Ekonomiskt bistånd
Årsrapport 2017
The Capital of Scandinavia stockholm.se
Statistik
om Stockholm
1
FÖRORD
På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Society denna årsrapport som beskriver utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad med tonvikt på det senaste året jämfört med året innan. Syftet är att för verksamheten ge ett underlag för styrning och planering samt en allsidig information till beslutsfattare och allmänhet. Biståndsbehovet beskrivs mot bak- grund av variabler som ålder, hushållstyp, medborgarskap och födelseland. Där det är möjligt görs jämförelser mellan gruppen biståndstagare och stadens befolkning som helhet.
Rapporten grundar sig på uppgifter som hämtas ur Sociala system (tidigare Paraplyet - sta- dens registreringssystem för bl.a. ekonomiskt bistånd.
Rapporten omfattar två olika typer av ersättningar till hushåll:
1. Ekonomiskt bistånd: Ekonomiskt bistånd betalas ut till dem som ansöker och inte har tillräckliga medel för sin försörjning eller annat som är nödvändigt för livsfö- ringen och vilkas behov inte kan tillgodoses på annat sätt (SoL 4 kap 1§).
2. Ersättning enligt LMA: Migrationsverket har ansvaret för försörjning för invand- rare som saknar uppehållstillstånd och är asylsökande. Ett mindre antal hushåll finns hos kommunen (anhörigsökande) och får sin försörjning genom ersättning enligt la- gen om mottagning av asylsökande m fl. (tidigare kallat asylbidrag).
Från och med december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för nyanlända flyktingar un- der en 24 månaders etableringsperiod med varierande grad av etableringsersättning. I ”glap- pet” innan beslut om ersättningen fattats utgår ekonomiskt bistånd från staden, liksom fort- sättningsvis i de fall etableringsersättningen inte täcker försörjningen. Från och med 2016 handläggs de nyanlända hushållen inom Socialnämndens verksamhet Intro Stockholm i
”glappet” samt under etableringsperioden om inget ytterligare stöd behövs, dessförinnan skedde handläggningen av nyanlända i den stadsdelsnämnd man bor. Om biståndsbehov finns efter etableringsperioden handläggs nyanlända hushåll på stadsdelsförvaltning.
Fokus i rapporten ligger på redovisningen av ekonomiskt bistånd inklusive ersättning enligt LMA. Ersättning enligt LMA utgör endast 0,08 procent av det totala utbetalade biståndet, varför begreppet ”ekonomiskt bistånd” används genomgående.
När biståndshushållen redovisas per stadsdelsförvaltning placeras de, med det bistånd och bi- ståndsmånader de haft under året, på den förvaltning de senast under året fick ekonomiskt bistånd. Varje hushåll förekommer alltså endast en gång i materialet.
2
Innehåll
FÖRORD ... 1
SAMMANFATTNING ... 3
EKONOMISKT BISTÅND ... 6
Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd ... 6
Stadsdelsförvaltningarna ... 8
Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd ... 9
Antalet biståndshushåll ökade med 4 procent ... 11
Stadsdelsförvaltningarna ... 12
Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret ... 14
Stadsdelsförvaltningarna ... 17
Nyanlända med kompletterande bistånd under etableringstiden ... 18
Ökande medelbidrag ... 21
Stadsdelsförvaltningarna ... 24
Något minskad genomsnittlig biståndstid... 26
Stadsdelsförvaltningarna ... 27
Ökad hushållsstorlek ... 29
De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern 50 – 59 år ... 31
Stadsdelsförvaltningarna ... 32
Ökat biståndstagande i befolkningen ... 33
Stadsdelsförvaltningarna ... 35
Drygt 60 procent av biståndstagarna är födda utom Europa ... 37
Största andelen av biståndet till försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet), men andelen övrigt ekonomiskt bistånd ökade 2017 ... 42
Kostnader för boende på hotell/vandrarhem ... 44
Ökning av antalet nytillkomna biståndshushåll ... 46
Stadsdelsförvaltningarna ... 48
Biståndstider i ett längre perspektiv ... 49
Stadsdelsförvaltningarna ... 52
Avslagsbeslut 2017 ... 53
Stadsdelsförvaltningarna ... 54
Avslutade hushåll 2017 ... 56
Avslutsorsak ... 59
Stadsdelsförvaltningarna ... 60
DEFINITIONER ... 61
Ekonomiskt bistånd ... 61
Introduktionsersättning ... 62
Ersättning enligt LMA ... 62
Underlag för statistiken från Sociala system (PARAPLYET) ... 62
Nettostatistik ... 62
Avseendemånad ... 63
Biståndshushåll ... 63
Biståndstagare ... 63
Födelseland och Medborgarskapsgrupper ... 63
Försörjningshinder ... 64
Avslag ... 64
Avslutade ... 64
Symboler och förkortningar som används i tabellerna ... 64
KODFÖRTECKNING ... 65
Försörjningshinder ... 65
Ändamål ... 65
Avslag av ekonomiskt bistånd ... 67
Avslutskoder för ekonomiskt bistånd ... 67
TABELLBILAGA ... 68
3
SAMMANFATTNING
Kostnaden för ekonomiskt bistånd var 928 mnkr i staden 2017. Det var en ökning av kostna- den med 33 mnkr eller 3,7 procent jämfört med föregående år. 14 570 hushåll fick ekono- miskt bistånd någon gång under året. Det var en ökning med 560 hushåll eller 4 procent jäm- fört med 2016.
