Visualisering av personlig data med hjälp av en tidslinje: En pilotstudie av användning på datorskärm

Andreas Hammarsten

Visualisering av personlig data med hjälp av en tidslinje

En pilotstudie av användning på datorskärm

Visualizing personal data with the help of a timeline

A pilot study of usage on computer screens

Informatik C-uppsats

Termin: VT-15

Handledare: John Sören Petterson

Abstract

Syftet med denna uppsats var att ta reda på om ett tidslinjegränssnitt är ett lämpligt sätt att visualisera personlig data på för vidare utveckling inom projektet A4Cloud. Uppsatsens målgrupp är huvudsakligen medlemmar i A4Cloud men är även intressant för personer med intresse för personlig data eller tidslinjegränssnitt.

För att uppnå detta syfte skapades en prototyp över detta användargränssnitt med begränsad funktionalitet för att utföra tester på, för denna studie testades användargränssnittet på datorskärmar. Användningstester med observation gjordes på prototypen med åtta testpersoner för att få fram information om hur användare uppfattade prototypen.

Enligt resultaten kan tidslinjekonceptet bli väldigt omtyckt och enkelt att använda. Det finns definitivt skäl till vidareutveckling av detta koncept. Även vissa brister i konceptet och prototypen hittades. Flera designval behöver tänkas om och det kan även vara av värde att jämföra tidslinjen med andra visualiseringsgränssnitt.

Nyckelord: A4Cloud, personlig data, användarbarhet, användningstest, prototyp, visualisering, tidslinje.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Problembakgrund ... 3

1.2 Syfte ... 4

1.3 Avgränsningar ... 4

1.4 Målgrupp ... 4

2 Litteraturgenomgång ... 5

2.1 A4cloud-rapporter ... 5

2.2 Att genomföra tester ... 8

2.3 Hantering av personlig data på internet ... 9

3 Metod ... 11

3.1 Övergripande ansats: användningstester ... 11

3.2 Datainsamling... 11

3.2.1 Etiska överväganden ... 12

3.3 Användningstest ... 12

3.3.1 Testplan ... 13

3.3.2 Målgrupp för användartester ... 13

3.3.3 Pilottest ... 13

3.3.4 Medgivandeintyg och Bakgrundsenkäter ... 14

3.3.5 Ikontest ... 14

3.3.6 Observation ... 14

3.3.7 Intervju och eftertest-frågor ... 15

4 Konstruktion av prototyp ... 16

4.1 Visualiseringskoncept ... 16

4.2 Tidiga visioner... 16

4.2.1 Wireframes ... 16

4.2.2 Mockups ... 17

4.3 Träffar med projekthandledare och övriga deltagare i projektet ... 17

4.4 Utvecklingsspråk och miljö ... 17

4.5 Arbetsproccess ... 19

4.5.1 Begränsningar/problem ... 20

4.6 Slutresultat av prototyp ... 20

5 Resultat från användningstest och eftertestfrågor ... 23

6 Analys och Slutsats ... 26

6.1 Upplever användaren att tidslinjen är ett fungerande och passande sätt att visualisera utlämningar av personlig data? ... 26

6.2 Vad är bra och vad är dåligt med att använda sig av ett tidslinjegränssnitt för att presentera utlämningar av personlig data för användare? ... 26

6.3 Vilka designval som har applicerats på tidslinjegränssnittet behöver modifieras eller göras om helt? ... 26

6.4. Upplever användaren att ikonerna som representerar personlig data hjälper till med presentationen av personlig data på tidslinjen? ... 27

7 Rekommendationer för vidareutveckling ... 28

Referenser ... 29

Bilagor... 31

1 Inledning

1.1 Problembakgrund

Många internet-användare inser inte hur mycket information som faktiskt delas med företag när de använder olika molntjänster och mobiltelefoner. Många företag samlar på sig

information om specifika användare för att kunna anpassa sina tjänster och annonser för att bättre passa personer som använder sig utav deras tjänster. Mycket information sparas med användarnas vetskap men det finns även info som många inte tänker på att dessa företag kan spara om dem; till exempel platsinformation med hjälp av GPS i mobiler. Som Julio Angulo (2012, 2015) skriver så börjar folk lämna ut mer och mer data med all ny teknik och nya e- tjänster som kommer ut, han menar också att det blir svårt för användare att förstå alla integritetspolicys som de godkänner. Därför kan det behövas verktyg för att hålla kolla på all information som man delar med sig av till företag.

När företag sparar information om användare så måste de följa personuppgiftslagen(PuL) och deras riktlinjer för att hantera personlig data. Alla användare har enligt PuL rätt till att be om all information som ett företag har om den specifika personen. Datainspektionen skriver om detta på deras hemsida: ”För att du ska kunna ta reda på om personuppgifter som rör dig behandlas har du enligt personuppgiftslagen rätt att ansöka om ett registerutdrag hos den personuppgiftsansvarige.” (Datainspektionen 2015).

Cloud Accountability Project(A4Cloud) är ett pågående EU-finnansierat projekt som har som mål att få företag att ta mer ansvar när det gäller personlig data som samlas upp i

sammanhang med molntjänster (Pearson et al. 2012). Detta ska åstadkommas genom en webbsida som ger användare möjligheten att se all information som de har delat med sig utav till olika företag. Webbsidan kommer innehålla flera olika sätt att visualisera informationen för att användare lättare ska kunna förstå vilken information de har skickat till specifika företag. Informationen kommer visualiseras med hjälp utav ikoner som representerar data;

Tex en ikon för kreditkort om användaren har köpt något från ett företag och de sparade info om köpet. Problemen som uppstår när en sådan tjänst ska utvecklas är att den ska vara

åtkomlig för alla som har tillgång till internet. Detta innebär att gränssnittet som ska upprättas måste vara passande för en väldigt bred målgrupp. Det är viktigt att det blir lätt att förstå för alla som besöker webbsidan hur man går till väga för att få reda på det man vill. Eftersom idén är att samla all data som finns sparad om en viss person på ett och samma ställe är även kraven på säkerhet väldigt stora och skapar ett nytt problem som behöver lösas.

Delen av projektet som denna studie behandlar är skapandet av en prototyp för ett alternativt sätt att visa alla ”avslöjanden” av information i kronologisk ordning med hjälp utav en tidslinje. Detta innefattar skapandet av en så kallad ”Hi-fi prototyp”, samt tester utav denna prototyp. Denna tidslinje-vy behandlar information som har skickats till företag genom så kallade ”disclosures”(avslöjanden). Det innebär att en punkt på tidslinjen representerar en tidspunkt då användaren skickade iväg information till ett specifikt företag. Denna punkt kan innehålla flera attribut, tex. om en användare registrerar sig för en e-tjänst och skriver in sina uppgifter som kan innefatta namn, efternamn, address osv så kommer detta visas som en punkt i tidslinjen. Attributen ska visualiseras med hjälp utav ikoner, under projektets gång så har undersökningar gjort och det har beslutats att ikoner är ett enkelt sätt att visa information för användare. Undersökningen som pekar på att ikoner ska användas och flera

4 undersökningar som har gjorts inom projektet går att läsa om på projeketets hemsida

(A4Cloud 2015).

1.2 Syfte

Syftet med detta projekt är att konstruera en prototyp för ett tidslinjegränssnitt och att utföra tester och analyser på denna för att få fram information som kan anses vara viktig för fortsättningen av projektet A4Cloud.

För att få fram viktig kunskap inom detta område så har dessa undersökningsfrågor tagits fram och denna uppsats har som mål att ta fram tillräckligt med information för att svara på dessa:

U1. Upplever användaren att tidslinjen är ett fungerande och passande sätt att visualisera utlämningar av personlig data?

U2. Vad är bra och vad är dåligt med att använda sig av ett tidslinjegränssnitt för att presentera utlämningar av personlig data för användare?

U3. Vilka designval som har applicerats på tidslinjegränssnittet behöver modifieras eller göras om helt?

U4. Upplever användaren att ikonerna som representerar personlig data hjälper till med presentationen av personlig data på tidslinjen?

1.3 Avgränsningar

Detta projektet utfördes i sammarbete med en annan student från Karlstad Universitet, därför delades studierna upp vilket ledde till att mer kunskap togs fram. Prototypen som utvecklades skulle vara anpassad till både mobila enheter (responsiv design) och stationära datorer (med större bildskärmar och högre upplösning), därför var det passande att dela upp testerna i dessa två kategorier. Denna uppsats fokuserar på data som tagits fram genom test på stationära datorer.

Utvecklandet skedde med Lindegren (2015) som i sin kandidatuppsats skriver om en

annorlunda utvärdering av prototypen men även har diskuterat kring en del saker som inte tas upp i denna uppsats.

1.4 Målgrupp

Eftersom studien utfördes i samband med projektet A4Cloud så är denna uppsats främst för deltagare inom projektet, för att validera att tidslinjen är ett passande verktyg för att

visualisera den personliga datan som ska visas upp samt för att projektet ska kunna fortsätta utvecklas i rätt riktining.

Det finns dock skäl för personer utanför projektet att läsa denna om de är intresserade av eller ska utveckla ett liknande användargränssnitt. Även personer intresserade av hur personlig data hanteras av e-tjänster kan finna värde i att läsa denna uppsats.

5

2 Litteraturgenomgång

I detta kapitel kommer jag att presentera den litteratur som har varit viktigast för denna studie. Det som listas här är alltså det som har använts flitigt under projektets gång och som har varit till stor hjälp för att gå vidare inom vissa delar av studien. Relevant litteratur inför denna studie har huvudsakligen sökts upp med hjälp utav databaser genom Karlstads

bibliotek och Google Scholar. Målet under sökningarna var att hitta relevant information om personlig data, integritetspolicys, projektet A4Cloud samt förundersökningar som skedde inför projektet. Projekthandledaren Julio Angulo var även till stor hjälp genom att föreslå relevanta artiklar och peka mig i rätt riktning.

2.1 A4cloud-rapporter

A4Cloud pågick sedan innan denna studie startades, därför var det viktigt att läsa tidigare dokument som upprättats under projektets gång för att få en förståelse över vad projektet handlade om samt en tidig bild på hur tidslinjen skulle se ut.

Deliverables. (A4Cloud 2015). Denna sida innehåller flera olika dokument skrivna av

deltagare i projektet. I General HCI principles and guidelines (Angulo et al. 2013) presenteras tidigare iterationer av användargränssnitts-förslag för A4Cloud verktyg. En av de tidiga versionerna som presenteras i detta dokument är “Data Track” (se Figur 1). Det utfördes användartester på Data Track och responsen från användarna var att det fanns vissa brister i designen, användarna hade till exempel svårt att förstå om datan som presenterades

existerade lokalt eller på e-tjänstens sida. Därför testas flera olika designlösningar i projektet A4Cloud så att ett effektivt användargränssnitt kan skapas för verktyget.

Figur 1. Data Track-verktyget som skapades I PrimeLife (Angulo et al. 2013, s. 44).

6 Det första exemplet som togs fram kallas för ”Trace View”(se Figur 2). Detta koncept ska ge en lätt överskådlig bild för användaren över all data denne har delat med sig av till vilka företag. Trace View visar den personliga datan högst upp och olika e-tjänster längst ner på sidan. Om användaren klickar på en eller flera av e-tjänsterna så kommer det fram pilar som pekar på den personliga datan som dessa e-tjänster har om användaren. Det skapas alltså ett

”spår” som leder till rätt information, därför fick denna version namnet Trace View.

Figur 2. Trace View, designkonceptet som togs fram som ett alternativ till den första versionen av Data Track (Angulo et al. 2013, s. 45).

För att avgöra om detta koncept var ett passande visualiseringskoncept implementerades en interaktiv version av Trace View baserat på sketcher och tidigare tester. Användartesterna sattes upp med hjälp av ett scenario som bestod av en fiktiv online-bokhandel. 14 deltagare mellan ålder 19-40 rekryterades från olika delar av staden Karlstad. Av dessa 14 ansåg sig 12 vara ”vana” eller ”väldigt vana” datoranvändare. Användarna fick låtsas köpa en bok, och i slutet av sitt köp var de tvungna att skicka personlig data till den fiktiva bokhandeln. Ingen data sparades och deltagarna angav inte sina riktiga kreditkortsnummer. Efter att de hade gjort köpet av boken så visades Trace View-vyn för dem och de fick en lista med uppgifter att slutföra (se Figur 3). För att motverka att det fanns någon påverkande faktor i ordning av uppgifterna så slumpades ordningen av dessa innan varje test. Efter testet fick deltagarna svara på en eftertests-enkät.

7 Figur 3. Uppgifterna/frågorna som användes i testet som beskrevs ovan (Angulo et al. 2013,

s. 88-89).

Utöver testerna på Trace View så fick användarna även se ett alternativt

visualiseringskoncept, tidslinje-vyn (Figur 4). Denna vy visar upp datan på ett annorlunda sätt, i kronologisk ordning(ordningen beror på när användaren skickade datan till e-tjänsten).

Användarna fick frågan om vilket koncept de föredrog, 61.5% föredrog Trace View över tidslinjen. Det framgår dock inte i dokumentet varför de föredrog Trace View.

8 Figur 4. Tidslinje-vyn som användare fick se när de valde mellan trace view och tidslinjen

(Angulo et al. 2013, s. 49).

Accountability for Cloud and Other Future Internet Services, Pearson et al. (2012).

Detta dokument har varit grunden för att förstå och sätta mig in i projektet och varför detta verktyg behövs. Denna studie påbörjades när projektet A4Cloud redan var igång och därför behövdes det information om själva projektet. Under projektets gång så har många dokument angående projektet sparats och laddats upp på deras webbsida (A4Cloud 2015) vilket har hjälpt till med att förstå vad som har gjorts i projektet och vad som ska göras.

How can cloud users be supported in deciding on, tracking and controlling how their data are used?, Fischer-Hübner et al. (2013). I det här dokumentet skriver författarna om Data Track, som är projektets första sätt att visualisera den personliga datan. De argumenterar för Data Track och om varför det är ett bra sätt att visualisera informationen. Det här

dokumentet förklarar fördelarna med att visa data som ikoner, samt fördelarna med att visualisera all information, det här dokumentet har hjälp till att förstå varför vissa saker inom projektet var viktiga.

2.2 Att genomföra tester

Handbook of usability testing: how to plan, design and conduct effective tests, Rubin &

Chisnell (2008). Användningstesterna i denna studie har skapats med hjälp utav denna bok.

Användningstester inkluderar användare från målgruppen som testdeltagare. Anledningen till att utföra användsningstester på en produkt kan variera, företag använder de ofta för att öka lönsamheten men i slutändan så tjänar användarna nästan alltid på det. Detta eftersom att en

9 representant av målgruppen hjälper till att hitta designbrister vilket kommer hjälpa till att minimera frustration och svårigheter för användare i framtiden (Rubin & Chisnell 2008, s.

21). Rubin & Chisnell (2008, s. 22-23) tar även upp och förklarar andra möjliga mål med användsningstester:

Upplysa designarbetet

Detta ses som ett av de generella målen med användningstester. Testerna ska användas för att hitta och lösa brister i produkter innan de släpps. Det ultimata målet är att försäkra att

produkterna är:

 Värdefulla och användbara för målgruppen

 Lätta att lära sig

 Hjälper människor att vara kompetenta och verksamma för det de vill åstadkomma

 Tillfredställande att använda

Eliminera designproblem och frustration

Genom att eliminera designproblem och därmed minska risken för frustration åstadkommer man även dessa mål:

 Skapar ett positivt förhållande mellan din organisation och dina kunder

 Fastställer förväntningen att produkterna från din organisation är av hög kvalitet och lätta att använda

 Visa för användarna att deras mål och prioriteringar värderas av organisationen

 Släppa en produkt som kunder tycker är användbar, giltig, effektiv och tillfredställande

Öka lönsamheten

 Skapa ett historiskt protokoll av användbarhetsnormer inför framtida lanseringar

 Förminska kostnader för service och supportsamtal

 Öka försäljning och lönsamheten av återkommande försäljningar

 Skaffa en konkurrensfördel eftersom användning har blivit något som skiljer produkter åt

 Förminska risker

2.3 Hantering av personlig data på internet

Öqvist (2009) diskuterar i sin bok om alla spår som personer som befinner sig på internet lämnar efter sig, många utan att ens veta om det. Många människor använder sig av internet och sociala medier utan att tänka på vad de säger när de är online, detta kan skapa problem i vissa fall, då nästan allt som finns på internet är sökbart om man inte använder internet på ett extremt säkert sätt. Enligt Öqvist (2009, s. 50-51) finns det 4 typer av ”vuxna online”, denna kategorisering är baserad på hur oroliga de är över sin information online, och om de vidtar några åtgärder för att limitera sina digitala fotspår:

10

 Trygga kreativa är den minsta av de fyra grupperna. Dessa personer påstår att de inte är oroliga för att ha sin information online och laddar ofta upp innehåll på internet. De försäker ändå begränsa sin personliga information.

 Oroliga och försiktiga är bekymrade över deras personliga information och försöker ständigt tillta åtgärder för att förminska deras personliga information på internet.

 Oroliga vid vägkanten, denna grupp består av personer som oroar sig mycket om sin personliga information, men gör ändå inget åt sina bekymmer.

 Oberörda och inaktiva är den största gruppen, och dessa personer bekymrar sig inte över sin personliga information eller gör något för att förminska delning av den på internet.

Från det här skulle man kunna dra slutsatsen att de allra flesta vuxna personer online förlitar sig väldigt mycket på hur företagen eller e-tjänsterna hanterar deras data. Eftersom de inte bekymrar sig alls över deras information så är det upp till dem som har sparat deras information att se till att allt är säkert och att inga otillåtna delningar sker.

När det kommer till hantering av personlig integritet på internet finns det flera EU- förordningar som har för avsikt att skydda den personliga integriteten. Pettersson (2015) förklarar detta, men nämner även att det inom EU har diskuterats att använda ikon-lösningar för att personer på internet ska få det lättare att läsa integritetspolicies. Pettersson (2015) visar dock att detta kanske inte är den bästa lösningen, med tanke på resultat från egna

enkätundersökningar inom området. Det nämns dock att enkäter och användningstest kan vara missvisade då hur personer uppfattar ikoner beror på introduktionen de får. Ett exempel är avsnitt 5 i Pettersson (2015) som tar upp hur olika människors åsikter var i två

undersökningar när det gällde samma 3 ikoner.

11

3 Metod

3.1 Övergripande ansats: användningstester

Denna studie syftar på att svara på dessa 4 undersökningsfrågor:

U1. Upplever användaren att tidslinjen är ett fungerande och passande sätt att visualisera utlämningar av personlig data?

U2. Vad är bra och vad är dåligt med att använda sig av ett tidslinjegränssnitt för att presentera utlämningar av personlig data för användare?

U3. Vilka designval som har applicerats på tidslinjegränssnittet behöver modifieras eller göras om helt?

U4. Upplever användaren att ikonerna som representerar personlig data hjälper till med presentationen av personlig data på tidslinjen?

Dessa frågor har applicerats med tanke på att en prototyp ska skapas. Att testa en prototyp kan gå till på flera sätt. Med inför denna studie valde jag att använda mig utan

användningstester med observation huvudsakligen eftersom tanken är att jag ska kunna få fram information genom att se testpersonerna använda prototypen. Detta är ett effektivt sätt då man i första hand får se deras reaktioner och jag kan förstå mycket utifrån dessa

observationer, till exempel om testpersonerna av någon anledning inte vill svara helt ärligt på någon av frågorna efter testet så har jag troligen kunnat se tidigare medans denne använde prototypen att det inte stämmer. Man får med andra ord upp mycket information som man bara kan få fram genom att se någon använda något för första gången.

3.2 Datainsamling

Enligt Robson (2014, s. 98) ska man inför datainsamlingen fråga sig själv: ”Vad är det enklaste sättet jag kan samla data som jag behöver för att få svar på mina frågeställningar?”.

Det är viktigt att man väljer det optimala sättet att ackumulera datan på så att man även får tid till att analysera datan. Annars är det lätt hänt att man samlar på sig massor data men sedan inte hinner använda den i sin forskning. Därför kan det vara till stor hjälp att skapa en punktlista med allt som behöver förberedas inför insamlingen. Robson (2014) argumenterar även för att man alltid ska ha en plan B, eftersom problem kan uppstå som gör det svårare att hinna med den första planen.

Datainsamlingen för denna studie har skett med hjälp av användartester med observation, enkäter och intervjuer. Mer specifikt så utformades ett test för att kolla om testdeltagarna fick rätt uppfattning om tidslinjen och för att få svar på frågeställningarna i denna uppsats. För att komplettera detta test behövdes mer information samlas in, detta med hjälp av enkäter som deltagarna fick svara på innan och efter testet samt med intervjuer efter testet.

Ett ikon-test upprättades även för att samla in data om hur bra användarna förstod ikonerna som används i prototypen. Ikonerna som används är en viktig del av projektet, därför är det viktigt att se om användarna förstår dessa. Testet av ikoner var dock inte av högsta prioritet eftersom tester redan har gjorts inom projektet A4Cloud angående ikonerna. Detta test var

12 menat att underlätta för deltagarna i testet så att de inte misslyckades på grund av att de inte förstod ikonerna då detta hade krockat med testets mål.

3.2.1 Etiska överväganden

När man använder sig utav testpersoner är det viktigt att man förklarar för dessa att deras personuppgifter/information från deltagandet kommer att hanteras med stor försiktighet och att de har vissa rättigheter. Därför är det nästan alltid bra att upprätta ett medgivandeintyg inför sina tester så att testpersonerna får skriva under att de går med på hur deras data

används. Inom testerna för denna studie användes ett sådant för att försäkra deltagare om hur deras data kommer att användas (se 3.3.4 Medgivandeintyg och Bakgrundsenkäter).

Vetenskapsrådet (2002) skriver om detta, det finns 4 ”huvudkrav”: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet betyder att alla deltagare ska informeras om exakt vad deras uppgifter kommer att användas för, samt att de alltid har rätt att avbryta och att deltagande är frivilligt. Samtyckeskravet antyder att man alltid ska få ett skrivet avtal med deltagaren om att denne samtycker med hur uppgifter osv används, de ska även ha rätt till att bestämma vilka villkor de går med på.

Konfidentialitetskravet, forskaren ska ha tystnadsplikt angående de uppgifter och identiteterna av testpersonerna, och om testpersoner är identifierbara med hjälp utav

dokument eller liknande så ska de förvaras mycket säkert där bara forskaren/de som skrivit på tystnadsplikt kan nå det. Nyttjandekravet kräver att datan som samlas in aldrig får användas för icke-vetenskapliga syften, personuppgifter får dessutom inte användas för att på något sätt påverka testpersonerna, till exempel att försöka sälja ett par skor till en testperson som angav att denne gillar ett specifikt par skor.

Allt detta har tagits på största allvar under denna studie och alla uppgifter har förvarats säkert och hanterats endast av forskaren på ett säkert sätt.

3.3 Användningstest

Enligt Rubin & Chisnell (2008, s. 22) är målet med att genomföra användningstester att hitta brister i produkten som testas och att försäkra att produkten är:

 Användbar och värdefull för målgruppen.

 Lätt att lära sig.

 Hjälpa folk att vara effektiva och ändamålsenliga med vad de vill åstadkomma.

 Tillfredställande att använda.

Att göra användartester på produkter hjälper även till att minska frustration från användare då designbrister tas bort och produkten når högre kvalitet.

Rubin & Chisnell (2008, s. 25) tar upp baselement som ingår i användartester, dessa är grunden för att se till att man indentifierar bristerna i en produkt samt hur man överkommer dessa brister. Elementen som de tar upp är:

 Upprättning av forskningsfrågor eller testmål.

 Användande av en representiv grupp av slutanvändare.

13

 Representation av den faktiskt arbetsmiljön.

 Observation av slutanvändare som antingen använder eller granskar produkten.

 Kontrollerade och ibland omfattande intervjuande och undersökande av deltagarna.

 Samling av kvantitativ och kvalitativ prestanda och preferens-mätningar.

 Rekommendation av förbättringar för designen av produkten.

Under denna studie användes användartester för att finna brister i designen, upplägget och prototypen i helhet. Eftersom det tidigare i projektet har klargjorts att en tidslinje-vy ska användas så är målet under denna test-fas att ta reda på om upplägget är optimalt, samt att ge en grund för vidareutveckling av konceptet.

