ATT LEVA MED ÖVERAKTIV BLÅSA;
En kvalitativ intervjustudie.
HOW TO LIVE WITH OVERACTIVE BLADDER;
A qualitative interview study
Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå
15 Högskolepoäng Hösttermin 2020
Författare: Ninni Gustafsson Namn Namnsson
SAMMANFATTNING
Titel: Att leva med överaktiv blåsa; En kvalitativ intervjustudie Författare: Gustafsson, Ninni
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Hovlin, Lina
Examinator: Rosendahl, Sirpa
Sidor: 23
Nyckelord: Bäckenbotten, hantering, inkontinens, läckage, ÖAB.
___________________________________________________________________________
Bakgrund: Av den vuxna befolkningen i världen lever omkring 12 % med överaktiv blåsa (ÖAB) med en tydlig prevalensökning över 44 år. ÖAB definieras som akuta, täta urinträngningar med eller utan inkontinens och innebär en förlust av de första varnande signalerna från blåsan. ÖAB ses som en tyst sjukdom då kvinnor undviker att söka vård.
Syfte: Belysa hur det dagliga livet påverkas av överaktiv blåsa hos kvinnor. Metod:
Semistrukturerad intervju med kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Kvinnor hanterar ÖAB genom att planera dagen efter toalettillgång. De undviker vätska före aktiviteter, begränsar mängd alkohol samt tömmer blåsan i förebyggande syfte för att minska risken för akuta trängningar och läckage. Vid genomförande av fysisk aktivitet utformas den efter blåsans förmåga. Aktiviteter och rörelsen som medför läckage undviks av kvinnor med ÖAB. Kvinnor som sökt vård för problematiken upplevde sig få ett negativt bemötande av sjukvårdspersonalen vilket också leder till att de slutar söka vård. Slutsats: Kvinnor med ÖAB bildar en vardag efter blåsan och planerar dagen efter blåsans behov att tömmas.
Sjukvårdspersonalens bemötande till kvinnor med ÖAB bör ändras för att kvinnorna ska få känna en ökad acceptansnivå till sitt tillstånd. Det leder således till bättre behandlings- och hanteringsmöjligheter för de drabbade kvinnorna.
ABSTRACT
Title: How to live with overactive bladder; A qualitative interview studie Author: Gustafsson, Ninni
Department: School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS
Supervisor: Hovlin, Lina Examiner: Rosendahl, Sirpa
Pages: 23
Keywords: Incontinence, Leakage, Management, Pelvic floor, OAB
___________________________________________________________________________
Background: Of the adult population, worldwide, live about 12 % with overactive bladder (OAB) with a clear prevalence increase over the age of 44. OAB is defined as acute, frequent urination with or without incontinence which means an absence of the first warning signals from the bladder. OAB is seen as a silent decease, because women avoid seeking care. Aim:
To illustrate how daily life is affected by overactive bladder in women. Method: Semi- structured interview with qualitative content analysis was used. Result: Women manage OAB by planning their day after toilet access. They avoid drinking before activities, limit the amount of alcohol and empty the bladder for preventive purposes to reduce risk of acute urgency and leakage. When performing physical activity, it´s designed after the ability of the bladder. Activities that cause leakage are avoided by women with OAB. Women who have sought care for the problem, received a negative response from the healthcare staff, which also leads them to stop seeking care. Conclusion: Women with OAB form their daily life after the bladder and are planning the day after the bladder needs to be emptied. The healthcare staff's treatment of women with OAB should be changed so that women can feel an increased level of acceptance of their condition. It leads to better treatment and management options for the affected women.
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 2
BAKGRUND ... 2
Blåsans funktion ... 2
Diagnos ... 3
Behandling ... 3
Egenvård ... 3
Dorothea Orems egenvårdsteori ... 4
Lidande ... 4
Den levda kroppen ... 5
PROBLEMFORMULERING ... 5
SYFTE ... 6
METOD ... 7
Urval ... 7
Datainsamling ... 7
Analys ... 8
Etiska överväganden ... 9
RESULTAT ... 10
Planering av vardagen ... 10
Anpassar livet efter blåsan ... 10
Strategier för att hantera trängningar och läckage ... 11
Aktiviteter anpassas eller undviks ... 12
Frustration, hopp och acceptans ... 13
Frustration och sorg ... 13
Ofrivillig acceptans ... 13
Att ta ansvar för sin egen vård ... 14
Vårdpersonalens bemötande och rekommendationer ... 14
Bäckenbottenträning påverkas av många faktorer ... 15
Resultatsammanfattning ... 15
DISKUSSION ... 16
Metoddiskussion ... 16
Resultatdiskussion ... 17
Konklusion ... 19
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ... 20
REFERENSER ... 21
Bilaga 1 Informationsbrev och samtyckesblankett Bilaga 2 Grundfrågor under intervju.
2
INLEDNING
Överaktiv blåsa (ÖAB) kan drabba kvinnor i alla åldrar, vanligast är att symtomen ökar med stigande ålder. Symtomen för ÖAB innefattar brådskande, täta urinträngningar antingen med eller utan tillhörande inkontinens, dag som natt. Kvinnor som drabbas av ÖAB och dess symtom dröjer ofta med att söka hjälp då tillståndet vanligen medför skam och dålig självkänsla. Kvinnorna finner istället egna strategier för att hantera sin vardag. Dock leder det ofta till isolering, depression och en minskad livskvalité. De individer som söker sjukvård och får diagnosen överaktiv blåsa får rekommendationer och behandlingsmetoder från sjukvården som individualiseras i samråd med patient. Studien är således viktig för att uppmärksamma kvinnors problematik med ÖAB för att kunna bidra till en bättre vård.
BAKGRUND
ÖAB definieras enligt International continence society (2018) som ”Brådskande, vanligtvis täta urinträngningar samt nykturi antingen med eller utan urininkontinens”. Upp till 12% av den vuxna befolkningen i världen lever med ÖAB (Raju & Linder, 2020). Av de vuxna kvinnor som finns i världen, beroende på lokalisation, lever mellan 7,7 - 31,3% med ÖAB (Ergenoglu et al., 2013). Antalet drabbade personer stiger med åldern med en tydlig ökning över 44 år (Sivalingam & Loh, 2012). Av kvinnor över 65 år har mellan 30-45% ÖAB (Van der vaart, 2002; Pratt & Suskind, 2018; Chhatre et al.,2018).
Blåsans funktion
Hos en frisk individ klarar urinblåsan att sakta fyllas med ca 150-200 milliliter urin innan känslan av behovet att tömma blåsan uppkommer. Den friska individen klarar att skjuta upp tömningen tills blåsan är full vid ca 450-500 milliliter. Individer med ÖAB får ej de första varnande signalerna från blåsan. Detta leder till en känsla av det brådskande behov av att tömma blåsan direkt när signalerna väl kommer, även när den inte är full. Hög risk för läckage finns om individen inte finner en plats för att tömma blåsan omedelbart (Sivalingam
& Loh, 2012; International continence society, 2018). Den normala frekvensen för blåstömning är 4-7 gånger per dag samt en gång per natt. Individer med ÖAB besöker toaletten mer än 7 gånger per dag samt mer än 1 gång under natten. De frekventa tömningarna tillsammans med en känsla av att brådskande gå till toaletten är de främsta symtom för ÖAB (Raju & Linder, 2020).
Den vanligaste orsaken till urinvägsproblematik som inte innehar någon underliggande sjukdom är en försvagad bäckenbottenmuskelatur (Raju & Linder, 2020). Andra vanliga orsaker till ÖAB är arv, ålder, kvinnligt kön, graviditet, vaginal förlossning, stress, samt fysisk aktivitet (Chhatre et al.,2018).
Alkohol samt koffein räknas till blåsirriterande medel och medför ökad risk för läckage hos yngre kvinnor med ÖAB. Flertalet diagnoser och sjukdomstillstånd kan påverka urinvägarna
3
och blåsmuskeln, exempelvis livmoderframfall och tidigare operation för inkontinensproblem. Därav föreligger ökad risk för ÖAB. Övervikt och rökning medför ytterligare ökad risk (Reisch et al., 2018).