I ett historiskt perspektiv är kostnaden för ekonomiskt bistånd låg. Kostnaden i löpande priser ligger på ungefär samma nivå som lågkonjunkturåret 1992. Antalet biståndshushåll har mins- kat mycket kraftigt och har inte varit så lågt som de senaste åren sedan någon gång före 1965 (det år tillgängliga tidsserier startar).
Kostnadsökningen 2017 förklaras främst av att antalet biståndshushåll ökade samt av att den genomsnittliga hushållsstorleken ökat bland biståndshushållen och ett högre medelbidrag per person. Kostnadsökningen motverkades av något kortare genomsnittlig biståndstid.
Sammanfattningsvis förklaras kostnadsökningen med 3,7 procent mellan 2016 och 2017 av:
Medelbidraget per person var 5 277 kr per månad 2017 vilket var en ökning med 46 kronor eller 0,9 procent jämfört med 2016. Observera att måttet neutraliserar för förändringar av hus- hållsstorleken. Förklaringen till ökningen finns i att riksnormen höjdes mellan 2016 och 2017 samt i andra kostnadsökningar som hyror mm och/eller inkomstminskning bland biståndshus- hållen. Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och var 9 135 kronor 2017. Det var en ökning med 302 kronor eller 3,4 procent jämfört med 2016.
Hushållsstorleken ökade från i genomsnitt 1,69 personer till 1,73 personer 2017, vilket för- klarar varför medelbidraget per hushåll ökade procentuellt mer än medelbidraget per person.
Den genomsnittliga biståndstiden var 7,0 månader för biståndshushållen 2017, vilket var en liten minskning med jämfört med 2016.
40 procent av biståndshushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 – 12 månader under året.
De fick 71 procent av den totala biståndskostnaden. Det är minskning av andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov och en något minskad kostnadsandel. Men i stort sätt är relationen mellan hushåll och kostnad densamma som under de senaste åren.
Sett i ett femårsperspektiv hade 30 procent, 4 340, av alla biståndshushåll 2017 haft bistånd fem år i följd (de hade allt mellan 1 och 12 månader per år). De minskade i antal med 240 hushåll jämfört med 2016 och var en något mindre andel av biståndshushållen. Av hushållen med bistånd alla de fem åren hade 3 210 eller 74 procent av hushållen haft långvarigt bi- ståndsbehov, mellan 10 – 12 biståndsmånader varje år. Det var en minskning med 120 hus- håll.
Förändring i mnkr Förändring i %-enheter
Fler biståndshushåll 36,0 4,0
Större hushållsstorlek 22,6 2,5
Högre medelbidrag per person 7,8 0,9
motverkades av
Kortare biståndstider -32,2 -3,6
Synergieffekt -1,0 -0,1
Summa 33,2 3,7
4
De 14 570 biståndshushållen omfattade 25 230 personer 2017. De motsvarade 2,7 procent av stadens befolkning. Det var en ökning av biståndstagandet i befolkningen med 0,2 procenten- heter jämfört med 2016. Det är fortfarande en mycket låg nivå på biståndstagandet i ett längre perspektiv.
I den vuxna befolkningen var biståndstagandet högst i åldersgruppen 50 – 59 år med 3,0 pro- cent, vilket var en liten minskning jämfört med året innan. Ända från början av 90-talet och till och med 2007 var biståndstagandet högst bland de unga, 18 – 24 år. 2017 hade 2,7 pro- cent av de unga ekonomiskt bistånd någon gång under året vilket var en ökning med 0,5 pro- centenheter jämfört med 2016.
8 890 barn ingick i biståndshushållen. Det innebär att 4,7 procent av stadens barn levde i hus- håll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bistånd. Det var en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2016. I genomsnitt hade barnhushållen drygt 2 barn. De flesta av dessa barn levde med en ensamstående mamma, 49 procent. 41 procent av barnen levde med två vuxna, vilket var en kraftig ökning med 6 procentenheter jämfört med 2016. Reste- rande 10 procent av barnen levde med en ensamstående pappa.
De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar bland biståndshushållen. Så var fallet 2017 liksom tidigare år. De ensamstående männen utan barn ökade med 7 procent jämfört med 2016 medan de ensamstående kvinnorna utan barn minskade något i antal. De ensamstående männen och kvinnorna med barn minskade med 3 procent. Däremot ökade par- hushållen utan barn något, vilket inte har hänt sedan slutet av 90-talet, samt att antalet och andelen par med barn ökade med 23 procent (+ 250 hushåll) 2017. Den genomsnittliga hus- hållsstorleken ökade därmed något till 1,73 personer per biståndshushåll 2017.
38 procent och en minskande andel av biståndstagarna (vuxna och barn) 2017 var födda i Sverige. Resterande 62 procent av biståndstagarna var födda utanför Sverige, vilket var en ökning med fem procentenheter jämfört med året innan. I relation till befolkningen är bi- ståndstagandet lägst bland de födda i Sverige och övriga Norden med respektive 1,3 procent.
Bland de utomnordiskt födda var 7,3 procent biståndstagare. Det var ett minskat biståndsta- gande bland svenskfödda och födda i övriga Norden men en ökning med nära 1 procentenhet bland de utomnordiskt födda.
9 890 personer eller 61 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbets- löshet någon gång under 2017. Det var en ökning med 710 personer jämfört med 2016 och en ökad andel av biståndstagarna. Personerna i kategorin har i de flesta fall varit arbetslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa och ej i aktivitet av något slag. Ofta är man också utan ersättning men i aktivitet, eller i aktivitet genom arbetsförmedlingen med låg ersättning. Många av dem har pendlat mellan olika varianter av arbetslöshetsrelaterade försörjningshinder.
23 procent eller 3 790 av de vuxna biståndstagarna fanns inom kategorin sjukskriven någon gång under året, vilket var en lite lägre andel än 2016. Ytterligare 22 procent eller 3 600 av biståndstagarna hade sociala-/medicinska skäl till bistånd någon gång under året. Det var nå- got minskad andel av biståndstagarna jämfört med året innan.
5 180 hushåll eller 36 procent av biståndshushållen var nytillkomna 2017. Det var 900 fler än året innan och en ökad andel nytillkomna av biståndshushållen. Ett hushåll räknas som nytill- kommet då ingen av de vuxna i hushållet haft ekonomiskt bistånd året innan. En något ökad
5
andel av de nytillkomna hushållen, 38 procent, var under 30 år. Andelen unga bland samtliga biståndshushåll var 25 procent, d.v.s. de unga är överrepresenterade bland de nytillkomna.
4 925 biståndshushåll avslutades 2017. Det innebar att 34 procent av biståndshushållen avslu- tades under året vilket var en något ökad andel. De unga och de äldsta 65 år och däröver av- slutas i något högre utsträckning än medelålders hushåll. De vanligaste avslutsorsakerna var att man börjat arbeta respektive att man beviljats etableringsersättning, 20 respektive 20 pro- cent av avsluten. För 17 procent av de avslutade hushållen var avslutsorsaken ”Okänt”.
6
EKONOMISKT BISTÅND
Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden var 928 mnkr 2017. Det var en ökning av kostna- den med 33 mnkr eller 3,7 procent jämfört med 2016. Av kostnaden utgjorde 0,08 procent er- sättning enligt LMA (Lagen om Mottagande av Asylsökande m.fl.) som fortsättningsvis inte särredovisas i denna rapport. (Tabell 1och 57 i tabellbilagan.)
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, 1990 – 2017
OBS att 1990 – 1994 är utbetalat bistånd på dåvarande Flyktingbyrån exkluderat för bättre jämförbarhet med senare år då nyan- lända flyktingar erhåller introduktionsersättning fr.o.m. 19951tom juni 2012 och senaste åren Etableringsersättning från Arbets- förmedlingen.
Kostnadsutvecklingen i perspektivet från och med 1990 framstår som relativt odramatisk un- der 2000-talet. Efter att kostnaden sjunkit kraftigt från 1997 till 2001 (-35 procent) var för- ändringarna små ett par år i början av 2000-talet. 2004 skedde en 9-procentig ökning då den rådande lågkonjunkturen nådde hela arbetsmarknaden (den började i IT-sektorn). Från 2005 sjönk kostnaden för ekonomiskt bistånd kontinuerligt t.o.m. 2008 (-22 procent).
Lågkonjunkturåret 2009 var den 9 procentiga kostnadsökningen i staden oväntat låg i förhål- lande till utvecklingen i riket som helhet2. Åren 2010 till 2012 präglades av dämpade kost- nadsökningar för ekonomiskt bistånd i staden samtidigt som arbetslösheten ökade. 2013 till och med 2016 minskade kostnaden för ekonomiskt bistånd för att så 2017 öka igen.
1 Till och med 1994 handlades stadens flyktinghushåll på Flyktingbyrån. Det bistånd som utbetalades där kan inte direkt jämställas med den introduktionsersättningen som utbetalats mellan 1995 – juni 2012 och som endast utbetalades under 18 månaders introduktion.
2 Riket som helhet var kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd 20 procent mellan 2008 och 2009. Be- räkningen inkluderar introduktionsersättning vilket inte stadens siffror gör. När introduktionsersätt- ningen inkluderas utgick1 020 mnkr i staden vilket var en ökning med 44 mnkr jämfört med 2008, alltså en kostnadsökning med endast 4 procent.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Mnkr
7
I följande diagram presenteras utvecklingen av utbetalat ekonomiskt bistånd i Stockholm, Göteborg och Malmö åren 2008 till och med 2017. 2009 ökade kostnaderna kraftigt i storstä- derna Göteborg och Malmö jämfört med i Stockholms stad.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd, Tkr, i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008 - 2017
I följande diagram jämförs utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per invånare. Malmö ligger högst av de tre storstäderna, ökade kraftigt 2015, medan Stockholm ligger lägst.
