Företagande i Ryssland: svårigheter ur två svenskägda företags perspektiv

Magisteruppsats, 10 p VT 2006

Företagande i Ryssland

– svårigheter ur två svenskägda företags perspektiv

Författare: Helene Gustafsson

Lisa Åsman

Handledare: Eva Wallerstedt

SAMMANFATTNING

Ryssland lockar svenska företag med hög tillväxt och stora naturtillgångar. Att etablera sig på den ryska marknaden kan dock resultera i kulturkrockar, legala bekymmer och ett kontrollerat myndighetsutövande. Problemen kan uttryckas i hierarkiska organisationsstrukturer och en trög byråkrati. Det finns brister i det ryska samhället och den bild som målas upp i litteraturen ger en negativ bild av landet.

Syftet med uppsatsen är att belysa problem två svenskägda företag har stött på till följd av sin verksamhet på den ryska marknaden. Syftet är även att undersöka vilken eller vilka föreställningar om Rysslands affärsklimat som framställs i litteraturen som stämmer bäst överens med hur svenska företag upplever landets affärsklimat.

Referensramen behandlar tre av författarna valda problemområden; kultur, redovisningsreglering samt myndigheter och byråkrati. Dessa har valts mot bakgrund av litteratur och en grundläggande intervju. Undersökningen grundas på fem öppna intervjuer med representanter från två svenskägda företag verksamma i Ryssland.

Det viktigaste resultatet av undersökningen är att de flesta svårigheterna orsakas till följd av myndigheters agerande. Dessa yttrar sig främst i utökad och tidskrävande administration men även förekomsten av mutor upplevs som problematiskt. Undersökningen visar dock att dessa problem går att hantera och att bilden av ryskt affärsklimat i litteraturen är betydligt sämre jämfört med hur de undersökta företagen upplever den ryska marknaden.

1 INLEDNING ... 1

1.1SYFTE... 2

2 FÖRETAGANDE I RYSSLAND... 1

2.1KULTUR... 1

2.2REDOVISNINGSREGLERING... 2

2.3MYNDIGHETER OCH BYRÅKRATI... 3

2.3.1 Skattemyndigheten ... 4

2.3.2 Tullmyndigheten ... 5

2.4UPPFATTNINGAR OM DEN RYSKA MARKNADEN... 5

3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 7

3.1ANSATS OCH METODVAL... 8

3.2INSAMLING AV DATA... 8

3.2.1 Intervjuobjekt... 8

3.2.2 Intervjuguide... 9

3.2.3 Intervjuprocess ... 9

3.3KÄLL- OCH METODKRITIK... 10

4 RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNINGEN... 12

4.1KULTUR... 12

4.2REDOVISNINGSREGLERING... 14

4.3MYNDIGHETER OCH BYRÅKRATI... 15

4.4UPPFATTNINGAR OM DEN RYSKA MARKNADEN... 17

4.5SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATET^T... 19

5. ANALYS ... 20

5.1HAR KULTURELLA SKILLNADER ORSAKAT SVÅRIGHETER?... 20

5.2HAR DEN RYSKA REDOVISNINGSREGLERINGEN SKAPAT NÅGRA PROBLEM? ... 22

5.3INNEBÄR DE RYSKA MYNDIGHETERNA OCH BYRÅKRATIN I LANDET NÅGRA PROBLEM? ... 23

5.4UPPFATTNINGAR OM DEN RYSKA MARKNADEN... 25

6 SLUTSATSER... 27

6.1SLUTORD... 28

6.2FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 28

7. KÄLLFÖRTECKNING ... 29

TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING

Figur 1: Faktorer som ska undersökas Tabell 1: Respondenter i Företag 1 Tabell 2: Respondenter i Företag 2 Tabell 3: Sammanställning av resultatet

BILAGOR

Bilaga 1: Skillnader mellan rysk redovisningsstandard och internationell redovisningsstandard Bilaga 2: Statistik från Exportrådet

Bilaga 3: Intervjuguide; VD (R1), Företag 1

Bilaga 4: Intervjuguide; ekonomichef (R2), Företag 1 Bilaga 5: Intervjuguide; ekonomichef (R3), Företag 1 Bilaga 6: Intervjuguide; finanschef (R4), Företag 2 Bilaga 7: Intervjuguide; ekonomichef (R5), Företag 2

1 INLEDNING

”Crime, corruption, capricious regulations and bureaucratic red tape continue to present serious barriers of trade. But as the world’s largest and fifth most populous country, Russia remains a tempting market for those able to overcome those barriers.”

(Gesteland 2005, s. 231).

Det framgår av Gestelands citat att Ryssland är ett land med stor potential. Likaså framhåller det svenska Exportrådet att Ryssland lockar med stark tillväxt och stora naturtillgångar. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 och kommunismens upphörande följde en tid av reformer mot en marknadsekonomi. Den relativt unga ryska marknadsekonomin gör det möjligt för företag att sälja både nya och existerande produkter och tjänster. Vissa sektorer i ekonomin är nästan lika mogna som i väst samtidigt som konkurrensen är måttlig. Ryssland lockar även med låga personalkostnader och en högt utbildad arbetskraft. (Exportrådet 2005a, s. 12, 26)

Många fördelar och positiva uppfattningar går att hitta om det ryska investeringsklimatet, men många ger en betydligt dystrare tolkning. Avsaknaden av lagar och regler, stora förändringar av växelkursen, hög inflation och konsumentens svaga position innebar gyllene tider för spekulanter och lycksökare i början av 1990-talet. Än idag, 15 år efter kommunismens upplösning, skapar brister i lagar och ständiga lagförändringar problem (Terterov red. 2005). Trots att redovisningsområdet reformerades 1998 i syfte att rysk redovisning skulle närma sig den internationella standarden IAS/IFRS¹ kvarstår väsentliga skillnader jämfört med den ryska motsvarigheten RAS².

Ett annat område som är en potentiell problemkälla är Rysslands byråkrati och dess myndigheter.

Ryssland beskrivs som ett mycket byråkratisk land och det kan exempelvis vara svårt att hantera certifieringskrav och tullbestämmelser. Ett företag kan inte förbise några formaliteter utan måste alltid följa byråkratins regler (Exportrådet 2005a, s. 74). Den tidskrävande byråkratin är inte det enda från myndigheternas sida som orsakar problem. Mutor och korruption är vanligt förekommande enligt Vanasco (1997) och det kan vara svårt att åstadkomma något på laglig väg, det vill säga utan användande av mutor.

1 IAS står för International Accounting Standards och IFRS står för International Financial Reporting Standards.

2 RAS står för Russian Accounting Standards.

1

INLEDNING

Kulturen i Ryssland innebär ännu en utmaning för utländska företag som vill ta del av den ryska marknaden. Enligt Gesteland (2005, s. 232, 301) kännetecknas den ryska kulturen av formalitet och hierarki. Samtidigt beskrivs Sverige som ett jämställt och informellt land. Det är möjligt att företagen stöter på problem när dessa två kulturer ska integreras. Kulturskillnader och språkliga begränsningar kan även tänkas försvåra kommunikationen med kunder och anställda.

Den ryska marknaden porträtteras i litteraturen³ som ung, outvecklad, riskfylld och svår.

Författarna har uppmärksammat att de områden som litteraturen anser vara extra problematiska är outvecklade lagar, kontrollerande myndigheter, krånglig byråkrati samt kulturskillnader. En hel del kritik har riktats och riktas fortfarande mot Ryssland angående detta men samtidigt sägs mycket positivt om utvecklingen i landet. Många Rysslandsexperter är angelägna om att mana fram ett bättre Ryssland där ryska oligarker⁴ väljer att bli laglydiga och där ryska myndigheter inser att de har mycket att vinna på goda relationer till utländska investerare (Hedlund 2004-12- 18).

1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att belysa problem två svenskägda företag har stött på till följd av sin verksamhet på den ryska marknaden. Utifrån ramen av detta syfte avses följande frågor besvaras:

Har kulturella skillnader mellan Sverige och Ryssland orsakat svårigheter för de undersökta företagen? Har den ryska redovisningsregleringen skapat några problem? Innebär de ryska myndigheterna och byråkratin i landet några problem? Syftet är även att undersöka om de föreställningar som litteraturen ger om det ryska affärsklimatet överensstämmer med de två svenskägda företagens uppfattning.

3 Litteraturen innefattar det som tas upp i referensramen, det vill säga artiklar, böcker och andra använda källor. Både svenska och utländska källor har använts.

4 Ett politiskt begrepp som syftar på fåmannavälde, det vill säga då ett fåtal personer styr genom att ha tillgång till

2 FÖRETAGANDE I RYSSLAND

För att göra affärer i Ryssland krävs en gedigen kunskap om hur marknaden fungerar och vilka spelregler som gäller. Exportrådet råder svenska företag att ha en svensk manager som övervakar verksamheten men företagen rekommenderas samtidigt att anställa unga lokala personer med god utbildning. Vid etablering av ett operativt bolag bör säkerhet och grundlighet prioriteras framför genvägar i tid och resurser. Exportrådet skriver att om något blir fel är oftast hela bolaget olagligt. Vidare kan registrering av ett företag vara problematisk⁵ och ryska lagar kräver många detaljerade uppgifter. Exportrådet menar därför att professionella organisationer som de själva, jurister eller revisorer bör sköta bolagsbildning, registrering av bank- och skattekonto etc.

(Exportrådet 2005a, s. 26) 2.1 Kultur

Bortsett från praktiska och tekniska svårigheter vid internationell verksamhet uppstår ofta kulturella sådana som påverkar företagandet och kunskap om andra kulturers seder och bruk är därför mycket viktigt (Lewis 1996, s. 17-29)⁶. Vidare menar Al Safar et al. (2006) att bra språkkunskaper i det lokala språket oftast är nödvändigt och att hygglig engelska är ett måste för att göra affärer i ett annat land. Enligt en undersökning som Exportrådet gjort upplever 41 procent av de undersökta svenska företagen en hög grad av problem med ryssarnas bristande språkkunskaper. Samtidigt upplever 41 procent att språkkunskaperna inte utgör något stort problem⁷.

Rysslands affärskultur är starkt präglat av att ha varit rysk-ortodoxt i tusen år och att efter det följts av sjuttio år kommunistiskt styre. Lewis (1996, s. 231-236) menar att ryssar i grund och botten är ett varmt, vänligt och känslosamt folk men framhåller samtidigt att drag som kollektivism, apati, misstänksamhet mot utlänningar, pessimism, småkorruption, brist på uthållighet samt inåtvändhet existerar.

5 Se bilaga 2 (Statistik från Exportrådet).

6 Richard D Lewis har skrivit boken När kulturer krockar – arbeta och verka över gränserna. Boken behandlar flera länder (däribland Sverige och Ryssland) och hur kulturerna i dessa länder skiljer sig åt. Lewis har skrivit flera böcker om kommunikation mellan kulturer.

7 Se bilaga 2 (Statistik från Exportrådet).

1

REFERENSRAM

Affärskulturen i Ryssland är formell och hierarkisk vilket kan exemplifieras med att ledningen alltid måste ge klartecken innan något beslut kan fattas på en lägre nivå i organisationen.

Gesteland (2005, s. 233) skriver att då alla beslut ska fattas högst upp i organisationen saktas utvecklingen ned och kan frambringa långa förseningar vid exempelvis förhandlingar.

Medan Ryssland länge har präglas av ett centraliserat och odemokratiskt beslutsfattande, sägs svensk företagskultur vara decentraliserad och demokratisk. Avståndet mellan de olika maktnivåerna i Sverige är litet och chefer är i allmänhet tillgängliga för underordnad personal.

(Lewis 1996, s. 231-236)

2.2 Redovisningsreglering

Rysslands utveckling till en marknadsekonomi är en ständigt pågående process och landet befinner sig mitt i en period av ekonomiska och lagmässiga reformer (Exportrådet 2005a, s. 26).

Redovisningsområdet reformerade senast 1998 men samtidigt skriver Terterov red. (2005, s. 30)⁸ att stora förändringar gällande ryska lagar är att vänta inom den närmsta framtiden.

Lagstiftning liksom redovisningsstandarder och andra bestämmelser styrs av statliga och till viss del av kommunala myndigheter. Årsredovisningen som förberetts enligt lag skall registreras och presenteras för statistikmyndigheten, skattemyndigheten och eventuella aktieägare. Enligt lag måste ett företags årsredovisning finnas tillgänglig för alla intresserade intressenter, inklusive banker, investerare, kreditgivare, spekulanter, leverantörer etc. (Grant Thornton Trid 2003). Det är vidare det ryska Finansministeriet uppgift att utfärda de ryska redovisningsstandarderna RAS (Enthoven 1999). Principerna för redovisning i RAS liknar IAS/IFRS men det finns väsentliga skillnader mellan dem. Enligt Ivanov (2000) tenderar RAS att överdriva lönsamheten och värdet av företaget, försvåra jämförelser med följande år, skapa möjligheter för manipulation etc.⁹ Även om den ryska regeringen officiellt har uttryckt att ryska regler ska konvergera med internationell standard är processen långt ifrån färdig (U.S. Department of State 2005). Terterov red. (2005, s.

273) menar att skillnaderna mellan RAS och IAS/IFRS visar att fler reformer av rysk redovisningsreglering krävs.

8 Dr Marat Terterov är redaktör till boken Doing Business with Russia. Boken kombinerar expertis från en mängd professionella företag som har erfarenhet av den ryska marknaden. Bland dessa finns Deloitte & Touche och PricewaterhouseCoopers.

En stor skandal har gjort utländska investerare mer skeptiska till ryska företag. Det största gasbolaget i Ryssland, Gazprom, har länge misstänkts för oegentligheter. Anklagelserna har gällt systematisk bolagsplundring och den högsta ledningen i bolaget misstänks ha fört ut tillgångar till ett annat bolag i sin ägo. Trots flera utredningar och revisioner kan det dock inte bevisas att så är fallet (Dirt Leaks Out, 2001). Många ryska företag framställer och publicerar frivilligt sin årsredovisning enligt IAS/IFRS eller U.S. GAAP¹⁰ utöver RAS för att underlätta utvärderingen av företagets finansiella position och resultat (Enthoven 1999). I en undersökning som Exportrådet gjort 2005 ansåg de företag som hade erfarenhet av bokföring att olikheterna i bokföringssystemen ledde till problem för verksamheten¹¹.

2.3 Myndigheter och byråkrati

Al Saffar et al. (2006) menar att företag som flyttar sin verksamhet utanför Europas gränser, exempelvis till USA, Ryssland eller Kina, måste sätta sig in i alla eventuella tullbestämmelser, regleringar och lokala krav. De menar vidare att lokal byråkrati i vissa länder utanför EU inte ska underskattas och att det gäller att ha administrativ och språklig beredskap. All formell korrespondens som utgår från ett företag måste i Ryssland både undertecknas samt stämplas med firmastämpel för att ha juridisk bindande inverkan. Detta gäller såväl kontrakt som anställningsavtal, utfärdande av betalningsorder till företagets bank och den ekonomiska redovisningen inför skattemyndigheten (Malmlöf 2003 se Eriksson & Sandberg 2005, s. 17-18).

Företagsstämpeln måste vara rund och individuell då det ska vara möjlighet att avgöra exakt vilken stämpel som använts på ett visst dokument (Terterov red. 2005 se Eriksson & Sandberg 2005, s. 18).

Den ryska statsapparaten är ökänd för sin ineffektivitet och att de enklaste ärendena kan ta flera dagar att ordna (Flera ryska byråkrater under Putin 2006-04-12). Myndigheter lämnar ogärna ut information till företag¹² och kontakten med myndigheter kräver ibland mutor och komplicerat pappersarbete (Robertson 2000). Även korruption i kommersiella och byråkratiska förehavanden och problem med implementeringen av tullförordningar kan orsaka hinder för verksamhet (U.S.

