– Jag tror det behöver komma uppifrån – att det finns en genomarbetad jämställdhetsplan i skolans värdegrund som man sedan praktiserar genom att
lärarna får gå på workshops, föreläsningar och ha diskussioner. Detta ska de kunna applicera på sin undervisning. Det är viktigt att man har en pågående dialog, om någon behandlas dis- kriminerande så tar man upp det för att vänja sig vid att uppmärksamma och ta itu med sådana saker direkt. Vi behöver bra pedagoger som är engagerade för att eleverna ska kunna bli det.
I I I
En lära för livet?
INLEDNING
WEBBFRÅGAN Bör Sverige avbryta militär- samarbetet med Israel?
Ja, bojkotta Israel helt
Ja, men övrig handel är bra
Nej 10%
Röster: 263 8%
83%
.se
Rösta! Kommentera! Debattera!
Arbetaren utges av SAC Syndikalisterna sedan 1922. Årgång 87.
Postadress: Box 6507, 113 83 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 98, 4 tr, Sthlm Telefon: 08-16 08 90
Hemsida: www.arbetaren.se E-post: redaktionen@arbetaren.se
PRENUMERATION
Jonas Engström (vik) Klara Emmerfors (tjl), prenumeration@arbetaren.se, 08-16 08 93.
Telefontider: mån–tis 10–13.
Priser 2009: Arbetaren+Arbetaren Zenit:
Autogiro 44 kr/mån. Helår 528 kr. Endast Arbetaren: Helår 352 kr (samma pris som taltidning). Stödpren 1 000 kr.
Postgiro: 1410–0. TS-kontrollerad.
CHEFREDAKTÖRER Rebecka Bohlin, XX-redaktör Rikard Warlenius, ansvarig utgivare
REDAKTION
Shora Esmailian, redaktionssekr (vik) Josephine Askegård, kulturredaktör Bella Frank, utrikesredaktör Daniel Andréasson, layout Sara Jeswani, layout och reporter Jan-Åke Eriksson, fotograf/bildredaktör Kristina Lindquist, reporter (vik) David Jonstad, reporter Magnus Säll, taltidning Andreas Malm, tjl Praktikanter: Hans Falk och Björn Schagerström
MARKNADSFÖRING
Björn Pettersson, Camilla Safrankova Annonser: annons@arbetaren.se
Alla medarbetare (ej praktikanter) nås via förnamn.efternamn@arbetaren.se
Omslagsbild: Demonstration för Gaza i Stockholm. Foto: Jan-Åke Eriksson.
Tryck: STC, Vällingby.
Miljöcertifierad enligt ISO 9002,14001 och AFS 1996:6.
Insänt icke beställt material returneras endast om frankerat svarskuvert bifogas.
Har du
mardrömmar om klimat-
hotet?
Det har vi med.
Läs Arbetarens klimatblogg!
arbetaren.se/klimatblogg
Annonsera i Arbetaren
I papperstidningen, på hemsidan eller både och. Kontakta oss på 08-16 08 90 eller annons@arbetaren.se
ANNONS:
