Juridiska institutionen Höstterminen 2017
Examensarbete i straffrätt 30 högskolepoäng
När är klockan slagen?
– Om grov kvinnofridskränkning och särskilt om rätt till nödvärn
When is the time?
– The Crime of Violation of a Woman’s Integrity and Self-defence
Författare: Misja de Rond
Handledare: Lektor Erik Svensson
Förord
I och med denna uppsats har juristprogrammet för min del kommit till ett slut; vilket samtidigt bara är början på mycket annat. Jag skulle vilja rikta ett tack till Åklagarkammaren i Västerås för att de tog emot mig som uppsatspraktikant och visade mig exakt hur kul det kan vara att vara åklagare.
Ett speciellt tack vill jag rikta till de som varit mina mentorer under utbildningen: Emelie, Johan, Daniel och Jessie, för att ha hjälpt mig få ihop en produktiv vardag. Med hjälp av er lyckades jag nå en ny värld.
Jag vill tacka min handledare Erik.
Min familj. Mina vänner.
Katten.
Uppsala, oktober år 2017 Misja de Rond
1 Innehållsförteckning
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 4
2 INTRODUKTION ... 9
2.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 9
2.2 METOD ... 10
2.2.1 Inledning ... 10
2.2.2 Vetenskaplig metod ... 10
2.2.3 Att fråga och att svara ... 11
2.2.4 Tolkningsmetoder ... 12
2.2.5 Metodval ... 12
2.3 MATERIAL OCH RÄTTSKÄLLOR ... 12
2.4 AVGRÄNSNING ... 13
2.5 TERMINOLOGI ... 14
2.5.1 Mäns våld mot kvinnor ... 14
2.5.2 Kvinnofrid ... 14
2.5.3 Att bli utsatt för våld ... 14
2.5.4 Plågoande ... 15
2.6 DISPOSITION ... 15
3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 16
3.1 KÖNSMAKTSPERSPEKTIV ... 16
3.2 KORT OM KONTEXT ... 16
4 MÄNS VÅLD MOT KVINNOR ... 18
4.1 INLEDNING ... 18
4.2 NORMALISERINGSPROCESSEN ... 19
4.2.1 Ett obiter dictum ... 19
4.2.2 Inledning ... 19
4.2.3 Det initiala skedet: kontroll och isolering ... 20
4.2.4 Växelverkan mellan kyla och värme ... 21
4.2.5 Ansvarsförskjutning och krympande självkänsla ... 21
4.2.6 Internalisering ... 22
4.2.7 Resultatet ... 22
4.2.8 Specifikt om sexuellt våld ... 23
4.3 NORMALISERINGSPROCESSEN HOS MANNEN ... 23
4.4 ORSAKEN TILL MÄNS VÅLD MOT KVINNOR ... 24
4.4.1 Inledning ... 24
4.4.2 Vad är orsaken till mäns utbredda våld mot kvinnor? ... 25
4.4.3 Sociala förhållanden ... 26
4.4.4 Strukturella förhållanden ... 26
4.5 ”SLAGEN DAM” ... 26
4.5.1 Den första omfångsundersökningen ... 26
4.5.2 Om Eva Lundgren och normaliseringsprocessen ... 27
4.6 UTREDNINGEN KVINNOFRID ... 28
4.6.1 Inledning ... 28
4.6.2 Direktivet ... 28
4.6.3 Utredningens resultat ... 29
5 GROV KVINNOFRIDSKRÄNKNING ... 31
5.1 INLEDNING ... 31
5.2 KVINNOFRID – PROPOSITIONEN ... 31
5.2.1 Syfte ... 31
5.3 BROTTETS KONSTRUKTION ... 32
5.3.1 Konstruktion och konkurrens ... 32
5.3.2 Perdurerande brott ... 32
5.3.3 Kollektivdelikt – en förbisedd konstruktion? ... 34
5.3.4 Precisering och individualisering av gärningar ... 35
5.3.4.1 Inledning ... 35
5.3.4.2 NJA 1991 s. 83 ... 35
5.3.4.3 NJA 2004 s. 437 och NJA 2005 s. 712 ... 37
5.3.4.4 Kommentar avseende avgörandenas betydelse för rättsutvecklingen ... 38
5.4 PARAGRAFENS FRAMVÄXT ... 38
5.4.1 ”Led i upprepad kränkning” leder HD att gå sin egen väg ... 38
5.5 DE STRAFFBELAGDA GÄRNINGARNA ... 40
5.5.1 Utdrag från propositionen Kvinnofrid ... 40
5.5.2 De enligt ordalydelsen kriminaliserade gärningarna ... 40
5.5.2.1 Psykisk misshandel ... 41
5.6 ”LED I UPPREPAD KRÄNKNING AV PERSONENS INTEGRITET” ... 43
5.7 ”GÄRNINGARNA VARIT ÄGNADE ATT ALLVARLIGT SKADA PERSONENS SJÄLVKÄNSLA” ... 43
5.7.1 Om normativa rekvisit ... 43
5.7.2 För de fall en subsumtionsvillfarelse skulle föreligga ... 44
5.8 ICKE KRIMINALISERADE GÄRNINGAR ... 44
6 NÖDVÄRN ... 46
6.1 INLEDNING ... 46
6.2 RÄTTFÄRDIGANDE OMSTÄNDIGHETER ... 47
6.3 NÖDVÄRNETS HISTORIA ... 47
6.4 DAGENS REGLERING ... 48
6.4.1 Till vem tillkommer nödvärn? ... 48
6.4.2 Nödvärnets varande i relation till föregående handling ... 49
6.4.3 Påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp ... 51
6.4.3.1 Inledning ... 51
6.4.3.2 Nära förestående blir överhängande ... 51
6.4.3.3 Nödvärnsrättens utsträckning framledes ... 52
6.4.4 Storlek på nödvärn och gränsen för uppenbarligen oförsvarligt ... 52
6.4.4.1 Dödligt våld ... 54
6.4.5 Svårligen besinna sig och excess ... 54
6.5 PREVENTIVT NÖDVÄRN ... 54
6.5.1 Inledning ... 54
6.5.2 Norsk rätt ... 55
6.5.2.1 Nödvärn i norsk straffrätt ... 55
6.5.2.2 Första villkoret: rättsstridigt angrepp ... 55
6.5.2.3 Andra villkoret: avvärjande eller försvarande ... 56
6.5.2.4 Tredje villkoret: nödvändighet ... 57
6.5.2.5 Fjärde villkorett: överskridande ... 58
6.5.2.6 Rättsfall: Liv-saken och Verdal-saken ... 58
6.6 PREVENTIVT NÖDVÄRN I SVENSK RÄTT ... 59
6.7 NÖDVÄRN VID GROV KVINNOFRIDSKRÄNKNING ... 60
6.7.1 Gällande rätt ... 60
6.7.2 Drömmen om det ändlösa brottet ... 62
6.7.3 Excess-problemet ... 63
6.7.4 Är kvinnans situation att jämställa med befälhavaren? ... 63
6.8 REFLEKTIONER OCH ÖVERVÄGANDEN ... 64
6.8.1 Hennes upplevelse ... 64
6.8.2 Vem är protagonisten i berättelsen om nödvärn? ... 65
6.8.3 Olaga hot ... 65
6.8.3.1 Om våldskapital ... 66
6.8.3.2 Om bibehållet maktförhållande ... 67
6.8.3.3 Att sammanfläta våldskapital och bibehållet maktförhållande ... 67
6.8.4 ”Kvinnligt nödvärn” ... 68
7 AVSLUTNING ... 70
8 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 71
8.1 DEKLARATIONER OCH KONVENTIONER ... 71
8.2 INTERNETKÄLLOR MED MERA ... 71
8.3 OFFENTLIGT TRYCK ... 71
8.3.1 Kommittédirektiv och berättelser samt betänkanden ... 71
8.3.2 Motioner ... 72
8.3.3 Nytt juridiskt arkiv II (tidskrift för lagstiftning) ... 72
8.3.4 Propositioner ... 72
8.3.5 Statens offentliga utredningar ... 72
8.3.6 Rapporter och rättspromemorior ... 72
8.3.7 Rättsfall ... 73
8.3.7.1 Avgöranden från Högsta domstolen ... 73
8.3.7.2 Underrätter ... 73
8.3.7.3 Utländska avgöranden; norsk rätt ... 73
8.3.8 Norska källor ... 73
8.4 SVENSK JURISTTIDNING ... 73
8.5 ÖVRIG LITTERATUR ... 74
8.5.1 Artiklar ... 74
8.5.2 Böcker ... 74
9 BILAGA 1 ... 76
10 BILAGA 2 ... 78
2 Introduktion
2.1 Syfte och frågeställning
Det snävaste syftet med denna uppsats är att utreda förutsättningarna för nödvärn vid grov kvinnofridskränkning, de lege lata. Frågan är bredare än att reda ut när nödvärn föreligger vid grov fridskränkning. Förståelsen för denna mångfacetterade fråga kommer jag att bygga på tre baspelare. Dessa utgör: mäns våld mot kvinnor, grov kvinnofridskränkning och nödvärn. Efterhand stod det klart att det här är långt ifrån en avhandlad fråga, därför vidgade jag frågeställningen till att inkludera en ”de lege ferenda”-diskussion.
I avsnittet om mäns våld mot kvinnor är mitt syfte att tillförsäkra att den som läser får en grundläggande förståelse och respekt för ämnet och de som faller offer för det. Syftet är dock inte att läsaren ska tvingas reflektera kring sina egna relationer, men det är inte ovanligt att många får nya perspektiv på relationer. Genom att behandla både offer och förövares psykologiska process blir de båda människor. Om detta lyckas kommer den som läser inte längre känna behovet av att ställa frågan ”varför stannar hon?”. Syftet i detta avsnitt är dessutom att skapa en historisk kontext gällande makt och skuld.
Syftet med avsnittet om grov kvinnofridskränkning är att behandla brottets unika och omdebatterade konstruktion för att sedan kunna besvara frågeställningarna. Här vill jag även belysa de avvägningar som gjordes i skapandeprocessen. För att ge en helhetsbild av alla inblandade parter kommer jag att beröra både utredningen och propositionen.1
Avsnittet om nödvärnsrätt utgör en djupdykning. Syftet är att genomlysa nödvärnsrätten och angränsande områden för att kasta ljus på det av den beskaffenheten att de skulle kunna vara relevanta för att utreda frågan om möjligheter till rätt till nödvärn för en kvinna som blir misshandlad av en närstående man. I syfte att bredda perspektivet kommer jag att göra en komparativ exkursion i norsk rätt.
Det skrivet i uppsatsen har jag inkluderat för att jag ansett att det skapade förståelse. Jag har under uppsatsens framväxt inte haft som syfte att producera ett lagförslag, jag har dock inte heller arbetat aktivt för att utesluta sådana inslag i texten.
1 I utredningen kommer sakkunniga så som forskare och ideellt engagerade till tals och i propositionen framgår den politiska viljan.
2.2 Metod 2.2.1 Inledning
Tjuren går in på arenan och publiken vrålar, jag föreställer mig det som när Ferdinand beträder manegen på julafton. Alla ser på medan matadoren tar fram skynket med den röda färgen; färgen som får tjuren att bli alldeles galen. Detta har tillochmed gett upphov till idiomet ”att se rött” vid raseri. Komiskt nog ser varken tjurar eller en tiondel av alla män färgerna grönt och rött. Ännu mer komiskt är att kvinnor sedan år 1749 utgjort den större delen av befolkningen, men genus är fortfarande bara ett perspektiv.2
2.2.2 Vetenskaplig metod
Utan metod finns det ingen vetenskap; vetenskap är förmågan att duplicera. Genom duplicering kan ett kvalitetskrav uppnås. Inom juridiken och rättsvetenskapen gestaltas det genom förmågan att rekonstruera en regel eller ett svar. Vetenskapligt är det eftersom någon annan, efter en metodbeskrivning, teoretiskt kan få samma resultat. En naturvetenskaplig metod-beskrivning anger hur mycket natrium och klor som behövs, samt dess koncentration, för att framställa en viss mängd natriumklorid (salt), och på så vis få samma resultat som andra. Genom att upprepa något med samma resultat bildar vi belägg för vår teori.
Den rättsdogmatiska metoden är den mest grundläggande juridiska metoden. Den är sprungen ur en föreställning om att det går att separera det deskriptiva (fakta och beskrivningar) från det normativa (värderingar). Detta förutsätter att det är fullt möjligt för ett subjekt att uppfatta ett objekt oberoende av annat, eftersom det skulle utgöra värderingar.3 Rättsdogmatikerna ansåg att deras uppfattning var objektivt korrekt.4
Denna hållning har kritiserats. Rimligtvis tolkas ett objekt av ett subjekt i en kontext; ergo det finns ingen objektivitet, allt utgör individuella uppfattningar. Svaret kommer i sin tur att tolkas och tillämpas i ljuset av mottagarens individuella mått varmed objektet förvanskats. Denna kritik har framförts från flera håll och ses av många som berättigad.
2 I mars år 2015 rapporterade Statistiska centralbyrån att männen för första gången sedan statistik börjat föras var fler än kvinnorna. Höjer, Nu är männen fler än kvinnorna, Forskning och framsteg (15-06- 2015).
3 Svensson, De lege interpretata, s. 214.
4 Anne Ramberg har i sin bok Bisarr rättsfilosofi refererat till detta som Den Stora Sanningen. En träffande beskrivning även om den har högre skönlitterärt än akademiskt värde.
Detta tar dock inte från det faktum att metoden utgör en essentiell del av rättsstatens tolkning och tillämpning av lagar; metoden är således en del av rättssäkerheten.
Vetenskapens praktiker har genom tiderna varit en tämligen homogen grupp, vilket gett näring och bekräftelse åt dess egenuppfattade objektivitet. Kanske kan det sägas att det som inte är en tolkning enligt rådande normen är ett perspektiv. När kvinnor tog sin in i juridiken blev ämnet sett från deras håll, som belyste skillnader i rätt på grund av kön, benämnd som kvinnorätt.
2.2.3 Att fråga och att svara
”Som man frågar får man svar” heter det sedan gammalt. Hur något påverkar en viss grupp eller hur rätten bör se ut ger den rättsdogmatiska metoden inte svar på; för att den inte ställer de frågorna. Eftersom jag i denna uppsats kommer all tillämpa ett genusperspektiv använder jag bland annat den genusrättsvetenskapliga metoden, förr benämnd kvinnorätt. Detta för att belysa sambandet mellan kön och rätt. Det vore tämligen oklokt att inte tillämpa ett genusperspektiv på en bestämmelse som den om grov kvinnofridskränkning.
Metoden de lege interpretata formulerades med fokus på rätten så som den ska uttolkas eller har uttolkats. Enligt Eva-Marie Svensson ska den som använder sig av denna metod inte bara ange vilket material som använts utan också vilken tolkningsmetod författaren använt för att nå sitt svar. Genom denna mer explicita metod kan läsaren följa författarens alla led och behöver inte gissa.
”I stället för att förstå rätten som ett av människor oberoende objekt, lär det idag snarast handla om en process där föreställningar om vad rätten är uttrycks, kommuniceras och praktiseras i ett konkret sammanhang som kan vara verkligt eller fiktivt.”5
Med anledning av detta kommer jag att använda mig av de lege interpretata. Eftersom ämnet uppsatsen behandlar inte är strikt juridiskt eller rättsvetenskapligt finns det
5 Svensson, De lege interpretata, s. 214.
anledning att komplettera de vanliga rättskällorna med relevant litteratur. Min förhoppning är att det ska tillföra kunskap och förståelse.
Genusrättsvetenskap skiljer sig från rättsdogmatiken eftersom den inte enbart handlar om att beskriva och tolka rätten utan även om att verka för att förändra. 6 Av denna anledning är det ovidkommande att upprätthålla en gräns mellan de lege lata och de lege ferenda.
Genusrätts-vetenskap är en del av en politisk och social rörelse, om än inte politiskt styrd.
Att det rådande systemet används för att uppnå förändring tyder på rättsoptimism och jag tror det därför är viktigt att se genusrättsvetenskap som en potentiellt integrerad del av rättsdogmatism.
2.2.4 Tolkningsmetoder
Tolkningsmetoder ses som hjälpinstrument vid tillämpning av juridisk metod. Ekelöfs teleologiska metod är grundläggande inom rättsvetenskapen och juridiken.7 Eftersom att legalitetsprincipen har en sådan tyngd inom straffrätten är utrymmet för uppfinningsrikedom och argumentation mindre, speciellt i den praktiska verksamheten.
Genom att ange grunderna för tolkningen blir det lättare att förmedla varför vi kommit fram till ett visst resultat. På sätt och vis förefaller det för mig så att detta redan görs, till viss del, under utbildningen.
2.2.5 Metodval
Eftersom den rättsdogmatiska metoden endast kan ge svar på vad den gällande rätten är har jag inte funnit det tillräckligt för att täcka syftet med uppsatsen och ge svar på frågeställningen. Jag har dock använt den metoden i de fall jag utrett gällande rätt. I övrigt har genusrättsvetenskaplig metod använts.
2.3 Material och rättskällor
Till uppsatsens juridiska delar har jag främst använt mig av de klassiska rättskällorna och deras inbördes hierarki, till exempel lagar, förarbeten, propositioner, motioner, doktrin och artiklar. Till det kommer allmänt vedertagna rättsgrundsatser så som legalitetsprincipen. Uppsatsen rör vid några tillfällen principer för kriminalisering, så som
6 Gunnarsson m.fl., Genusrättsvetenskap, s. 105.
7 Ekelöf m.fl., Rättegång I, s. 99 ff.
ultima ratio och preventionsteorier. Jag har dessutom använt mig av Bibeln, en
”rättskälla” som bör behandlas kritiskt. Den används främst i ett illustrativt syfte och för att ge läsaren en historisk kontext. Det går inte att förneka dess roll som spegelglas. Det är sedan upp till läsaren själv att bära den med sig eller avvisa den.
Inom ramen för den exkursion som görs har jag använt norsk lag och litteratur samt rättsfall. Jag har valt att bifoga enskilda norska lagregler som bilagor då de varken var av tillräckligt hög betydelse i sammanhanget för att citeras eller kan förväntas av läsaren att söka efter och hitta dem.
Rättskällor, eller kanske bara källor, inom området mäns våld mot kvinnor är det litteratur som har använts under kurser på Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala och jag anser att de representerar den samlade kunskapen på området.
Gällande nödvärn och grov kvinnofridskränkning är det två områden där klassiska rättskällor kan användas med framgång. Eftersom rättsfall är en viktig del av straffrätten utgör de också en viktig del av uppsatsen. Det förefaller som så att ett rättsfalls tolkning av en lagregel på området kan vara hierarkiskt överordnade förarbeten.8 Jag har använt och återgett rättsfall i den mån jag sett att de tillfört något till ämnet.
2.4 Avgränsning
Så som nämns under avsnitt 2.1 är uppsatsen byggd på tre pelare: mäns våld mot kvinnor, grov kvinnofridskränkning och nödvärn. Den förstnämnda är inte av juridisk natur men för att behandla frågeställningen krävs förståelse för ämnet.
Avseende mäns våld mot kvinnor är området, som följer av ordalydelsen, begränsat till mäns våld mot kvinnor. Uppsatsen är dessutom avgränsad till Sverige, även om formerna för mäns våld mot kvinnor har liknande drag världen över.
Angående grov kvinnofridskränkning har jag avgränsat uppsatsens område till endast det fridskränkningsbrottet. Jag har också valt att inte problematisera termen ”närstående”.
Brottets konstruktion har stor betydelse för svaret på frågeställningen men jag har valt att
8 Utformandet av 4:4 a när de fick ändra den.
hålla mig i grundare vatten avseende en perdurerande konstruktion. Jag har valt att inte utföra något praxisstudium utöver det som påverkat konstruktionen.
Vid utläggningen om nödvärn har jag valt att inkludera en historisk tillbakablick avseende den lagstadgade nödvärnsrätten. Jag har valt att utesluta nödbestämmelsen då det området blev för stort. I detta avsnitt är en exkursion i norsk rätt inkluderad, den är avgränsad specifikt till preventivt nödvärn.
2.5 Terminologi
2.5.1 Mäns våld mot kvinnor
Typiskt sätt skulle jag förorda en könsneutral terminologi, för att det blir både klumpigt och trubbigt att separera könen och se dem som två grupper då det förekommer större variationer inom grupperna i sig än mellan dem båda. I just det här ämnet finns det dock en tanke bakom att separera män från kvinnor då män står för 86 % av alla brott mot person i samhället.9 Våld i nära relationer har oftast sitt ursprung hos en man och riktas mot en kvinna. Det vill inte säga att det 1. Alltid är en man som utför våldet och 2. Alltid är en kvinna som träffas av det. Alla konstellationer är representerade i samhället.
2.5.2 Kvinnofrid
Kvinnofrid är namnet på både utredningen och propositionen som ledde till brottet grov kvinnofridskränkning, samtidigt som det är ett samhällsmål och ledord. Jag kommer att markera vilken typ av ”kvinnofrid” jag avser genom att använda initial versal vid namn så som på utredningen och propositionen. Kvinnofrid som beskrivning av ett tillstånd kommer att användas i gemener.
2.5.3 Att bli utsatt för våld
I uppsatsen tillmäter jag termen ”våld” en vid definition som inkluderar det en man kan använda mot en kvinna han bor med och hon uppfattar det som våld. Våld kan vara ekonomisk, fysiskt, psykiskt och sexuellt. En mer utförlig definition anges i avsnitt 4.1.
9 SCB, Lagförda efter huvudbrott år 2015: brott mot person.
2.5.4 Plågoande
Plågoande används inte genomgående hos alla som behandlar ämnet kvinnofrid men är så pass ofta förekommande att jag ändå ville kommentera det. Enligt mig medför den benämningen en trivialisering av mäns våld mot kvinnor och därför kommer jag att använda benämningar som förövare, tilltalad, våldsverkare eller man.
2.6 Disposition
Initialt kommer jag behandla teoretiska utgångspunkter. Efter det har jag valt att ordna de tre aktuella huvudområdena i ordning av vilket område som förutsätter kunskap om det andra. Detta har resulterat i ordningen mäns våld mot kvinnor, grov kvinnofridskränkning och sist nödvärn. Sedan följer ett analytiskt avsnitt inriktat på att besvara uppsatsens frågeställningar och därtill relevanta områden. Jag kommer att ge kommentarer löpande och frågeställningarna kommer att utvecklas i symbios med utredningens framsteg.
