Ekonomiskt bistånd 2018
Årsrapport
Publicerad 2019-04-24
The Capital of Scandinavia stockholm.se
Statistik
om Stockholm
1
FÖRORD
På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Society denna årsrapport som beskriver utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad med tonvikt på det senaste året jämfört med året innan. Syftet är att för verksamheten ge ett underlag för styrning och planering samt en allsidig information till beslutsfattare och allmänhet. Biståndsbehovet beskrivs mot bak- grund av variabler som ålder, hushållstyp, medborgarskap och födelseland. Där det är möjligt görs jämförelser mellan gruppen biståndstagare och stadens befolkning som helhet.
Rapporten grundar sig på uppgifter som hämtas ur Sociala system (stadens registreringssy- stem för bl.a. ekonomiskt bistånd).
Rapporten omfattar två olika typer av ersättningar till hushåll:
1. Ekonomiskt bistånd: Ekonomiskt bistånd betalas ut till dem som ansöker och inte har tillräckliga medel för sin försörjning eller annat som är nödvändigt för livsfö- ringen och vilkas behov inte kan tillgodoses på annat sätt (SoL 4 kap 1§).
2. Ersättning enligt LMA: Migrationsverket har ansvaret för försörjning för invand- rare som saknar uppehållstillstånd och är asylsökande. Ett mindre antal hushåll finns hos kommunen (bl.a. anhörigsökande) och får sin försörjning genom ersättning en- ligt lagen om mottagning av asylsökande m fl. (tidigare kallat asylbidrag).
Från och med december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för nyanlända flyktingar un- der en 24 månaders etableringsperiod med varierande grad av etableringsersättning. I ”glap- pet” innan beslut om ersättningen fattats utgår ekonomiskt bistånd från staden, liksom fort- sättningsvis i de fall etableringsersättningen inte täcker försörjningen. Från och med 2016 handläggs de nyanlända hushållen inom Socialnämndens verksamhet Intro Stockholm i
”glappet” samt under etableringsperioden om komplettering behövs, dessförinnan skedde handläggningen av nyanlända i den stadsdelsnämnd man bor. I januari 2018 infördes ett nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. De nya reglerna innebär bland annat att regelverket för nyanländas etablering blir mer likt det som gäller för övriga arbetssö- kande. Handläggningen av etableringsersättningen flyttades från Arbetsförmedlingen till För- säkringskassan. Om biståndsbehov finns efter etableringsperioden handläggs nyanlända hus- håll på stadsdelsförvaltning.
Fokus i rapporten ligger på redovisningen av ekonomiskt bistånd inklusive ersättning enligt LMA. Ersättning enligt LMA utgör endast 0,2 procent av det totala utbetalade biståndet, var- för begreppet ”ekonomiskt bistånd” används genomgående.
När biståndshushållen redovisas per stadsdelsförvaltning placeras de, med det bistånd och bi- ståndsmånader de haft under året, på den förvaltning de senast under året fick ekonomiskt bistånd. Varje hushåll förekommer alltså endast en gång i materialet.
Denna rapport ingår i rapportserien ”Statistik om Stockholm”. Rapporten är utarbetad av Lena Liljeholm från Sweco Society AB på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad.
2
Innehåll
FÖRORD ... 1
SAMMANFATTNING ... 3
EKONOMISKT BISTÅND ... 6
Kostnadsökning för ekonomiskt bistånd ... 6
Stadsdelsförvaltningarna ... 8
Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd ... 9
Antalet biståndshushåll minskade med 4 procent ... 11
Stadsdelsförvaltningarna ... 12
Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret ... 14
Stadsdelsförvaltningarna ... 17
Nyanlända med kompletterande bistånd under etableringstiden ... 18
Ökande medelbidrag ... 21
Stadsdelsförvaltningarna ... 24
Något ökad genomsnittlig biståndstid ... 26
Stadsdelsförvaltningarna ... 28
Oförändrad hushållsstorlek ... 29
De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern 30 – 39 år ... 31
Stadsdelsförvaltningarna ... 33
Minskat biståndstagande i befolkningen ... 33
Stadsdelsförvaltningarna ... 36
60 procent av biståndstagarna är födda utom Europa ... 37
Största andelen av biståndet till försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet), men andelen övrigt ekonomiskt bistånd ökade något 2018 ... 43
Kostnader för boende på hotell/vandrarhem ... 45
Kostnader för Sommarlovspeng ... 46
Minskning av antalet nytillkomna biståndshushåll ... 47
Stadsdelsförvaltningarna ... 49
Biståndstider i ett längre perspektiv ... 50
Stadsdelsförvaltningarna ... 53
Avslagsbeslut 2018 ... 54
Stadsdelsförvaltningarna ... 55
Avslutade hushåll 2018 ... 57
Avslutsorsak ... 60
Stadsdelsförvaltningarna ... 61
DEFINITIONER ... 63
Ekonomiskt bistånd ... 63
Introduktionsersättning ... 64
Ersättning enligt LMA ... 64
Underlag för statistiken från Sociala system (PARAPLYET) ... 64
Nettostatistik ... 64
Avseendemånad ... 65
Biståndshushåll ... 65
Biståndstagare ... 65
Födelseland och Medborgarskapsgrupper ... 65
Försörjningshinder ... 66
Avslag ... 66
Avslutade ... 66
Symboler och förkortningar som används i tabellerna ... 66
KODFÖRTECKNING ... 67
Försörjningshinder ... 67
Ändamål ... 67
Avslag av ekonomiskt bistånd ... 69
Avslutskoder för ekonomiskt bistånd ... 69
TABELLBILAGA ... 70
3
SAMMANFATTNING
Kostnaden för ekonomiskt bistånd var 944 mnkr i staden 2018. Det var en ökning av kostna- den med 16 mnkr eller 1,7 procent jämfört med föregående år. 13 970 hushåll fick ekono- miskt bistånd någon gång under året. Det var en minskning med 610 hushåll eller 4 procent jämfört med 2017.
I ett historiskt perspektiv är kostnaden för ekonomiskt bistånd låg. Kostnaden i löpande priser ligger på ungefär samma nivå som lågkonjunkturåret 1992. Antalet biståndshushåll har mins- kat mycket kraftigt och har inte varit så lågt som de senaste åren sedan någon gång före 1965 (det år tillgängliga tidsserier startar).
Kostnadsökningen 2018 förklaras främst av ett högre medelbidrag per person, något längre genomsnittlig biståndstid samt en något ökad genomsnittlig hushållsstorlek bland bistånds- hushållen. Kostnadsökningen motverkades av att antalet biståndshushåll minskade.
Sammanfattningsvis förklaras kostnadsökningen med 1,7 procent mellan 2017 och 2018 av:
Medelbidraget per person var 5 518 kr per månad 2018 vilket var en ökning med 242 kronor eller 4,6 procent jämfört med 2017. Observera att måttet neutraliserar något för förändringar av hushållsstorleken. Förklaringen till ökningen finns i att riksnormen höjdes mellan 2017 och 2018 samt i andra kostnadsökningar som hyror mm och/eller inkomstminskning bland biståndshushållen. Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåt- tet och var 9 559 kronor 2018. Det var en ökning med 424 kronor eller 4,6 procent jämfört med 2017. Den genomsnittliga hushållsstorleken var relativt oförändrad 1,73 personer 2018 som 2017. Det förklarar varför medelbidraget per hushåll och medelbidraget per person ökade procentuellt lika mycket.
Den genomsnittliga biståndstiden var 7,1 månader för biståndshushållen 2018, vilket var en liten ökning med jämfört med 2017.
41 procent av biståndshushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 – 12 månader under året.
De fick 70 procent av den totala biståndskostnaden. Det var en liten ökning av andelen hus- håll med långvarigt biståndsbehov och en något minskad kostnadsandel. Men i stort sätt är relationen mellan hushåll och kostnad densamma som under de senaste åren.