3.3.1 Testplan

Rubin & Chisnell (2008, s. 65) förklarar testplanen som grunden för hela testet. Den förklarar i detalj hur användartestet ska utföras. Det är enligt dem ett stort misstag att inte använda sig av en testplan. Några anledningar som tas upp om varför en testplan är viktig är: den fungerar som en ritning för testet, den är det huvudsakliga språkröret mellan alla projektdeltagare som testet berör, den tar upp resurser som behövs och den hjälper utvecklarna att hålla koll på tidsramen för testet.

Det första steget inom användartester för denna studie var att upprätta en testplan (se Bilaga 1). Målet med denna var att skapa en grund för hur testet skulle designas samt att hjälpa alla inblandade att förstå hur min uppfattning av hur testet skulle se ut såg ut. Testplanen som upprättades innehåller följande punkter:

 Syfte och mål med testet.

 Målgrupp.

 Metod.

 Lista av uppgifter med tidsuppskattning.

 Testmiljö.

 Datan som ska samlas in.

3.3.2 Målgrupp för användartester

Eftersom prototypen ska visa användares personliga data från E-tjänster som de har använt så måste testdeltagarna bestå av folk som faktiskt använder E-tjänster, annars blir resultaten irrelevanta. Med tanke på detta så var målgruppen väldigt bred. Studien går ut på att se om tidslinjen är ett fungerande visualiseringskoncept för användare som kan tänkas vilja använda verktyget i framtiden. Den här gruppen människor är alltså ganska svår att veta vilka det är, men man kan med säkerhet anta att det är någon som faktiskt har använt E-tjänster någon gång. Därför är det enda kravet på testpersoner att de använder sig utav E-tjänster.

3.3.3 Pilottest

Pilottestet utfördes efter ett enkelt interntest, interntestets syfte var att avgöra om alltid funkade som det var tänkt och för att se till så att inga funktioner saknades. Pilottestet utfördes med en deltagare för att kolla över alla tekniska detaljer samt för att finslipa frågor/uppgifter.

14 Pilottestet resulterade i att några testuppgifter skrevs om för att vara tydligare och att ett manus upprättades (se Bilaga 2). Även vissa brister i designen av prototypen hittades, lösningen på detta var att skriva med i manuset att vissa funktioner inte fungerade som de skulle då det inte var några större problem i prototypen.

3.3.4 Medgivandeintyg och Bakgrundsenkäter

När tester utförs är det viktigt att man försäkrar testdeltagarna om hur deras resultat kommer att användas. Alla deltagare var anonyma och de fick skriva under ett medgivandeintyg (se Bilaga 3) som bekräftade att de skulle vara anonyma och att deras svar endast skulle användas inom denna uppsats.

För att få förståelse för testdeltagarnas erfarenhet av liknande produkter samt för att förstå varför de reagerar och agerar på specifika kan man använda sig av bakgrundsenkäter (Rubin

& Chisnell 2008, s. 162). Bakgrundsenkäter framställdes och användes inom denna studie för att få mer information angående hur erfarna testdeltagarna var av datorer och e-tjänster (se Bilaga 4). Enkätens syfte var att se till så att deltagarna var inom målgruppens ramar, men också för att ge mer insikt på varför de agerade som de gjorde under testet och varför de svarade som de gjorde på intervjun efter testet (se 3.3.7 Eftertestintervju). De två frågor som ställdes i bakgrundsenkäten var följande:

 Hur erfaren datoranvändare är du? (1= inte alls erfaren. 5=mycket erfaren)

 Använder du E-tjänster(Facebook, Instagram, Spotify etc) dagligen?

3.3.5 Ikontest

För att även få mer förståelse för testpersonernas agerande upprättades ett ikontest (se Bilaga 5). Detta är ett simpelt test som ska avgöra om användarna förstår vissa ikoner som används inom prototypen. Ikonerna är en viktigt del av detta projekt så att de är lätta att förstå är mycket viktigt. Samma ikoner som används i denna prototyp används i flera andra program och e-tjänster. Därför kan detta test även ses som en försäkring av hur erfarna de är av andra e-tjänster då det är större chans att de vet vad de betyder om de har använt tjänster som använde sig utav dessa ikoner tidigare.

Testet gick ut på att deltagarna skulle dra streck mellan ikonerna på vänster sida till det ordet på höger sida de tyckte passade med ikonen. Deltagarna fick svar direkt efter hur det gick för dom, detta för att problem med ikonerna inte skulle skapa problem i testet av ptototypen då ikonerna inte var en del av målet.

3.3.6 Observation

Under användartesterna skedde den huvudsakliga datainsamlingen med hjälp utav

observation. Deltagarna fick uppgifter som gick ut på att interagera med tidslinjen och under tiden observerades dem. Detta var till stor hjälp för att se vart deltagarna stötte på problem, vad som var lätt och de olika sätten de löste uppgifterna på. Observationen skedde under användartesterna, genom att huvudsakliga händelser och reaktioner från testpersonen skrevs ner medans det hände.

15 3.3.7 Intervju och eftertest-frågor

Intervjuer är väldigt effektiva då de oftast sker efter testet och därför kan man samla ihop information som inte blev tydlig under eller före testsessionen. Det är en sista chans att få ut det man vill veta av testpersonen. Intervjuer hjälper till att förstå hur testpersonen tänkte under testets olika faser. Rubin & Chisnell (2008, s. 229) skriver ”Ideally, for every test you conduct, your goal should be to understand why every error, difficulty, and omission

occurred for every participant for every session”, vilket betyder att målet med alla tester borde vara att förstå varför alla fel och svårigheter som sker för alla deltagare vid alla sessioner. Därför ses tiden efter testet med deltagaren som en sista chans att fullfölja detta mål.

Under denna studie användes intervjuer just för detta, för att ta reda på hur deltagarna tänkte genom hela testets gång, vid alla fel som skedde men även när de gjorde rätt. Efter testet så ställdes en rad frågor som var förbestämda (se Bilaga 6) för att täcka all information som ansågs vara relevant för att få svar på undersökningsfrågorna i denna studie. Under denna intervju ställdes även anpassade frågor som utvecklades under observation för att lättare kunna göra antaganden om testpersonernas ageranden. Ett exempel på detta är att fråga vad testpersonen tyckte var svårt med en specifik del som denne fastnade på. De förbestämda frågorna var dessa 5, här presenteras de kategoriserat efter vilken undersökningsfråga de hjälper till att besvara:

U1:

 Tror du att du skulle föredra ett annorlunda sätt att visa upp all information än tidslinjen?

U2:

 Har du några direkta förslag för förbättring av tidslinjen?

 På en skala från 1-5 där 1 är mycket svår att använda och 5 är mycket lätt att använda, vad skulle du ge prototypen du nyss prövade?

U4:

 Förstod du syftet med moln-ikonen i rutorna som höll data?

Utan koppling till specifik undersökningsfråga:

 Var det oklart för dig hur företagen hade fått tag på datan som visades upp?

16

4 Konstruktion av prototyp

Denna prototyp konstruerades i sammarbete med studenten Daniel Lindegren som också skrev en C-uppsats om vårat arbete. Det är viktigt att notera att inget av skrivandet gjordes i sammarbete, bara utvecklandet av prototypen. Lindegren (2015) skriver dock i sin

kandidatuppsats om en del unika val som inte togs upp i denna uppsats, bland annat en mer avancerad ikon-undersökning. Detta kapitel handlar om vårat arbete och strukturen av denna text kom vi båda överens om att lägga upp på ett liknande sätt så att ingen förvirring sker när personer involverade i A4Cloud projektet läser de båda uppsatserna. Texten är dock helt och hållet individuellt skrivet.

4.1 Visualiseringskoncept

Vid början av denna studie så diskuterades vad som skulle skapas med projekthandledaren Julio Angulo, han förklarade att det fanns många olika uppgifter att arbeta med inom

projektet. Det var då vi kom fram till att skapandet av en tidslinje-vy skulle passa våra studier bäst eftersom det fanns mest forskning att göra inom det området. De uppgifter som

presenterades var dessa:

 Förbättrande av koden i Trace view-gränssnittet.

 Skapandet av ett tidslinjegränssnitt för att presentera den personliga datan i kronologisk ordning.