Department of State 2005). Enligt Terterov red. (2005, s. 51) får juridiska tjänstemän samt

10 U.S. GAAP står för U.S. Generally Accepted Accounting Principles.

11 Se bilaga 2 (Statistik från Exportrådet).

12 Se bilaga 2 (Statistik från Exportrådet).

3

REFERENSRAM

tjänstemän som ska upprätthålla lagen otillräcklig kompensation och det öppnar för ineffektivitet i arbetsprocessen samt korruption. Terterov menar vidare att små och medelstora företag är de som förlorar mest på korruptionen då de inte är tillräckligt inflytelserika för att skydda sig från bedrägligt förfarande. Enligt Hedlund (2004-12-18) har många utländska företag och då även stora internationella företag råkat illa ut i mutsammanhang och menar vidare att de flesta väljer att vara tysta om detta för att undvika ytterligare bekymmer. Hedlund påstår även att den före detta ledaren för det stora ryska oljebolaget Yukos, genom mutor och påtryckningar ansågs kontrollera 100 av den statliga dumans¹³ 450 röster och att detta visar hur korrumperat landet är (Hedlund 2004-10-30). Exportrådet (2005a, s. 26) påstår dock att det ryska affärsklimatet förändras relativt snabbt då allt fler inser att spelregler måste ändras så att det blir lönsamt att vara ärlig i affärer.

Den ryska regeringen har introducerat flera sätt att handskas med mutproblemet, bland annat genom att garantera en viss inkomst för att förhindra mottagandet av mutor. Det har dock inte fungerat helt då lönerna i Ryssland trots inkomstgaranti är mycket låga¹⁴. En antikorruptionskommitté har bildats och denna ska godkänna lagar för att förbättra ryska lag- och kontrollorgans ärlighet och genomsynlighet.

2.3.1 Skattemyndigheten

Jones et al. (2000 s. 192-193) skrev år 2000 att förändringsprocessen som pågår i Ryssland kräver utveckling av skattesystemet och det lagliga ramverket för att skapa en miljö i vilken både inhemska och utländska investerare kan florera. Enligt Jones et al. har denna utveckling varit långsam, vilket delvis kan bero på den relativt korta perioden som har passerat sedan kommunismens fall. Svårigheter med skattesystemet är bland annat hårda straff vid betalning av för lite skatt (de kan överskrida den faktiska skatteskulden stort), korrumperade skatteinspektörer som kan manipulera straffen samt förekomsten av många skatter som uttaxeras både på federal och på lokal nivå. De många skatterna gör det svårt för utländska direktinvesterare att hålla sig uppdaterade om förändringar och tillägg. Ryska skattelagar förbjuder även många kostnadsavdrag som är tillåtna i västerländska affärsverksamheter. Företag i Ryssland måste

13 Duman bildar tillsammans med Federationsrådet Rysslands parlamentet.

14 Minimilönen är $ 20 per månad (Källa: Terterov red. 2005 s. 312). Medellönen är enligt Exportrådet $ 303 per

vidare enligt Jones et al. rapportera sina konton till skattemyndigheten tre gånger per år och skattepolisen kan syna kontona in i minsta detalj. Skattelagstiftningen skrevs om 2002 och problemen med skattelagen ligger numera enligt Terterov red. (2005, s. 241-242) inte i hur den är konstruerad. Problemen orsakas istället av ständiga lagförändringar och tillägg samt inkonsekventa lagtolkningar av skattemyndigheten.

2.3.2 Tullmyndigheten

Den ryska tulltaxan är i likhet med den svenska baserad på HS-nomenklaturen¹⁵ och vid förtullning ska en handelsfaktura innehållande föreskriven information visas upp för de ryska tullmyndigheterna. För vissa varor (exempelvis levande djur, animaliska produkter) kan tullmyndigheten eller andra myndigheter kräva ytterligare dokument och intyg. (Exportrådet 2005a, s. 30)

Terterov red. (2005, s. 275) skriver att en ny tullagstiftning infördes 2004 med syfte att närma sig internationell praxis och för att skapa ett attraktivt investeringsklimat i landet. Certifieringskrav och tullbestämmelser är dock fortfarande svåra att hantera och förtullning av varor är enligt Exportrådets undersökning (2005b) inte alls tillfredställande¹⁶. Förtullningen försvåras dessutom av att tulltjänstemän är extremt inkonsekventa med hur de tillämpar lagen (U.S. Department of State 2005). Ett projekt som kallas ”Gröna korridoren” är ett svensk-finsk-ryskt samarbete som är tänkt att underlätta och påskynda gränspassagerna. Varor transporteras in i Ryssland med en elektronisk tulldeklarering och det är meningen att förenkla gränsprocedurer vid import och export. Genom att dokumentationen sänds elektroniskt i förväg skall transportbilarna kunna passera gränsen med ett minimum av tidsåtgång (Sveriges Ambassad i Moskva 2006-05-18).

2.4 Uppfattningar om den ryska marknaden

Enligt Hedlund (2005-04-21) har resultaten av utvecklingen mot marknadsekonomi inte riktigt motsvarat förväntningarna. Denne menar att det för en oerfaren har sett ut som att tillväxten i Rysslands har ökat, att reformer har kunnat drivas igenom och att växande utländska investeringar och global integration skulle kunna lösa politiska problem i landet. Detta har dock

15 The Harmonized Commodity Description and Coding System (HS) är en systematisk förteckning över varor i världshandeln och består av sexsiffriga nummer (Källa: Tullverket).

16 Se bilaga 2 (Statistik från Exportrådet).

5

REFERENSRAM

enligt Hedlund endast varit ett spel för gallerierna. Den senaste tidens börsuppgång beror helt på oljan och de stigande oljepriserna. Detta har inte någon koppling till ekonomisk tillväxt och därmed befinner sig landet enligt Hedlund (2005-08-23) inte i någon genuin ekonomisk tillväxt.

Winiarski (2003-09-07) skriver att ryska medborgare och företag betalar 36 miljarder dollar per år i mutor. Detta innefattar allt från “vardagssmörjning” av trafikpoliser, tulltjänstemän, lärare, tillståndsmyndigheter och militär till mutor av domstolar och politiker. I motsats till vad Hedlund skriver anser Winiarski att Ryssland har en enorm affärsutveckling. Winiarski tillägger dock att miljön för företag är mycket aggressiv eftersom det saknas skydd för privat egendom, vilket får som följd att konkurrens och marknadsekonomi inte fungerar ordentligt. Sävborg (2005) menar att Rysslands president Vladimir Putin vill modernisera landet uppifrån, att staten ska kontrollera landet samt att Ryssland ska skyddas mot utländskt inflytande, detta trots lovord om demokrati.

Den bild som gång på gång målas upp av Ryssland ger enligt Westin och Lundberg (2003-09-23) en alltför negativ bild av vad som egentligen håller på att hända där. De skriver att Rysslands ekonomi går från centralstyrning till marknadsstyrning och att denna process bara har pågått i lite drygt tio år. Det är således lätt att hitta brister i det nuvarande systemet, till exempel återstår mycket av nödvändigt reformarbete, men Westin och Lundberg anser att det finns många positiva tecken i rysk ekonomi. Det känns enligt dem angeläget att dessa positiva signaler ges större utrymme i svenska massmedier då Ryssland innebär goda möjligheter för svenska exportföretag att erövra en ny marknad. Medelstora svenska exportföretag är redan sent ute och har mycket att hämta in gällande geografi- och marknadskunskap. Westin och Lundberg vill därför ge rådet att inte stirra sig blind på enstaka negativa företeelser utan att ta fasta på den mycket tydliga trenden till tillväxt i dagens Ryssland. Det är också ett faktum att ryska företag, och definitivt de som är listade på börsen, har förbättrat sin redovisning och blivit väsentligt mer öppna. Nyföretagandet blomstrar och servicesektorn stod 2003 för mer än 50 procent av ekonomin. (Westin och Lundberg 2003-09-23)

3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Figur 1 nedan illustrerar tre problemområden som författarna avser att undersöka. Dessa har valts på basis av förkunskaper samlade från litteratur och en första grundläggande intervju.

Problemområdena anses mot bakgrund av litteratur och nämnda intervju vara de mest centrala när det gäller Ryssland och svårigheter att bedriva verksamhet på dess marknad. Utifrån de utvalda områdena vill författarna undersöka om språk och annorlunda affärskultur kan orsaka svårigheter för svenskägda företag i Ryssland, om skillnader mellan IAS/IFRS och RAS kan orsaka problem samt om myndigheter och byråkrati i Ryssland försvårar affärsverksamheten. Då vissa källor är mycket positiva till Ryssland och dess investeringsklimat medan andra är negativa, inkluderas även en aspekt som tar hänsyn till olika föreställningar om landet. Detta syftar till att ta reda på om de problem som framställs i referensramen även har upplevts av de undersökta företagen.