Sett i ett femårsperspektiv hade 30 procent, 4 180, av alla biståndshushåll 2018 haft bistånd fem år i följd (de hade allt mellan 1 och 12 månader per år). De minskade i antal med 160 hushåll jämfört med 2017 men var en oförändrad andel av biståndshushållen. Av hushållen med bistånd alla de fem åren hade 3 120 eller 75 procent av hushållen haft långvarigt bi- ståndsbehov, mellan 10 – 12 biståndsmånader varje år. Det var en minskning med 90 hushåll.
Förändring i mnkr Förändring i %-enheter
Högre medelbidrag per person 42,5 4,6
Längre biståndstider 13,5 1,5
Större hushållsstorlek 0,5 0,1
motverkades av
Färre biståndshushåll -38,6 -4,2
Synergieffekt -1,7 -0,2
Summa 16,2 1,7
4
De 13 970 biståndshushållen omfattade 24 190 personer 2018. De motsvarade 2,5 procent av stadens befolkning. Det var en minskning av biståndstagandet i befolkningen med 0,1 procen- tenheter jämfört med 2017. Det är fortfarande en mycket låg nivå på biståndstagandet i ett längre perspektiv.
I den vuxna befolkningen var biståndstagandet 2,0 procent. Högst var biståndstagandet i ål- dersgruppen 18 – 24 år med 3,0 procent vilket var en ökning jämfört med året innan. Näst högst var biståndstagandet i gruppen 50 – 59 år med 2,9 procent, vilket var en liten minsk- ning jämfört med året innan. Från början av 90-talet och till och med 2007 var biståndstagan- det högst bland de unga, 18 – 24 år men under åren 2008 – 2011 var biståndstagandet högst bland de i åldern 40 - 49 år och åren 2012 - 2017 var biståndstagandet högst bland de 50 – 59 år.
8 620 barn ingick i biståndshushållen. Det innebär att 4,5 procent av stadens barn levde i hus- håll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bistånd. Det var en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2017. I genomsnitt hade barnhushållen drygt 2 barn.
Nära hälften av dessa barn levde med en ensamstående mamma, 49 procent. 41 procent av barnen levde med två vuxna. Resterande 10 procent av barnen levde med en ensamstående pappa. Det var oförändrade andelar jämfört med 2017.
De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar som tidigare år bland bistånds- hushållen. De utgjorde 68 procent av biståndshushållen 2018 vilket var en liten ökning. Av dem minskade ensamstående männen utan barn med 3 procent eller 190 hushåll jämfört med 2017 till 6 000 hushåll och de ensamstående kvinnorna utan barn minskade med 4 procent eller 140 hushåll till 3 450 hushåll. De ensamstående männen och kvinnorna med barn mins- kade med 5 procent men utgör oförändrat 19 procent av biståndshushållen. Av dem är de flesta ensamstående kvinnor med barn, 2 130 hushåll eller 15 procentenheter. Däremot mins- kade parhushållen utan barn liksom par med barn med 9 procent 2018. Den genomsnittliga hushållsstorleken var relativt oförändrad 1,73 personer per biståndshushåll 2018.
37 procent och en minskande andel av biståndstagarna (vuxna och barn) 2018 var födda i Sverige. Resterande 63 procent av biståndstagarna var födda utanför Sverige, vilket var en ökning med en procentenhet jämfört med året innan. I relation till befolkningen är biståndsta- gandet lägst bland de födda i Sverige och övriga Norden med 1,2 respektive 1,4 procent. I den utomnordiskt födda befolkningen var 6,8 procent biståndstagare 2018. Det var ett mins- kat biståndstagande bland svenskfödda, en liten ökning bland födda i övriga Norden och en minskning med en halv procentenhet bland de utomnordiskt födda.
9 070 personer eller 58 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbets- löshet någon gång under 2018. Det var en minskning med 820 personer jämfört med 2017 och en något minskad andel av biståndstagarna. Personerna i kategorin har i de flesta fall va- rit arbetslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa och ej i aktivitet av något slag. Ofta är man också utan ersättning men i aktivitet, eller i aktivitet genom arbetsförmedlingen med låg er- sättning. Många av dem har pendlat mellan olika varianter av arbetslöshetsrelaterade försörj- ningshinder under året.
24 procent eller 3 740 av de vuxna biståndstagarna fanns inom kategorin sjukskriven någon gång under året, vilket var en något högre andel än 2017 (men en antalsminskning med 50 personer). Ytterligare 23 procent eller 3 520 av biståndstagarna hade sociala-/medicinska skäl
5
till bistånd någon gång under året. Det var något ökad andel av biståndstagarna jämfört med året innan, men en antalsminskning med 90 personer.
4 580 hushåll eller 33 procent av biståndshushållen var nytillkomna 2018. Det var 590 färre än året innan och en minskad andel nytillkomna av biståndshushållen. Ett hushåll räknas som nytillkommet då ingen av de vuxna i hushållet haft ekonomiskt bistånd året innan. De unga under 25 år ökade bland de nytillkomna var 27 procent, och den största gruppen bland de ny- tillkomna. De unga är kraftigt överrepresenterade bland de nytillkomna jämfört mot bland samtliga biståndshushåll.
4 390 biståndshushåll avslutades 2018. Det innebar att 31 procent av biståndshushållen avslu- tades under året vilket var en något minskad andel. De unga och de äldsta 65 år och däröver avslutas i något högre utsträckning än medelålders hushåll. De vanligaste avslutsorsakerna var att man börjat arbeta, 23 procent av avsluten, samt ”okänt” som ytterligare 23 procent hade. Det var en ökning av de avslutade hushållen med avslutsorsakerna ”börjat arbeta” med 3 procentenheter och ”okänt” med 6 procentenheter jämför med 2017.
6
EKONOMISKT BISTÅND
Kostnadsökning för ekonomiskt bistånd
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden var 944 mnkr 2018. Det var en ökning av kostna- den med 16 mnkr eller 1,7 procent jämfört med 2017. Av kostnaden utgjorde 0,2 procent er- sättning enligt LMA (Lagen om Mottagande av Asylsökande m.fl.) som fortsättningsvis inte särredovisas i denna rapport. (Tabell 1och 57 i tabellbilagan.)
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, 1990 – 2018
OBS att utbetalat bistånd till nyanlända flyktingar med introduktionsersättning fr.o.m. 19951tom juni 2012 ej ingår.
Kostnadsutvecklingen från och med 1990 visar den dramatiska ökningen i början av 90-talet till följd av den kraftiga lågkonjunkturen -92 och sedan flyktinginvandringen till följd av Bal- kankriget. Efter att kostnaden sjunkit kraftigt från 1997 till 2001 (-35 procent) var förändring- arna små ett par år i början av 2000-talet.
2004 skedde en 9-procentig kostnadsökning då den rådande lågkonjunkturen nådde hela ar- betsmarknaden (den började i IT-sektorn). Från 2005 sjönk kostnaden för ekonomiskt bistånd kontinuerligt t.o.m. 2008 (-22 procent) då lågkonjunkturen slog till på hösten. Mellan 2008 och 2009 ökade kostnaden med 9 procent i staden vilket var oväntat lite i förhållande till ut- vecklingen i riket som helhet.
Åren 2010 till 2012 skedde dämpade kostnadsökningar och 2013 till och med 2016 minskade kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden. Från och med 2017 syns kostnadsökningar som en följd av den kraftiga flyktinginvandringen 2015.
1 Till och med 1994 handlades stadens flyktinghushåll på Flyktingbyrån. Mellan 1995 – juni 2012 ut- betalades introduktionsersättning till flyktingar under 18 månaders introduktion, alltså ej ekonomiskt bistånd. Från och med december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för nyanlända under 24 måna- ders etablering, men kompletterande ekonomiskt bistånd från staden vid behov.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Mnkr
7
I följande diagram presenteras utvecklingen av utbetalat ekonomiskt bistånd i Stockholm, Göteborg och Malmö åren 2008 till och med 2018. 2009 ökade kostnaderna kraftigt i storstä- derna Göteborg och Malmö jämfört med i Stockholms stad. I Stockholm har kostnaden ökat något de senaste två åren medan det syns en nedgång både i Göteborg och Malmö 2018.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd, Tkr, i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008 - 2018
I följande diagram jämförs utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per invånare. Malmö ligger högst av de tre storstäderna medan Stockholm ligger lägst.
Kronor ekonomiskt bistånd per invånare i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008 - 2018 0
200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Tkr
År
Stockholm Göteborg Malmö
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Kronor
År
Stockholm Göteborg Malmö
8 Stadsdelsförvaltningarna
Totalt ökade kostnaderna i staden med 16 mnkr eller 1,7 procent. Kostnadsminskningar skedde dock i två av stadens fjorton stadsdelsförvaltningar samt Enheten för hemlösa och In- tro Stockholm 2018 jämfört med 2017. Den största procentuella minskningen skedde i Spånga-Tensta med 12 procent eller 10,2 mnkr. I Östermalm var minskningen 3 procent eller 0,5 mnkr. På Enheten för hemlösa minskade kostnaden med 1 mnkr eller 3,1 procent. Tabell 56 i tabellbilagan.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, per stadsdelsförvaltning 2017 och 2018
I övriga stadsdelsförvaltningar samt på Boutredningsenheten ökade kostnaderna 2018 jämfört med 2017. Störst procentuell ökning skedde i Kungsholmen med 21 procent eller 3,2 mnkr och i Älvsjö var ökningen 20 procent eller 3,1 mnkr. I Hässelby-Vällingby ökade kostnaden med 17 procent som motsvarar 14,6 mnkr och i Bromma var ökningen 16 procent eller 5,7 mnkr. I Hägersten-Liljeholmen ökade kostnaden med 9 procent eller 4,6 mnkr och i Farsta var ökningen 6 procent eller 4,2 mnkr medan ökningarna var något mindre i övriga stadsdels- förvaltningar.
Boutredningsenheten: Från och med januari 2013 handläggs ekonomiskt bistånd till begrav- ningskostnader i staden på Boutredningsenheten på Socialförvaltningen. Dessa kostnader låg tidigare år på respektive stadsdelsförvaltning. För 2018 redovisas 4,4 mnkr ekonomiskt bi- stånd på Boutredningsenheten, d.v.s. för de hushåll som fick sitt senaste bistånd under året handlagt på Boutredningsenheten. Det var en kostnadsökning med 12 procent eller 0,5 mnkr jämfört med 2017. Totalt 3,6 mnkr utbetalades avseende ändamålet begravningskostnader i staden 2018 varav 3,4 mnkr på Boutredningsenheten. Resterande 0,3 mnkr för begravnings- kostnader utbetalades från stadsdelsförvaltningarna. De ytterligare 1,1 mnkr som redovisar på Boutredningsenheten är annat ekonomiskt bistånd eller för sådant som de avlidna fått tidigare under 2018.
Intro Stockholm: Från och med januari 2016 handläggs nyanlända flyktingar på Intro Stock- holm istället för som tidigare på stadsdelsförvaltningarna. Ansvaret för etableringen ligger på Arbetsförmedlingen sedan december 2010. De nyanlända kan dock ha behov av ekonomiskt bistånd i ”glappet” innan de får beslut om Etableringsersättning och utbetalning via Försäk-
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000
2017 2018 Tkr
9
ringskassan. Även fortsättningsvis kan behov av ekonomiskt bistånd finnas om nivån på eta- bleringsersättningen inte täcker försörjningen, framförallt boendet2. För 2018 utbetalades 49,4 mnkr till nyanlända hushåll på Intro Stockholm. Det var en minskning med 11,3 mnkr vilket motsvarade en minskning med 19 procent.
Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd
Kostnaderna för ekonomiskt bistånd påverkas av många faktorer. Följande diagram visar in- flationens påverkan på kostnaderna (skillnaden mellan kurvorna). I brist på inflationsmått som avser staden används uppgifter för riket (KPI). I löpande priser var kostnaden 326 mnkr högre 2018 än 1990 vilket motsvarar en ökning med 53 procent. I fasta priser, med 1990 års prisnivå, har kostnaden minskat med 3 procent. Kostnadsökningen i löpande priser mellan 1990 och 2017 kan alltså tillskrivas inflationen.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande och fasta priser, mnkr, 1990 - 2018
Nedan presenteras de faktorer som påverkar ekonomiskt bistånd som kan mätas via statisti- ken; antal hushåll, medelbidrag per person och månad, hushållsstorlek och biståndstid.
Antalet biståndshushåll påverkas i sin tur av t.ex. befolkningsutvecklingen, exempelvis stor invandring och sammansättningen i befolkningen, konjunkturen, arbetsmetoder/riktlinjer och bedömningar. Medelbidraget per person och månad påverkas t.ex. av normförändringar/in- flation, hushållens inkomster och utgifter, handläggningsrutiner, pris- och hyresutveckling samt boendekostnader på hotell/vandrarhem. Observera att prisutvecklingen i staden oftast ligger högre än inflationen i riket varför inflationens betydelse troligen underskattas.
2 Fram till hösten 2016 gick hushållen över till stadsdelsförvaltning när de fått beslut om etableringser- sättning men fortfarande var i behov av ekonomiskt bistånd av varierande orsak. Dessa hushåll ligger med sina kostnader på stadsdelsförvaltningarna 2016. Från och med hösten 2016 behåller Intro Stock- holm etableringshushållen i de fall biståndsbehovet finns på grund av hög boendekostnad i staden.
Endast biståndshushåll med beslut om etablering 0 - 25 % förs över till den stadsdelsförvaltning man bor i
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800
År Mnkr
Löpande priser
Fasta priser
10
Varje faktors påverkan på kostnadsförändringen mellan 2017 och 2018 har beräknats genom att konstanthålla övriga faktorers påverkan (antagit att de har samma värden som året innan).
Sammanfattningsvis förklaras kostnadsförändringen i staden, 1,7 procent, mellan 2017 och 2018 av:
Kostnadsökningen i staden 2018 kan alltså främst förklaras av ett högre medelbidrag per per- son. Bidrog gjorde också att den genomsnittliga biståndstiden ökade liksom den genomsnitt- liga hushållsstorleken. Ökningen motverkades av ett minskat antal biståndshushåll. Främst minskade antalet biståndshushåll på Intro Stockholm.
Motsvarande beräkningar för respektive stadsdelsförvaltning visar något olika förklaringar till kostnadsförändringarna. Det beror bl.a. på att stadsdelsområdena sinsemellan har olika be- folkningsstrukturer. (Tabell 70 i tabellbilagan.) Här följer några exempel:
I Spånga-Tensta där kostnaden minskade med 12 procent skedde det främst genom att antalet biståndshushåll minskade kraftigt och att den genomsnittliga biståndstiden minskade liksom hushållsstorleken. Kostnadsminskningen motverkades av att medelbidraget per person ökade något.
I Östermalm berodde kostnadsminskningen med 3 procent främst på att den genomsnittliga biståndstiden och medelbidraget per person minskade. Även antalet biståndshushåll mins- kade. Minskningen motverkades av att den genomsnittliga hushållsstorleken ökade något.
Den stora kostnadsminskningen på Intro Stockholm berodde till största delen på den stora minskningen av antalet biståndshushåll och ett minskat medelbidrag per person. Kostnads- minskningen motverkades av längre biståndstider och större genomsnittlig hushållsstorlek.
I Kungsholmen ökade kostnaden med 21 procent främst genom att antalet biståndshushåll ökade och den genomsnittliga hushållsstorleken ökade också. Även den genomsnittliga bi- ståndstiden ökade något. Minskningens storlek motverkades av att medelbidraget per person minskade.
I Älvsjö ökade kostnaden med 20 procent genom ett ökat antal biståndshushåll och en ökning av hushållsstorleken. Kostnadsökningen dämpades av att den genomsnittliga biståndstiden minskade liksom medelbidraget per person.