Kronor ekonomiskt bistånd per invånare i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008 - 2017 0
200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Tkr
År
Stockholm Göteborg Malmö
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Kronor
År
Stockholm Göteborg Malmö
8 Stadsdelsförvaltningarna
Totalt ökade kostnaderna i staden med 33 mnkr eller 3,7 procent. Kostnadsminskningar skedde dock i sju av stadens fjorton stadsdelsförvaltningar samt Enheten för hemlösa 2017 jämfört med 2016. Den största procentuella minskningen skedde i Södermalm med 14 pro- cent eller 7,5 mnkr. I Hässelby-Vällingby var minskningen 6 procent eller 5,2 mnkr, i Farsta 6 procent eller 4 mnkr och i Kungsholmen 6 procent som motsvarade 1 mnkr. I Rinkeby- Kista, Östermalm och Skarpnäck minskade också kostnaderna men något mindre omfattning.
För Enheten för hemlösa minskade kostnaderna med 7 procent eller 2,2 mnkr. Tabell 56 i ta- bellbilagan.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017
I sju stadsdelsförvaltningar ökade kostnaderna 2017 jämfört med 2016 samt på Boutrednings- enheten och framförallt på Intro Stockholm. I Norrmalm ökade kostnaden med 6 procent el- ler 0,8 mnkr, i Bromma med 5 procent eller 1,8 mnkr och i Hägersten-Liljeholmen ökade kostnaden med 5 procent eller 2,4 mnkr. I Spånga-Tensta, Enskede-Årsta-Vantör, Älvsjö och Skärholmen var ökningarna något mindre.
Boutredningsenheten: Från och med januari 2013 handläggs ekonomiskt bistånd till begrav- ningskostnader i staden på Boutredningsenheten på Socialförvaltningen. Dessa kostnader låg tidigare år på respektive stadsdelsförvaltning. För 2017 redovisas 3,9 mnkr ekonomiskt bi- stånd på Boutredningsenheten, d.v.s. för de hushåll som fick sitt senaste bistånd under året handlagt på Boutredningsenheten. Det var en kostnadsökning med 27 procent eller 0,8 mnkr jämfört med 2016. Totalt 3,6 mnkr utbetalades avseende ändamålet begravningskostnader i staden 2017 varav 3,2 mnkr på Boutredningsenheten. Resterande 0,3 mnkr för begravnings- kostnader utbetalades från stadsdelsförvaltningarna. De ytterligare 0,7 mnkr som redovisar på Boutredningsenheten är annat ekonomiskt bistånd eller för sådant som de avlidna fått tidigare under 2017.
Intro Stockholm: Från och med januari 2016 handläggs nyanlända flyktingar på Intro Stock- holm istället för som tidigare på stadsdelsförvaltningarna. Ansvaret för etableringen ligger på Arbetsförmedlingen sedan december 2010. De nyanlända kan dock ha behov av ekonomiskt bistånd i ”glappet” innan de får beslut om Etableringsersättning och utbetalning via Försäk- ringskassan. Även fortsättningsvis kan behov av ekonomiskt bistånd finnas om nivån på eta- bleringsersättningen inte täcker försörjningen, framförallt boendet. För 2017 utbetalades 60,7
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000
2016 2017 Tkr
9
mnkr till nyanlända hushåll på Intro Stockholm. Det var en ökning med 45,9 mnkr vilket motsvarade en ökning med flera hundra procent. Fram till hösten 2016 gick hushållen över till stadsdelsförvaltning när de fått beslut om etableringsersättning men fortfarande var i be- hov av ekonomiskt bistånd av varierande orsak. Dessa hushåll ligger med sina kostnader på stadsdelsförvaltningarna 2016. Från och med hösten 2016 behåller Intro Stockholm etable- ringshushållen i de fall biståndsbehovet finns på grund av hög boendekostnad i staden. Endast biståndshushåll med beslut om etablering 0 - 25 % förs över till den stadsdelsförvaltning man bor i.
Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd
Kostnaderna för ekonomiskt bistånd påverkas av många faktorer. Följande diagram visar in- flationens påverkan på kostnaderna (skillnaden mellan kurvorna). I brist på inflationsmått som avser staden används uppgifter för riket (KPI). I löpande priser var kostnaden 310 mnkr högre 2017 än 1990 vilket motsvarar en ökning med 50 procent. I fasta priser, med 1990 års prisnivå, har kostnaden minskat med 3 procent. Kostnadsökningen i löpande priser mellan 1990 och 2017 kan alltså tillskrivas inflationen.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande och fasta priser, mnkr, 1990 - 2017
Nedan presenteras de faktorer som påverkar ekonomiskt bistånd vilka kan mätas via statisti- ken; antal hushåll, medelbidrag per person och månad, hushållsstorlek och biståndstid.
Antalet biståndshushåll påverkas i sin tur av t.ex. befolkningsutvecklingen, exempelvis stor invandring och sammansättningen i befolkningen, konjunkturen, arbetsmetoder och bedöm- ningar. Medelbidraget per person och månad påverkas av normförändringar/inflation, hushål- lens inkomster och utgifter, handläggningsrutiner, pris- och hyresutveckling samt boende- kostnader på hotell/vandrarhem. Observera att prisutvecklingen i staden oftast ligger högre än inflationen i riket varför inflationens betydelse troligen underskattas.