Figur 1. Faktorer som ska undersökas

PROBLEM I ANSLUTNING TILL FÖRETAGANDE

Kultur

• Ledarskap

• Språk

Myndigheter och byråkrati

• Skattemyndighet

• Tullmyndighet

Företagens uppfattningar om

rysk marknad Redovisningsreglering

• IAS/IFRS

• RAS

Föreställningar litteraturen ger om rysk marknad

7

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

3.1 Ansats och metodval

Författarna valde en fallstudie som tillät en djupgående undersökning av ett fåtal objekt i en mängd avseenden. Fallstudien fick på bästa sätt fram den information som behövdes för att genomföra studien då intresset låg i att ta reda på hur individer uppfattar och upplever sin omgivning. Det är de problem som upplevs av de två fallföretagen som är intressanta även om dessa kan skilja sig från andra allmänt accepterade föreställningar. Författarna av uppsatsen hade en viss förförståelse för det som skulle undersökas då vetskap om att vissa problem kunde uppkomma vid ett företags etablering i ett annat land fanns vid studiens början. Vetskapen var dock begränsad då inga specifika problem var fastställda. Uppsatsen har inneburit en växelverkan mellan referensram och empiri och problemområden fastställdes allt eftersom ny information kom till kännedom.

3.2 Insamling av data

3.2.1 Intervjuobjekt

Studien begränsades till intervjuer med representanter från två svenskägda företag i Moskva, Ryssland. Företag 1 är ett tjänsteföretag och etablerades i Ryssland i augusti 2004. Företag 2 är en underleverantör till servicesektorn och etablerades i Ryssland i november 2005. Företag 1 har 16 anställda varav två svenskar, en av dessa är den intervjuade VD:n. Företag 2 har 15 anställda varav en är svensk (den intervjuade finanschefen). Företag 1 finns representerat i Ryssland och i Sverige medan Företag 2 finns representerat i ett flertal länder.

Båda företagen och samtliga respondenter garanterades anonymitet då vissa frågor berörde känsliga ämnen. Den initiala kontakten med Företag 1 gjordes genom en problemorienterad urvalsmetod där vetskap fanns om att problem förekommit. Företag 2 valdes som en följd av kontakten med Företag 1. Respondenterna valdes systematiskt ut i varje företag. Valet av respondenter motiveras av deras respektive position inom valda företag. Samtliga respondenter ansågs ha tillräcklig kunskap för att kunna ge författarna den insikt som behövdes. I Företag 1 intervjuades VD: n, det svenska moderbolagets ekonomichef (som var inblandad i etableringen i Ryssland) samt det ryska företagets ekonomichef. I Företag 2 genomfördes intervjuer av finanschefen samt företagets ekonomichef.

3.2.2 Intervjuguide

Frågorna i intervjuguiderna bearbetades inför varje intervjutillfälle då respondenterna har olika positioner och därmed olika kunskaper. Frågorna anpassades till den aktuella respondenten för att maximera informationens relevans. Varje intervjuguide strukturerades kring de fyra problemområdena i figuren över tillvägagångssätt (se s. 7) det vill säga kultur, redovisningsreglering, myndigheter/byråkrati samt uppfattningar om den ryska marknaden.

Intervjuguiderna utformades som öppna sådana där övergripande frågor formulerades i förväg men där respondenterna hade frihet att utforma sina svar. Intervjuguiderna erbjöd även möjligheten att ställa följdfrågor vilket ledde till att svaren blev utförliga och givande. Frågorna gällande kultur avsåg att svara på om problem fanns angående språkproblem och annorlunda affärskultur. Frågorna gällande myndigheter avsåg att svara på om byråkratin i Ryssland och de ryska myndigheterna orsakade svårigheter för fallföretagen vid bedrivande av affärsverksamhet.

De frågor som berörde redovisning avsåg att besvara om problem uppkommit på grund av skillnaderna i IAS/IFRS och RAS, exempelvis gällande missvisande resultat eller merarbete.

Frågor angående uppfattningar om den ryska marknaden ställdes endast till VD:n i Företag 1 samt till finanschefen i Företag 2. Dessa var de respondenter som ansågs kunna ge svar på dessa frågor då de har upplevt den ryska marknaden och affärskulturen samt kan se skillnader mellan denna och den svenska marknaden och affärskulturen. Frågor angående detta står i respektive respondents intervjuguide under följdfrågor då denna aspekt uppkom allt eftersom arbetet fortskred. Följdfrågor gällande de andra problemområdena har också tillkommit och står också under rubriken följdfrågor. Den första intervjun som genomfördes var med VD:n på Företag 1, bestod av totalt 28 frågor. Fråga 1-15 var av allmän karaktär och avsåg att ge författarna en bild av företagets verksamhet. Denna är inte utformad efter de fyra problemområdena i samma utsträckning som de resterande intervjuguiderna. Efter den första intervjun gick författarna igenom svaren på frågorna och tog bort frågor som inte gav relevanta svar och lade till frågor som kunde ge fler intressanta svar.

3.2.3 Intervjuprocess

Intervjuerna genomfördes mestadels genom telefonintervjuer då de flesta av respondenterna befann sig i Ryssland och det därför inte fanns någon möjlighet för författarna att göra en besöksintervju. VD:n i Företag 1 var den första respondenten att intervjuas och en telefonintervju genomfördes. Denna kunde ge författarna närmare kunskap om bakgrunden till problem vid

9

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

etablering i Ryssland. Nästa steg var att intervjua den ekonomichefen i Företag 1:s moderbolag.

Detta var en besöksintervju och genomfördes på dennes kontor. Ekonomichefen i Företag 1 och finanschefen i Företag 2 intervjuades per telefon. Intervjun med ekonomichefen i Företag 2 skedde via e-post. Författarna antecknade respondenternas svar och ljudinspelningar användes för att få en detaljerad skildring av svaren samt för att i möjligaste mån undvika feltolkningar.

Sammanställning skedde direkt efter respektive intervjutillfälle och skickades till varje respondent för att minimera feltolkningar och för att få feedback. Allt eftersom följdfrågor uppkom kontaktades respondenterna igen för att få svar på dessa.

3.3 Käll- och metodkritik

Exportrådets hemsida har använts flitigt genom hela uppsatsen. Denna anses vara en tillförlitlig källa då den grundar sig på en professionell organisations rekommendationer till företag. Den syftar till att ge praktisk vägledning och innehåller inga explicita subjektiva åsikter.

Vetenskapliga artiklar har inhämtats från bland annat de internationella databaserna Business Source Premier och Emerald. Artiklarna är att betrakta som tillförlitliga då de har genomgått en granskning innan publicering. Artiklar från dags- och veckotidningar är subjektiva källor i vilka personliga åsikter har satt sin prägel. Flera olika källor har använts där olika perspektiv och åsikter uttryckts. Två av de genomförda intervjuerna skedde på engelska. Då både respondenter och intervjuare vid dessa tillfällen talade ett främmande språk kan feltolkningar ha uppkommit.

En av respondenterna hade mycket knapphändiga kunskaper i engelska och denna intervju skedde via e-post. Intervjun via e-post tillät inte författarna att utveckla och förklara frågorna och därför har författarna tolkat dessa svar med stor försiktighet. Dessa svar var inte heller vidare utförliga och har därför endast kunnat användas i begränsad omfattning. Då informationen från Företag 1 har varit mer omfattande, har det inte varit möjligt att dra lika säkra slutsatser från Företag 2.

Uppsatsens resultat och analys grundar sig på de genomförda intervjuerna och frågorna som ställdes under dessa baserades på problemområde och syfte. Författarna har varit medvetna om att subjektiva åsikter kan ha influerat innehållet i uppsatsen och har i möjligaste mån försökt att undvika ledande frågor.