3 Teoretiska utgångspunkter
3.1 Könsmaktsperspektiv
En fundamental utgångspunkt i denna uppsats är könsmaktsperspektivet. Den innebär ett erkännande av att det i samhället föreligger en maktcentrering hos män och att kvinnan är hierarkiskt underordnad mannen. Detta är inte bara en teoretisk utgångspunkt utan också en praktisk sanning. Kvinnan har mindre makt för att hon är en kvinna och mannen har mer makt för att han är en man; samhället är patriarkalt. Denna hierarki produceras och reproduceras ständigt, bland annat av rätten.
Världen är av den beskaffenhet att de patriarkala strukturerna påverkar alla beslut som tas, oavsett kön. Ur ett könsmaktsperspektiv måste allt granskas kritiskt, för överallt finns det spår av patriarkala maktstrukturer. Dess förhållande med feminism har beskrivits så att feminism är svaret på varför någon forskar om kön och genusforskning avser vad någon forskar om.
3.2 Kort om kontext Ur Moseboken 2:22 kan läsas:
”Av revbenet som han hade tagit från mannen byggde Herren Gud en kvinna och förde fram henne till mannen. Då sade mannen:
’Den här gången är det ben av mina ben, kött av mitt kött.
Kvinna ska hon heta, av man är hon tagen’”10
Kvinnan har i majoriteten av de samhällen som funnits här på jorden varit hierarkiskt underordnad mannen, med ett fåtal undantag. Redan i skapelseberättelsen, som ovan angivet som ett exempel på västvärldens hegemoni, framgår det att kvinnan var skapad av mannens revben och i syfte att hjälpa honom. Kvinnan var länge egendom tillhörande mannen och behandlades därefter. Kvinnan var rättslös och ”privatlivets helgd” användes som en förklaring till varför det som hände i hemmet inte var en statlig angelägenhet.
Kvinnor blev dessutom systematiskt utestängda från den vetenskapliga och politiska
10 Bibel 2000.
världen. Detta har lett till att världen initialt skapats och utvecklats efter mannen och hans behov.
4 Mäns våld mot kvinnor
4.1 Inledning
Den 20 december år 1993 antog Förena Nationerna (FN) en deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor (CEDAW).11 I artikel 1 definieras våld mot kvinnor enligt följande:
“For the purposes of this Declaration, the term ’violence against women’ means any act of gender based violence that results in, or is likely to result in, physical, sexual or psychological harm or suffering to women, including threats of such acts, coercion or arbitrary deprivation of liberty, whether occurring in public or in private life.”
Det är definitionen jag genom uppsatsen kommer ha som yttersta grund för vilka typer av handlingar mäns våld mot kvinnor kan inbegripa. Således står det också klart att även om allt det våld i nära relationer som, så som det avses i denna uppsats, utgörs av mäns våld mot kvinnor begränsar sig inte mäns våld mot kvinnor till våld i nära relationer.
Bestämmelsen om grov kvinnofridskränkning i brottsbalken är dock begränsad till specifika brott och till de fallen där mannen varit närstående till kvinnan.
Länge sågs våld i hemmet som en familjeangelägenhet. I Sverige kom misshandel i hemmet att falla under allmänt åtal först år 1982.12 I världssamfundet uppmärksammades våldet av World Health Organization, WHO, och världsbanken som en hälsofråga.13 Det har dock ifrågasatts om det inte framförallt är ett demokratiproblem.14 Under 1990-talet blev våldet erkänt som en rättighetsfråga.15
Numera kan vi konstatera att mäns våld mot kvinnor genomsyrar hela samhället, det före- kommer i alla klasser och genom alla tider.
11 United Nations Declaration on the Elimination of Violence against Women.
12 Brottsförebyggande rådets rapport 2008:23, Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007, s. 114.
13 Heimer m.fl., Våldsutsatta kvinnor, s. 21.
14 Se utförligt resonemang i Wendt Höjer, Rädslans politik, kapitel 7.
15 Johnsson-Latham, Patriarkalt våld som hot mot mänsklig säkerhet.
4.2 Normaliseringsprocessen 4.2.1 Ett obiter dictum
Under terminskurs två på juristprogrammet fick vi vid Uppsala universitet bland annat studera avtalsrätt. Jag minns det som… annorlunda. Och skadeståndsrätt. Och det var spatt hit och hästar som lyfte sina egna dörrar dit. Det var också ett fall som rörde mekanismer i pumparna på en bilbränslestation. Det uppmätta måttet på den utpumpade vätskan stämde inte överens med volymen på det faktiskt utpumpade bränslet. I det här rättsfallet var domstolen mycket mån om att först ha en gedigen genomgång av hur pumpar till bilbränsle fungerar.
Anledningen till att jag envisas med att grundligt redogöra för normaliseringsprocessen är för att dess mekanismer (vad spatt är, hur intelligenta hästar egentligen är med mera) utgör essentiell kunskap för att förstå området och tillämpa juridiken. En korrekt tillämpad juridik är avhängig förståelse för området. Jag kommer faktiskt inte ihåg hur pumparna fungerar, men jag hoppas att den som läser det här kommer bära med sig kunskap eller åtminstone medvetenhet om normaliseringsprocessen.
4.2.2 Inledning
Sociologen Eva Lundgren utförde på 80-talet en studie i Norge.16 Studieobjekten var kvinnor som varit utsatta för våld från en man i nära relation. Denna studie kom att bli grunden till den våldsförståelse Lundgren benämnde ”normaliseringsprocessen”. Den är ett försök att förklara hur människor hamnar och stannar i en situation där de kontinuerligt blir utsatta för våld.
Våldsförståelsen, normaliseringen, talas om i termer av en process; fast än det fysiska våldet går att avgränsa till specifika stunder ses våldet kvinnan är utsatt för som ett kontinuum. Det vill säga en obruten följd av sammanhängande moment.17 Processen resulterar i en normalisering av det våld och annan illa behandling kvinnan blir utsatt för.
Stegvis förskjuts kvinnans gränser för acceptabel behandling. Normaliseringsprocessen resulterar ultimat i mannens kontroll över kvinnan: hon är helt i hans våld.
16 Lundgren, Den Herren elsker, tukter han.
17 Definition hämtad ur Svenska Akademiens ordlista.
Få kvinnor kan någonsin se sig själva, eller sina vänner, sina släktingar, sina förebilder eller sina barn falla offer för våld i nära relationer. Alla kvinnor är dock någons vän, släkting, förebild och barn. Det finns många fördomar mot dessa offer. De flesta kvinnor skulle polisanmäla en okänd man som på gatan gett henne ett eller flera hårda slag.
Normaliseringsprocessen hjälper oss förstå varför hon inte gjort det mot sin man.
Normaliseringsprocessen kan talas om i termer av det generella och det speciella. Mycket av det som händer är av en generell natur och kan identifieras hos de flesta utsatta kvinnor.
Det finns dock alltid speciella saker som är utmärkande för individuella förhållanden.
Min utläggning nedan är ingen kravbeskrivning utan en exemplifiering.