I Hässelby-Vällingby ökade kostnaden jämfört med 2017 med 17 procent. Ökningen berodde främst på att antalet biståndshushåll ökade men även att medelbidraget per person ökade lik- som den genomsnittliga hushållsstorleken. Kostnadsökningen motverkades av att den genom- snittliga biståndstiden minskade.
Förändring i mnkr Förändring i %-enheter
Högre medelbidrag per person 42,5 4,6
Längre biståndstider 13,5 1,5
Större hushållsstorlek 0,5 0,1
motverkades av
Färre biståndshushåll -38,6 -4,2
Synergieffekt -1,7 -0,2
Summa 16,2 1,7
11
Antalet biståndshushåll minskade med 4 procent
13 970 hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång 2018. Det var en minskning med 610 hushåll eller 4 procent jämfört med 2017. Den minskning av antalet biståndshushåll som på- gått sedan 2009 avbröts alltså endast tillfälligt 2017. Som nämnts bidrog minskningen av an- talet biståndshushåll mycket till kostnadsminskningen i staden. (Tabell 1 och 70 i tabellbila- gan.)
Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i staden 1990 – 2018
Mellan 1990 och 1994 ökade antalet biståndshushåll drastiskt i den kraftiga lågkonjunkturen.
Den nedåtgående trenden som senare följde startade i högkonjunkturen 1997 och avstannade endast något under lågkonjunkturen 2002 till 2005. I den efterföljande högkonjunkturen, som fortfarande rådde en stor del av 2008, minskade antalet biståndshushåll ytterligare.
I lågkonjunkturen 2009 ökade antalet biståndshushåll, men betydligt mer dämpat än kostna- den för ekonomiskt bistånd. Trots den kraftiga lågkonjunktur som rådde 2009 ökade inte an- talet biståndshushåll i den utsträckning som t.ex. skedde i lågkonjunkturen i början av 1990- talet eller i början av 2000-talet. Efter 2009 minskade antalet biståndshushåll i en relativt dämpad takt till och med 2014 men 2015 och 2016 ökade minskningstakten något. 2015 hade antalet biståndshushåll minskat till mindre än hälften av antalet högkonjunkturåret 1990.
Följande diagram visar utvecklingen månad för månad för biståndstagandet relaterat till kon- junkturmåttet öppet arbetslösa. Det har tidigare, som förväntats, funnits en viss koppling mel- lan öppet arbetslösa och biståndstagandet, men också en tröghet vid konjunkturvändningar.
När de öppet arbetslösa sjunkit eller stigit har biståndstagandet påverkats med en viss fördröj- ning i de tydliga konjunkturskiftena. Under senare år har dock inte de relativt höga arbetslös- hetsnivåerna återspeglat sig i biståndstagandet som istället minskat.
Exempelvis ser man att när antalet öppet arbetslösa började stiga under 2008 fortsatte bi- ståndstagandet sjunka ända fram till och med september samma år. Först därefter skedde ett trendbrott och biståndstagandet började öka i staden. Biståndstagandet ökade dock i mycket lägre takt än arbetslösheten. Mellan september 2008 till december 2009 ökade biståndstagan- det med 9 procent medan antalet öppet arbetslösa i staden ökade med hela 65 procent.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 Antal
12 Antalet vuxna biståndstagare (stadens månadsstatistik) samt öppet arbetslösa (enl. AF) jan 2000 – dec 2018
Arbetslösa biståndstagare försörjningshinder kod 01 – 03, 05, 10, 11, 13, 41, 43, 45 och 47.
Perioden 2009 – 2011 följde biståndstagandet arbetslöshetsutvecklingen men på en lägre nivå. Från och med andra kvartalet 2012 och till och med tredje kvartalet 2016 har antalet vuxna biståndstagare i stort sett minskat successivt. Antalet öppet arbetslösa började däremot minska först från början av 2014. Från och med fjärde kvartalet 2016 och under 2017 ökade antalet vuxna biståndstagare något igen, med undantag för sommarmånaderna, och antalet öp- pet arbetslösa ökade också sedan början av 2017. Under första halvåret 2018 minskade anta- let arbetslösa biståndstagare sakta men avstannade andra halvan av året medan de öppet ar- betslösa minskade under hela 2018.
Stadsdelsförvaltningarna
Antalet biståndshushåll ökade något i alla stadsdelsförvaltningar utom i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Östermalm och Enskede-Årsta-Vantör 2018 jämfört med 2017. På Enheten för hemlösa och Intro Stockholm minskade antalet biståndshushåll medan de ökade något på Boutredningsenheten.
På Intro Stockholm som startade 2016 för att ta emot nyanlända flyktinghushåll i staden ökade antalet hushåll i takt med att fler nyanlända anvisades till staden under 2016 och 2017.
Under 2018 hade 1 100 hushåll ekonomiskt bistånd på Intro Stockholm. Det var en kraftig minskning med 890 hushåll eller -45 procent jämfört med 2017. Därutöver handlades ytterli- gare några få biståndshushåll på Intro Stockholm som sedan fick fortsatt ekonomiskt från nå- gon stadsdelsförvaltning, och som därför ligger i årsstatistiken på den stadsdelsförvaltningen de senast fick bistånd. Från och med hösten 2016 handläggs dock de flesta nyanlända hushåll
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
Öppet Arbetslösa enl Af
Vuxna biståndstagare
Därav arbetslösa biståndstagare
13
som har fortsatt behov av kompletterande ekonomiskt bistånd, p.g.a. hög boendekostnad, un- der hela etableringsperioden på Intro Stockholm.
De nyanlända som inte beviljats etableringsersättning går vidare för handläggning i sin boen- destadsdel liksom i de fall den nyanlände också behöver stöd från Socialtjänsten, om personer i hushållet har sjukpenning, föräldrapenning eller ålderspension.
Bland stadsdelsförvaltningarna var den procentuella minskningen av antalet biståndshushåll störst i Spånga-Tensta med 6 procent eller 70 hushåll. I Rinkeby-Kista var minskningen 2 procent vilket motsvarade en minskning med 30 hushåll. I Östermalm och Enskede-Årsta- Vantör minskade antalet biståndshushåll med omkring 1 procent vilket motsvarade 3 respek- tive 20 hushåll. I övriga stadsdelsförvaltningar ökade antalet biståndshushåll. Tabell 48 i ta- bellbilagan.
Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd per stadsdelsförvaltning 2017 och 2018
Den största procentuella ökningen skedde i Älvsjö med 20 procent vilket motsvarade en ök- ning med drygt 50 hushåll. I Hässelby-Vällingby ökade biståndshushållen med 13 procent el- ler 160 hushåll, i Kungsholmen 9 procent eller 20 hushåll och i Bromma var ökningen 7 pro- cent eller 40 hushåll. I övriga stadsdelsförvaltningar skedde mindre ökningar av antalet bi- ståndshushåll och ökningen på Boutredningsenheten var 6 procent eller 20 hushåll.
0 500 1000 1500 2000 2500
2017 2018 Antal
14
Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret
Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd sker en bedömning av skälet till biståndsbehov och en registrering av aktuellt försörjningshinder för de vuxna i hushållet. Det fanns i staden 30 fördefinierade försörjningshinder under 2018. (Se vidare avsnittet definitioner eller tabell 17 i tabellbilagan.) Observera att skälen till biståndsbehov för en person kan skifta mellan årets månader.
För att ge en bättre överblick har försörjningshindren indelats i kategorier. Här presenteras de anpassade till Socialstyrelsens indelning3.