 Skapa förslag för alternativ visualisering av personlig data.

Tidslinjegränssnittet valdes eftersom det passade bäst inom tidsramen och för att det verkade vara den uppgiften som skulle ge mest relevant information. Även projekthandledarens åsikt var att denna uppgift passade bäst för Uppsatserna som skulle skrivas.

4.2 Tidiga visioner

Efter att visualiseringskonceptet hade valts så presenterade handledaren vissa tidiga koncept som hade tagits fram inom projektet med hjälp utav tidigare forskning, samt idéer som var tagna från de andra visualiseringskoncept som existerade.

Efter detta skapades tidiga skisser och mockups utefter våra egna idéer som sedan

diskuterades med projekthandledaren, detta skedde i iterationer tills vi var överens med alla parter.

4.2.1 Wireframes

Wireframes visar strukturen av ett gränssnitt utan att man behöver oroa sig för design(färger, typsnitt osv). De skapas för att visa hur ett gränssnitt ska vara uppbyggt och fungerar därför som en slags designspecifikation. ”To construct a wireframe, designers need to identify the key components of the design for each different type of page, then place them on a layout.”

(Benyon 2010, s. 386). Med detta menar Benyon att designers måste hitta de viktigaste komponenterna för designen av sidan och sedan placera dem på en layout.

I denna studie användes wireframes både för diskussionsunderlag med projekthandledare och deltagare inom projektet samt för att skapa en klar bild över hur strukturen av prototypen

17 skulle se ut och vad som skulle vara klickbart. En wireframe skapades tidigt i studien som sedan uppdaterades i iterationer under projektets gång.

4.2.2 Mockups

Mockups är enkla designförslag som man kan antingen rita upp för hand eller genom mjukvara. De används för att programmerare ska få en bättre bild av vad som ska göras.

(Referens saknas).

I projektet användes mockups i början, dessa mockups översattes därefter till HTML för att få fram en första version av prototypen. Detta var en av de första uppgifterna inom detta projekt.

4.3 Träffar med projekthandledare och övriga deltagare i projektet

Under utvecklandet av prototypen så hölls många möten mellan oss och Julio Angulo, men även några möten med fler deltagare i projektet samt en workshop. Eftersom andra deltagare hade hand om server-sidan av programmeringen så behövde det finnas ett sammarbete med dessa för att förstå hur data skulle hämtas samt för att förstå hur det på enklast sätt skulle utformas. I workshopen som hölls diskuterades många olika design-alternativ och de hjälpte oss att förstå exakt hur de andra deltagarna hade tänkt sig att tidslinjen skulle presenteras. Vi hade även chansen att förklara våra idéer och få återkoppling för att se hur bra dessa passade med deras tankar om tidslinjen. Workshopen var en viktig del i att få utformandet av

prototypen att gå frammåt.

4.4 Utvecklingsspråk och miljö

Hela prototypen är utvecklad med hjälp utav HTML, Javascript och CSS samt olika bibliotek inom Javascript. Utvecklandet skedde i en lokal server-miljö vilket innebär att det bara går att jobba med projektet när man är uppkopplad mot servern.

HTML

HTML (HyperText Markup Language) är ett märkspråk som är standarden för webbsidor.

HTML kan ses som en slags beskrivning till webbläsare hur de ska rita upp webbsidor (Hägglund 2000).

I projektet har HTML används eftersom en webbaserad prototyp utvecklades. Det utgör basstrukturen av prototypen och tillsammans med CSS och Javascript har designen skapats.

CSS

CSS (Cascading Style Sheet) är dokument som används som stilmallar, för att ändra saker såsom färg, typsnitt och objekt på webbsidor. Ett CSS-dokument kan formge hur många HTML-sidor som helst. Man kan se CSS som en påbyggnad av HTML som tillåter mer avancerad formgivning och design av webbsidor (Meyer 2004, s. 1-11).

CSS användes i hela prototypen för att göra den attraktiv och lättare att använda. Det användes även för att bestämma storlek och vissa andra egenskaper på Font Awesome- ikonerna som användes i projektet (se 4.4.8 Font Awesome).

Javascript/jQuery

18 Javascript är ett programmeringsspråk som ofta används på webbsidor för att modifiera dess beteende. Javascript kan även användas för att göra webbsidor interaktiva genom att skapa händelser, till exempel genom att lägga till något som händer om man trycker på en knapp (Flanagan 2002).

Prototypen består till stor del av Javascript och vissa Javascript-bibliotek. Ett av dessa bibliotek är jQuery, “jQuery is a fast, small, and feature-rich JavaScript library. It makes things like HTML document traversal and manipulation, event handling, animation, and Ajax much simpler with an easy-to-use API that works across a multitude of browsers.” (jQuery 2015). jQuery är menat att göra allt som Javascript kan på ett snabbare och enklare sätt. Det innehåller flera fördefinerade funktioner för att åstadkomma vissa ändringar i webbsidor.

JSON

JSON (JavaScript Object Notation) är ett textbaserat format som använder sig utav läsbar text för att transportera data-objekt som består av attribut och värden. En fördel med JSON är att det nästan är helt oberoende av vilket programmeringsspråk man använder sig utav, det är anpassningsbart till nästan alla språk (W3Schools 2015). Här är ett exempel på hur ett JSON- objekt kan vara uppbyggt:

{”anställda”:[

{”förNamn”:”John”, ”efterNamn”:”Doe”}, {”förNamn”:”Anna”, ”efterNamn”:”Smith”}

]}

Bootstrap

Bootstrap är ett ramverk som används för att få webbsidor att skala med storleken av

webbläsaren, detta innebär att webbsidan kommer att kunna visas lika bra på mobila enheter som stationära datorer med hög upplösning på skärmarna. Bootstrap utnyttjades inom utvecklandet av prototypen eftersom den färdiga produkten ska vara anpassad till alla olika skärmupplösningar och enheter (Bootstrap 2015).

Assembla/Git

Assembla är ett molnbaserat verktyg som låter användare delta i projekt och ladda upp och revidera iterationer av kod (Assembla 2015). Detta användes i sammband med Git som är ett verktyg för att ladda upp filer mot en server, servern i detta fall motsvarar Assembla.

Eftersom projektet är stort och många personer jobbar med det samtidigt så behövs ett verktyg som Assembla för att man enkelt ska kunna arbeta utan att arbetet man har gjort försvinner. Både Assembla och Git användes genom hela utvecklandet av prototypen och det var till stor hjälp när det kom till att sammarbeta med backend-programmerare och eftersom vi var två som jobbade med olika delar av prototypen. När man använder sig av dessa verktyg så sparar man meddelanden vid varje revidering, dessa meddelanden har agerat som loggar för oss under utvecklingen. Dessa meddelanden gör det lättare att komma ihåg vad som har gjorts och vilken ordning det gjordes i.

19 CodyHouse

“CodyHouse is a free library of ready-to-use and easy-to-customize code snippets. By code we mean HTML, CSS and Javascript.” (CodyHouse 2015). CodyHouse är ett enkelt bibliotek för användbara funktioner som är byggda av HTML, CSS och Javascript. En av funktionerna som finnstillgänglig är en tidslinje, denna tidslinje-funktion fungerade som en grund för programmeringen av prototypen för tidslinjegränssnittet.

Font Awesome

“Font Awesome gives you scalable vector icons that can instantly be customized — size, color, drop shadow, and anything that can be done with the power of CSS.” (Font Awesome 2015). Font Awesome är skalbara vektorbaserade ikoner som är en viktig del inom A4Cloud- projektet. De används för att symbolisera typen av den personliga datan som sparas. Ett exempel är en ikon som föreställer ett kreditkort som används när en sida har information om användarens kreditkort. Under projektets gång var en utmaning som uppstod att komma fram till vilken ikon som symboliserade vad, därför skapades ett kalkyl-dokument i Google

Docs(Google 2015) där ikonernas namn samt beskrivningar för vad de symboliserade skrevs ner. Detta skedde med hjälp utav projekthandledaren då det redan hade tagits upp i projektet tidigare.

4.5 Arbetsproccess

Projektarbetet inleddes med en presentation av projektet där projekthandledaren gick igenom vad som hade gjorts tidigare inom projektet, strukturen av befintlig prototyp(Trace-view), förslag och mockups angående tidslinjegränssnittet och fler tankar kring projektets helhet.