Genom en fallstudie var avsikten att få en djupare insikt inom problemområdet och inte att få fram ett resultat som kan appliceras generellt för ett flertal undersökningsenheter. Resultatet av undersökningen kan endast i begränsad utsträckning generaliseras till andra svenska företag som också finns etablerade i Ryssland. De undersökta företagen har speciella förutsättningar som inte nödvändigtvis gäller för andra företag. Det är exempelvis möjligt att exporterande företag inte har samma problem med tullen som de importerande företagen. Annat som kan påverka är geografisk placering, storlek på företaget, vilket bransch de är verksamma i och hur länge de funnits i landet.

Det är även möjligt att Moskva kommit längre än övriga delar av landet.

11

RESULTAT

4 RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNINGEN

Nedan följer två tabeller som visar respektive respondents benämning i den resterande delen av uppsatsen, befattning samt nationalitet.

Företag 1

Benämning Befattning Nationalitet

R1 VD Svensk

R2

Ekonomichef i det svenska

moderbolaget Svensk

R3 Ekonomichef Rysk

Tabell 1. Respondenter i Företag 1 Företag 2

Benämning Befattning Nationalitet

R4 Finanschef Svensk

R5 Ekonomichef Rysk

Tabell 2. Respondenter i Företag 2 4.1 Kultur

Företag 1

Enligt R1 har företaget inte haft problem gällande språkliga hinder eftersom det har administrativ personal som talar ryska och sköter kontakten med myndigheter (där få talar engelska). R1 talar själv ryska och i princip alla deras kunder talar engelska. R3 menar dessutom att utländska företag inte skulle tjäna på att endast ha utländsk personal då lönenivån i Ryssland är mycket lägre än i exempelvis Sverige.

R1 menar att det har funnits många problem med att upprätthålla samma företagskultur i Ryssland som i Sverige. R2 upplever ryssarna som väldigt ”titelfixerade”. Titeln som ekonomichef gör att folk i Ryssland lyssnar. Ryssland är enligt R1 ett mycket hierarkiskt samhälle och anställda förväntas inte ta egna initiativ. Respondenten upplever att tankesättet tycks vara ”Om man inte gör något kan man inte göra fel”. De anställda förväntar sig därför att bli tillsagda och även att chefen har svar på allt. R3 anger vad hon anser vara de största skillnaderna med att arbeta i ett svenskägt och i ett ryskägt företag. En av dessa är demokrati –

respondenten menar att detta är något som inte existerar i ryska företag. Denne upplever att det i Företag 1 inte kontrolleras hur saker och ting genomförs i detalj och att mer frihet kan appliceras i utförandet. R3 menar vidare att arbetsuppgifter i ryska företag är mycket strukturerade. En annan ansenlig skillnad är disciplinen som finns i företaget. Enligt respondenten kan man i ett ryskt företag sitta vid sin dator och låtsas utföra arbetsuppgifter (enligt respondenten ”socialism labour”) och att något sådant aldrig skulle kunna genomföras på Företag 1, det finns inte tid för det. Respondenten tror att det skulle vara svårt att gå tillbaka till ett ryskt företag efter att ha jobbat på ett svenskägt företag. R3 nämner även att det är en stor skillnad på ”business management”. Med det menar hon att det är en helt annan attityd och mentalitet på ett svenskägt företag jämfört med ett ryskt, ”I ryska företag lever fortfarande en gammal mentalitet kvar och Ryssland är fortfarande ett chauvinistiskt land” (R3). R3 menar vidare att många ryska män som är chefer eller direktörer är tuffa, speciellt den äldre generationen. Yngre män har ofta studerat vid utländska universitet och är därför bekanta med västerländsk ledarstil. R1 poängterar att företaget har en klar fördel i att vara svenskägt, då det inger trygghet och ger dem en kvalitetsstämpel.

R1 menar att det är lätt att hitta kompetent administrativ personal eftersom ryssar ofta är välutbildade. Det har inte varit lika lätt att hitta bra servicepersonal utan de har varit tvungna att utbilda dessa inom företaget. R1 menar att även klädseln har skapat problem. I Ryssland går man kulturellt sett uppklädda och i början var det inte okej för personalen att bära företagets arbetskläder. De kom då till jobbet i sina vanliga kläder. Företaget har lagt ner mycket arbete på att införliva ett tankesätt där personalen är stolta över att arbeta på företaget. Idag har de funnits på marknaden i 1,5 år, deras serviceteam är bra och de kulturella serviceskillnaderna har överkommits.

Företag 2

R4 menar att det är svårt att hitta ryssar som kan engelska. I företagets organisation måste all personal förutom säljarna kunna behärska engelska för att kunna kommunicera med andra i koncernen.

Ryssland har enligt R4 en tuffare företagskultur än Sverige. Den är mycket hierarkiskt och odemokratisk. Företaget har försökt att undvika hierarkier men det är fortfarande prestigefyllt och det förväntas exempelvis att chefen ska ha större stol, bord etc. R4 menar vidare att företaget inte

13

RESULTAT

har försökt upprätthålla någon svensk företagskultur men att arbetssättet ändå till viss del blivit annorlunda. Det är svårt att få de anställda att ta initiativ och komma med idéer. Respondenten menar att en del av de anställda tar till sig den demokratiska arbetsmiljön bättre än andra, de som inte lyckas ta den till sig brukar lämna företaget efter en tid då de inte trivs. Respondenten menar vidare att många ryssar har akademisk utbildning men det kan vara problem i den praktiska tillämpningen av utbildningen då inget lämpligt kan göras utav den. Oförmåga till att ta initiativ anser han vara anledningen till detta.

4.2 Redovisningsreglering

Företag 1

Enligt samtliga respondenter i Företag 1 innebär rysk redovisning merarbete och utökad administration för företaget. Den ryska redovisningslagen är väldigt detaljerad och den kräver mycket pappersarbete och väldigt många dokument. R2 nämner exempelvis att lagerredovisningen innebär att redovisa allt som rör sig i lager. Lagret i Ryssland inventeras liksom i Sverige både till antal och till belopp men även förändringen i antalet registreras, det vill säga när, var och hur en vara tagits från lagret. Det är jätteviktigt att lagret stämmer, i annat fall görs en utredning. Detta är enligt R2 delvis en följd av att det är de ryska skattelagarna som styr.

Investeringar är enligt respondenten ett annat exempel på den utökade administrationen.

Redovisningen för hur pengarna har spenderats är mycket omfattande och exempelvis investering i bilar kan bli en långdragen procedur.

Både R2 och R3 berättar att företaget i redovisningen måste tas hänsyn till RAS bland annat på grund av den viktiga skatteredovisningen som sker varje månad. Utöver det måste företaget följa IAS/IFRS för att kunna framställa en koncernredovisning. Detta har företaget löst genom att bokföra RAS och IAS/IFRS parallellt. R3 säger att detta sker rent praktiskt genom ett redovisningssystem som anpassats efter önskemål från företaget. Det har inneburit ett manuellt matchningsarbete av konton och hur de ska bokföras i balansräkningen respektive resultaträkningen. R3 menar vidare att 95 procent av transaktionerna idag omvandlas till IAS/IFRS automatiskt. De månatliga boksluten, avskrivningar och omräkning av skulder i utländsk valuta är exempel på transaktioner som genomförs manuellt och separat för RAS och IAS/IFRS. R3 menar att då RAS är mycket mer detaljerat än IAS/IFRS anpassas ofta den svenska

redovisningen till den ryska. Företagets resultat är enligt respondenten i stort sett detsamma oavsett redovisningsstandard.

R3 menar att det är svårt att hålla sig uppdaterad om ryska redovisningslagar då de ofta ändras.

Ändringar kan ske mitt i året men ska trots det gälla från början av året. Det betyder att R3 måste gå tillbaka till början av året och ändra kontona efter den nya lagen. Företaget har en uppdateringsservice (Garant) som varje månad ger företaget uppdateringar på nya lagar och kommenterar dem. Respondenten prenumererar också på en redovisningstidning som innehåller nya lagar och kommentarer till dem samt deltar i kurser i slutet av varje år där förändringar i lagstiftningen gås igenom. Om respondenten har missat någon lagändring kan eventuella ändringar göras innan bokslutet sammanställs för räkenskapsåret.