• Arbetslös: kod 01 - 03, 05, 13, 41, 43, 45 och 47
• Sjukskriven m läkarintyg: kod 06 – 07, 25 (inkluderar de 0-placerade från FK)
• Sjuk-/aktivitetsersättning: kod 09, 26
• Arbetshinder/Sociala skäl: kod 23
• Vård av barn: kod 08, 17, 27
• Arbetar deltid, ofrivilligt: kod 04, 28
• Arbetar heltid: kod 18, 29
• Utan försörjningshinder, tillfälligt behov (har EGT): kod 22
• Övriga: kod 16, 19, 24, 42, 44 och 46
• Ersättning enl. LMA kod 40 (ett fåtal som inte insamlas till Socialstyrelsen) Kostnaden för ekonomiskt bistånd kommer till största delen av arbetslöshet, sjukskrivning och av sociala-/medicinska skäl. Tillsammans stod de för oförändrade 88 procent av total- kostnaden 2018. Det motsvarade 828 mnkr och en ökad kostnad med 9 mnkr jämfört med 2017.
Biståndskostnaden var störst för arbetslösa, 395 mnkr eller 42 procent av totalkostnaden 2018. Det var en något större kostnad men en relativt oförändrad andel av totalkostnaden jämfört med året innan.
Inom kategorin arbetslösa är kostnaden störst för personer som registrerats som ”arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet”. 140 mnkr eller 15 procent av totala bi- ståndskostnaden utbetalades enligt detta försörjningshinder. Det var dock en minskning av kostnaden för denna grupp med 12 mnkr jämfört med 2017.
För de flesta försörjningshinder som ingår i kategorin arbetslösa minskade kostnaderna. Det utbetalades 52 mnkr för ”arbetslös, otillräcklig ersättning AF” vilket var 12 mnkr mindre än 2017. För ”arbetslös, väntar ersättning från Arbetsförmedlingen, A-kassa/Alfa” utbetalades 6 mnkr vilket var en minskad kostnad med 10 mnkr. Kostnaden för ”arbetslös utan ersättning”
– ej i aktivitet ökade dock med 3 mnkr till totalt 115 mnkr 2018. Tabell 18 i tabellbilagan.
Följande diagram visar kostnaden för ekonomiskt bistånd beroende på försörjningshinder.
3 Socialstyrelsen samlar in uppgifter om biståndstagarnas försörjningshinder till den nationella statisti- ken från och med 2010. Man presenterade resultaten enligt denna indelning inklusive personer med in- troduktionsersättning för 2011men exkluderar helt personer med introduktionsersättning från och med 2012.
15 Summa ekonomiskt bistånd efter kategori av försörjningshinder, Tkr, 2017 och 2018
Se detaljerad indelning av stadens kostnader per försörjningshinder i kategorier i tabell 18.
Inom kategorin Arbetslös ingår också försörjningshinder för personer med Etableringsersätt- ning. Kostnaden för ”Nyanländ i etablering”, ”Nyanländ i etablering 25 – 75 procent”, ”Ny- anländ väntar etableringsersättning” och ”Nyanländ ungdom i gymnasiet – ej ensamkom- mande” ökade med drygt 35 mnkr till totalt 74 mnkr. Främst av dem ökade ”Nyanländ i eta- blering” med 23 mnkr. Försörjningshindren Flykting i introduktion och Flykting i introdukt- ion i aktivitet togs bort i början av 2017.
Kostnaden för kategorin sjukskrivna var 230 mnkr, vilket var en ökad kostnad med 16 mnkr jämfört med 2017 och en ökad andel till 24 procent, av den totala biståndskostnaden. Av de i kategorin ingående försörjningshindren stod ”Sjukskriven, ingen sjukpenning” för den största kostnadsdelen med 218 mnkr, vilket motsvarade ökningen med 16 mnkr.
Vuxna biståndstagare efter kategori av försörjningshinder, 2017 och 2018
Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 17.
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000
2017 2018 Tkr
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
2017 2018 Antal
16
Diagrammet ovan visar antalet vuxna personer med samma indelning i kategorier av försörj- ningshindren som i föregående diagram. Observera att en person endast kan finnas en gång inom varje kategori i denna beräkning, men dock i fler än en kategori under året4. Varje per- son har i genomsnitt 1,7 olika försörjningshinder under året. Observera att antalet biståndsta- gare med de olika försörjningshindren i tabellen alltså inte kan summeras. Tabell 17 i tabell- bilagan.
9 070 personer eller 58 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbets- löshet någon gång 2018. Det var en minskning med 820 personer jämfört med 2017 och en något minskad andel av biståndstagarna. Kategorin arbetslösa omfattar alltså en långt större andel av de vuxna biståndstagarna än den andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd de fick (42 procent). Jämförelsen av kostnader för biståndstagare i olika kategorier visar att årskost- naden per arbetslös person (43 496 kronor) är lägre än för dem med sociala-/medicinska skäl (57 619 kronor) och de sjukskrivna (61 605 kronor). Den lägre kostnaden beror bl.a. på att bi- ståndstiden för personer i arbetslöshet är något kortare än för gruppen med sociala-/medi- cinska skäl och sjukskrivna.
Inom kategorin arbetslösa hade 3 920 eller 25 procent av de vuxna biståndstagarna försörj- ningshindret arbetslös utan ersättning av A-kassa/Alfa-kassa – (ej i aktivitet) någon gång un- der året 2018. Det var en minskning med 210 personer jämfört med 2017. 3 390 personer el- ler 22 procent var någon gång arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet.
Det innebär oftast aktivitet på Jobbtorg Stockholm eller annan Kommunal arbetsmarknadsin- sats. Det var en minskning med 290 personer arbetslösa utan ersättning i aktivitet jämfört med 2017. Antalet arbetslösa med otillräcklig ersättning i AF-program minskade kraftigt med 980 till 2 050 personer 2018. Ökade gjorde däremot nyanlända i etablering (+ 200) och nyanländ som väntar etableringsersättning (+ 100). Tillkommit i kategorin Arbetslösa har
”Nyanländ ungdom i gymnasiestudier – ej ensamkommande” gjort 2018 med 195 personer.
Observera att om samma person först haft t.ex. försörjningshindret arbetslös utan ersättning och sedan gått över till ”i aktivitet” redovisas personen i båda grupperna i tabell 17, men end- ast en gång i kategorin arbetslös i diagrammet.
Inom kategorin sjukskriven finns 3 740 personer eller 24 procent av de vuxna biståndsta- garna någon gång under året. Det var en minskning med 50 personer jämfört med 2017 men en något ökad andel av de vuxna biståndstagarna. I kategorin fick man i genomsnitt 61 605 kronor per person av detta skäl under året, en ökning med 4 870 kronor jämfört med 2017.
Inom kategorin dominerar att ha försörjningshindret Sjukskriven, ingen sjukpenning.
3 520 personer fick bistånd p.g.a. sociala-/medicinska skäl någon gång under 2018 vilket var en minskning med 90 personer jämfört med 2017. De utgör 23 procent av de vuxna bistånds- tagarna, vilket var en något ökad andel av biståndstagarna. Gruppen fick i genomsnitt 57 619 kronor per person under året, en minskning med 750 kronor.
4 Från och med 2004 kan de vuxna biståndstagarnas olika försörjningshinder följas. Tidigare registrera- des endast försörjningshinder för hela hushållet. Redovisningen av personernas försörjningshinder un- der året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder under årets biståndsmåna- der. Varje vuxen person kan alltså finnas redovisad under mer än ett av försörjningshindren under ett år, dock endast en gång under respektive försörjningshinder.
17
De vuxna biståndstagarnas finns också redovisade efter sitt vanligaste försörjningshinder un- der året i tabell 19, 20 och 21 i tabellbilagan. Det innebär att de redovisas på det försörjnings- hinder de vanligen hade under året, och om två försörjningshinder var lika frekventa sker re- dovisningen på det senast förekommande. Det ger en nettoredovisning av de vuxna bistånds- tagarna. Tabellerna kan därför ge en mer överblickbar information och över vilka åldrar och hushållstyper som är frekventa för olika försörjningshinder.
Kategorin sociala-/medicinska skäl stod för 21 procent av den totala kostnaden eller 203 mnkr 2018. Det var en minskning med nära 8 mnkr jämfört med 2017.