Diagnos
Diagnosen ställs efter samlad anamnes. Det sker genom frågeformulär där patienten får svara på frågor gällande vätskeintag, intensitet vid trängningar, mängd urin vid blåstömning, samt episoder av läckage. En gynekologisk undersökning genomförs för att utesluta andra gynekologiska sjukdomar som medför liknande symtombild. Ultraljud görs för att mäta mängden residualvolym (Raju & Linder, 2020; Sivalingam & Loh, 2012). Flertalet av de kvinnor som drabbats av symtomen för ÖAB undviker att söka hjälp från sjukvården. De tror att symtomen tillhör ett normalt åldrande. Kvinnorna försöker istället finna egna strategier för att hantera sina symtom, så som att alltid veta var närmsta toalett finns, att tömma blåsan en extra gång innan bilfärd samt minskat vätskeintag (Chhatre, 2018; kim et al.,2005). Enligt kim et al., (2005) bär 5 % av 3378 kvinnor inkontinensskydd dagligen i form av binda för att skydda mot läckage, och betydligt fler kvinnor undviker att lämna hemmet till följd av ÖAB.
Behandling
ÖAB har en stor påverkan på livskvalitén och medicinsk behandling kan ge ytterligare negativ påverkan på livskvalitén relaterat till dess biverkningar. Behandlingen skall således noga övervägas för- mot nackdelar. Därav görs ett noga övervägande i val av behandlingsmetod. Förstahandsrekommendation för ÖAB är bäckenbotten- och blåsträning samt livsstilsförändringar. Detta för att minimera riskerna för minskad livskvalité (Raju &
Linder, 2020). Livsstilsförändringar inkluderar viktminskning, rökstopp och minskat intag av koffeinhaltiga drycker samt alkohol. Farmakologisk behandling kan också vara aktuellt beroende på individ (Raju & Linder, 2020; Sivalingam & Loh, 2012). Farmakologisk behandling är andrahandsvalet av behandling där två läkemedelsgrupper finns att välja mellan, Antimuskarina agonister samt beta-3-adrenoceptoragonister. Antimuskarina agonister, har enligt Werkström (2014), effekten av minskad uringeringsfrekvens samt färre läckageepisoder då det antimuskarina läkemedlet verkar under tiden blåsan fylls med urin.
Beta-3-adrenoceptoragonister tros enligt Werkström (2014) öka blåsans kapacitet att behålla urin i blåsan utan att residualmängden eller miktionstrycket påverkas. Om farmakologisk behandling sätts in, skall regelbunden utvärdering av behandlingen göras i relation till biverkningar. Patienten skall också informeras om att den farmakologiska behandlingen kan minska symtomen men kommer troligen inte ta bort dessa helt (Raju & Linder, 2020).
Egenvård
Regelbunden bäckenbottenträning genomförs via egenvård i hemmet efter överenskommelse mellan fysioterapeut och patienten genom knipträning.
Bäckenbottenträningen ökar möjligheten att kunna hålla sig vid intensiva trängningar.
4
Blåsträning rekommenderas också genom att försöka hålla sig så länge som möjligt. För ökad möjlighet att uppnå målet att fungera normalt rekommenderas ett minskat dryckesintag till 1-1,5 liter per dag, minskat dryckesintag sent om kvällarna samt undvikande av alkohol och koffeinhaltiga drycker (Sivalingam & Loh, 2012).
För att behandlingen skall ge god effekt krävs engagemang och intresse från patienten att kunna följa de råd och behandlingsmetoder som hälso- och sjukvården rekommenderar. En
”blås-dagbok” rekommenderas så patienten själv kan föra anteckningar över blåsans intensitet och behov att tömmas. Detta medför att patienten kan se eventuell skillnad mot innan behandlingens start (Sivalingam & Loh, 2012). Orem (1991) menar att egenvård är när personer har utvecklat ett eget omhändertagande och anpassar sig till sina miljösituationer för att ta hand om sig själva. Personer som utför egenvård har också utvecklat den handlingskraft som behövs för att hantera olika faktorer som påverkar dem.
Dorothea Orems egenvårdsteori
Orem (1991) menar i sin egenvårdsteori att en god relation mellan den person som utför sin egenvård och dennes sjuksköterska är nödvändig för att egenvården skall utföras på korrekt sätt, med bäst resultat för den individuella sjukdomen. Vidare menar hon att relationen mellan patienten och sjuksköterskan också är nödvändig för att sjuksköterskan på bästa sätt skall kunna stötta och undervisa individen i sin egenvård. Orems egenvårdsteori baseras på 3 olika teorier för egenvård. Teorin om egenvård, teorin om bristen på egenvård samt teorin om vårdsystemet. Teorin om egenvård har sin grund i att egenvård är en reglerande funktion hos den mänskliga individen. Beslutsamhet att regelbundet utföra egenvård är avgörande för att upprätthålla liv, behålla fysisk och psykisk funktion, behålla individens integritet samt utveckla de normer som för individen är viktiga för en god levnadsstandard. Teorin om brist på egenvård utgår från individer med hälsorelaterade begränsningar som gör dem oförmögna att utföra egenvården samt hantera de faktorer som påverkar egenvården på ett korrekt sätt.
Detta gör dem beroende av vården i utförandet av egenvården. Vårdsystemsteorin har skapats tillsammans med och för sjuksköterskor, som komplement för att kunna hjälpa de individer som är i behov av hjälp från sjukvården att utföra sin egenvård.
Lidande
Individer med ÖAB har en sämre livskvalité, upplever ett lidande samt har ökad risk för depression till följd av att de undviker socialt umgänge, sexuell aktivitet samt platser utan toalett (Chhatre et al.,2018; Reisch et al.,2018; Sivalingam & Loh, 2012; Kim et al., 2005).
Kvinnor som söker för nedre urinvägssymtom uppger ett minskat sexliv i samband med besvären (Ergenoglu, 2013). Symtomen för ÖAB har en stor, ofta negativ inverkan på kvinnans sexliv. Kvinnor kan få läckage i samband med orgasm eller ofta tvingas avbryta samlaget för att gå till toaletten (Kim et al.,2005; Ergenoglu et al., 2013). Nedre urinvägs symtom har bevisligen en stor påverkan på sexlivets kvalité hos de kvinnor med ÖAB då slemhinnorna är mer känsliga och torra än normalt (Kim et al.,2005).
5
Arman (2015) menar att ett lidande kan ha en dubbel mening, både som upplevelse och begrepp. Det kan vara nödvändigt för personlig utveckling samtidigt som det kan vara nedbrytande, utmanande, smärtsamt och svårt för patienten. Detta är något som måste tas hänsyn till av sjuksköterskan i det vårdande mötet med patienten. Vidare menar hon att rädsla och farhågor hos patienten för vad sjukdomen medför innebär ett sjukdomslidande, medan ett livslidande hos patienten inkluderar individens syn på sig själv och värdighet. I mötet med den lidande individen krävs det grundläggande kompetens och förmåga hos sjuksköterskan för att kunna hantera ett vårdande möte med patienten.
Den levda kroppen
Om patienten betraktas som en levd kropp med olika erfarenheter, blir det lättare för sjuksköterskan att fullständigt förstå samt ta hänsyn till alla delar som patientens livsvärld medför, synliga som osynliga. De osynliga delarna av patientens livsvärld är i mötet mellan sjuksköterskan och patienten lika viktiga att ta hänsyn till som de synliga. De osynliga delarna speglar patientens upplevda situation och måste tas hänsyn till av sjuksköterskan i vårdandet av patienten (Dahlberg & Dahlberg, 2015). De sjukdomshot som utmanar individen tydliggör den sårbarhet som visar sig i den existentiella frihet som finns hos människan tillsammans med den biologiska och den existentiella sårbarheten. Den livsvärldsorienterade och personcentrerade etiken och vårdandet belyser behovet av att förstå och bli förstådd i relationen mellan sjuksköterska, patient och närstående (Dahlberg
& Ekman, 2017). Sjuksköterskan måste förstå patienten i dennes situation, som en egen individ med ett eget livssammanhang. För att göra det måste sjuksköterskan lyssna till vad patienten har att berätta samt visa det intresse för patienten. Detta möjliggör att patienten känner sig sedd och ger en känsla av att vara respekterad (Dahlberg & Ekman, 2017).
PROBLEMFORMULERING
Individer med ÖAB finns över hela världen och många av dem är kvinnor. Symtomen av och risk för frekventa trängningar med eller utan inkontinens finns hos alla åldrar. Detta medför ofta en skamfylld känsla av att inte kunna hålla tätt eller att ständigt behöva veta var toalett finns. Ofta lider personer med ÖAB i det tysta, trots att det är ett vanligt tillstånd.