För att ett företag ska kunna ha en svensk ekonomichef krävs det enligt R3, att denna både talar ryska och förstår det ryska systemet. Inte heller R2 tror att det skulle fungera med en svensk ekonomichef om inte denne kan flytande ryska och RAS. Respondenten menar att allt står och faller med en detaljerad rysk rapportering och att flytande ryska därför är nödvändigt. Om företaget skulle få skatterevision kan det kosta väldigt mycket om det är något som inte stämmer.

Företag 2

R4 menar att företaget inte har framställt någon koncernredovisning ännu då de endast har varit verksamma i Ryssland sedan november 2005 och har ett förlängt räkenskapsår. Respondenten menar vidare att de har planer på att anlita en revisionsfirma som ska specificera skillnaderna mellan IAS/IFRS och RAS. Revisionsfirman ska sedan utföra det praktiska arbetet med omvandlingen. R5 menar att det är mycket komplicerat och tidskrävande att hålla sig uppdaterad på de ryska redovisningsstandarderna.

4.3 Myndigheter och byråkrati

Företag 1

R1 berättar att registreringen av företaget sköttes av en advokatbyrå som tog hand om pappersexercis och att företaget självt inte hade någon direkt kontakt med myndigheterna.

Proceduren att registrera företaget tog enligt respondenten cirka fyra månader då mycket papper skulle skrivas på och avtal och dokument skall vara stämplade och i original. Trots detta upplevde R1 registreringen som en snabb och problemfri procedur.

15

RESULTAT

Enligt R3 ställer myndigheterna stora krav på administration och rapportering. Mestadels är det underlag för skatt som måste rapporteras och administrationen är väldigt sifferinriktad. Moms rapporteras varje månad och balansräkning, resultat, vinstskatt, fastighetsskatt och sociala skatter rapporteras varje kvartal till skattemyndigheten. R3 lämnar även in cirka tre rapporter till statistikmyndigheten. En gång om året rapporteras förra årets resultat, kvartalsrapporterna, inkomstskatt samt rapportering av pensionsfonden. R3 går vid rapportering personligen till myndigheten med dokumenten som måste ha respondentens och R1:s underskrift, samt företagsstämpeln. R3 måste registrera två kopior, en till myndigheterna och en till respondenten själv. Skattemyndigheten stämplar dokumentet och ger en kopia tillbaka till företaget. Detta är beviset på att respondenten har rapporterat i tid något som är väldigt viktigt. Enligt R1 har den ryska skattemyndigheten inte påverkat företaget på ett negativt sätt då det följer de lagar och förordningar som krävs och betalar det som skall betalas enligt lag. R1 menar dock att rysk bokföring och beräknande av skatter är mer tidskrävande än den svenska. R3 menar att skattemyndigheten kan orsaka problem då deras tillämpning av lagen ofta förändras.

Respondenten berättar att ”Den första tolkningen kan vara raka motsatsen till den andra” (R3).

Trots detta är det väldigt viktigt att företaget följer lagarna. ”Alla som jobbar med ekonomi i Ryssland har en väldig respekt för skattemyndigheterna, dessa är ibland likvärdiga med en polismyndighet” (R2).

Tullen är det största problemet med Ryssland enligt R1. Företag 1 använder en importpartner som sköter importen eftersom det annars skulle krävas en heltidsanställd för att jobba endast med det.

Reglerna ändras konstant och R1 menar att företaget aldrig vet vilken importavgift tullen kommer att kräva. Ibland ska varorna värderas efter vikt och ibland efter värde eller material. Enligt R2 innebär all import av varor från Europa problem då dessa måste genomgå olika sanitetskontroller.

Även denna respondent menar att importavgifterna varierar från månad till månad. Enligt R3 har alla ryska företag som handskas med import problem med tullen då importen tar mycket tid och pengar, ibland även svarta pengar. R1 menar att det, trots importpartner, under vissa perioder förkommer köer i tullen vilket leder till försenade leveranser.

R2 menar att tjänstemän vid myndigheterna ibland vill ha extra pengar för att genomföra en snabbare handläggning för olika tillstånd eller besiktningsinstrument för bilar, men att mutor inte har förekommit i affärssammanhang. Enligt R1 kan ryssar ha förväntningar om att företaget ska

betala mutor men inte varje dag och inte överallt. Mutor är enligt denne inte heller något hinder för att bedriva verksamhet i Ryssland. Enligt R3 arbetar tio procent av ryska företag vitt och resten svart. Med det menar respondenten att vinsten inte redovisas med följden att skatt kan undvikas.

Företag 2

Registreringsproceduren var enligt R4 okomplicerad men tidskrävande och respondenten säger att denna är enkel om allt finns på plats. Ryssland innebär enligt R4 en enorm byråkrati och det gäller att få till alla papper på rätt sätt, inklusive stämplar, vidimeringar etc. Företaget tog vid registreringen hjälp av legal expertis i form av advokatbyråer.

R4 hade under lång tid stora problem med tullen. Respondenten menar att den ryska tullen innebär ett frustrerande arbete med mycket svartpengar, stor riskexponering samt att mutor och hot förekommer. Företaget har enligt R4 fortfarande viss kontakt med tullen men använder sig även av fraktföretag (customs brokers) och konsultbyråer (före detta tullchefer som nu arbetar som konsulter). Hittills har företaget positiva erfarenheter av dessa och de tar rimligt betalt. R4 berättar om den ”gröna korridoren” som var tänkt att underlätta importen och att denna inte har fungerat då ingen vet praktiskt hur man ska gå tillväga. Respondenten menar att det finns förslag som skulle göra saker enklare och att det har förenklats betydligt sedan det kom en ny lagstiftning för två år sedan. Lagar och tillämpningen av dem är dock två skilda delar då tillämpningen tycks göras helt godtyckligt. Respondenten vet att hans erfarenheter delas med många andra.

R4 har kommit i kontakt med mutor men menar att mutor förekommer allt mindre i affärssammanhang (mellan företag) och hittills har respondenten sluppit det helt och hållet. Privat har denne dock behövt muta polisen. Han exemplifierar förekomsten av mutor med att säga:

”Även om tulltjänstemännen har låga löner kör de ändå runt i fina bilar.”

4.4 Uppfattningar om den ryska marknaden

Företag 1

R1 säger att den ryska marknaden har en snabbt ökande ekonomisk tillväxt inom alla segment och en stark köpkraft. Respondenten påstår även att den ryska marknaden är den snabbast växande marknaden i Europa. R1 har jobbat i Ryssland sedan 1997 och har sett en betydligt mindre sofistikerad sida av den ryska affärsvärlden. 1997 var det mer ”vilda västern” och maffian

17

RESULTAT

var ett stort problem. Idag känns Moskva enligt respondenten betydligt mer sofistikerat och inte lika komplicerat. Maffian är heller inget problem att tala om. Fördelarna med att bedriva verksamhet i Ryssland är enligt R1 många. Moskva är beläget 1,5 timmar från Stockholm och marknaden är i stort behov av en mängd olika typer av produkter och service. Respondenten menar dock att marknaden inte ska underskattas och att man måste ha uthållighet och finansiell styrka för att klara av den. Den ryska marknaden har utvecklats sedan 1997 och idag går det inte sälja dåliga produkter. Marknaden har en krävande publik som idag vet vad som finns att köpa runt om i världen.

R1 anser att bilden av Ryssland i svensk media är kraftigt snedvriden och att det mest fokuseras på problem och misär eftersom det är sådant som säljer. Ryssland och framför allt Moskva har idag en otrolig energi och ett bra företagsklimat. Det finns fantastiska möjligheter som få svenska företagare inser då de är så pass negativt påverkade av svensk media att de inte vågar sig dit.

Respondenten rekommenderar starkt andra svenska företag att starta upp en verksamhet i landet.