Av de vuxna biståndstagarna är 53 procent män och 47 procent kvinnor. Däremot går något mer, 52 procent av biståndet till kvinnor och 48 procent till männen. Det kommer av att kvin- norna har större genomsnittliga hushållsstorleken och längre biståndstid.
Något större andel av kostnaden för försörjningshinderkategorin Arbetslös går till kvinnor, 53 procent, jämfört med 47 procent till män. Däremot är andelen kvinnor av vuxna biståndsta- garna med försörjningshinder arbetslös 46 procent medan männen utgör 54 procent. Att den färre kvinnorna har högre del av kostnaden beror bl.a. på att kvinnorna har längre biståndstid med arbetslöshet, i genomsnitt 5,5 månader, än männen med 4,8 månader samt större hus- hållsstorlek då de oftare har barn.
I kategorin Sjukskrivna respektive Sjuk-/aktivitetsersättning var 55 procent kvinnor som fick 60 respektive 53 procent av biståndet som utbetalades till kategorin. För kategorierna Vård av barn respektive Arbetar deltid var 64 och 57 procent kvinnor med 69 respektive 66 procent av utbetalat bistånd till respektive kategorier.
Stadsdelsförvaltningarna
Fördelningen av biståndskostnaderna på försörjningshindergrupperna ser något olika ut på stadsdelsförvaltningarna. Befolkningsstruktur och socioekonomiska förhållanden påverkar vilka hinder befolkningen har för sin försörjning.
I följande diagram framgår andelen av kostnaden för ekonomiskt bistånd till arbetslöshet, sjukskrivningar och sociala-/medicinska skäl i respektive stadsdelsförvaltning och i staden som helhet. I ytterstadsområdena, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Skärholmen gick 40 procent eller mer av kostnaden till arbetslösa. I Bromma, Kungsholmen, Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck, Farsta och Hägersten-Liljeholmen gick mellan 38 och 39 procent till arbetslöshet medan andelen var mellan 28 och 35 procent i innerstadsdelsförvalt- ningarna Norrmalm, Östermalm och Södermalm samt i Älvsjö. Socioekonomiskt starkare stadsdelsförvaltningar har alltså över lag lägre kostnader, och arbetslöshet är i mindre ut- sträckning vanligt vid biståndsansökan.
När det gäller sjukskrivna är det något vanligare med högre kostnadsandel i områden med nå- got äldre befolkning än i övriga staden. I stora drag tenderar innerstaden och närförort att ha något större andel av kostnaden för sjukskrivningar än i ytterstaden.
De kostnader på Boutredningsenheten som redovisas med dessa kategorier försörjningshinder härrör från personer som tidigare under året fick ekonomiskt bistånd enligt dessa försörj- ningshinder på någon stadsdelsförvaltning eller Enheten för hemlösa. Den största andelen av de avlidna hade dock haft försörjningshindret ”Utan försörjningshinder - har inkomst över norm”.
18 Kostnaden för arbetslös, sjukskriven respektive sociala-medicinska skäl, %, per stadsdelsförvaltning 2018
På Intro Stockholm gick 75 procent av kostnaden till försörjningshinder i kategorin Arbets- lös, dit bl.a. personer med otillräcklig Etableringsersättning hänförs. Ytterligare 23 procent av kostnaden gick till försörjningshinder i kategorin ”vård av barn”.
Hur de vuxna biståndstagarna fördelar sig på försörjningshindren i stadsdelsförvaltningarna redovisas i tabell 54 i tabellbilagan. Observera att redovisningen av personernas försörjnings- hinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder olika biståndsmånader under året. I tabell 55 finns nettoredovisning efter biståndstagarnas vanlig- aste försörjningshinder på stadsdelsförvaltningarna under året.
Nyanlända med kompletterande bistånd under etableringstiden
Från och med 1:a december 2010 har Arbetsförmedlingen, enligt lagen (2010:197) om etable- ringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, det samordnande ansvaret för nyanländas etable- ring och beslutar om rätten till etableringsplan och etableringsersättning. Etableringsperioden omfattar vanligen 24 månader. De nyanlända som kom till och med november 2010 fortsatte handläggas i staden under deras ca 18 månader långa introduktionstid. Under introduktionsti- den utbetalade staden introduktionsersättning till dessa nyanlända. Antalet hushåll med intro- duktionsersättning minskade successivt fram till och med juni 2012, då ersättningsformen upphörde helt. Etableringslagen förändrades från och med januari 2018. Ett nytt regelverk in- fördes för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. De nya reglerna innebär bland annat att regelverket för nyanländas etablering blir mer likt det som gäller för övriga arbetssö- kande. Handläggningen av etableringsersättningen flyttades från Arbetsförmedlingen till För- säkringskassan.
Vid ett antal situationer kan de nyanlända som omfattas av Etableringslagen ha behov av eko- nomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen. Både under ”glappet” innan första utbetalningen av
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0
Arbetslös Sjukskriven Sociala-medicinska skäl
19
etableringsersättning samt i andra situationer då etableringsersättningen inte är tillräcklig för hushållets försörjning eller då den nyanlände inte får etableringsersättning alls.
I följande diagram redovisas antalet biståndshushåll med någon av de fem försörjningshinder, som ska användas för personer som omfattas av Etableringsersättningen.
Antalet biståndshushåll med försörjningshinder gällande Etableringsersättning, 2017 och 2018
Under 2018 fick 1 800 hushåll ekonomiskt bistånd enligt något av de försörjningshinder som gäller personer som omfattas av Etableringsersättningen5. Det var 210 fler än året innan. De flesta av hushållen med etablering handlades på Intro Stockholm. På Intro Stockholm mins- kade dock antalet hushåll med försörjningshinder gällande etablering med 90 st. Det fanns ett litet men ökande antal nyanlända hushåll med försörjningshinder rörande etablering på alla stadsdelsförvaltningar 2018 utom i Rinkeby-Kista och Enskede-Årsta-Vantör där de mins- kade något. Sammanlagt ökade antalet etableringshushåll på stadsdelsförvaltningarna med 300 st. 2018. Dessa är förmodligen de nyanlända hushåll som fått beslut om låg grad av eta- bleringsersättning eller ingen alls och därför har behov av kompletterande ekonomiskt bi- stånd på stadsdelsförvaltning.
I följande diagram presenteras summa utbetalat ekonomiskt bistånd som registrerats enligt de försörjningshinder som gäller etablering, sammantaget 78,8 mnkr i staden 2018. Det var en ökning med 38,4 mnkr jämfört med 2017.
5 Försörjningshindren ”Nyanländ i etablering” och ”Nyanländ 25 - 75 % etablering” ligger i kategorin Arbetslös. Från och med december 2016 finns försörjningshindret ”Väntar Etableringsersättning” som också hänförs till kategorin Arbetslös. Försörjningshindret ”Nyanländ ungdom i gymnasiestudier – ej ensamkommande” tillkom 2018 och räknas in i kategorin Arbetslös. Försörjningshindret ”Nyanländ 0 - 24 % etablering” finns i kategorin Övrig.
0 200 400 600 800 1000 1200 Antal
år 2017 år 2018
20 Summa ekonomiskt bistånd utbetalat efter försörjningshinder gällande Etablering, Tkr, 2017 och 2018
2018 utbetalades nära 40 procent av biståndet för försörjningshinder rörande etablering på In- tro Stockholm. Det motsvarade 30,6 mnkr av de 78,8 mnkr utbetalade för försörjningshinder rörande etablering i staden. Nära 10 procent av ekonomiskt bistånd utbetalat enligt dessa för- sörjningshinder skedde i Hässelby-Vällingby, 8 procent i Farsta samt omkring 6 procent i Rinkeby-Kista, Enskede-Årsta-Vantör respektive Skärholmen.