Sedan fick deltagarna tillgång till programmeringsmiljön samt en introduktion till den för att få mer inblick i projektet. Därefter hölls en workshop där flera av projektets deltagare deltog vilket hjälpte till att skapa fler tankar och idéer om projektet.

Innan programmeringen inleddes så upprättades skisser, dessa skisser uppdaterades genom iterationer under projektets gång. Diskussioner med Julio Angulo var en viktig del för att uppdatera dessa skisser och för att bättre förstå programmeringsmiljön, detta uppnåddes lätt då deltagarna i denna studie fick låna ett kontor på Karlstad Universitet för att kunna hålla kontakten med Julio uppe. Även fast största delen av programmeringen skedde på detta kontor så fanns möjligheten att arbeta med det var som helst.

När skisser var upprättade inleddes programmeringen, detta genom användning av en CodyHouse-mall(se 4.4.3 CodyHouse) som modifierades för att passa till det pågående projektet. Under projektets gång valdes vissa funktioner som det inte fanns tid för bort, en av dessa var en filter-funktion. I den färdiga produkten ska användare kunna filtrera efter olika värden(Tid, specifika företag, viss personlig data) men funktionalitet för denna funktion anseddes vara mindre viktig att få klart i tid och därför prioriterades inte den. Istället gjordes tillfällig grafik för funktionen så att projekthandledaren på ett möte med företagsintressenter skulle kunna visa upp att det i framtiden skulle finnas.

20 4.5.1 Begränsningar/problem

Ett återkommande problem som skapade fördröjningar och behov av krångliga lösningar var att det uppstod fel i synkroniseringen mellan filer, detta på grund av ett ramverk som hela sidan var uppbyggd runt. Detta ramverk sattes upp innan vi klev in i projektet för att presentationer skulle kunna skapas lättare, men nackdelen var att vissa saker inom programmeringen blev svårare. Att modifiera hela ramverket ansågs inte som en rimlig uppgift för studien då det var för tidskrävande och inte tillräckligt relevant, därför fick det förbli som andra projektdeltagare tidigare hade satt upp det.

4.6 Slutresultat av prototyp

Slutresultatet av prototypen som konstruerades fungerar både på mobila enheter med små skärmar samt på stationära datorer som är kopplade till bildskärmar med högre upplösning.

Prototypen består av tre centrala delar och den är grunden för användartesterna som utfördes i denna studie för att svara på forskningsfrågorna. Detta är de tre delarna:

 Tidslinjen (se Figur 5), det är det första användare blir presenterade med när de går in på webbsidan.

 Dialogrutan som visar all information som en e-tjänst har om en person (se Figur 6).

Denna ruta presenteras vid klick på moln-ikonen som är synlig på Figur 5.

 Filter-funktionen (se Figur 7). Denna funktion ska kunna förminska datan som visas och hjälpa användare få fram mer specifik information. I prototypen fungerar detta dock inte.

21 Figur 5. Första sidan i tidslinjegränssnittet, visar själva tidslinjen.

Figur 6. Dialogrutan som presenterar all data som en e-tjänst har om en person.

22 Figur 7. Filterfunktionen som finns i prototypen.

23

5 Resultat från användningstest och eftertestfrågor (N = 8)

Här presenteras all data som samlades in under testsessionerna och som är relevant för slutsatsen. Resultaten presenteras i den turordning som testdeltagarna fick utföra uppgifterna.

Testpersonerna namnges som TP1-TP8 för enkelhetens skull.

Ikontestet (se 3.3.5 Ikontest) utfördes med samtliga deltagare. Det gick ut på att öka

deltagarnas förståelse av ikoner i prototypen, samt för att inga missförstånd skulle ske i testet av prototypen. I Tabell 1 presenteras de insamlade resultaten från detta test. Som det framgår av denna så verkade testpersonerna inte ha några problem alls med denna uppgift.

 = Rätt slutsats angående vilken ikon som beskrivningen hörde till. X = Misslyckades med att koppla till rätt ikon.

Användarnamn Enhet Bild Land Position Yrke

TP1      

TP2      

TP3      

TP4      

TP5      

TP6      

TP7      

TP8      

Tabell 1. Resultaten från ikontestet.

Därefter utfördes användningstestet med observation på protoypen. Testet och prototypen presenterades enligt manuset (se Bilaga 2) och därefter fick testpersonen utföra de 7 uppgifterna. Resultaten presenteras i Tabell 2 medans noteringar från observationen finns presenterade i Tabell 3 (Dessa noteringar är förtydligade i efterhand eftersom bara enstaka stödord skrevs ner under utförande). Tabell 2 presenterar endast om testpersonen klarade uppgiften eller inte.

 = Uppgift slutförd. X = Uppgiften slutfördes inte.

Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4 Uppgift 5 Uppgift 6 Uppgift 7

TP1   X X   

TP2       

TP3   X    

TP4       

TP5   X X   

TP6      X 

TP7       

TP8   X    

Tabell 2. Resultat från användningstest.

24

Uppgift Observationer

Vad tror du att ikonerna som visas i mitten av tidslinjen betyder?

Samtliga deltagare klarade denna uppgift snabbt, de som tog längre tid på sig hade problem med att förstå själva frågan till en början.

Enligt tidslinjen, vilken E-tjänst lämnade du senast ut information till?

Då datumet som visas på sidan av tidslinjen inte fungerade (se 4.5.1) fick deltagarna avgöra själva om det senaste som hade hänt på tidslinjen visades högst upp eller längst ner. 2 deltagare tog längre tid på sig än resterande deltagare eftersom de ansåg att det senaste skulle kunna visas längst ner också, de båda valde dock ändå högst upp.

Kan du på något sätt se all information ett företag har om dig?

Samtliga deltagare hade problem med denna uppgift. Av de som klarade av uppgiften så provade 2 stycken att klicka på allt de kunde tills det blev rätt, medans de andra 2 tog tid på sig men efter en stunds tänkande förstod de vad de behövde göra. Av de 4 som inte klarade uppgiften så gav alla upp efter att ha försökt under en längre period.

Hitta all data som “Facebook” har om dig(inte bara den senaste datan).

Deltagarna som klarade uppgift 3 förstod snabbt vad de behövde göra. De 2 andra som klarade uppgiften använde sig av

uteslutningsmetoden och klickade till slut på rätt ikon. En av de 2 deltagarna som inte klarade uppgiften försökte klicka på loggan i mitten av tidslinjen och berättade för

testledaren att denne trodde att det var rätt.

Har E-tjänsten “Tactiohealth” någon data om dig som du inte har lämnat ut direkt till dem?

Om ja, varför?

Samtliga deltagare klarade uppgiften. 6 av deltagarna tog god tid på sig och behövde klicka sig in på alla funktioner i prototypen och läsa all text, de resterande 2 kom ihåg från tidigare uppgifter vart lösningen på uppgiften fanns.

Har du möjlighet att begära ändringar av datan som en viss E-tjänst har om dig?

7 deltagare anses ha klarat uppgiften, under observationen gjordes det dock klart att majoriteten av deltagarna var osäkra på sitt svar. Deltagarna hittade ikonen men var inte helt säkra på vad den gjorde. 1 deltagare klarade inte uppgiften och denne hittade aldrig ikonen.

I rutan som visar all data som en tjänst har om dig, förstår du vad de olika färgerna på texten innebär?

8 deltagare klarade denna uppgift, 4 av dessa 8 tog god tid på sig medans de andra 4 visste vart de skulle leta. 5 av deltagarna verkade tveksamma med sitt svar och svarade med att beskrivningen stod längst ner i dialogrutan.

Tabell 3. Observations-noteringar för varje uppgift.

25 Efter slutfört test fick deltagarna fortfarande ha kvar prototypen på datorn för att kunna

minnas saker under eftertest-frågorna och intervjun. Eftertest-frågorna består av 5 frågor som deltagarna fick svara på samtidigt som de fick hjälp om de inte förstod en fråga. I Tabell 4 visas alla svar från samtliga testdeltagare. För enkelhetens skull benämns fråga 1-5 som EF1- EF5. Frågorna var:

EF1. Tror du att du skulle föredra ett annorlunda sätt att visa upp all information än tidslinjen?

EF2. Var det oklart för dig hur företagen hade fått tag på datan som visades upp?