Företag 2

R4 tycker att Ryssland är en tuff och svår marknad men att den är värd all besvär. Det är en enorm marknad och det händer mycket där. Enligt respondenten finns uppskattningar om att den svarta ekonomin i Ryssland är lika stor som den vita och att de siffror som tillkännages i olika rapporter skulle kunna vara dubbelt så höga. Dessutom är ryssar i allmänhet trevliga att ha och göra med. Man måste dock förbereda sig på att det tar längre tid och att det kostar mer än vad man väntat. R4 menar att den sektor som Företag 2 verkar i har tagit fart i Ryssland. Moskva är den staden som enligt R4 har kommit längst mot ett västsamhälle men att det dock ska hållas i beaktande att Ryssland är ett utvecklingsland. Respondenten visste från början att Ryssland innebar en annorlunda kultur med andra förutsättningar än i Sverige. Han föreställde sig att Ryssland skulle innebära andra sätt att träffas på, en mer fartfylld affärskultur samt fler yngre människor. Väl i Ryssland upptäckte respondenten att Moskva är mer västerländskt än denne från början trott. Marknaden är mer strukturerad och han fick en mer positiv bild. Respondenten anser att Ryssland inte porträtteras rättvist i svensk media där en mycket negativ bild av landet ges, något som inte stämmer till fullo. R4 lägger inte så stor vikt vid det som skrivs. En del av det är sant, exempelvis det som skrivs om mutor. Han vet dock inte i vilken grad detta förekommer och kan bara svara för sin egen del.

4.5 Sammanställning av resultatet

KULTUR REDOVISNINGS-

REGLERING MYNDIGHETER BYRÅKRATIOCH

UPPFATTNING OM DEN RYSKA

MARKNADEN

Tabell 3. Sammanställning av resultatet

FÖRETAG 1

• Kommunikationen inom företaget innebär inga problem.

• Hierarkier och rädsla för att göra fel är de kulturella drag som påverkar företaget mest.

• Anpassat ledarskap krävs.

• Redovisning efter RAS skapar mer arbete och utökad administration.

• Redovisningen har en stark koppling till skattelagar.

• Merarbete på grund av parallell bokföring.

• Det krävs stora ansträngningar för att hänga med i lagändringar.

• Resultatet är detsamma oavsett redovisningsstand ard.

• Ekonomichefen måste prata flytande ryska och förstå det ryska redovisningssyste met.

• Företaget tog hjälp av en advokatbyrå för registrering och denna process gick snabbt och problemfritt.

• Ekonomichefen måste personligen lämna in dokument till myndigheterna.

• Ändringar och godtycklig tillämpning av skattelagen kan orsaka problem.

• Tullen innebär stora problem och reglerna ändras konstant.

Företaget använder en importpartner.

• Mutor förekommer inte i affärssammanhang.

Myndigheter vill ibland ha extra pengar för att påskynda

handläggningen.

• Ryssland erbjuder fantastiska möjligheter med en snabbt ökande ekonomisk tillväxt och stark köpkraft.

• Marknaden är i stort behov av produkter och tjänster.

• Bilden av landet i media är kraftigt snedvriden.

FÖRETAG 2

• Ryssland är en tuff och svår marknad, men värd besväret.

• Registreringsprocessen är okomplicerad men tidskrävande. Företaget tog hjälp av en

advokatbyrå.

• Revisionsfirman ska sköta den praktiska omvandlingen av RAS till IAS/IFRS.

• Rysslands företagskultur är tuffare än den svenska, hierarkisk och

odemokratisk. • Landet är

fortfarande under utveckling men är på god väg mot ett västsamhälle.

• Tullen är ett stort problem. Mutor och hot förekommer. Företaget använder sig av importkonsulter och fraktföretag.

• Det är svårt att hitta rysk personal som kan engelska.

• Ryssar är välutbildade men har svårt att tillämpa utbildningen.

• Servicesektorn har tagit fart i landet.

• ”Gröna korridoren”

fungerar inte.

• Mutor förekommer allt mindre i

affärssammanhang.

• Ryssland porträtteras orättvist i svensk media.

19

ANALYS

5. ANALYS

5.1 Har kulturella skillnader orsakat svårigheter?

Enligt Exportrådets undersökning var de företag som upplevde ryssarnas språkkunskaper som ett problem, lika många som de företag som inte upplevde det som något större problem. Ryssarnas bristande språkkunskaper som ett potentiellt problem har också uppmärksammats från annat håll (Många fördelar och Nackdelar 2006-01-05). Den delade uppfattningen om språkliga begränsningar återfanns även i undersökningen av företagen. Företag 1 hade inga direkta språkliga problem medan Företag 2 hade problem att hitta engelsktalande personal.

Bilden av den ryska kulturen framstår i litteraturen som odemokratisk. Lewis (1996) påstår bland annat att kulturen fortfarande kännetecknas av kommunistiska drag, såsom småkorruption, inåtvändhet och misstänksamhet mot utlänningar. Bland annat Lewis (1996) och Gesteland (2005) målar upp en bild av att landet har en väldigt formell och hierarkisk affärskultur. Detta är något som delvis kan återfinnas i resultatet av undersökningen och som visas genom att rysk personal har svårt att ta egna initiativ och är rädda för att göra fel.

Företagen har anpassat sin ledarstil till det ryska affärsklimatet men det har skett på olika sätt i respektive företag. Företag 1 har lagt ner mycket tid och kraft på att införliva vissa aspekter av den svenska affärskulturen även i Ryssland. Lewis (1996) skriver att den svenska kulturen är mycket informell och demokratisk och R1 har tvingats bli mycket kontrollerande i hennes ledarstil, något som inte tillhör vanligheterna i Sverige. Samtidigt har hon uppmuntrat personalen till att ta initiativ och därmed införliva den svenska kulturen. Kulturskillnaderna som beskrivs i litteraturen bekräftas även av R3. Respondenten upplever att Företag 1 kräver mer ansvar, men att det samtidigt ges mer frihet åt den anställde att bestämma över sina arbetsuppgifter. Företag 2 har inte gjort samma ansträngningar till integrering av företagets kultur. De har i större utsträckning anpassat sin företagskultur till den som råder i landet och har inte primärt försökt använda ett svenskt förhållningssätt. Även här har dock vissa anpassningar genomförts.

Exempelvis är hierarkier något som företaget försökt undvika, något som är svårt att uppnå då prestige är något som i Ryssland värderas högt. Resultatet av undersökningen visar att det som skrivs om rysk kultur till stor del stämmer överens med de undersökta företagens erfarenheter.

För att sammanfatta det resultat som framkommit från undersökningen konstaterar författarna av uppsatsen att de kulturella skillnaderna har påverkat de undersökta företagens affärsverksamhet, dock inte endast på ett negativt sätt. De båda företagen har hittat sätt att arbeta på som fungerar i respektive verksamhet. Mycket av det som skrivs om rysk kultur idag betonar de kommunistiska drag som fortfarande lever kvar. Författarna anser dock att detta inte behöver innebära några större problem för västerländska företag då ryssar som söker sig till dessa oftast är villiga och beredda på att anpassa sig till ett västerländskt förhållningssätt. Författarna påstår inte att problem till följd av kulturskillnader inte förekommer men att detta är något som kan övervinnas med tiden. Det kommunistiska styret upphörde för femton år sedan och författarna vidhåller att Ryssland och dess befolkning för varje år som går kommer mer i kontakt med den västerländska kulturen och får därmed lättare att ta till sig denna.

Företag 1 är enligt författarna ett positivt exempel på hur en kultur som kännetecknas av formalitet och hierarki kan integreras med en kultur som är informell och jämställd. Den svenska kulturen har anpassat sig till de förutsättningar den ryska kulturen för med sig genom att anamma en mer, med svenska mått mätt, kontrollerande ledarstil samtidigt som en västerländsk demokrati har upprätthållits. Att uppmuntra anställda till initiativ genom att göra dem trygga i sina roller och skapa ett synsätt där de är stolta över sitt arbete är ett sätt för Företag 1 att successivt införliva dess svenska företagskultur. Personalen har nu accepterat ”team work” som ett sätt att arbeta. Företag 2 har inte på samma sätt försökt att integrera de två kulturerna utan har istället i stor utsträckning anpassat sig efter den ryska kulturen. Vissa aspekter av den ryska kulturen har företaget dock försökt undvika, exempelvis hierarkier. Författarna tror att skillnaderna i att hantera situationen beror på att Företag 1 är ett serviceföretag som har många utländska kunder som är vana vid västerländsk service av hög kvalitet. Därför finns stora incitament för företaget att upprätthålla en västerländsk service på dess tjänster. VD:n menar att det faktum att företaget är svenskt är en fördel då det inger trygghet och ger dem en kvalitetsstämpel. Företag 2 som säljer produkter har inte samma behov av att ha en västerländsk framtoning.