De 1 800 hushåll som fått ekonomiskt bistånd enligt etableringsskäl har också fått ekono- miskt bistånd enligt andra försörjningshinder med ytterligare 30,7 mnkr under året. Detta bi- stånd kan ha utbetalats inledningsvis, under etableringsfasen eller efter etableringsperiodens slut. Observera att de nyanlända hushåll som enbart fått ekonomiskt bistånd enligt andra för- sörjningshinder än de etableringsrelaterade på stadsdelsförvaltning inte kan identifieras i denna statistik.
På Intro Stockholm utbetalades förutom 30,6 mnkr för etableringsskäl också t.ex. 8,8 mnkr för skälet Väntar föräldrapenning, 2,7 mnkr för Arbetslös otillräcklig ersättning AF, 2,4 mnkr för Otillräcklig Föräldrapenning samt 2,1 mnkr för Arbetslös utan ersättning.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000
Tkr år 2017 år 2018
21
Ökande medelbidrag
Medelbidraget per hushåll och månad påverkas av normhöjning, hyreshöjningar och övrig in- flation, hushållens storlek samt relationen mellan hushållens inkomster och utgifter. Inför 2018 skedde en årlig normhöjning6 för vuxna och barn samt något för de gemensamma hus- hållskostnaderna. Under 2017 ökade KPI med 1,95 procent vilket höjde normen för 2018, och hyrorna i allmännyttan ökade ca 1,3 procent jämfört med 2017. Här presenteras tre olika mått för medelbidrag; medelbidraget per person och månad, medelbidraget per viktad person och månad samt medelbidraget per hushåll och månad.
Medelbidraget per person och månad ökade med 242 kronor, 4,6 procent, till 5 518 kr 2018 jämfört med 2017. Isolerat från andra förändringar i biståndstagandet innebar det en kost- nadsökning på 43 mnkr för helåret. Observera att alla personer i detta mått väger lika mycket oavsett om de är vuxna i par, ensamstående eller är barn. (Tabell 30 i tabellbilagan.)
Medelbidraget per viktad person tar dessutom hänsyn till hushållssammansättningen och där- med till att ett barn inte kostar lika mycket som en vuxen och att en vuxen ensamstående kos- tar mer än en vuxen i ett par. Den skillnad i medelbidrag mellan åren som uppkommer av att hushållsstorleken och hushållssammansättningen förändras elimineras i detta mått. Av de olika måtten på medelbidrag belyser detta utvecklingen bäst.
I löpande priser, den övre kurvan i följande diagram, var medelbidraget per viktad person 6 996 kronor per månad 2018. Det var en ökning med 306 kr per viktad person eller 4,6 pro- cent jämfört med 2017. Detta mått har alltså procentuellt ökat lika mycket som måttet medel- bidrag per person.
Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, i löpande och fasta priser 1990 - 2018
Den nedre kurvan i diagrammet visar utvecklingen av medelbidraget per viktad person i fasta priser, efter det att hänsyn tagits till KPI (Konsumentprisindex) med 1990 års prisnivå som bas. Den visar att medelbidraget 2018 per viktad person var 4 427 kronor i 1990 års priser, d.v.s. när prisutvecklingens effekt på kostnaden har eliminerats. I fasta priser var kostnaden per viktad person 2,6 procent högre än 2017. Det ökade gapet mellan fast och löpande pris 2017 beror på inflation.
6 Grundas på KPI-förändringen mellan 2016 och 2017.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000
Löpande priser
Fasta priser Kronor
22
Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och visas i följande diagram. Det var 9 559 kronor 2018 och en ökning med 4,6 procent eller 424 kronor jämfört med 2017. I fasta priser ökade medelbidraget per hushåll och månad med 2,6 procent. Medelbidraget per hushåll har ökat procentuellt lika mycket som medelbi- draget per person när den genomsnittliga hushållsstorleken var oförändrad mellan åren.
Medelbidrag per hushåll och månad, löpande och fasta priser, 1990 - 2018
De unga och de äldre biståndshushållen är oftare ensamstående män och kvinnor utan barn, som i och med det har lägre kostnader och därmed lägre medelbidrag per hushåll.
Kronor per hushåll och månad efter registerledarens ålder 2017 och 2018
För de unga under 25 år var medelbidraget lägst, 7 052 kronor per månad 2018. Det var en minskning med 162 kronor jämfört med 2017. Medelbidraget minskade också i ål- dersgruppen 65 år och däröver, - 78 kronor, medan det ökade i alla övriga åldersgrupper.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000Kronor
Löpande priser
Fasta priser
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65- Samtliga
Kronor 2017 2018
23
Medelbidraget är högre med äldre åldersgrupp t.o.m. åldersgruppen 40 – 49 år som har det högsta medelbidraget med 10 755 kronor, en ökning med 667 kronor 2018. Därefter minskar det genomsnittliga medelbidraget med högre ålder. Hur medelbidraget ser ut för olika grupper visas i tabell 31 – 33 i tabellbilagan.
Kronor per hushåll och månad efter hushållstyp 2017 och 2018
Diagrammet visar tydligt hur medelbidraget per hushåll och månad påverkas av hushållssam- mansättningen. Par med barn har det högsta medelbidraget med 14 128 kronor per månad 2018. Det var en ökning med 840 kronor eller 6,3 procent jämfört med föregående år.
Ensamstående kvinnor respektive män med barn hade i genomsnitt 11 486 kronor respektive 10 774 kronor per månad. Det var en ökning med 7,6 respektive 7,2 procent, att jämföra med ökningen med 4,6 procent för samtliga biståndshushåll.
De ensamstående männen utan barn hade lägst genomsnittligt medelbidrag med 8 222 kronor per månad och lägsta ökningen med 204 kronor eller 2,5 procent. De ensamstående kvinnorna utan barn hade 8 722 kronor per månad, som var en ökning med 350 kronor eller 4,2 procent.
Medelbidrag per biståndshushåll eller biståndstagare per månad finns inte tillgängligt för storstäderna Göteborg och Malmö förrän den nationella statistiken publiceras hösten 2019.
Det finns däremot möjlighet att jämföra utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per bistånds- hushåll och år mellan storstäderna. Måttet tar inte hänsyn till hushållsstorlek eller biståndstid under året. Uppgift för Stockholms Län och Riket 2018 publiceras också först i den nationella statistiken hösten 2019.
I följande diagram syns att högst bistånd per hushåll och år har utbetalats i Stockholms stad under flera år liksom 2018 med 67 608 kronor. 2017 hade Malmö tillfälligt det högsta bistån- det per hushåll och år.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000
Ensamst
man u barn Ensamst
man m barn Ensamst kv
u barn Ensamst kv
m barn Par utan
barn Par med
barn Dödsbo Samtliga
Kronor 2017 2018
24 Kronor per hushåll och år, 2008 – 2018, i Stockholm, Göteborg, och Malmö
Stadsdelsförvaltningarna
Medelbidragen per viktad person och månad är lägre i ytterstaden än innerstaden. Lägst är det i Älvsjö med 6 379 kronor. I Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Skärholmen ligger det också under 7 000 kronor. Innerstaden samt Enheten för hemlösa har högre medelbidragen per viktad person. I Kungsholmen och Östermalm ligger det på 8 118 respektive 7 966 kronor. Allra högst är medelbidraget per viktad person på Boutredningsen- heten vilket till största delen omfattar begravningskostnader, 10 055 kronor. Allra lägst är medelbidraget per viktad person på Intro Stockholm, 4 935 kronor.
Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2017 och 2018 40 000
45 000 50 000 55 000 60 000 65 000 70 000
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Kronor
År
Stockholm Göteborg Malmö
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
2017 2018 Kronor
25
Medelbidraget per viktad person ökade i de flesta stadsdelsförvaltningarna jämfört med 2017 utom i Norrmalm, Östermalm, Södermalm och Älvsjö. Den största ökningen skedde i
Bromma med 546 kronor vilket var en ökning med 8 procent. I Rinkeby-Kista och Skarpnäck var ökningen också stor, 478 respektive 465 kronor eller omkring 7 procent. Även i Häs- selby-Vällingby, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hägersten-Liljeholmen och på Boutrednings- enheten var ökningen i kronor större än i staden som helhet.