Varje faktors påverkan på kostnadsförändringen 2016 – 2017 har beräknats genom att kon- stanthålla övriga faktorers påverkan (antagit att de har samma värden som året innan).
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800
År Mnkr
Löpande priser
Fasta priser
10 Sammanfattningsvis förklaras kostnadsförändringen i staden, 3,7 procent, mellan 2016 och 2017 av:
Förändring i mnkr Förändring i %-enheter
Fler biståndshushåll 36,0 4,0
Större hushållsstorlek 22,6 2,5
Högre medelbidrag per person 7,8 0,9
motverkades av
Kortare biståndstider -32,2 -3,6
Synergieffekt -1,0 -0,1
Summa 33,2 3,7
Kostnadsökningen i staden 2017 kan alltså främst förklaras av ett ökat antal biståndshushåll och att även den genomsnittliga hushållsstorleken och medelbidraget per person ökat något.
Ökningen motverkades av en minskad genomsnittlig biståndstid. I hela staden tillkom bi- ståndshushåll främst på Intro Stockholm.
Motsvarande beräkningar för respektive stadsdelsförvaltning visar något olika förklaringar till kostnadsförändringarna. Det beror bl.a. på att stadsdelsområdena sinsemellan har olika be- folkningsstrukturer, och att förvaltningarna i viss mån kan ha olika arbetssätt. (Tabell 70 i ta- bellbilagan.) Här följer några exempel:
I Södermalm där kostnaden minskade med 14 procent skedde det främst genom att antalet bi- ståndshushåll minskade kraftigt och att också den genomsnittliga biståndstiden minskade.
Kostnadsminskningen motverkades av att den genomsnittliga hushållsstorleken ökade och att medelbidraget per person ökade något.
I Farsta berodde kostnadsminskningen med nära 6 procent främst på att den genomsnittliga biståndstiden och den genomsnittliga hushållsstorleken minskade. Minskningen motverkades av att medelbidraget per person ökade relativt kraftigt och att antalet biståndshushåll ökade något.
I Kungsholmen minskade kostnaden med 6 procent främst genom att den genomsnittliga bi- ståndstiden minskade och att antalet biståndshushåll samt den genomsnittliga hushållsstorle- ken minskade. Minskningens storlek motverkades av att medelbidraget per person ökade.
I Norrmalm ökade kostnaden med 6 procent genom ett något ökat antal biståndshushåll och en kraftigt ökad genomsnittlig hushållsstorleken. Kostnadsökningen dämpades av att medel- bidraget per person minskade liksom den genomsnittliga biståndstiden.
I Bromma ökade kostnaden jämfört med 2016 med 5 procent. Ökningen berodde främst på att den genomsnittliga biståndstiden ökade liksom den genomsnittliga hushållsstorleken och att även medelbidraget per person ökade något. Kostnadsökningen motverkades av att antalet bi- ståndshushåll minskade.
Den stora kostnadsökningen på Intro Stockholm berodde till största delen på den stora ök- ningen av antalet biståndshushåll men också att hushållsstorleken ökade liksom den genom- snittliga biståndstiden. Ett minskat medelbidrag per person motverkade kostnadsökningen.
11
Antalet biståndshushåll ökade med 4 procent
14 570 hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång 2017. Det var en ökning med 560 hushåll eller 4 procent jämfört med 2016. Ökningen av antalet biståndshushåll är ett trendbrott i den nedgång som pågått sedan 2009.Som nämnts bidrog ökningen av antalet biståndshushåll mycket till kostnadsökningen i staden. (Tabell 1 och 70 i tabellbilagan.)
Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i staden 1990 – 2017
Mellan 1990 och 1994 ökade antalet biståndshushåll drastiskt i den kraftiga lågkonjunkturen.
Den nedåtgående trenden som senare följde startade i högkonjunkturen 1997 och avstannade endast något under lågkonjunkturen 2002 till 2005. I den efterföljande högkonjunkturen, som fortfarande rådde en stor del av 2008, minskade antalet biståndshushåll ytterligare.
I lågkonjunkturen 2009 ökade antalet biståndshushåll, men betydligt mer dämpat än kostna- den för ekonomiskt bistånd. Trots den kraftiga lågkonjunktur som rådde 2009 ökade inte an- talet biståndshushåll i den utsträckning som t.ex. skedde i lågkonjunkturen i början av 1990- talet eller i början av 2000-talet. Efter 2009 minskade antalet biståndshushåll i en relativt dämpad takt till och med 2014 men 2015 och 2016 ökade minskningstakten något. 2015 hade antalet biståndshushåll minskat till mindre än hälften av antalet högkonjunkturåret 1990.
Följande diagram visar utvecklingen månad för månad för biståndstagandet relaterat till kon- junkturmåttet arbetslöshet. Det har tidigare, som förväntats, funnits en viss koppling mellan arbetslöshet och biståndstagandet, men också en tröghet vid konjunkturvändningar. När de öppet arbetslösa sjunkit eller stigit har biståndstagandet påverkats med en viss fördröjning i de tydliga konjunkturskiftena. Under senare år har dock inte de relativt höga arbetslöshetsni- våerna återspeglat sig i biståndstagandet som istället minskat.