Författarna anser att det finns två olika språkbarriärer som måste övervinnas. Företaget måste dels kunna kommunicera med sina anställa och dels med myndigheterna. Båda de undersökta företagen har anställt rysk personal som sköter kontakten med myndigheter och detta har därför inte inneburit några problem. Att kunna kommunicera inom företaget har inneburit en större

21

ANALYS

utmaning på grund av ryssarnas dåliga engelskkunskaper. Med anledningen av undersökningen anser författarna att kunskaper i det ryska språket är ett måste för företag som väljer att investera i Ryssland.

5.2 Har den ryska redovisningsregleringen skapat några problem?

Ivanov (2000) och Terterov red. (2005) skriver att den ryska redovisningsreformen är långt ifrån klar och att RAS innehåller flera brister, däribland tendenser att ge en orättvis bild av företagets ställning. Även Exportrådet (2005b) kom i sin undersökning fram till att de som hade erfarenhet av rysk bokföring upplevde problem med detta. Fenomenet gällande övervärdering och de andra bristerna som författarna nämner har dock inte framkommit i undersökningen. I Företag 1 har resultatet varit i stort sett detsamma oavsett redovisningsstandard. Problemen som Företag 1 upplever gällande redovisning gäller främst utökad administration då RAS kräver en mycket detaljerad rapportering. Dessutom upplever Företag 1 den parallella bokföringen som mycket tids- och resurskrävande. Företag 2 har inte upplevt några problem alls med det faktum att det finns två olika redovisningsstandarder att ta hänsyn till då de inte själva sköter omvandlingen från RAS till IAS/IFRS.

Terterov red. (2005) menar att företag måste förbereda sig på många och snabba lagförändringar eftersom fler reformer är att vänta. Lagförändringar har inneburit en stor utmaning för Företag 1, speciellt för ekonomichefen, som har fått anstränga sig för att hänga med i de ständiga förändringarna som förekommer i rysk redovisningsreglering. Företaget har dock ett system som ska hjälpa dem att hålla sig uppdaterade med de senaste lagarna. Detta är enligt författarna ett måste om ett företag, ryskt som svenskt, ska ha möjlighet att bedriva affärsverksamhet på den ryska marknaden. En annan nödvändighet är enligt båda företagen att ha en rysk ekonomichef.

En utlänning som inte är insatt i det ryska systemet och som inte kan flytande ryska har inte en chans att sköta företagets ekonomi. Enligt författarna skulle en anledning till att inget av företagen valt att ha en svensk ekonomichef vara att det ryska affärsklimatet är betydligt tuffare än det svenska. De fallgropar som kan förekomma i rysk redovisning måste kännas till för att kunna undvika dem. Genom att anställa en person som kan det ryska systemet, ryska lagar samt praktiska detaljer, kan företaget på ett bättre sätt argumentera för sin rätt och stå på sig inför exempelvis myndigheter.

Författarna av uppsatsen anser att den ryska redovisningsregleringen påverkar företagen och att utökad administration är den största utmaningen. Denna utmaning kräver mer personal, tid och innebär en större kostnad för företaget. De i referensramen påstådda brister med RAS framkom inte i den genomförda undersökningen men då ett flertal samstämmiga källor påpekat bristerna tror författarna av uppsatsen att de ryska standarderna orsakar fler problem och missvisningar än vad som framgått av undersökningen. Anledningen till att det inte har framkommit i undersökningen kan vara att de som tillfrågades var ryska ekonomichefer. Dessa har alltid redovisat enligt ryska standarder och ser inte dem som problematiska på samma sätt som en utomstående kan göra.

Att de två undersökta företagen har olika lösningar på det problem som två olika standarder innebär, anser författarna vara ett resultat av företagens respektive storlek och resurser. Att som Företag 2, anlita en revisionsbyrå till att utföra omvandlingen från RAS till IAS/IFRS medför antagligen en merkostnad för företaget. Detta kräver att de finansiella möjligheterna som fordras för detta finns. Företag 2 är ett stort företag med verksamhet i ett flertal olika länder och har möjlighet att göra detta. Företag 1 är ett medelstort företag vars enda etablering utanför Sveriges gränser är just Ryssland. De har valt att utföra omvandlingen själva. Hur man än väljer att lösa redovisningsfrågan innebär den enligt författarna ett problem antingen relaterat till merarbete och tidsaspekt eller till merkostnad.

5.3 Innebär de ryska myndigheterna och byråkratin i landet några problem?

De ryska myndigheterna är enligt Terterov red. (2005), Robertson (2000) samt U.S. Department of State (2005) orsaken till många problem och besvär för företag. De skriver att mutor och korruption tillhör vardag i Ryssland, vilket delvis beror på den låga lönenivån i landet. De undersökta företagen upplever att mutor minskar allt mer i affärssammanhang men att det fortfarande förekommer i kontakt med myndigheter. Det här stämmer överens med det Exportrådet (2005a) skriver om att det ryska affärsklimatet förändras relativt snabbt då allt fler inser att spelregler måste ändras så att det blir lönsamt att vara ärlig i affärer.

Tullen anses av båda företagen vara det största problemet med Ryssland. Företagen upplever att tullmyndigheten tillämpar tullagen godtyckligt, att tulltaxor ändras konstant och att mutor såväl

23

ANALYS

som hot är att förväntas vid kontakt med myndigheten. Denna bild stämmer väl överens med det som Exportrådet (2005a,b), U.S. Department of State (2005) och Terterov red. (2005) har skrivit om det bristande tullsystemet. Att handskas med tullen är ingenting ett företag ska göra på egen hand utan bör enligt Exportrådet (2005a) använda sig av expertis för detta. Företag 2 försökte till en början att klara förtullningen på egen hand men insåg snart att det inte var möjligt. Företag 1 tog redan från början legal hjälp och försökte inte klara det på egen hand då det i sådana fall skulle behövas en heltidsanställd som endast sysslade med import. Idag tar båda företagen i enlighet med Exportrådets rekommendation hjälp av advokater och importpartners. Sveriges ambassad i Moskva skriver om Gröna korridoren som ska underlätta förtullning av varor.

Undersökningen visar att detta inte har fungerat eftersom ingen vet hur den elektroniska överföringen av dokument ska genomföras. Trots att företagen använder sig av hjälp från utomstående menar respondenterna att förfarandet med tullen inte är helt problemfritt, de drabbas ändå av tullmyndighetens ständiga regelförändringar, köer samt detaljerade procedurer.

Undersökningen har visat att myndigheterna i Ryssland överlag är mycket mödosamma.

Handläggningen på ärenden hos myndigheter kan dra ut mycket på tiden. Myndigheter kräver även mycket information från företagen och det finns detaljerade regler för hur dokument ska se ut och vad de ska innehålla. Till skattemyndigheten ska flera detaljerade rapporter in varje år och det är mycket viktigt att de lämnas in i tid. Dessutom ska många dokument lämnas in personligen. Registreringen av ett företag är något som framställs som en mycket svår och krånglig process och därför råder Exportrådet (2005) att företag ska anlita professionell hjälp.

Den genomförda undersökningen visar dock att båda företagen tyckte registreringsförloppet var en relativt okomplicerad men tidskrävande procedur. Registreringsprocessen har dock underlättats för fallföretagen då de tog hjälp av legal expertis i form av advokatbyråer och konsulter. Finanschefen i Företag 2 menar att om man lyckas komma igenom byråkratin och har alla de rätta dokumenten med rätt innehåll ska förfarandet gå relativt enkelt.

Enligt författarna av uppsatsen är det ingen överdrift att påstå att de ryska myndigheterna innebär stora problem och orsakar en hel del svårigheter för de undersökta företagen. Problem med tullen visade sig vara det största problemet för de undersökta företagen och trots att båda använde hjälp till detta kunde inte alla problem undvikas. Fortfarande förekommer försenade leveranser och detaljerade bestämmelser som företagen är tvungna att följa. Författarna anser att problemen med