I Norrmalm skedde en minskning med 382 kronor eller 5 procent och i Älvsjö var minsk- ningen 158 kronor eller 2 procent. I Östermalm och Södermalm var minskningarna mindre, 81 respektive 84 kronor.
I följande diagram presenteras medelbidraget per hushåll och månad per stadsdelsförvaltning.
Här är inte hänsyn tagen till hushållens storlek och sammansättningen och bilden blir en an- nan vid jämförelser mellan stadsdelsförvaltningarna än ovan. De proportionellt dyrare må- nadskostnaderna för ensamstående i innerstaden ser ut att utjämnas av högre månadskostna- der för större hushåll i ytterstaden.
Medelbidraget per hushåll och månad har ökat i alla stadsdelsförvaltningarna utom i Spånga- Tensta och Norrmalm 2018. I Norrmalm var minskningen 164 kronor, -2 procent, och i Spånga-Tensta med 30 kronor.
Medelbidrag per hushåll och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2017 och 2018
Högst var medelbidraget per hushåll i och månad i Kungsholmen, 10 283 kronor, efter att ha ökat mest bland stadsdelsförvaltningarna, med 930 kronor eller 10 procent jämfört med 2017.
Även i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Enskede-Årsta-Vantör och Boutredningsenheten låg medelbidraget per hushåll och månad på drygt 10 000 kronor. Även i Skarpnäck och Farsta låg medelbidraget något högre än i staden som helhet. I Bromma var ökningen näst störst bland stadsdelsförvaltningarna med 625 kronor eller 7 procent men har ändå ett av det lägsta medelbidraget på 8 970 kronor. Bara Älvsjö och Södermalm hade lägre medelbidrag, 8 452 respektive 8 770 kronor 2018. Störst ökning hade Intro Stockholm med 1 193 kronor eller 15 procent.
Medelbidraget per hushåll, per person och per viktad person och månad för stadsdelsförvalt- ningarna finns redovisade i tabell 58 – 60 i tabellbilagan.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
2017 2018 Kronor
26
Något ökad genomsnittlig biståndstid
Hushållen fick i genomsnitt bistånd 7,1 månader 2018, vilket var en liten ökning jämfört med 2017 (+ 0,1 månad). Denna ökning av biståndstiden ökade kostnaden för ekonomiskt bistånd med 14 mnkr jämfört med om biståndstiden varit oförändrad som 2017.
I ett längre perspektiv har biståndstiden ökat relativt kontinuerligt till och med 2014 och har sedan 2011 legat på över 7 månader. Både 2016 och 2017 skedde dock små nedgångar. När mätningarna började 1980 var den genomsnittliga biståndstiden 3,7 månader och 1990 där följande diagram startar var den 4,6 månader. Tabell 34 samt 38 - 40 i tabellbilagan.
Tendensen är att i samband med lågkonjunktur ökar den genomsnittliga biståndstiden medan högkonjunktur har inneburit relativt oförändrad biståndstid eller som 2016 och 2017 minskad biståndstid. I högkonjunkturen 2005 – 2008 var alltså biståndstiderna relativt oförändrade. I lågkonjunkturen 2009 fortsatte den genomsnittliga biståndstiden att öka och har sedan fortsatt att öka något fram till och med 2015 under den långsamma återhämtningen av konjunkturen som pågick.
Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen 1990 - 2018
Att den genomsnittliga biståndstiden i staden minskade 2016 och 2017 har till stor del sin för- klaring i att många nyanlända hushåll tillkom på Intro Stockholm från och med hösten 2016 och ökade kraftigt 2017.
41 procent av hushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 – 12 månader, under 2018. Det var en ökad andel jämfört med 2017, + 1 procentenhet. Endast 23 procent av biståndshushål- len hade kortvarigt biståndsbehov, 1 - 2 månader, vilket var en oförändrad andel jämfört med 2017. Biståndshushåll med långa biståndstider har dominerat sedan 1996. Tidigare var förhål- landet det omvända. Under början av 90-talet dominerade hushåll med korta biståndstider.
Ekonomiskt bistånd är inte ett tillfälligt komplement till försörjning för de flesta biståndshus- hållen, vilket det var avsett att vara. Tabell 34 – 37 i tabellbilagan.
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Månader/år
27 Biståndshushåll och kostnad fördelade efter hushållens biståndstid, %, 2018
Diagrammet illustrerar att hushåll med långa biståndstider ger höga årskostnader för ekono- miskt bistånd. 70 procent av kostnaden för ekonomiskt bistånd gick till de 41 procent av hus- hållen som hade långa biståndstider 2018. Endast 3 procent av kostnaden 2018 gick till de 23 procent av hushållen som hade kort biståndstid. Det är ett relativt oförändrat förhållande se- dan 1997. Som jämförelse kan nämnas att 1990 gick drygt 50 procent av kostnaden till de knappt 20 procent av hushållen som hade långvarigt behov och 9 procent av kostnaden till de 45 procent som hade kortvariga behov.
Följande diagram visar den genomsnittliga biståndstiden för hushållen efter åldersgrupp. Bi- ståndstiden ökar med åldern upp till 64 år. Från och med pensionsåldern är det vanligast med tillfälligt behov av ekonomiskt bistånd.
Genomsnittlig biståndstid för biståndshushållen efter registerledarens åldersgrupp, 2017 och 2018 0
10 20 30 40 50 60 70 80
1-2 mån 3-4 mån 5-6 mån 7-9 mån 10-12 mån
%
Andel av utbetalat bistånd
Andel av hushåll
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0
-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65- Samtliga
2017 2018
Månade
28 Stadsdelsförvaltningarna
Den genomsnittliga biståndstiden var allmänt något längre i ytterstadsområdena än i innersta- den. Längst var den i Rinkeby-Kista och Enskede-Årsta-Vantör med 8,0 respektive 7,8 måna- der 2018.
I Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby var biståndstiden 7,6 respektive 7,5 månader medan den var 7,3 månader i Skarpnäck, men också i Östermalm, och 7,2 månader i Bromma. I öv- riga stadsdelsförvaltningar var den genomsnittliga biståndstiden mindre än eller lika med 7,1 månader som i staden som helhet.
I tio av de 14 stadsdelsförvaltningarna minskade den genomsnittliga biståndstiden något 2018 jämfört med 2017. I Spånga-Tensta, Skarpnäck och Farsta minskade biståndstiden med 0,4 månader och i Rinkeby-Kista med 0,3 månader. I Hässelby-Vällingby, Östermalm och Söder- malm minskade biståndstiden med 0,2 månader.
Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen per stadsdelsförvaltning 2017 och 2018
I Bromma, Kungsholmen och Norrmalm ökade den genomsnittliga biståndstiden med 0,1 månad 2018 och i Älvsjö var den oförändrad jämfört med 2017. På Intro Stockholm var ök- ningen hela 1,1 månad men är trots det endast 5,0 månader vilket drar ner den totala bistånds- tiden i staden. Många av de nyanlända biståndshushållen handlades på Intro Stockholm en kort period innan de fick etableringsersättning.
Följande diagram visar hur andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov (10 - 12 månader) av biståndshushållen varierar mellan stadsdelsförvaltningarna samt hur andelen förändrats mellan 2017 och 2018. Störst andel hushåll med långa biståndstider finns i Rinkeby-Kista och Enskede-Årsta-Vantör med 50 procent. I Spånga-Tensta har 46 procent av hushållen lång bi- ståndstid och i Hässelby-Vällingby är de 45 procent. Även i Östermalm, Skarpnäck, Farsta och Älvsjö är andelen större än i staden som helhet. Lägst andel hushåll med långvarigt bi- ståndsbehov finns i Södermalm med 38 procent. Bromma och Hägersten-Liljeholmen ligger på 41 procent som staden som helhet 2018.
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0
2017 2018 Månader