Eftersom det talas mycket lite om ÖAB i Sverige vore det av största vikt att göra en studie där kvinnor (18-59 år) med ÖAB får berätta sin historia kring hur tillståndet påverkar deras vardag. Denna studie synliggör tillståndet ÖAB samt ger ökad kunskap hos befolkningen i hopp om att minska de känslor av skam som tillståndet medför. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med symtom från nedre urinvägar. Genom att studera hur det dagliga livet påverkas av ÖAB ges också en inblick i hur vi som sjuksköterskor kan bemöta dessa kvinnor på ett tryggt, respektfullt och kunskapsbaserat sätt.
6
SYFTE
Belysa hur det dagliga livet påverkas av överaktiv blåsa hos kvinnor.
7
METOD
Empirisk design formades genom intervjuer med vuxna kvinnor mellan 34-59 år. Enligt Priebe & Landström (2017) är en empirisk utformad design baserad på verkligheten och upplevelser, vilket är något som formas genom intervjuer och berättelser. Intervjun genomfördes med en semistrukturerad metod för att få djupare förståelse av känslor, erfarenheter samt upplevelser från kvinnor med ÖAB. Efter intervjun transkriberades materialet samt analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Danielssons (2017) metod. Henricson & Billhult (2017) menar att kvalitativ metod speglar studier för individers levda erfarenheter av exempel en sjukdom där forskningen utspelar sig i deltagarens bekväma miljö.
Urval
Vuxna deltagare mellan 18-59 år söktes via olika Facebook-grupper med inriktning på inkontinensproblematik. Idag använder enligt Ali & Skärsäter (2017) mer än 93% av Sveriges befolkning i åldersspannet 16-75 år, internet varje dag. Detta gör deltagarsökning via dessa till en bra målgrupp.
Inklusionskriterier för urvalet av deltagarna som söktes var diagnostisering av ÖAB.
Deltagarnas modersmål skulle vara svenska för att öka förståelsen mellan deltagaren och författaren till studien under intervjun samt vid transkribering. Detta för att inte behöva inkludera hjälp av tolk vid transkribering och analysering av materialet. Till denna studie söktes endast kvinnliga deltagare eftersom tillståndet till stor del drabbar kvinnor. Åldern hos deltagare begränsades till vuxna kvinnor mellan 18 – 59 då det idag finns begränsad mängd forskning kring ÖAB hos kvinnor under 60 år. Trots att graviditet hos kvinnor är en riskfaktor för att utveckla ÖAB har författaren valt att exkludera gravida kvinnor utan tidigare symtom till ÖAB i denna studie. Detta eftersom den gravida kvinnan inte kan redogöra hur hon hanterar det dagliga livet med ÖAB utan att vara gravid.
Datainsamling
Den nuvarande forskningen kring ÖAB med inriktning om livskvalité och hantering i dagliga livet är begränsad. En kvalitativ intervjumetod med öppna frågor valdes således för att besvara studiens syfte. Deltagarna söktes via olika grupper på Facebook som inriktar sig till personer med inkontinensproblem samt på författarens egen sida med möjlighet att dela inlägget. Vid intresse om att delta skickades ett informationsbrev med tillhörande samtyckesblankett ut (bilaga 1). Det skickades även ut ett dokument med grundfrågor inför intervjun för att deltagarna skulle få möjlighet att förbereda sig och sitt svar (bilaga 2).
Samtliga intressenter skrev under samtyckesblanketten och deltog i studien. Totalt deltog sex kvinnor. De deltagande kvinnorna var mellan 34-59 år och bodde i olika städer runt om i Sverige. Tre av dem valde att genomföra intervjun över telefon. De resterade tre deltagarna valde ett fysiskt möte som ägde rum på den plats deltagaren själv valt. Detta skapade trygghet under intervjutiden, som varade mellan 20 - 30 minuter. Deltagarna informerades om att
8
medverkan i studien var frivillig samt att datamaterialet hanteras konfidentiellt. Samtliga intervjuer spelades in via en mobiltelefon för att sedan föras över till en mer säker och konfidentiell plats, direkt efter avslutad intervju.
Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer vilket medförde en personlig och bred förståelse för deltagarnas upplevelser kring att leva med ÖAB. Semistrukturerad är enligt Danielsson (2017) en intervjumetod där intervjun baseras på uppstrukturerade öppna intervjufrågor. Ordningen för frågorna anpassas under intervjun efter vad som kommer upp under samtalet. Intervjun utgick från berättelser och öppna semistrukturerade frågor där deltagarna fick berätta om hur deras problem med ÖAB startade, hur det har format deras sätt att tänka i vardagen, samt hur väl det överensstämmer med sjukvårdens rekommendationer (bilaga 2). De fick också berätta om deras känslor kring problemet med ÖAB.
Analys
Det inspelade materialet från samtliga intervjuer lyssnades på flertalet gånger för att få en djupare förståelse för vad deltagaren menar i sin berättelse. Inspelningarna transkriberades sedan noggrant för att kunna läsa materialet i textformat. Materialet skrevs ut för att författaren skulle få möjlighet att läsa skriften i sin helhet flera gånger innan kvalitativa innehållsanalysens olika delar påbörjades. Danielsson (2017) menar att den transkriberade texten skall brytas ned i olika steg för sedan byggas upp igen för att få en kvalitativ innehållsanalys. Vidare skriver Danielsson att analysen delar in de olika stegen i meningsenhet, kondenserad meningsenhet, kod, subkategori och kategori. I termen meningsenhet plockas de meningar som svarar på syftet ut för att sedan reduceras ned till en kondenserad meningsenhet där det mest väsentliga innehållet i meningen synliggörs. Koden beskriver den kondenserade meningsenhetens betydelse med ett ord. För att få en förståelse för vad texten innehåller placeras och sammanställs koderna i olika subkategorier och kategorier. Subkategorierna bildas av en grupp likvärdiga koder med gemensamt innehåll.
Subkategorierna bildar sedan en kategori (a.a).
Efter att koden bestämts tog författaren hjälp av överstrykningspennor i olika färger för att dela in koderna och meningsenheterna i subkategorier och kategorier. Liknande koder färglades med likgiltig färg i processen. Vid analysens slut synliggjordes 7 subkategorier;
- Anpassa livet efter blåsan
- Strategier för att hantera trängningar och läckage - Aktiviteter anpassas eller undviks
- Frustration och sorg - Ofrivillig acceptans
- Vårdpersonalens bemötande och rekommendationer - Bäckenbottenträning påverkas av många faktorer
Dessa subkategorier delades upp i tre kategorier Planering av vardagen, Frustration, hopp och acceptans, samt Att ta ansvar för sin egen vård.
9
Etiska överväganden
Etiska riktlinjer och överväganden har tagits hänsyn till i denna studie med hjälp av Medicinska forskningsrådet (2000). Medicinska forskningsrådet menar att krav på information, samtycke till medverkan, konfidentialitet samt nyttjanderätt skall finnas i medicinsk forskning. Samtliga punkter har tagits i beaktande genom att information kring studiens syfte och genomförande skickades ut i ett informationsblad till de tilltänkta deltagarna innan genomförandet av intervjun. De informerades också en gång muntligt innan intervjuns start. Tillsammans med informationsbrevet skickades en samtyckesblankett ut som deltagarna fick skriva på för att ge sitt medgivande till att använda materialet i denna studie, men med vetskapen om att de när som helst kan dra tillbaka sitt medgivande och inte deltaga i studien. I informationsbladet beskrevs också att deltagandet är frivilligt samt att allt material är konfidentiellt. Konfidentialiteten togs i beaktandet på sådant sätt att inga obehöriga har tillträde till materialet och det förvaras på oåtkomlig plats fram tills radering.
All information från och om deltagarna raderades sedan för att säkerställa att datan förblir konfidentiell. Materialet används endast till det tilltänkta ändamålet i detta examensarbete.
Helsingforsdeklarationen (2013) menar att även om det huvudsakliga syftet med forskning är att sprida ny kunskap, får detta aldrig gå före forskningsdeltagarnas intresse och rättigheter. Vid tillfrågande samt under mötet med deltagaren behandlades hon med respekt för sitt tillstånd och som medmänniska då ämnet studien handlar om kan medföra skamfyllda känslor.
10
RESULTAT
Efter analys och bearbetning av texten synliggjordes tre huvudkategorier; Planering av vardagen, Frustration, hopp och acceptans, samt Att ta ansvar för sin egen vård som är baserade på 7 subkategorier (tabell 1). Kategorierna baseras på berättelser kring hur det är att leva med ÖAB samt hur det påverkar dem i vardagen, både fysiskt samt psykiskt.
Tabell 1; syfte, huvudkategori samt underkategori.
Belysa hur det dagliga livet påverkas av överaktiv blåsa Planering av vardagen Frustration, hopp och
acceptans
Att ta ansvar för sin egen vård
- Anpassa livet efter blåsan - Strategier för att hantera trängningar och läckage - Aktiviteter anpassas eller undviks
- Frustration och sorg - ofrivillig acceptans
- Vårdpersonalens bemötande och rekommendationer - Bäckenbottenträning påverkas av många faktorer
Av de kvinnor som deltog i studien har orsaken till ÖAB skiljt sig åt. En kvinna fick ÖAB som komplikation efter en operation. En annan kvinnas tillstånd med ÖAB var medfött, medan en tredje kvinnas problem startade efter barnafödsel. Samtliga sex deltagare i studien har levt med ÖAB sedan flera år tillbaka och funnit sina egna sätt att hantera sin vardag med träning och hjälpmedel, men till största delen planering.
Planering av vardagen
Kvinnor med ÖAB planerar sin vardag och finner strategier för att skapa ett liv efter blåsans förmåga genom olika egenvårdsmetoder. Kvinnor som utövar fysisk aktivitet anpassar aktiviteten efter blåsans tömningsmönster. När planeringen och strategierna inte räcker till får kvinnan ofta undvika aktiviteter hon egentligen önskat deltaga i. Därav presenteras subkategorierna Anpassar livet efter blåsan, strategier för att hantera trängningar och läckage samt Aktiviteter anpassas eller undviks.
Anpassar livet efter blåsan
Vid frågan hur kvinnan hanterar sin vardag med ÖAB svarade samtliga deltagare planering.
Alla vakna timmar om dygnet planerar kvinnor med ÖAB sitt liv efter toalettillgången samt när besöket dit bäst planeras in. Planeringen finns med under hela dagen, inkluderat alla aktiviteter så som handling, arbete samt semester. Upplevelsen av det beskrivs som tråkigt och påfrestande. Vardagen utgår från tömningsmöjlighet av blåsan för att undvika trängningar och läckage på fel tidpunkt/plats. Tankar kring toalettillgång, behov av
11
inkontinensskydd, samt myntförberedelse i plånboken är ständigt återkommande för kvinnor med ÖAB. Kvinnor med ÖAB lär känna sin kropp och blåsans rutiner på ett sätt som möjliggör planeringen i vardagen, exempelvis vid handling eller på arbetet. Det blir en livsstil att leva med och anpassa sig efter.
”Visst är det planering. Det är liksom inte bara det att man ska planera för att den lille ska ha något, ska ha mat eller underhållning. Utan att man planerar sitt eget toalett-stök. Och det är rätt tråkigt. Finns så mycket annat man skulle vilja lägga energin på”.
Strategier för att hantera trängningar och läckage
Kvinnorna skapar flera strategier i vardagen för att hantera sin ÖAB. Förberedelserna består av mängdanpassa vätska, inhandling av inkontinensskydd samt rumsbokning eller platsbokning i anslutning till toalett. Minskat vätskeintag i samband med dagliga aktiviteter, resor eller dagsutflykter är en åtgärd för att undvika akuta trängningar och läckage. Utflykter och aktiviteter kräver ofta förberedelse och planering flera dagar i förväg. Kolsyrad vätska är något som upplevs aktivera urinblåsan hos kvinnorna, vilket också medför ett undvikande av kolsyrad dryck. Blåsans individuella aktivitetsmönster medför en chans till timräkning, från att blåsan tömts till den beräknade tömningstiden. Ett exempel på detta är blåstömning innan påbörjad handling, vilket också är en vanlig strategi. Det finns de kvinnor som lägger upp en rutt i affären för att befinna sig i närheten av toaletten efter en viss tid. Toaletter i köpcentrum eller i innerstaden kräver ofta betalning av mynt. Detta medför således en planering av mynttillgång i plånboken eftersom akuta trängningar är oförutsägbara och otåliga. Uttag av sedel för växling till mynt tar tid som inte finns för en kvinna med ÖAB.
Bristande tillgång till toalett på arbetet medför även det en viss planering av strategier för att undvika trängningar och läckage. Dessa strategier består mestadels av korrigerat vätskeintag, antal kollegor på arbetsplatsen i förhållande till toalett, inkontinensskyddsanvändning samt tidsplanering och förebyggande toalettbesök. Trots sjukvårdens avrådan kring blåstömning i förebyggande syfte, går samtliga kvinnor i studien någon gång till toaletten som förebyggande. Detta för att undvika trängningar och läckage vid fel tidpunkt, exempelvis en aktivitet. Den förbyggande åtgärden kan dock ibland kännas förgäves då ytterligare trängning kan uppstå strax därpå.
Av de kvinnor som deltog i studien har samtliga någon gång under sin tid med ÖAB också använt sig av inkontinensskydd. I vissa fall används det dagligen med flertalet byten per dag.
I andra fall klarar sig kvinnan utan skydd större delen av tiden, dock under förutsättning att toalett finns till hands. För de kvinnor med minimalt läckage används trosskydd som stöd.
”Man tar inte bara med sig plånboken när man går utan man ser också till att det finns ett trosskydd med så att man kan byta. Ibland kan det gå flera dagar utan att det har hänt någonting. Så rätt som det är så är det kört och så är det liksom att man får byta flera gånger på en dag. Och jag vet inte varför.”
12
Daglig användning av trosskydd eller inkontinensskydd för att hantera träningar och läckage är vanligen ett positivt hjälpmedel. Delvis eftersom byte av byxor upplevs mer skamfyllt relaterat till att inte kunna hålla tätt. Användning av inkontinensskydd har även en negativ inverkan på kvinnors liv. Kostnader för skydd samt hanteringen av dessa upplevs som det mest negativa oavsett om det skrivs ut från vården eller kvinnan själv köper in skydd. De kvinnor som får inkontinensskydd utskrivet av vården får betala en lägre summa pengar för skydden än de som inhandlar dessa själva. Skydden tar stor plats i handväskan samt papperskorgen vilket upplevs som mödosamt. Byte av större skydd sker således oftast på olika toaletter under dagen. Detta för att minimera plats samt lukt som den fulla bindan medför. Långa tunikor eller tröjor används till vardag och fest som ytterligare åtgärd, medvetet och omedvetet, för att minimera synligheten av eventuellt läckage.
Intensiteten på trängningar är varierande. Samtliga kvinnor upplever ett samband mellan menstruation och ökade trängningar. Blåsans intensitet och trängningar ökar markant under menstruationsveckan.
Vid akuta trängningar finns möjlighet att hålla kvar urin i blåsan om hanteringen är snabb.
Vid rörelse ökar risken för läckage. Därav upplevs urinen lättare stanna kvar inne i blåsan om kvinnan står stilla. Kvinnan står således still tills trängningen avtar. Denna strategi ger henne chansen till att ta sig till närmsta toalett, dike eller liknande där hon kan tömma blåsan utan läckage, när trängningen avtar.
Aktiviteter anpassas eller undviks
Kvinnor med ÖAB står tillbaka mycket i livet relaterat till blåsproblematiken. Lek med barnbarn, utgång med vänner samt fest med alkohol är några exempel på aktiviteter som får avstås då upplevelsen av skam, eller risk för läckage ökar. Krogbesök med vänner upplevs vara problematiskt för den med ÖAB då alkohol aktiverar urinblåsan. Svårigheter att slappna av uppkommer vid utgång, till följd av långa toalettköer samt en okontrollerbar blåsa. Att inte förmå sig deltaga i aktiviteter som egentligen önskas upplevas resulterar i en sorg hos de kvinnor som behöver avstå något de egentligen vill göra.
Regelbunden träning, exempelvis daglig promenad önskade samtliga deltagare genomföra.
Blåsan upplevs hindra önskad mängd fysisk aktivitet per dag, då blåsans behov av tömning aktiveras vid fysisk aktivitet. Promenad, löpning, ridning samt andra fysiska aktiviteter avbryts eller anpassas således efter tillgången av toalett. Vid fysisk aktivitet i stadsmiljö anpassas exempelvis promenaden, efter närliggande offentliga gratistoaletter eller tid.
Antalet medmänniskor på träningsplatsen är avgörande för genomförandet av fysisk aktivitet både i stadsmiljö samt i skogen. Detta relaterat till urineringsbehovet som kan uppkomma.
Trängningar uppkommer vanligen efter 30-60 minuter fysisk aktivitet vilket resulterar till att aktiviteterna anpassar eller undviks.
”…om jag ska gå ut och gå, exempelvis en långpromenad eller något och kanske gå en timme, det funkar inte, för att rätt som det är så måste jag gå ut i skogen och kissa
13
[…] ändå har jag kissat innan jag går, och då blir det att jag vill inte ut och gå för att jag tycker det är jobbigt.”
Vanliga kroppsrörelser som nedböjning, aktiverar blåsan. Det räcker med ytterst lite urin i blåsan för att det skall kännas omöjligt att hålla sig. Denna rörelse är något som görs omedvetet flera gånger per dag, men som också kan försvåra för kvinnan då det många gånger tillför extra arbete genom att byta binda eller byxor.
Frustration, hopp och acceptans
Kvinnor som lever med ÖAB bär på många känslor. Frustration över att inte ha en normal blåsfunktion, hopp om att forskningen går framåt och känna ett tvång av att acceptera sitt tillstånd. Därav presenteras subkategorierna Frustration och sorg samt ofrivillig acceptans.
Frustration och sorg
Frustration och sorg över att inte kunna kontrollera blåsan är vanligt hos kvinnor med ÖAB.
Kvinnorna vet sällan när blåsan bestämmer sig för att vilja tömmas. Känslan är att blåsan styr livet. Den psykologiska faktorn, som innebär att trängningar och blåsans tömningsbehov uppkommer i liknande situationer, upplevs vara den enda gången kvinnor med ÖAB kan förutse sina träningar. Exempelvis vid avstigning av bussen i närheten av hemmet. I övrigt kommer trängningarna oförberett. Känna förvarning och hinna till toaletten utan att behöva stressa, riskera läckage, avbryta aktivitet eller tacka nej till evenemang är något som önskas men som också ses som långt bort. Majoriteten av de intervjuade kvinnorna hoppas på att forskarnas intresse för ÖAB ökar. De hoppas att nya behandlingsmetoder upptäcks trots att de själva inte tror det blir så.
”Ibland blir jag så jävla förbannad, att det inte finns något mer att göra. Eftersom man tycker att det borde. Men just för att det inte är trendigt att forska om det… Sen tänker man att ja ja ja men jag har ju i alla fall inte cancer, och där forskas det ju i alla fall. Alltså det finns grader i helvetet men… vissa saker drar jag mig för, för jag vet att det kommer vara för bökigt… om det inte finns någon toalett.”
Trängningar och blåsans signaler att den är full ses som likvärdiga. Det betyder att kvinnorna tömmer blåsan trots att de egentligen inte behöver eftersom hjärnan har fått signalen att blåsan är full. En kvinna berättade att hon under sin utredning fick mäta antalet gånger hon fick gå till toaletten per dag. Hon uppmätte antalet till 14 gånger per dygn. Hon sover trots sina besvär med blåsan, gott om natten men dagtid är värre. Andra kvinnor vittnar även dem om detta. Det höga antalet blåstömning per dag är något som flera deltagare i studien upplever som ansträngande, speciellt då den är okontrollerbar.
Ofrivillig acceptans
Samband mellan levnadsår och grad av acceptans synliggörs under intervjuerna. De kvinnor som haft problem med urinblåsan redan i ungdomen upplever markant skillnad hur de såg
14
på sitt tillstånd då samt hur de ser på tillståndet nu, 30 år senare. Då hade de svårare att acceptera sitt tillstånd och upplevde det svårt i hanteringen. Nu kan de vara mer öppna samt har lärt sig hantera och leva med ÖAB efter sitt eget liv.
Samtliga deltagare i studien är öppna med sitt tillstånd för sin omgivning, några endast för närmsta familj och vänskapskrets. Andra för kollegor, familj, släkt samt vänner och bekanta.
Kvinnorna möts av dem som vet, med förståelse och möjligheter till underlättande hantering och acceptans. Tron om okändas dömande blickar gör det dock svårt att acceptera tillståndet fullt ut. Den mödosamma känslan finns kvar vid risken för läckage. Tron om utebliven förbättring är också en bidragande faktor till acceptans hos kvinnorna, då de inte ser någon annan utväg än att acceptera sitt tillstånd samt anpassa sig därefter.
Att ta ansvar för sin egen vård
Kvinnor som söker vård för att få hjälp med ÖAB upplever ofta ett negativt bemötande från sjukvårdspersonalen, vilket resulterar i en bristande tillit för sjukvården. Den rekommenderade bäckenbottenträningen påverkas av många faktorer, så som effektbaserad motivation eller livet runt om kring. Därav presenteras subkategorierna Vårdpersonalens bemötande och rekommendationer samt Bäckenbottenträning påverkas av många faktorer.
Vårdpersonalens bemötande och rekommendationer
Samtliga kvinnor har någon gång sökt hjälp från sjukvården relaterat till problem med urinblåsan. Sjukvårdens bemötande har dock resulterat i att de intervjuande kvinnorna drar sig från att söka igen för ytterligare hjälp med träning och behandlingsmetoder. En kvinna blev skickad till psykolog för sina besvär med urinblåsan, som sedan remitterade tillbaka henne till den somatiska vården. Kvinnan slutade då söka vård för sina problem eftersom hon upplevde en frustration av att inte bli tagen på allvar. En annan kvinna upplevde en nonchalans från personalen kring hennes historik med ÖAB, vilket också resulterade i att hon slutade söka för sitt problem. När en av kvinnornas problematik blev kraftigt försämrat fick hon höra ”Ditt problem är inte akut, du får vänta till efter sommaren, augusti-september, när coronan förhoppningsvis har lugnat ner sig lite. Ditt ärende är inte prioriterat”. När hon sedan besökte en kvinnoklinik för vidare hjälp och utredning blev bemötandet annorlunda. Hon kände sig inte till besvär längre.
Samtliga kvinnor har fått rekommendationer om knip- och blåsträning. Upplevelsen av sjukvårdens attityd främjade inte deras motivation till träning. Attityden de fick resulterade i att kvinnorna upplevde vårdpersonalen som okunniga inom ämnet då de flesta fick höra att de skulle hålla sig när de kände av träningar, vilket är deras problematik. Annars hade de inte sökt hjälp. Den upplevda bristande förståelsen hos vårdpersonalen speglar en ovilja att söka vård hos dessa kvinnor. Samtidigt upplever kvinnorna att deras problematik är hanterbart efter livsstilsanpassningar. Av de sex deltagarna tror mer än hälften av dem att tillståndet med ÖAB aldrig blir bättre trots behandling och åtgärder, genom egenvård och via hjälp från sjukvården.
15 Bäckenbottenträning påverkas av många faktorer
Sjukvården rekommenderar kvinnor att träna bäckenbotten varje dag, flera gånger per dag för bästa resultat med minskat läckage. Kvinnorna upplever att de försöker, efter bästa förmåga, träna efter sjukvårdens rekommendationer. De upplever dock att livet lätt kommer emellan och träningen uteblir. En kvinna köpte ett träningsredskap, för att lättare göra bäckenbottenträningarna korrekt utan liggande position. Träningen upplevdes då ge bra resultat. Medicinering tillsammans med rekommenderad träning har erbjudits. De kvinnor som tog emot och prövade tabletter mot ÖAB som ett komplement till träning upplevde utebliven effekt och/eller mycket biverkningar från dem.
Av de kvinnor som tränar sina bäckenbottenmuskler upplever häften av dem att träningen inte ger önskad effekt. De upplever också att det är något annat fel på kroppen men de vet inte vad. En kvinna upptäckte sin problematik med ÖAB redan i sex års åldern och funderar därför på om det kan vara något genetiskt fel i urinvägarnas konstruktion. Liknande tankar fanns hos andra deltagare som haft symtom för ÖAB i ungdomen. De upplever också att sjukvårdspersonalen fokusering kring bäckenbottenmuskulaturens förmåga hämmar vidare utredning och eventuell behandling. Bäckenbottenträning är tidskrävande och beroende av regelbundenhet. Enligt sjukvårdens personal kan det ta cirka sex månader innan effekt av bäckenbottenträning uppkommer. De kvinnor som upplever sig tränat en tid, ger lättare upp eller minskar träningen då det önskade resultatet inte uppkommer direkt eller inom närtid.
Motivationen till träningen är effektbaserat hos kvinnorna. Hos de som skall börja träna bäckenbotten är ovissheten kring träningens effekt stor. De behöver en belöning längs vägens gång för att träningen skall kännas effektfull och värt att utföra. Detta gör att kvinnorna också är skeptiska till att träningen kommer fungera och är värt att lägga sin tid och energi på.