4.2.3 Det initiala skedet: kontroll och isolering18
Det börjar inte nödvändigtvis med ett slag. Det är mycket mer troligt att det börjar med en ogillande kommentar om en kompis. Oskyldigt kan tyckas men det är första kilen för att distansera kvinnan från andra parter. Dessa parter är inte utsatta för manipulation och skulle därför ha en mer nykter syn på det eskalerande våldet, de skulle kunna döma ut honom. ”Ska du verkligen umgås med den där?”, ”är dina föräldrar alltid så korkade?”
och ”det där var väl inget bra beslut?”. På detta sätt krymper mannen kvinnans livsutrymme. Mannen och kvinnan står tillsammans mot resten av världen, en värld som inte förstår deras kärlek.
I samband med det krympande livsutrymmet förändras också mannens verklighetsuppfattning i form av en eskalerande verklighetsfrånvändning. Jag benämner det eskalerande men för de inblandande kommer det krypande. Sen kommer det, första slaget. Det gör ont, det svider, men det bleknar. Mannen och kvinnan är rörande överens om att det inte var mannens fel. Om något var det kvinnans, var det inte ganska dumt att ha den där urringade tröjan eller varför flörtade hon så mycket med kassören på ICA?
Hade hon inte medvetet provocerat mannen? Och utgjorde slaget inte bara mannens försök att lära kvinnan att inte skämma ut sig själv? De kommer båda överens om att det aldrig ska ske igen. Redan där har kvinnan förskjutit sin gräns från att aldrig ha ett förhållande med någon som slagit henne, till att faktiskt vara i ett.
18 Följande framställning till och med avsnitt 4.2.8 görs med utgångspunkt i Lundgren, Våldets normaliseringsprocess.
Mannen fortsätter att begränsa kvinnans livsutrymme och kontakt med omvärlden.
Genom isoleringen blir mannens verklighetsbild den enda hon kommer i kontakt med.
Gränsen mellan gott och ont suddas bitvis ut och målas om. Det sker på ett flytande sätt och befäster mannen som den moraliska kompassen att förhålla sig till.
4.2.4 Växelverkan mellan kyla och värme19
Att växla mellan kyla och värme är en klassisk härskarteknik som kan användas för att tvinga en annan person att alltid vara på tå eftersom den personen aldrig vet om de kan förvänta sig: kyla eller värme. Det här beteendet ger inte bara mannen kontroll över kvinnan utan de gånger han visar värme formar han ett intimt band till kvinnan. Hade mannen ständigt bara varit den version av sig själv som brukar olika typer av våld hade många kvinnor haft mycket lättare att lämna honom. Därför visar han förmodligen kvinnan ömhet vid några väl utvalda tillfällen, kanske precis efter att han brukat våld. Det var ju inte meningen. Och kanske, kanske lyckas han få kvinnan att förstå att han ju gjorde det för henne. Han ville bara ta hand om henne.
Den här växelverkan mellan kyla och värme håller kvinnan känslomässigt involverad och investerad. Kvinnan är upplärd att vara omhändertagande och hon vill bara att det ska bli bättre. Hon drivs av en vilja att förstå och hjälpa mannen. På det här sättet får han kontroll över kvinnan både fysiskt och psykiskt. Här börjar vad som kallas det ”traumatiska bandet” att formas.20 Det traumatiska bandet består i sig av många olika känslomässiga kopplingar: kärlek, rädsla, hat, medlidande, skuld och hopp. Eftersom de varierar är det svårt för kvinnan att ta ett beslut att klippa alla samtidigt.
4.2.5 Ansvarsförskjutning och krympande självkänsla
När ansvaret inte får läggas där det hör hemma, det vill säga hos mannen, måste kvinnan ständigt kompensera med sig själv för att förskjuta ansvaret. Kvinnans självkännedom och uppfattning om sig själv utmanas gång på gång när hon aktivt skjuter ansvaret bort från mannen och på sig själv. Detta resulterar i en krympande självkänsla och förståelse.
19 Lundgren, Våldets normaliseringsprocess, s. 34 ff.
20 Det traumatiska bandet är en traumatisk bindning, ett starkt emotionellt band mellan två personer där den ena utövar våld mot den andra. Denna företeelse har även observerats i koncentrationsläger och det så kallade stockholmssyndromet anses vara närbesläktat. Holmberg m.fl., Varför går hon?, s. 45 ff.
Eftersom att hon tar ansvar för saker han gjort, och hon egentligen aldrig gjort, stämmer det inte överens med hur hon ser sig själv. Hon måste helt enkelt göra sig av med de bitar som inte passar in i hennes nuvarande verklighetsuppfattning.
4.2.6 Internalisering
Cirkeln sluts när mannens åsikter och våldsutövning är ett så etablerat beteende att kvinnan själv upprätthåller dess maktstrukturer; det internaliseras. När kvinnan gör något hon normalt inte får kommer hennes bestraffning inte med mannen utan de känslor mannen brukar få henne att känna när hon gör något fel framkallar hon hos sig själv.
Kvinnan har internaliserat mannens bild av henne. I detta stadie förhåller sig kvinnan inte kritisk till mannens beteende utan till alla runtomkring som uppenbarligen inte förstår hur deras förhållande fungerar. Och kvinnan tänker ”varför är det bara jag som ser hur underbar han är?”.
4.2.7 Resultatet
Normaliseringsprocessen resulterar i tre saker. För det första i en normalisering, av vad som är normalt i ett förhållande och hur långt gränsen för övertramp kan förskjutas. För det andra i en externalisering som befäster att det inte är något fel på mannen i sig utan att orsaken till våldet ligger i något annat, något externt. För det tredje resulterar det i en internalisering av mannens våld och sätt att tänka hos kvinnan. När hon gör något otillåtet straffar hon sig själv, hon hålls därför ständigt ansvarig även om mannen inte är där. I och med denna process bryts kvinnan ner mer och mer. Samtidigt vill kvinnan förstå och hela mannen. Att lämna förhållandet vore att ge upp på honom och de ögonblick av värme de delar övertygar henne om att det finns hopp.
”I våldsprocessen är sålunda många mekanismer verksamma, mekanismer var för sig och särskilt i förening gör våldet till en aktiv och dynamisk process med djupgående konsekvenser för kvinnan och mannen i deras förhållande.”21
21 SOU 1995:60. Kvinnofrid del A, s. 102.
4.2.8 Specifikt om sexuellt våld
I boken ”Jag kallade det aldrig för våldtäkt” av Josefin Grände behandlar hon just det titeln ger en föraning om: vad som egentligen är en ”riktig” våldtäkt.22 En riktig våldtäkt sker förmodligen av en eller flera okända män ute på gatan eller i en mörk park en sommarnatt. Den riktiga våldtäkten är en överfallsvåldtäkt och kvinnan ska ha kämpat med näbbar och klor för att frigöra sig. Ett sexuellt övergrepp som sker i en relation är långt ifrån den av media porträtterade och av samhället reproducerade bilden av en våldtäkt. Mannen som begår en våldtäkt är en hemsk människa som förmodas sakna respekt för kvinnor i alla situationer. ”Har han ens en egen mamma?”. Den här bilden slår hårdast mot de som upplever ett sexuellt övergrepp från någon i sin närhet. För det första var det förmodligen inte så våldsam, för det andra kämpade kvinnan kanske inte emot tillräckligt. Men framförallt: han skulle aldrig göra så, begå en riktig våldtäkt. ”Han älskar ju mig”.
Kvinnan distanserar sig från tanken att det skulle röra sig om en våldtäkt. Visst det var sex och visst, det var emot hennes vilja, men det var inte en våldtäkt. Det här är också en del av förklaringen till att det i domar går att läsa om män som upprepade gånger förgripit sig sexuellt på kvinnan han har ett förhållande med, utan att hon sagt ifrån nämnvärt. Vi frågar oss själva varför hon inte skyddat sig själv och kämpat emot? För att det inte var en ”gärningsman” som utsatte henne för övergreppet, det var hennes sambo. Det var ingen riktig våldtäkt. Det tar en tid för den utsatta att identifiera sig själv som offer.