EF3. Har du några direkta förslag för förbättring av tidslinjen?

EF4. Förstod du syftet med moln-ikonen i rutorna som höll data?

EF5. På en skala från 1-5 där 1 är mycket svår att använda och 5 är mycket lätt att använda, vad skulle du ge prototypen du nyss prövade?

EF1 EF2 EF3 EF4 EF5

TP1 Vet inte/Inte något att jämföra med.

Ja Tydligare

ikoner

Nej 3

TP2 Nej Nej Göra det

tydligare att man kan klicka på molnet

Ja 5

TP3 Nej Nej Nej Ja 5

TP4 Nej Nej Tom

bakgrund

Ja 4

TP5 Nej Nej Nej Ja 4

TP6 Vet inte Ja Moln-ikonen Efter klick

på den

4

TP7 Nej Nej Nej Ja 5

TP8 Kanske, men

vet inte hur

Nej Mer info på

sidan om vad man kan göra

Ja 3

Tabell 4. Svar på eftertest-frågor.

26

6 Analys och Slutsats

6.1 Upplever användaren att tidslinjen är ett fungerande och passande sätt att visualisera utlämningar av personlig data?

Nästan alla testpersoner antydde att de inte skulle föredra ett annorlunda sätt att få

informationen uppvisad. Men TP2 och TP6 kunde inte svara på denna fråga då de ansåg att de inte hade något att jämföra med, så därför visste de inte om det fanns bättre alternativ. Det skulle vara till fördel att i framtida studier jämföra tidslinjen med andra koncept om intresset finns.

I EF5 fick testpersonerna ange ett nummer för hur lätt de tyckte att prototypen var att

använda, där 5 betydde mycket lätt och 1 mycket svår. För att förstå om resultaten är negativa eller positiva kan man helt enkelt se efter om majoriteten gav den ett positivt nummer (över 3) eller ett negativt nummer (3 och under). Som man ser i Tabell 4 i kapitel 5 så angav alla utom TP1 och TP8 ett nummer över 3. Detta antyder att 6 av 8 tyckte prototypen var lätt att använda, där hälften av dessa 6 personer tyckte den var mycket lätt.

Det framgår alltså ganska uppenbart att prototypen inte är för svår att använda enligt denna fråga, men att 2 personer bara gav den en 3:a ska dock inte bortses från. Under testsessionen observerades det att många av testpersonerna faktiskt hade problem med att veta var de skulle klicka. TP8 antydde på EF3 att sidan skulle behöva mer information om vad man kan klicka på och vad man kan göra. Även om TP8 var den enda personen som faktiskt skrev ned detta, så syntes det under uppgiftslösandet att flera testpersoner hade klarat uppgifterna betydligt mycket snabbare om de hade fått mer hjälp från sidan.

6.2 Vad är bra och vad är dåligt med att använda sig av ett

tidslinjegränssnitt för att presentera utlämningar av personlig data för användare?

En klar fördel som flera testpersoner nämnde i intervjun är att eftersom allt visas i

kronologisk ordning så är det väldigt ”städat”, det är alltså inte så mycket förvirring om vart allt kommer att visas. All data kommer alltid följa samma struktur och allt är enkelt sorterat efter datum så att användare bara kan skrolla igenom och leta efter det datum de söker. Under observationen blev det väldigt tydligt att inga testpersoner hade problem med att hitta det de sökte efter, bortsett från vissa ikoner de inte förstod.

Ett problem som uppstår är att det blir svårt att få plats all information på ett

tidslinjegränssnitt eftersom det kräver att alla objekt som håller data måste komma efter varandra i kronologisk ordning. Detta kan göra att det krävs ytterligare information i något sammanhang för verktyget.

6.3 Vilka designval som har applicerats på tidslinjegränssnittet behöver modifieras eller göras om helt?

Ett återkommande problem i uppgift 3 och 4 var att flera testpersoner inte förstod funktionen som moln-ikonen fyllde, nästan ingen av testpersonerna förstod på en gång att det var där de skulle klicka. TP1, TP2 och TP6 noterade även i EF3 att molnikonen var ett problem. Det är

27 alltså uppenbart att många personer inte förstod att molnet hade någon funktion och eftersom de som klarade uppgift 3 tog så mycket tid på sig kan man dra slutsatsen att de inte förstod att det skulle hålla all data en e-tjänst har om användaren. Detta skulle kunna vara ett fel i

designen, eller som det skrevs i 6.1, kanske behövs det bara mer information på sidan.

Flera testpersoner försökte klicka på loggan i mitten av tidslinjen i Uppgift 3, detta antyder att det korrekta designvalet kanske hade varit att göra den loggan klickbar, kanske istället för moln-ikonen eller med samma funktion.

6.4. Upplever användaren att ikonerna som representerar personlig data hjälper till med presentationen av personlig data på tidslinjen?

Ikonerna är presenterade med en hjälptext bredvid dem. Därför har inte brist på kunskap om ikoner kommit i vägen särskilt mycket. En ikon som dock saknade hjälptext var moln-ikonen och denna ikon var det mycket problem med. Det är uppenbart att ikonerna är bäst

representerade med hjälp av text, även om alla deltagare fick alla rätt på ikontestet i denna studie så är det en fråga om erfarenhet. Samtliga deltagare i denna studie hade mycket erfarenhet av både e-tjänster och internet överlag, detta betyder att de troligen har stött på flera ikoner under sin tid på internet. Ikonerna passar bra för denna målgrupp, men för mindre erfarna användare skulle det nog uppstå samma problem som dessa deltagare hade med moln- ikonen. Det som uppstod var att ingen av deltagarna hade erfarenhet av ikonen sedan tidigare och därför kunde de inte koppla den till en speciell funktion. Det är enligt datan för denna studie högst trovärdigt att testdeltagarna inte skulle ha samma problem om en hjälptext fanns till denna ikon.

Slutsatsen som kan dras här är att ikonerna förmodligen hjälper till att göra verktyget attraktivt, samt för erfarna användare sänker tiden för effektiv användning. Fördelarna är dock inte tillräckligt stora för att utelämna någon slags hjälptext, då exkluderingen av denna text för moln-ikonen skapade väldigt mycket förvirring hos testpersonerna i denna studie.

28

7 Rekommendationer för vidareutveckling

Utifrån slutsatserna som har dragits så är tidslinjen fungerande, det finns dock rum för förbättring av konceptet. För framtida utveckling av detta verktyg så skulle vissa designval behöva ses över.

Molnikonen

Det mest tydliga problemet med prototypen som har skapats är moln-ikonen. Som det ser ut nu så uppfyller den inte sin funktion ordentligt, eftersom personer har svårt att få en

uppfattning om vad som kommer hända om de trycker på den. För samtliga andra ikoner finns det hjälptexter som förklarar dem, detta fungerar väldigt bra då inga testpersoner i denna studie hade problem med att förstå dessa ikoner. Därför skulle en rekommendation kunna vara att jobba ytterligare med denna ikon, min uppfattning är att problemen kommer upphöra om en hjälptext eller liknande läggs till för den ikonen.

Video

Under våra diskussioner med medlemmar från projektet A4Cloud så togs det upp att en video för webbsidan skulle skapas, som ett slags guide på startsidan. Något i den stilen skulle nog hjälpa till med förståelsen för tidslinjen otroligt mycket. Om denna guide på något sätt skulle innefatta moln-ikonen skulle det också lösa eventuella problem med den. Dock skulle

förmodligen inte alla användare kolla på guiden så min rekommendation om att skaffa en hjälptext för den ikonen kvarstår.

Filter

Ytterligare en funktion som behöver revideras är filter-funktionen, i denna version av prototypen existerar endast funktionen i det enklaste stadiet, utan funktionalitet alltså. Jag föreslår att test på denna funktion utförs för att avgöra vad man ska kunna filtrera och inte.

Några testpersoner inom denna studie försökte använda filterfunktionen till några av uppgifterna, till exempel för att filtrera ut alla e-tjänster utom en. Så slutgiltiga

rekommendationen för denna funktion är att den bör finnas kvar, men bör ses över angående vilken funktion den ska uppfylla.