”Att man har ibland svårt att motivera sig när man inte vet om man får effekt eller inte […]. Då kan jag ha lite svårt att de det ja men okej, ska jag satsa 20 minuter per dag på att göra övningarna och sen inte få något resultat när det gått någon vecka.
Då tappar jag fokus […]. den här träningen tar sex månader […] jag känner att jag måste ha en morot på vägen någonstans. Att hålla på med en träning månad efter månad efter månad och sedan, eventuellt, får jag ett resultat.
Resultatsammanfattning
Kvinnor hanterar sin ÖAB på olika sätt men grunden är densamma, planering. Strategier som minskat vätskeintag vid träning, utflykter, bilresor eller liknande används för att det dagliga livet ska fungera. De planerar inför alla dygnets timmar för att ha nära till toalett eller någonstans att kissa på. Planeringen kring blåsan styr deras liv. Fysisk aktivitet är något samtliga önskar göra, men som begränsas till följd av deras blåsa. Även aktiviteter med vänner eller barnbarn avstås till följd av läckagerisken. Blåstömning i förebyggande syfte är en vanlig strategi för att minska risken för trängningar även om det inte alltid hjälper och som även är något som sjukvården avråder från. Sjukvården rekommenderar istället blåsträning och bäckenbottenträning. Träningsmotivationen för kvinnorna är effektbaserad
16
vilket innebär att de har svårt att fortsätta lägga energi och tid på träning som inte ger önskad effekt. Kvinnorna använder inkontinensskydd i olika grad beroende på problematik.
Skydden är dyra och svåra att hantera diskret. Samtliga kvinnor i studien är öppna med sitt problem för sin närmaste omgivning och bemöts då av förståelse, vilket hjälper dem acceptera sitt tillstånd.
DISKUSSION Metoddiskussion
Semistrukturerade intervjuer var datainsamlingsmetoden för denna studie. Alternativt kunde ett frågeformulär baserat på öppna frågor gjorts, där kvinnorna får skriva egna berättelser som svar. I frågeformuläret försvinner dock möjligheten till följdfrågor. Berättelserna blir styrda av de frågor som delats ut. De semistrukturerade frågorna anpassades efter individen under intervjun och medförde variation på frågor. Det anses ge en bred resultatmöjlighet jämfört med styrda frågor med berättelsesvar utan följdfrågor. En annan möjlighet för datainsamlingsmetod är kvalitativ litteraturöversikt. Det finns dock endast ett fåtal kvalitativa artiklar inom det valda ämnet med tillhörande syfte.
Som rekryteringsmetod till studien användes internet och olika Facebookgrupper. Detta resulterade i att sex deltagare visade intresse för att medverka. Kompletterade rekryteringssätt hade kunnat vara en annons i dagstidningen för att möjliggöra ökad synlighet för studien då alla människor inte använder Facebook. Tidningens annons når dock endast kvinnor i närliggande städer vilket såldes inte främjar lokalisationsbredden som Facebookgrupperna medför. Ali & Skärsäter (2017) skriver att det finns nackdelar med sökning över internet då alla inte har tillgång till det eller har möjlighet till deltagande i en intervju. Vidare skriver dem att om deltagaren finns på internet bör den också inneha kunskap om att ladda ner program och material inför intervjun. Denna studie inriktar sig till kvinnor under 60 år som är medlemmar i internetsidan Facebook. Detta uppfattas av författaren till studien som att kvinnorna innehar den tekniska kunskapen att ladda ner ett dokument och anmäla sitt intresse till studien. Hade studiens inriktat sig till äldre kvinnor hade troligen en annan sökväg används.
Författaren har själv ÖAB, vilket ses som en styrka i studien. Intervjuerna upplevdes mer avslappnade då deltagarna fick möjlighet att prata och berätta sin historia till någon med förståelse över problematiken. En svaghet kan också ses då författarens objektivitet under intervjun försvårades, författarens förförståelse för problematiken möjliggjorde också att frågor om vidare utveckling av berättelserna saknades. Detta eftersom författaren upplevde sig förstå berättelsen, vilket också ses som en svaghet och minskad pålitlighet av studien.
Pålitligheten ökar dock genom att författaren är själv medveten om sin förförståelse och de svårigheter som fanns under intervjuerna. Detta togs till hänsyn av och diskuterades kring under handledningstillfällena av detta examensarbete. Henricson & Billhult (2017) skriver att vid planerandet av en kvalitativ studie bör forskarens livserfarenhet och kunskap kring
17
det valda ämnet reflekteras över. Genom att reflektera med andra forskare bidrar det till en ökad kunskap för den egna förförståelsen gällande det blivande resultatet.
Svårigheter med den semistrukturerade intervjumetoden var de varierande intervjufrågorna som anpassades efter varje individs berättelse. Vid transkribering upptäcktes flertalet frågetecken kring berättelser. Berättelser som önskades utveckling på alternativt ytterligare följdfrågor. Detta gjorde också att datamaterialet till viss del upplevdes ofullständigt med en minskad trovärdighet, Detta kan i efterhand relateras till författarens förförståelse.
Författaren har dock noggrant transkriberat, analyserat och sammanställt data med ett objektivt synsätt enligt Danielssons (2017) metod. Detta beskrivs mer ingående i analysavsnittet. Den välarbetade analyseringen samt beskrivningen av analysens olika delar ökar således trovärdigheten i studien. Svårigheter fanns dock med tid och möjlighet till djupare analysering av berättelserna eftersom datainsamlingen genomfördes av en person.
Diskussionsmöjlighet kring fynden med en författarkollega saknades då författaren inte har någon vana av analysering av vetenskaplig text. Mårtensson & Fridlund (2017) skriver att trovärdighet kan öka om arbetet läses och diskuteras med utomstående personer för att lättare få en tydlig bild av resultatet. Denna studie har således diskuterats och analyserats i handledningsgrupper för en ökad trovärdighet och bearbetning.
Syftet med studien var från början att intervjua unga kvinnor mellan 18-35. Det låga intresset för deltagandet i åldern 18-35 resulterade till att åldersgränsen för deltagande i studien höjdes till 18-59 år. Detta ses således som en av studiens styrka då överförbarheten för resultatet ökar. Eftersom kvinnorna har en bred åldersgrupp samt har en bred lokalisationsbredd kan studien med fördel överföras till andra instanser. Dock är det upp till läsaren av studien om överförbarheten är relevant för läsarens syfte och användningsområde. Överförbarhet beskrivs enligt Mårtensson & Fridlund (2017) som den grad av möjlighet studiens resultat kan överföras till andra kontext, situationer eller andra grupper.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att kvinnor skapar en livsstil kring toalettillgång. Ständig planering kring toalett är påfrestande, skapar ett kontrollbehov och bildar en negativ inverkan på livskvalitén. Nicoletti et al., (2020) instämmer med detta fynd och skriver att ökad ångest kan förekomma i samband med okända miljöer då de med ÖAB fokuserar på att lokalisera närmsta toalett eller ett säte närmast gången. Resultatet visar inget tydligt samband mellan ÖAB och ångest. Ett sjukdomslidande kan istället skådas i deltagarnas berättelser.
Påfrestning och sorg över att inte kunna utföra vilka aktiviteter de vill utan att ta hänsyn till blåsan ses som ett sjukdomslidande. Arman (2015) menar att sjukdomslidande är det lidandet som kvinnan upplever till följd av sin sjukdom, ohälsa eller behandling. Det kan också bero på konsekvenser av sjukdomen, exempelvis fysiska begränsningar. Den bristande kontrollen över blåsan medför ovisshet och osäkerhet bland kvinnorna, och därigenom ett livslångt sjukdomslidande.
Nicoletti et al (2020) skriver att kvinnor med ÖAB har en ökad risk för mer isolerat liv utan social kontakt, vilket resultatet i denna studie delvis visar. Kvinnors möjlighet till sociala
18
aktiviteter hämmas till följd av ÖAB då de väljer att avstå aktiviteter relaterat till läckagerisken. Reisch (2019) skriver att ÖAB har negativ inverkan på livskvalitén, social kontakt samt sexlivet. Cakir et al., (2019) menar att kvinnor med ÖAB kan bli generade av sin urininkontinens och kan därför förlora sitt självförtroende i samband med sexuell aktivitet. Vidare menar dem att kvinnor med ÖAB lider inte endast utav urininkontinens. De lider också av underlivssmärta, obehag samt läckage under samlag, vilket i sin tur påverkar sexlivet negativt. Kvinnlig sexuell dysfunktion är vanligt hos kvinnor med ÖAB. Deltagarna i studien tog inte upp denna typ av problematik. Orsaken till att den sexuella hälsan ej uppdagades kan endast spekuleras i. Orsaken kan dock varit att kvinnan upplever sin sexualitet som sin privata sfär med en stark integritet, vilket gör att hon inte vill delge privat information till en främmande människa.