Denna utläggning kan uppfattas som irrelevant för juridiken i denna uppsats men då vi talar om till exempel ett flyktkrav vid rätt till nödvärn är det viktigt att förstå var både vår och offrets utgångspunkt är. Vi vet att den som inte uppfattar en nödvärnssituation fortfarande har rätt till det, men kan den som inte ser sig själv som ett offer förväntas fly?
4.3 Normaliseringsprocessen hos mannen
För mannen handlar det om att uppnå total kontroll. Så väl mentalt som fysiskt och sexuellt. Våldsaktionerna går ut på att kontrollera kvinnan att vara den han anser att hon bör vara. Men det vill inte säga att mannen aldrig skulle fabricera orsaker att utöva våld.
22 I detta sammanhang syftar jag på våldtäkt så som den definieras av gemene man, inte i lagtext.
Det fysiska våldet blir sexuellt våld, något som ger honom en kick. Genom våldet känner mannen att han har kontroll över liv och död; Eva Lundgren menar att han blivit ”Gud”.23
Enligt Lundgren är manlighet inget som bara uppstår, det är något vi skapar. Vi skapar det genom att behandla killar på ett sätt och flickor på ett annat, genom vilket vi låter pojkarna tro att det förväntas vissa saker av dem för att de ska bli värdiga manlighet. En man ska vara stor och stark, han ska vara bestämd och lagom farlig. Sist men inte minst ska han också bli man, det vill säga visa att han är en man, på våldets arena.24
4.4 Orsaken till mäns våld mot kvinnor 4.4.1 Inledning
Enligt Bibeln var det Eva som övertalade Adam att smaka på frukten från kunskapens träd. En skuld kvinnan sedan dess fått bära med sig i form av arvssynden. Till följd av detta gjorde Gud ett uttalande i Moseboken 3:16:
”Till kvinnan sade han:
’Stor skall jag göra din möda när du är havande,
med smärta skall du föda dina barn.
Din man skall du åtrå, och han ska råda över dig.’”
Citatet använder jag i detta fall för att illustrera att det i samhället har funnits en tendens att lägga över mannens skuld på kvinnan. Eftersom Bibeln varit och är en så pass viktig bok under en lång tid har både Bibeln och samhället utvecklats i symbios. Ett illustrerande exempel från samtiden skulle vara hur kvinnor anses ha lockat eller ”bjudit in” männen genom att klä sig i utmanande kläder. Det visar också att tankar om mäns härskande över kvinnor inte är tagna ur luften eller en modern uppfinning, vi bär det med oss.
23 Lundgren, Normaliseringsprocessen och andra våldsförståelser, s. 67
24 Lundgren, Normaliseringsprocessen och andra våldsförståelser, s. 67.
4.4.2 Vad är orsaken till mäns utbredda våld mot kvinnor?
Malou Andersson går i sin avhandling systematiskt igenom de olika förklaringsmodeller som finns representerade i den uppsjö av litteratur som berör ämnet.25 Till en början behandlar hon individbaserade teorier, som till exempel uppväxtvillkor och socioekonomiska faktorer, både hos kvinnan och mannen. Utgångspunkten i dem är att våldets ursprung återfinns i det sociala arvet, till exempel genom bilden av en mansroll eller trauman från barndomen.26 Teorierna ser det initialt som att det är en viss typ av man som utövar våld, och en viss typ av kvinna som blir utsatt.27
Individuella egenskaper så som till exempel att mannen som barn upplevt våld i hemmet anses vara en del av förklaringen. I detta blir den våldsamma mannen inte uteslutande sedd som en förövare utan även själv som ett offer. Kvinnan tillskrivs av Bo Bergman något han kallar för ”battered wives syndrome”, där kvinnor som blir utsatta för våld tillhör någon av följande tre grupper: den ”inadekvata hustrun” som återupplever det våld hon blev utsatt för som barn, den ”provocerande hustrun” som medvetet provocerar mannen för att skapa spänning och den ”högpresterande hustrun” som genom att vara effektiv och kompetent inte underkastar sig mannen i tillräckligt stor utsträckning.28
Denna diskurs som betonar kvinnans ansvar eller medansvar har bland annat kritiserats av Mona Eliasson som menar att det är spridning av myter. Eliasson medger dock att denna uppfattning är ett genomgående drag i psykiatri och psykologi. Definitionen av provokation varierar men konsensus råder om att kvinnan går utöver vad som anses vara
”lämpligt för kvinnor”.29
Bergman är inte ensam i forskarvärlden att tillskriva kvinnan åtminstone en del av skulden. Även psykologen Johan Cullberg uttrycker snarlika åsikter: ”[i]cke desto mindre måste man ofta räkna med kvinnans delansvar – i många fall har hon provocerat mannen starkt. Att lägga skulden på bara mannen medför i varje fall ingen djupare förståelse”.30
25 Andersson, Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, kapitel 3, speciellt s. 73 ff.
26 Andersson, Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, s. 76.
27 Andersson, Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, s. 77.
28 Se vidare Bergman, Battered Wifes: why are they beaten and why do they stay?
29 Eliasson, Mäns våld mot kvinnor, s. 148 och s. 20 f.
30 Cullberg, Dynamisk psykiatri, s. 308 f.
4.4.3 Sociala förhållanden
Inte bara individuella egenskaper har diskuterats i förhållande till våldets närvaro hos mannen. Även omständigheter kring sociala förhållanden, så som missbruk, kriminalitet, arbetslöshet och alkoholbruk, har berörts. Under 1930-talet var det alkoholmissbrukande män som blev beskyllda för att stå för det grövre våldet i nära relationer.31 Att peka ut specifika sociala förhållanden var inte en hel lögn, men det var också bara en del av sanningen. Dessa grupper blev syndabockar.
4.4.4 Strukturella förhållanden
Sedan en tid tillbaka har strukturer i samhället ansetts utgöra en stor del till varför mäns våld mot kvinnor existerar. I propositionen Kvinnofrid konstaterades följande:
”Kännetecknande för de resultat som kvinnoforskningen presenterat på detta område är att våldet i nära relationer snarare är knutet till föreställningar om mannens kontroll och kvinnans underordning i relationen, än relaterat till förklaringar där misshandeln ses som en rad mer eller mindre isolerade handlingar utförd av en misshandlare som har andra problem, t.ex. alkoholmissbruk eller övergrepp i barndomen.”32
Denna förklaring om föreställningar om kontroll och underordning är idag ledande på området och är min utgångspunkt.
4.5 ”Slagen dam”
4.5.1 Den första omfångsundersökningen
År 1998 beslutade regeringen och Brottsoffermyndigheten att anslå pengar till en omfångsundersökning av ”mäns våld mot kvinnor i ett jämställt Sverige”. Studien var den första svenska att genomföras av sitt slag och den leddes av Eva Lundgren och Gun Heimer. Enkäter skickades ut till 10 000 kvinnor i Sverige och svaren sammanställdes. I februari år 2001 presenterades ”Slagen dam” och dess resultat, vilket bland annat innehöll följande uppgifter (min kursivering):
31 Andersson, Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, s. 80.
32 Prop. 1997/98:55, s. 75.
- 56 procent av alla kvinnor har trakasserats sexuellt.
- Nästan varannan kvinna, 46 procent, har utsatts för våld av någon man efter 15-årsdagen.