Exempelvis ser man att när antalet öppet arbetslösa började stiga under 2008 fortsatte bi- ståndstagandet sjunka ända fram till och med september samma år. Först därefter skedde ett trendbrott och biståndstagandet började öka i staden. Biståndstagandet ökade dock i mycket lägre takt än arbetslösheten. Mellan september 2008 till december 2009 ökade biståndstagan- det med 9 procent medan antalet öppet arbetslösa i staden ökade med hela 65 procent.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 Antal
12 Antalet vuxna biståndstagare (stadens månadsstatistik) samt öppet arbetslösa (enl. AF) jan 2000 – dec 2017
Arbetslösa biståndstagare försörjningshinder kod 01 – 03, 05, 10, 11, 13, 41, 43 och 45.
Perioden 2009 – 2011 följde biståndstagandet arbetslöshetsutvecklingen men på en lägre nivå. Från och med andra kvartalet 2012 och till och med tredje kvartalet 2016 har antalet vuxna biståndstagare i stort sett minskat successivt. Antalet öppet arbetslösa började däremot minska först från början av 2014. Från och med fjärde kvartalet 2016 och under 2017 har an- talet vuxna biståndstagare ökat något igen, med undantag för sommarmånaderna, och antalet öppet arbetslösa har ökat sedan början av 2017.
Stadsdelsförvaltningarna
Antalet biståndshushåll minskade i alla stadsdelsförvaltningar utom i Norrmalm och Farsta 2017 jämfört med 2016. Även på Enheten för hemlösa minskade antalet biståndshushåll me- dan det skedde en ökning på Boutredningsenheten och Intro Stockholm.
På Intro Stockholm som startade 2016 för att ta emot nyanlända flyktinghushåll i staden ökade antalet hushåll i takt med att fler nyanlända anvisades till staden under 2016 och 2017.
1 990 biståndshushåll hade ekonomiskt bistånd på Intro Stockholm 2017. Det var en kraftig ökning med drygt 1 300 hushåll jämfört med 2016. Därutöver handlades ytterligare ett antal- biståndshushåll på Intro Stockholm som sedan fick fortsatt ekonomiskt från någon stadsdels- förvaltning, och som därför ligger i årsstatistiken på den stadsdelsförvaltningen de senast fick bistånd. Från och med hösten 2016 handläggs dock de flesta nyanlända hushåll som har fort- satt behov av kompletterande ekonomiskt bistånd, p.g.a. hög boendekostnad, under etable- ringsperioden på Intro Stockholm.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
Öppet Arbetslösa enl Af
Vuxna biståndstagare
Därav arbetslösa biståndstagare
13
De nyanlända som inte beviljats etableringsersättning går vidare för handläggning i sin boen- destadsdel liksom i de fall den nyanlände också behöver stöd från Socialtjänsten, om personer i hushållet har sjukpenning, föräldrapenning eller ålderspension.
Procentuellt var minskningen av antalet biståndshushåll störst i Södermalm med 14 procent eller 130 hushåll. I Östermalm minskade antalet biståndshushåll med 10 procent vilket mot- svarade 25 hushåll och i Hässelby-Vällingby var minskningen 9 procent vilket motsvarade 125 hushåll. I Enskede-Årsta-Vantör, Skärholmen och Enheten för hemlösa var minskningen 7 procent motsvarande 130, 80 respektive 40 hushåll. I både Rinkeby-Kista och Spånga- Tensta var minskningen 6 procent eller en minskning med 120 respektive 75 hushåll. För öv- riga stadsdelsförvaltningar handlar det mindre minskningar. Tabell 48 i tabellbilagan.
Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017
I både Norrmalm och Farsta ökade antalet biståndshushåll endast med ett par hushåll medan ökningen på Boutredningsenheten var 18 procent eller 45 hushåll.
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500
2016 2017 Antal
14
Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret
Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd sker en bedömning av skälet till biståndsbehov och en registrering av aktuellt försörjningshinder för de vuxna i hushållet. Det fanns i staden 32 fördefinierade försörjningshinder under 2017. (Se vidare avsnittet definitioner.) Observera att skälen till biståndsbehov för en person kan skifta mellan årets månader.
För att ge en bättre överblick har försörjningshindren indelats i kategorier. Här presenteras de anpassade till Socialstyrelsens indelning3.
• Arbetslös: kod 01 - 03, 05, 10 - 11, 13, 41, 43 och 45
• Sjukskriven m läkarintyg: kod 06 – 07, 25 (inkluderar de 0-placerade från FK)
• Sjuk-/aktivitetsersättning: kod 09, 26
• Arbetshinder/Sociala skäl: kod 23
• Vård av barn: kod 08, 17, 27
• Arbetar deltid, ofrivilligt: kod 04, 28
• Arbetar heltid: kod 18, 29
• Utan försörjningshinder, tillfälligt behov (har EGT): kod 22
• Övriga: kod 15 - 16, 19, 24, 42, 44 och 46
• Ersättning enl. LMA (ett fåtal som inte insamlas till Socialstyrelsen)
Följande diagram visar kostnaden för ekonomiskt bistånd beroende på försörjningshinder.
Summa ekonomiskt bistånd efter kategori av försörjningshinder, Tkr, 2016 och 2017
Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 18.