Enligt resultatet ger användandet av inkontinensskydd en delvis negativ inverkan hos kvinnan. Kostnaden för skydden är hög, skydden tar stor plats i handväskan, samt svåra att hantera diskret, något som bekräftas av Nicoletti et al.,2020 & Reisch, 2019. Vidare skriver Nicoletti et al., (2020) att lämplig behandling och hantering av ÖAB bidrar till minskad sjukdomskänsla samt lägre kostnader för sjukhusbesök och inkontinensskydd. Resultatet visar att oavsett om inkontinensskydd skrivs ut från vården eller köps in av kvinnorna själva så ger kostnaden för inkontinensskydd en negativ påverkan på livskvalitén. Kvinnorna som använde egeninköpta inkontinensskydd tog dock inte upp om de hade vetskap kring möjligheten att få skydd utskrivet av vården eller inte.
Kvinnor begränsar, enligt resultatet, mängden fysisk aktivitet efter vad blåsan klarar av.
Kvinnorna önskar utöva fysisk aktivitet i större utsträckning än vad de gör då de känner att blåsan och trängningarna aktiveras av fysisk aktivitet. Känslan av att inte kunna utföra träning efter önskemål kan leda till ökad ångest och sjukdomslidande, då kvinnan kan känna att hon blir låst i sina möjligheter. Blåsan kontrollerar livet hos dem med ÖAB. Gomes et al., (2020) bekräftar att kvinnor med ÖAB utövar mindre fysisk aktivitet relaterat till sin blåsa. Dem skriver också att den minskade träningen kan bero på att blåsan inte känns fullständigt tom efter tömning vilket ökar risk för läckage.
De kvinnor som sökt hjälp av sjukvården har enligt resultatet vanligen upplevt ett negativt bemötande från sjukvårdspersonalen. Sjukvårdspersonalen uppfattas som okunniga inom området samt bemöter kvinnorna med nonchalans och icke prioriterat. Sjukvårdens bemötande resulterar till en ovilja att söka för vidare vård hos kvinnorna i studien.
Sjuksköterskan skall se den levda kroppen, med individens olika erfarenheter. Genom att se den levda kroppen är sjuksköterskan mottaglig för att förstå och ta hänsyn till kvinnans livsvärld, upplevda situation samt hennes eventuella sjukdomslidande (Dahlberg &
Dahlberg 2015). Detta är något som kvinnorna i studien inte har uppfattat sjukvårdpersonalen ta hänsyn till. Sjukdomen utgör en verklighet, något man inte kan tänka bort. Sjukdomen styr vardagen, precis som resultatet visar. Kan inte sjukdomen eller lidandet botas, måste vårdandet utformas för att stärka och synliggöra kvinnan (Dahlberg &
Dahlberg, 2015). Resultatet visar att kvinnorna inte kände sig sedda eller förstådda av sjukvårdspersonalen vilket också medförde ett bristande förtroende för vården gällande problematiken med ÖAB.
19
Sjukvårdens förstahandsrekommendation för ÖAB är bäckenbottenövningar (Nicoletti et al,.
2020). Resultatet visade att det var svårt för kvinnorna att utföra denna träning regelbundet eftersom de upplevde att träningen inte gav önskat resultat samt att livet lätt kom emellan.
Detta i sin tur resulterade i bortglömd bäckenbottenträning. Sivalingam & Loh (2012) menar att behandlingens effekt är som bäst när bäckenbottenträning och livsstilsförändringar görs i kombination med farmakologisk behandling. Ges behandlingarna separat får inte kvinnan samma positiva effekt som när dem ges tillsammans. Nicoletti et al., (2020) styrker resultatet, vidare skriver dem att bäckenbottenträning som utförs under handledning och övervakning av sjukvårdspersonal ger bättre resultat än under egenvård. Orems (1991) egenvårdsteori grundar sig i att relationen mellan sjuksköterska och patient är nödvändig för det bästa resultatet av egenvård. Sjuksköterskan har, med hjälp av relationen till patienten större möjligheter till att undervisa patienten till korrekt egenvårdsbehandling. Resultatet visar att kvinnor utan hjälp från sjukvården inte fullföljer råden om bäckenbottenträning fullt ut. Vilket grundar sig i Orems (1991) andra teori; teorin om bristen på egenvård. Resultatet visar att kvinnorna saknade regelbunden kontakt med sjukvården gällande bäckenbottenträning. Vella et al., (2013) menar att regelbunden kontakt med sjukvården kan bidra till ökad motivation för egenvård gällande bäckenbottenträning. Detta stärks av Raju
& Linder (2020) som menar att träning av bäckenbotten skall göras tillsammans med specialist för bäst resultat.
Resultatet visar att kvinnor medvetet och omedvetet minskar mängden vätska inför resor, aktivitet samt arbetsrelaterade uppdrag, vilket har god effekt på deras ÖAB symtom.
Kvinnorna upplever en markant skillnad jämfört med ej genomförda förebyggande strategier. Resultatet visar också att alkohol har ett samband med ÖAB då blåsan blir mer okontrollerad efter intag av alkohol. Densamma gäller kolsyrad vätska. Vätska och koffein har bevisligen ett samband med ÖAB och trängningar. Det finns dock begränsad forskning som styrker sambandet mellan alkohol, kolsyrad vätska, tobak eller diet och ÖAB, (Bradley, 2018). Enligt Sivalingam & Loh (2012) rekommenderas kvinnor med ÖAB minska på vätskeintag samt undvika koffein och alkohol då det upplevs aktivera blåsan. Kvinnorna i resultatet utför egenvård genom att dricka mindre mängd vätska, samt till viss del undviker alkohol. Dessa åtgärder överensstämmer med Orems (1991) första teori; teorin om egenvård, där beslutsamheten om regelbunden egenvård är avgörande för individens levnadsstandard.
Konklusion
De kvinnor som söker vård för besvär med ÖAB blir bortprioriterade av vårdpersonalen.
Detta upplevs vara relaterat till bristande kunskap om tillståndet ÖAB hos sjukvårdpersonalen. Kvinnorna Vid förändrat bemötande från vårdpersonalens sida ges en ökad möjlighet till högre acceptansnivå kring tillståndet för dessa kvinnor. Detta möjliggör också att fler kvinnor vågar söka vård för sina besvär och bättre följsamhet till bäckenbottenträning och andra egenvårdsråd. Kvinnorna upplever att dem bäst hanterar sin ÖAB själva. Dock är det lätt att träningen glöms bort och livet lätt kommer emellan. ÖAB bildar en psykisk påfrestning för kvinnorna, som också planerar hela sin vardag efter blåsans rutin och möjlighet. Detta utvecklar ett livslidande för kvinnorna och de bildar en vardag som blir normal för dem. Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning gällande hantering och behandlingsrekommendationer av ÖAB.
20
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet
Genom att synliggöra ämnet ÖAB, bidrar studien till ökad kunskap kring hur bemötandet för sjuksköterskor kan utvecklas samt förbättras. Kvinnor med ÖAB ska känna trygghet och få kunskapsbaserad rådgivning när de söker vård. Arbetet kommer finnas tillgängligt för dem som söker ny kunskap kring ämnet ÖAB och kan således spridas till olika vårdinstanser samt professioner. Genom att synliggöra kvinnors erfarenheter ur ett patientperspektiv ökas förståelsen hos läsaren. Fler studier behöver göras med en större grupp för att synliggöra detta ämne ytterligare. Vid ytterligare forskning bör forskningsledaren, alternativt forskningskollega utan egen erfarenhet av ÖAB leda intervjuer med patienter för att få ett mer komplett arbetsmaterial samt komplettera varandra under intervjuerna.
21
REFERENSER
Arman, M. (2015). Människans hälsa och lidande. I M. Arman, K. Dahlberg, M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 27-59). Studentlitteratur.
Bradley, CS (2018). Overactive Bladder and Lifestyle Factors. Journal of women´s health.