- Var tredje kvinna, 34 procent, har åtminstone en gång efter sin 15- årsdag utsatts för sexuellt våld av en man. Under det senaste året har 7 procent erfarenheter av detta.
- Var fjärde kvinna, 25 procent, har efter sin 15-årsdag upplevt fysiskt våld från någon man. 5 procent har utsatts för fysiskt våld under det senaste året.
- Nästan var fjärde kvinna mellan 18 och 24 år, 22 procentenheter, har utsatts för våld under det senaste året.33
Trots den höga våldsutsattheten hos kvinnor blev det mediala mottagandet inte som förväntat. I ”Skamfläcken” undersökte Maria Wendt Höjer mottagandet av Slagen dam i både det politiska samtalet och media. Hon konstaterade:
”[å] ena sidan en tystnad, å andra sidan sensationsskriverier med rubriker om
’alarmerande’ och ’upprörande resultat’[…]. På dessa sensationsskriverier kom dock en omedelbar motreaktion, där studiens resultat kraftigt ifrågasattes, rent av förklarades för ”nonsens” och ”totalt ointressanta”[…].”34
De höga siffrorna över våldsdrabbade kvinnor var lätta att avfärda just eftersom att de var så höga. Detta satte undersökningen i det periferera.
4.5.2 Om Eva Lundgren och normaliseringsprocessen
Eva Lundgren har haft mer än bara ett finger med i spelet. Lundgren har i mångt och mycket drivit kunskapsområdet framåt. Med anledning av detta har Lundgren många gånger blivit kritiserad, ifrågasatt och påhoppad. Lundgren är skaparen av den förståelse som idag finns för normaliseringsprocessen. Grunden lades i boken ”Den herren elsker, tukter han” som utkom år 1984 och tankemodellen har utvecklats sedan dess. I samarbete med Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige (ROKS) har hennes bok om
33 Lundgren m.fl., Slagen dam, s. 8.
34 Westerstam, Kung slår dam, s. 7.
normaliseringsprocessen publicerats. Boken, modellen och Eva Lundgren själv har mötts av kontroverser.
I maj år 2005 sände SVT:s Dokument Inifrån ett avsnitt kallat ”Könskriget” där ROKS granskades. I programmet ifrågasätts de slutsatser Lundgren dragit i sin forskning och tagit med i byggnationen av tankemodellen. Detta blev startskottet på en våg av misstro mot Lundgrens forskning. Hon blev anklagad för vetenskaplig ohederlighet. Senare samma år beslutade dåvarande rektor vid Uppsala Universitet, Bo Sundqvist, att tillsätta granskare att studera hennes forskning. Sundqvist uttalade att det var för att man ” värnar om Eva Lundgren som forskare och om allmänhetens tilltro till forskningen”.35 Lundgren blev friad från alla misstankar.36
4.6 Utredningen Kvinnofrid 4.6.1 Inledning
Den 1 juli år 1993 fick departementschefen för socialdepartementet och socialminister Mona Sahlin av riksdagen i uppdrag att utifrån ett kvinnoperspektiv utreda frågor som rör våld mot kvinnor och föreslå åtgärder för att motverka det.37 Den så kallade Kvinnovåldskommissionen blev till och avlämnade på uppdrag av riksdagen två utredningar: SOU 1994:56 ”Ett centrum för kvinnor som våldtagits och misshandlats”
och SOU 1995:60 ”Kvinnofrid. Del A och B”.38 Jag kommer i det följande endast att behandla Kvinnofrid, utredningen i vilken förslaget om ett kvinnofridsbrott presenterades.39
4.6.2 Direktivet
I direktivet givet till Kvinnovåldskommissionen konstaterades inledningsvis att mäns våld mot kvinnor var ett problem som spände över hela samhället.40 Detta kompletterades med ett erkännande av dess omfattning och att det var ett allvarligt uttryck för bristande jämställdhet. Området hade länge varit eftersatt och därför var politikerna redo att på en
35 TT, Eva Lundgren frias från misstankar om ohederlighet, SVT 05-12-2005.
36 Hagekull, Berit. Granskning av professor Eva Lundgrens forskning i enlighet med Uppsala Universitets regler avseende förfarandet vid anklagelse om vetenskaplig ohederlighet.
37 Kommittédirektiv 1993:88.
38 Kommittéberättelse 1993:S11.
39 Att införa kvinnomisshandel som en variant av ett grovt brott hade dock varit på tal.
40 Kommittédirektiv 1993:88.
bred front bekämpa våldet och dess uppkomst.41 I direktivet betonades att fokus skulle ligga på förebyggande åtgärder. Med andra ord var juridiken inte tänkt att vara den främsta samhälleliga insatsen mot detta våld i nära relationer, helt i enighet med kriminaliseringens princip om ultima ratio.
4.6.3 Utredningens resultat
Avseende bakgrunden till mäns våld mot kvinnor fann utredningen att det förelåg en kunskapsbrist på området och föreslog att ansvar för sådan forskning skulle åläggas en myndighet.42 Utredningen rekommenderade också bland annat att regeringen skulle starta en informationskampanj för att upplysa befolkningen om utsträckningen av mäns våld mot kvinnor. Skolan föreslogs som en bra plats att utbilda unga människor om pojkar och mäns våld mot tjejer och kvinnor, förslagsvis genom inslag i den normala undervisningen.43
Innan kommissionen presenterade sitt förslag på ett nytt brottbalksbrott redogjorde de ingående för diskrepansen mellan vilka gärningar som redan då var kriminaliserade och vilka gärningar som inte omfattades av någon lagbestämmelse men väl av mäns våld mot kvinnor. Det uttrycks att den föreslagna ”[b]estämmelsen innefattar vissa beteenden som inte är kriminaliserade, men som på ett effektivt sätt bidrar till att skapa den situation av psykisk terror som detta brott är ett utslag av”.44
Kommissionen föreslog att ett nytt brott med rubriceringen ”kvinnofridsbrott” skulle införas i kapitel 4 om frihet och frid i brottsbalken45:
”4 a § En man som mot en närstående eller tidigare närstående kvinna använder våld eller hot om våld eller utsätter henne för annan fysisk eller psykisk påverkan, ägnad att varaktigt kränka kvinnans integritet och skada hennes självkänsla, döms för kvinnofridsbrott till fängelse i lägst ett och högst sex år.
41 SOU 1995:60 Kvinnofrid del A, s. 49.
42 SOU 1995:60 Kvinnofrid del A, s. 105 ff.
43 SOU 1995:60 Kvinnofrid del A, s. 108 f.
44 SOU 1995:60 Kvinnofrid del A, s. 304.
45 SOU 1995:60 Kvinnofrid del A, s. 304 ff
Om en man handlar som anges i första stycket mot en annan man, eller om en kvinna handlar så mot en annan kvinna eller mot en man, döms för fridsbrott till
straff som där anges.”46
Det skulle ta sikte på de fall då en man använt våld eller övergrepp mot en kvinna i nära relation – i form av maka, sambo, moder eller dotter. I utredningen betonas vikten av att brottet utformas som perdurerande med anledning av brottets karaktär: våldet som ett kontinuum. Kommissionen menade att det skulle anses som kvinnofridsbrott när mannens beteende har en viss varaktighet, något som även skulle uppfylla rekvisitet om gärningsmannens avsikt att kränka hennes självkänsla.47 Genom ett perdurerande brott, istället för flera vanliga, skulle preskriptionstiden på de brotten med lägre straffskala förlängas.48
Avseende rätten till nödvärn påtalas att det är något som kvinnor har möjlighet att hävda som invändning då hon brukat våld mot mannen, men att det ”på grund av nödvärnsrättens konstruktion” sällan leder till framgång.49 Förmodligen avses då att mannens våld ofta inte var att anse som tillräckligt överhängande.50 Under kapitel 11 konstaterar kommissionen att de bör studera ”den särskilda problematiken för kvinnor som utsätts för hot om våld och överväga om tillämpningen av bestämmelserna om nödvärn vållar problem i sådana sammanhang”.51 Fast än kommissionen identifierat behov av utredning på området lämnar de frågan därhän:
”Någon mer uttömmande redogörelse för tillämpningen av den nya bestämmelsen i detta hänseende låter sig emellertid inte göra i detta sammanhang. I stället blir om-ständigheterna i varje särskilt fall avgörande vid sådana bedömningar, varför olika spörsmål som rör nödvärn och nödvärnsexcess m.m. naturligen får bli en fråga för kommande rättstillämpning.”52