3 Socialstyrelsen samlar in uppgifter om biståndstagarnas försörjningshinder till den nationella statisti- ken från och med 2010. Man presenterade resultaten enligt denna indelning inklusive personer med in- troduktionsersättning för 2011men exkluderar helt personer med introduktionsersättning från och med 2012.
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000
2016 2017 Tkr
15
Kostnaden för ekonomiskt bistånd kommer till största delen av arbetslöshet, sjukskrivning och av sociala-/medicinska skäl. Tillsammans stod de för 88 procent av totalkostnaden 2017 eller 818 mnkr (393 mnkr, 215 mnkr respektive 210 mnkr). Det var en ökad kostnad med 18 mnkr men en något minskad andel av kostnaden jämfört med 2016.
Biståndskostnaden var störst för arbetslösa, 393 mnkr eller 42 procent av totalkostnaden 2017. Det var en något större kostnad men en mindre andel av totalkostnaden jämfört med året innan, -1,2 procentenheter.
Inom kategorin arbetslösa är kostnaden störst för personer som registrerats som ”arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet”. 152 mnkr eller 16 procent av totala bi- ståndskostnaden utbetalades enligt detta försörjningshinder. Det var dock en minskning av kostnaden för denna grupp med 27 mnkr jämfört med 2016.
För de flesta försörjningshinder som ingår i kategorin arbetslösa ökade kostnaderna. Det ut- betalades 12 mnkr mer för arbetslösa utan ersättning (ej i aktivitet) än 2016 vilket ökade kost- naden till 113 mnkr. För arbetslösa i program med otillräcklig ersättning från Arbetsför- medlingen ökade kostnaden med 3 mnkr till totalt 64 mnkr. Kostnaden för arbetslösa med er- sättning från A-kassa/Alfa ökade med 3 mnkr till totalt 10 mnkr 2017. För arbetslösa som väntar på A-kassa/Alfa-kassa ökade kostnaden med drygt 6 mnkr, till 16 mnkr. Tabell 18 i ta- bellbilagan.
Inom kategorin Arbetslös ingår också försörjningshinder för personer med Etableringsersätt- ning. Kostnaden för ”Nyanländ i etablering”, ”Nyanländ i etablering 25 – 75 procent” och
”Nyanländ väntar etableringsersättning” ökade med drygt 10 mnkr till totalt 38 mnkr. För- sörjningshindren Flykting i introduktion och Flykting i introduktion i aktivitet togs bort i bör- jan av året.
Kostnaden för kategorin sjukskrivna var 215 mnkr, vilket var en ökad kostnad med 5 mnkr jämfört med 2016 och en oförändrad andel, 23 procent, av den totala biståndskostnaden. Av de i kategorin ingående försörjningshindren stod ”Sjukskriven, ingen sjukpenning” för den största kostnadsdelen med 202 mnkr, vilket var en ökning med 5 mnkr.
Kategorin sociala-/medicinska skäl stod för 23 procent av den totala kostnaden eller 210 mnkr 2017. Det var en ökning med nära 10 mnkr jämfört med 2016.
16 Vuxna biståndstagare efter kategori av försörjningshinder, 2016 och 2017
Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 17.
Diagrammet visar antalet vuxna personer med samma indelning i kategorier av försörjnings- hinder som i föregående diagram. Observera att en person endast kan finnas en gång inom varje kategori, men dock i fler än en kategori under året4. Varje person har i genomsnitt 1,75 olika försörjningshinder under året. Observera att antalet biståndstagare med de olika försörj- ningshindren i tabellen alltså inte kan summeras. Tabell 17 i tabellbilagan.
9 890 personer eller 61 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbets- löshet någon gång 2017. Det var en ökning med 710 personer jämfört med 2016 och en något ökad andel av biståndstagarna. Kategorin arbetslösa omfattar alltså en långt större andel av de vuxna biståndstagarna än den andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd de fick (42 procent).
Jämförelsen av kostnader för biståndstagare i olika kategorier visar att årskostnaden per ar- betslös person (39 740 kronor) är lägre än för dem med sociala-/medicinska skäl (58 370 kro- nor) och de sjukskrivna (56 740 kronor). Den lägre kostnaden beror bl.a. på att biståndstiden för personer i arbetslöshet är något kortare än för gruppen med sociala-/medicinska skäl och sjukskrivna.
Inom kategorin arbetslösa hade 4 130 eller 25 procent av de vuxna biståndstagarna försörj- ningshindret arbetslös utan ersättning av A-kassa/Alfa-kassa – (ej i aktivitet) någon gång un- der året 2017. Det var en ökning med 270 personer jämfört med 2016. 3 670 personer eller 22
4 Från och med 2004 kan de vuxna biståndstagarnas olika försörjningshinder följas. Tidigare registrera- des endast försörjningshinder för hela hushållet. Redovisningen av personernas försörjningshinder un- der året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder under årets biståndsmåna- der. Varje vuxen person kan alltså finnas redovisad under mer än ett av försörjningshindren under ett år, dock endast en gång under respektive försörjningshinder.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
2016 2017 Anta l
17
procent var någon gång arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet. Det in- nebär oftast aktivitet på Jobbtorg Stockholm eller annan Kommunal arbetsmarknadsinsats.