Andra koncept

För att försäkra sig om att tidslinjegränssnittet är det bästa valet när det kommer att visa personlig data så kan det vara värt att jämföra detta koncept mot flera olika, för att veta om det är det optimalaste. Några testpersoner tyckte att de behövde något att jämföra med innan de kunde bestämma om detta var ett bra sätt. Denna prototyp fick dock mestadels positiva responser så detta anses inte vara ett krav för vidareutveckling, utan endast om det verkligen är behov av att finna det absolut bästa konceptet. Även Lindegren (2015, s. 67.) föreslår jämförelsetester med tidigare koncept som har tagits fram i projektet A4Cloud.

29

Referenser

A4Cloud Project Web. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.a4cloud.eu [2015-03-01].

A4Cloud. (2015). Deliverables. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.a4cloud.eu/deliverables [2015-03-30].

Angulo, J. (2012) Usable privacy for digital transactions - Exploring the usability aspects of three privacy enhancing mechanisms. Karlstad: Karlstad University Studies 2012: 45.

Angulo, J. (2015) Designing for Usable Privacy and Transparency in Digital Transactions.

Karlstad: Karlstad university Studies 2015: 30.

Angulo. J, Fischer-Hübner . S, Petterson, J.S. (2013). D:C-7.1 General HCI principles and guidelines. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.a4cloud.eu/sites/default/files/D37.1%20General%20HCI%20principles%20and%

20guidelines.pdf [2015-03-30].

Assembla. (2015). [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.assembla.com/home [2015-03- 29].

Benyon, D. (2010). Designing Interactive Systems: A Comprehensive Guide to HCI and Interaction Design, second edition. Harlow: Pearson Education, Ltd.

Bootstrap. (2015). Bootstrap. [Elektronisk] Tillgänglig: http://getbootstrap.com/ [2015-05- 17].

CodyHouse. (2015). Getting Started. [Elektronisk] Tillgänglig: http://codyhouse.co/getting- started [2015-04-23].

Datainspektionen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.datainspektionen.se/lagar-och- regler/personuppgiftslagen/dina-rattigheter/ [2015-03-01].

Fischer-Hübner, S., Angulo, J. & Pulls, T. (2014). How can Cloud Users be Supported in Deciding on, Tracking and Controlling How their Data are Used? I How can Cloud Users be Supported in Deciding on, Tracking and Controlling How their Data are Used?Privacy and Identity Management for Emerging Services and Technologies. Springer, 77-92.

Flanagan, D. (2002). JavaScript: the definitive guide. O'Reilly Media, Inc.

Font Awesome. (2015). Font Awesome. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://fortawesome.github.io/Font-Awesome [2015-04-23].

Google (2015). Google Dokument. [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.google.com/docs/about/ [2015-04-23].

Hägglund, J., Granholm, D. & Akhavam, M. (2000). Vad är HTML? [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www8.cs.umu.se/kurser/TDBD07/VT00/esem/esem4.html [2015-05-17].

30 Lindegren, Daniel (2015).Visualisera personuppgifter i ett tidslinjegränssnitt.

Kandidatuppsats. Karlstad universitet.

Meyer, E.A. (2004). Cascading style sheets: The definitive guide. O'Reilly Media, Inc.

The jQuery Foundation. (2015). jQuery. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://jquery.com/ [2015- 05-17].

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.

Pearson, S., Tountopoulos, V., Catteddu, D., Sudholt, M., Molva, R., Reich, C., Fischer- Hubner, S., Millard, C., Lotz, V. & Jaatun, M.G. (2012). Accountability for cloud and other future internet services. I Cloud Computing Technology and Science (CloudCom), IEEE 4th International Conference on Cloud Computing. IEEE, s 629-632.

Pettersson, J.S. (2014). A Brief Evaluation of Icons in the First Reading of the European Parliament on COM (2012) 0011. Kapitel i Camenisch et al. (Eds.).Privacy and Identity Management for the Future Internet in the Age of Globalisation. Springer, s. 125-135.

Robson, C. (2014). How to do a research project – A guide for undergraduate students. John Wiley & Sons.

Rubin, J. & Chisnell, D. (2008). Handbook of usability testing: how to plan, design and conduct effective tests. John Wiley & Sons.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015-06-18].

W3Schools. (2015). JSON Tutorial. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.w3schools.com/json/ [2015-05-17].

Wästlund, E., Fischer-Hübner, S., Gustafsson, S., Wolkerstorfer, P., Graf, C., Pulls, T., Hedbom, H., Hansen, M. (2010). End User Transparency Tools: UI Prototypes.

[Elektronisk].Tillgänglig: http://primelife.ercim.eu/images/stories/deliverables/d4.2.2- transparency_tools_ui_prototypes-public.pdf [2015-03-01].

Öqvist, K.L. (2009). Virtual Shadows-Your Privacy in the Information Society. British Computer Society.

31

Bilagor

Bilaga 1 – Testplan för användartest

Testplan

Visualisering av personlig data med hjälp av en tidslinje

Andreas Hammarsten

Syfte

Syftet med detta test är att få reda på om tidslinjegränssnittet är ett lämpligt alternativ för verktyget Data Track. Det ska även användas för att få reda på hur mycket information användare behöver för att förstå gränssnittet.

Mål

Målet med detta test är att få fram klar information om hur tidslinjen funkar i de användarfall som det är tänkt att det ska funka i.

Målgrupp

Målgruppen för testerna är personer som använder e-tjänster(Facebook, Instagram, Google) dagligen.

Metod

Testet kommer helt enkelt gå ut på att användare ska interagera med prototypen som har skapats för denna studie. Detta med hjälp utav uppgifter/frågor som ska få

användaren att använda alla funktioner och hjälpa testledaren att få reda på vart problem finns. Innan testerna utförs så får deltagare skriva under ett medgivandeintyg samt svara på en bakgrundsenkät, de får även en introduktion till projektet och

prototypen. Därefter presenteras deltagarna med ett mindre ”ikon-test” som används för att se hur användarna kommer förstå ikonerna som används i prototypen. Detta test användes även för att lära deltagarna vad de betydde om de inte klarade testet då det huvudsakliga användartestets mål inte innefattade att se om användarna förstod ikoner.

Under testets gång ska observation av deltagarna ske för att fånga upp information som annars inte skulle vara lika tydlig. Observationer antecknas under hela testets gång.

Testförberedelser (5 minut)

 Anslut till servern

 Gå till prototypen med webbläsaren Google Chrome i inkognito(för att inget ska sparas mellan sessionerna)

 Deltagare får skriva under kontrakt Introduktion (5-10 minut)

 Förklaring av A4Cloud

 Förklaring av prototypen

 Pratar om hur testet kommer gå till

32 Bakgrundsenkät (1 minut)

 Fråga om hur erfaren datoranvändare användaren är.

 Fråga om användning av molntjänster.

Ikon-test (5-10 minuter)

 Introduktion till ikoner, varför detta test är relevant och introduktion till testet.

 Deltagaren tilldelas ett papper med uppgiften på samt beskrivning av vad denne ska göra.

Uppgifter (20-40 minuter)

Dessa uppgifter består av både frågor och uppgifter för att få fram så mycket information som möjligt. Frågorna kräver att användarna ska kunna ta sig frammåt i testet.

 Vad tror du att ikonerna som visas i mitten av tidslinjen betyder?

 Enligt tidslinjen, vilken E-tjänst lämnade du senast ut information till?

 Kan du på något sätt se all information ett företag har om dig?

 Hitta all data som “Facebook” har om dig(inte bara den senaste datan).

 Har E-tjänsten “Tactiohealth” någon data om dig som du inte har lämnat ut direkt till dem? Om ja, varför?

 Har du möjlighet att begära ändringar av datan som en viss E-tjänst har om dig?

 I rutan som visar all data som en tjänst har om dig, förstår du vad de olika färgerna på texten innebär?

Eftertestfrågor (10 minuter)

 Oroar du dig över hur dina personliga uppgifter hanteras av företag?

 Tror du att du skulle föredra ett annorlunda sätt att visa upp all information än tidslinjen?

 Var det oklart för dig hur företagen hade fått tag på datan som visades upp?

 Har du några direkta förslag för förbättring av tidslinjen?

 Förstod du syftet med moln-ikonen i rutorna som höll data?

 På en skala från 1-5 där 1 är mycket svår att använda och 5 är mycket lätt att använda, vad skulle du ge prototypen du nyss prövade?