46 SOU 1995:60 Kvinnofrid del A, s. 410 ff.
47 SOU 1995:60 Kvinnofrid del A, s. 308.
48 SOU 1995:60 Kvinnofrid del A, s. 412.
49 När en kvinna i en sådan situation åtalats för att hon använt grovt våld kan hon hävda att hon handlat i nödvärn. På grund av nödvärnsrättens konstruktion är det dock sällan hon når framgång med en sådan invändning. SOU 1995:60. Kvinnofrid del A, s. 302 f.
50 SOU 1995:60. Kvinnofrid del A, s. 412.
51 SOU 1995:60. Kvinnofrid del A, s. 269
52 SOU 1995:60. Kvinnofrid del A, s. 306.
5 Grov kvinnofridskränkning
5.1 Inledning
I regeringens proposition 1997/98:55, Kvinnofrid, behandlades åtgärder för att stävja mäns våld mot kvinnor. Kvinnovåldskommissionens föreslagna paragraf om kvinnofridsbrott kom att förändras på flera punkter, däribland genom ett namnbyte till
”grov kvinnofridskränkning”. Brottet fick en unik utformning som också medförde problem.
5.2 Kvinnofrid – propositionen 5.2.1 Syfte
Det fanns flera syften med att införa brottet grov kvinnofridskränkning. Området var av tradition eftersatt och det fanns således ett tydligt allmänpreventivt syfte. Stadgandet innebar ett erkännande av våldet vilket var riktat mot både de utsatta och mot förövarna.
Mäns våld mot kvinnor var därmed på dagordningen och täcktes av en paragraf särskild från ordinarie fridskränkning. Införandet utgjorde också en funktion som kunskapsspridning. Och precis som införande av misshandel under allmänt åtal var detta ett, medvetet, politiskt intrång i hemmen. Vad som skedde i hemmen var inte enbart en fråga för familjen. Istället skulle det träffas av straffrättens expressiva funktion.
Enligt 30 kap. 3 § 1 st BrB ska gemensam påföljd följa för en person som döms för flera brott. Påföljden bestäms därför efter brottslighetens samlade straffvärde.53 Straffvärdet beräknas dock inte genom addition utan en mängdreduceringsprincip tillämpas.
Ytterligare ett syfte med införandet av grov kvinnofridskränkning var att gå runt denna
”mängdrabatt” och istället tillämpa en strängare straffmätning.
Den 1 juli 1998 infördes brottet grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning i 4 kap. 4 a § brottsbalken (SFS 1998:393) med följande formulering:
”4 a § Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6 kap. mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om gärningarna varit ett led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens
53 Borgeke m.fl., Att bestämma påföljd för brott, s. 45.
självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff.”
5.3 Brottets konstruktion 5.3.1 Konstruktion och konkurrens
I svensk straffrätt är grundkonstruktionen så att en handling utgör ett brott som får en påföljd. När det tillkommer handlingar tillkommer det ofta också problem i form av konkurrens. Petter Asp m.fl. har efter en grov sortering delat in konkurrensproblemen i tre grupper.54 Det kan för det första röra sig om likartad konkurrens: någon har överträtt ett straffbud flera gånger. För det andra om olikartad konkurrens: någon har genom samma handlande överträtt flera olika straffbud. Och för det tredje kan det röra sig om medbestraffade gärningar: handlandet har utförts vid separata tillfällen och är därför olika brott, men skulle kunna ses som medbestraffade gärningar.
Kvinnovåldskommissionen, lagstiftare och andra som varit inblandade övervägde olika konstruktioner för att på det mest ändamålsenliga sättet lösa konkurrenssituationen som uppstår när en man slår en närstående kvinna någon gång per dag under en längre tid.
Kvinnofridsbrott och grov kvinnofridskränkning är båda undantag från hur brott vanligen konstruerats; de samlar nämligen flera gärningar som i sig utgör brott och låter dem utgöra ett nytt brott. Det var en av flera lösningar som framtagits som lösning på de konkurrensproblem som uppstått.
5.3.2 Perdurerande brott
I det förslag som lades fram av Kvinnokommissionen år 1995 var det nya brottet, kvinnofridsbrott, skapat i form av ett perdurerande brott. Det vill säga att det skulle anses fortgå från det att tillståndet uppkommit till dess att tillståndet upphört.55 Som exempel
54 Asp m.fl., Kriminalrättens grunder, andra upplagan, s. 464 ff.
55 Leijonhufvud m.fl., Straffansvar, s. 38 f.
på brott med denna konstruktion kan nämnas människorov och olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken. Kommissionen valde av flera skäl att konstruera det som ett perdurerande brott. Lagrådet gav dock konstruktionen hård kritik:
konstruktionen verkade till synes utgöra ”ett perdurerande brott i vilket innefattas allehanda diffusa och till och med icke straffbara gärningar samt att motivuttalandet innebär att i brottet de facto kommer att ingå även inte straffbara gärningar”.56 Förslaget var på kollisionskurs med legalitetsprincipen.
I proposition 1997/98:55 var grov kvinnofridskränkning inte konstruerat som ett perdurerande brott:
”Den nya straffbestämmelsen är […] konstruerad så att de enskilda handlingarna straffbeläggs för sig men sedda i sitt sammanhang och med ett särskilt rekvisit som ger brottet dess fridsstörande karaktär. Det är alltså inte fråga om ett fortlöpande, perdurerande brott.”57
Kvinnovåldskommissionen riktade i sitt betänkande kritik mot det icke-perdurerande brottet utifrån flera synvinklar, de berörde bland annat bevisläget för åklagaren.
Kommissionen formade kvinnofridsbrottet som ett perdurerande brott för att det utgörs av en fortgående kränkning. En naturlig del i en fortgående kränkning är svårigheter att tidsbestämma gärningar och precisera vad som skedde när. Kommissionen ansåg sig ha löst detta problem genom att göra brottet perdurerande och på så vis stilla ett behov att individualisera gärningar.
Regeringen såg dock inte att det löste bevisproblematiken utan istället vidare förvärrade det orosmoment som rättskraften och dess eventuella tillämpning utgjorde. Så som kommissionen föreslagit det skulle det brottsliga tillståndet inte bara täcka alla handlingar som utgjorde brott enligt de i paragrafen nämnda lagrummen utan också andra handlingar som inte uttryckligen nämnts men likväl bidragit till kränkningen.58 Därmed skulle rättskraften av en sådan dom förse alla befintliga men inte upptagna brott, som träffas av paragrafen, med res judicata. Eftersom det inte preciserats vad domen avser går det heller
56 Prop. 1997/98:55, s. 132.
57 Prop. 1997/98:55, s. 132.
58 Denna tråd fortsätter nedan i avsnitt 5.8.