27(2), 121-122. 10.1089/jwh.2018.6965
Cakir, SS., Degirmentepe, RB., Atalay, HA., Canat, HL., Ozbir, S., Culha, MG., Polat, EC
& Otunctemur, A. (2019). The effect of overactive bladder treatment with anticholinergics om female sexual function on women: a prospective observational study. International Urology and Nephrology. 51(1), 27-32. 10.1007/s11255-018-2030-7
Chhatre, S., Newman, D. K., Wein, A. J., Jefferson, A. E., Schwartz, S & Jayadevappa, R.
(2018). Knowledge and attitude for overactive bladder care among women: development and measurment. BMC urology. 18(1) 56. 10.1186/s12894-018-0371-2
Dahlberg, H. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande. I M. Arman, K. Dahlberg, M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 121-225). Liber.
Dahlberg, K. & Ekman, I. (2017). Att lyssna på och förstå patienters berättelser – några teoretiska utgångspunkter. I K. Dahlberg, I. Ekman (Red.), Vägen till personcentrerad vård.
(s.23-43). Liber.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. (2a uppl., s. 143-154).
Studentlitteratur.
Ergenoglu, A. M., Yeniel, A. Ö., Itil, I. M., Askar, N., Meseri. R & Petri, E. (2013).
Overactive bladder and its efects om sexual dysfunction among women. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 92, 1202-1207. https://doi.org/10.1111/aogs.12203
Gomes, CM., Averbeck, MA., Koyama, M & Soler, R. (2020). Impact of OAB symptoms om work, quality of life and treatment-seeking behavior i brazil. Current Medical Research and opinion, 36(8), 1403-1415. https://doi.org/10.1080/03007995.2020.1760806
Helsingforsdeklarationen, (2013, oktober) Helsingforsdeklarationen. Hämtad 10 september, 2020, från https://slf.se/app/uploads/2018/07/helsingforsdeklarationen.pdf
Henricson, M & Billhult, A (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. (2a uppl., s. 111-119).
Studentlitteratur.
22
International continence society, (2018, 1 Juni) Overactive bladder. Hämtad 14 april, 2020, från
https://www.ics.org/committees/standardisation/terminologydiscussions/overactivebladder Kim, Y. H, Seo, J.T &Yoon, H. (2005). The effect of overactive bladder sondrome om the sexual quality om life in Koream young and middle aged women. International journal of impotence Reaserch. 17. 158-163. https://doi.org/10.1038/sj.ijir.3901270
Medicinska forskningsrådet, (2000) Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk
humanforskning. Hämtad 8 oktober, 2020, från
http://infovoice.se/fou/bok/diverse/etik2000.pdf
Mårtensson, J & Fridlund, B (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. (2a uppl., s.
421-438). Studentlitteratur.
Nicoletti, M., Tyus & Novosel, LM. (2020). Improving Quality of Life among Women with Overactive Bladder Through Pelvic Floor Muscle Therapy with Electric Simulation.
UROLOGIC NURSING, 40(4). 187-193. https://doi.org/10.7257/1053-816X.2020.40.4.187
Orem, D. E. (1995). Nursing: Concepts of practice. (5e uppl.). Mosby.
Priebe, G & Landström, C (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. (2a uppl., s. 25-42). Studentlitteratur.
Pratt, T. S & Suskind, A.M. (2018) Management of Overactive Bladder in Older Women.
Curr Urol Rep. 19(11), 92. 10.1007/s11934-018-0845-5.
Raju, R. & Linder, B. J. (2020). Evaluation and Treatment of Overactive Bladder in Women.
Mayo Clin Proc. 95(2), 370-377. https://doi.org/10.1016/j.mayocp.2019.11.024
Reisch, R. (2019). Interventions for Overactive Bladder: Review of pelvic Floor Muscel Training and Urgency Control Strategies. Journal of Women´s Health Physical Therapy.
44(1), 19-25. 10.1097/JWH.0000000000000148
Reisch, R., Rutt, R., Dockter, M. & Sanders, S. (2018). Overactive Bladder Symptoms in Female Health Profession Studens: Bladder Diary Characteristics and Impact of Symptoms on Health-Related Quality of life. Journal of women´s health. 27(2), 156-161.
https://doi.org/10.1186/s12894-018-0371-2
23
Sivalingam, N. & Loh, K. Y. (2012). Concepts in the Managment of the Overactive Bladder in Women. Med J Malaysia 67(1), 137-142. http://www.e- mjm.org/2012/v67n1/Overactive_Bladder.pdf
Van Der vaart, C. H., De Leeuw, J. R. J., Roovers, J. P. W. R & Heintz, A. P. M. (2002).
The effect of urinary incontinence and overative bladder symptoms on quality of lift in young women. BJU international, 90, 544-549. https://doi.org/10.1046/j.1464- 4096.2002.02963.x
Vella, M., Nellist, E., Cardozo, L., Mastoroudes, H., Giarenis, I & Dockett, J. (2013) Does self-motivation improve sucsess rates of pelvic floor muscle training in women with urinary incontinence in a secondary care setting? The International Urogynecological Association 24, 1947-1951. 10.1007/s00192-013-2115x
Werkström, W. (2014). Urogenitalorganen. I P. Norlén & E. Lindström (Red.), Farmakologi. (3e uppl., s. 270-280). Liber.
Bilaga 1
A T T L E V A M E D Ö V E R A K T I V B L Å S A - E N K V A L I T A T I V I N T E R V J U S T U D I E
Du tillfrågas om deltagande i ovanstående studie eftersom du är en ung kvinna med överaktiv blåsa.
Studien syftar till att belysa hur det dagliga livet påverkas av överaktiv blåsa (ÖAB). Mellan 7,7 - 31,3%
av den vuxna, kvinnliga befolkningen lever med ÖAB. Dock visar forskning att flertalet av de kvinnor som lever med symtomen för ÖAB undviker att söka sjukvårdshjälp för sitt tillstånd.
Jag skulle vilja göra en intervju med dig för att undersöka hur det är att leva med överaktiv blåsa samt hur just du formar din vardag relaterat till din överaktiva blåsa. Den beräknas ta mellan 15-30 minuter och genomförs av mig, Ninni Gustavsson, sjuksköterskestudent. Intervjun kan genomföras på den plats du föreslår, alternativt telefon. Med din tillåtelse vill jag gärna spela in intervjun.
Deltagandet är frivilligt och du kan avbryta när som helst utan att du behöver ange orsak. Den
information du lämnar och inspelningen av intervjun kommer att behandlas konfidentiellt, dvs. så att ingen obehörig får tillgång till den. Allt material kommer att avidentifieras, så att enskilda individer inte kan urskiljas. Resultat kommer att presenteras på gruppnivå, vilket innebär att uppgifter om enskilda personers inte kommer att redovisas för sig. Om du är intresserad kan jag delge dig resultatet av studien.
Om du vill delta ber jag dig att skicka ett meddelande via e-post till undertecknande student. Då återkommer jag till dig via e-post så vi kan bestämma tidpunkt för intervjun. Med detta brev följer en samtyckesblankett för skriftligt samtycke som du lämnar vid intervjutillfället.
Studien ingår som ett examensarbete i sjuksköterskeprogrammet.
Om du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna mig eller min handledare.
Med vänliga hälsningar
Sjuksköterskestudent Handledare
Ninni Gustavsson Lina Hovlin
Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde
Tfn: 0705632971 Tfn: 0500-44 82 21
a17ningu@student.his.se Lina.hovlin@his.se
S A M T Y C K E S B L A N K E T T
Jag har tagit del av information kring studien ”att leva med överaktiv blåsa”.
Jag har även tagit del av information om att deltagande är frivilligt och att jag kan avbryta när som helst utan att behöva ange varför.
Härmed ger jag mitt samtycke till att delta i studien.
Underskrift studiedeltagare
______________________
Ort, datum
______________________
Underskrift
Bilaga 2
Grundfrågor intervju för överaktiv blåsa
-Berätta om en typisk dag där den överaktiva blåsan gör sig synlig/påmind. Berätta gärna också när du fick problem med överaktiv blåsa, hur gammal var du då?
-Hur har den överaktiva blåsan förändrat/format ditt sätt att tänka i vardagen?
-Hur hanterar du din överaktiva blåsa?
Vad har du för egenvårdsstrategier? Ex dryck, toalettillgång m.m
-vad har du fått för hjälp från sjukvården? överensstämmer dina egna strategier/metoder med sjukvårdens rekommendationer?
-Vad har du för känslor kring din överaktiva blåsa?