Det var en minskning med 660 personer arbetslösa utan ersättning i aktivitet jämfört med 2016. Å andra sidan ökade de arbetslösa med otillräcklig ersättning i AF-program med 420 till 3 030 personer 2017. Ökade gjorde också nyanlända i etablering (+ 740) och nyanländ som väntar etableringsersättning (+ 560). Observera att om samma person först haft t.ex. för- sörjningshindret arbetslös utan ersättning och sedan gått över till ”i aktivitet” redovisas perso- nen i båda grupperna i tabell 17, men endast en gång i kategorin arbetslös i diagrammet.
Inom kategorin sjukskriven finns 3 790 personer eller 23 procent av de vuxna biståndsta- garna någon gång under året. Det var en minskning med 85 personer jämfört med 2016 och en något minskad andel av biståndstagarna. I kategorin fick man i genomsnitt 56 740 kronor per person av detta skäl under året, en ökning med 2 490 kronor. Inom kategorin dominerar att ha försörjningshindret Sjukskriven, ingen sjukpenning.
3 600 personer fick bistånd p.g.a. sociala-/medicinska skäl någon gång under 2017 vilket var en ökning med 50 personer jämfört med 2016. De utgör 22 procent av de vuxna biståndsta- garna, vilket var en något minskad andel av biståndstagarna. Gruppen fick i genomsnitt 58 370 kronor per person under året, en ökning med 1 860 kronor.
De vuxna biståndstagarnas finns redovisade efter sitt vanligaste försörjningshinder under året i tabell 19, 20 och 21 i tabellbilagan. Det innebär att de redovisas på det försörjningshinder de vanligen hade under året, och om två försörjningshinder var lika frekventa sker redovisningen på det senast förekommande. Det ger en nettoredovisning av de vuxna biståndstagarna. Ta- bellerna kan därför ge en mer överblickbar information och över vilka åldrar och hushållsty- per som är frekventa för olika försörjningshinder.
Stadsdelsförvaltningarna
Fördelningen av biståndskostnaderna på försörjningshindergrupperna ser något olika ut på stadsdelsförvaltningarna. Befolkningsstruktur och socioekonomiska förhållanden påverkar vilka hinder befolkningen har för sin försörjning.
I följande diagram framgår andelen av kostnaden för ekonomiskt bistånd till arbetslöshet, sjukskrivningar och sociala-/medicinska skäl i respektive stadsdelsförvaltning och i staden som helhet. I ytterstadsområdena, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby, Skarpnäck, Hägersten-Liljeholmen och Skärholmen går 40 procent eller mer av kostnaden till arbetslösa. Även i innerstadsförvaltningarna Kungsholmen och Norrmalm går omkring 40 procent till arbetslöshet medan andelen är relativt låg i Östermalm, Södermalm samt i Älvsjö.
Socioekonomiskt starkare stadsdelsförvaltningar har över lag lägre kostnader, och arbetslös- het är i mindre utsträckning vanligt vid biståndsansökan. När det gäller sjukskrivna är det nå- got vanligare med högre kostnadsandel i områden med något äldre befolkning än i övriga sta- den. I stora drag tenderar innerstaden och närförort att ha något större andel av kostnaden för sjukskrivningar än i ytterstaden.
De personer som redovisas på Boutredningsenheten med dessa grupper av försörjningshinder fick tidigare under året ekonomiskt bistånd enligt dessa försörjningshinder på någon stads- delsförvaltning eller Enheten för hemlösa. Den största andelen av de avlidna hade dock haft försörjningshindret ”Utan försörjningshinder - har inkomst över norm”.
18 Kostnaden för arbetslös, sjukskriven respektive sociala-medicinska skäl, %, per stadsdelsförvaltning 2017
På Intro Stockholm hade drygt 70 procent av de vuxna försörjningshinder i kategorin Arbets- lös, dit bl.a. personer med otillräcklig Etableringsersättning hänförs. Resterande 26 procent av personerna har försörjningshinder i kategorin ”vård av barn”.
Hur de vuxna biståndstagarna fördelar sig på försörjningshindren i stadsdelsförvaltningarna redovisas i tabell 54 i tabellbilagan. Observera att redovisningen av personernas försörjnings- hinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder olika biståndsmånader under året. I tabell 55 finns nettoredovisning efter biståndstagarnas vanlig- aste försörjningshinder på stadsdelsförvaltningarna under året.
Nyanlända med kompletterande bistånd under etableringstiden
Från och med 1:a december 2010 har Arbetsförmedlingen, enligt lagen (2010:197) om etable- ringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, det samordnande ansvaret för nyanländas etable- ring och beslutar om rätten till etableringsplan och etableringsersättning. De nyanlända som kom till och med november 2010 fortsatte handläggas i staden under deras ca 18 månader långa introduktionstid. Under introduktionstiden utbetalade staden introduktionsersättning till dessa nyanlända. Antalet hushåll med introduktionsersättning minskade successivt fram till och med juni 2012, då ersättningsformen upphörde helt. Etableringslagen förändras från och med januari 2018.
Vid ett antal situationer kan de nyanlända som omfattas av Etableringslagen ha behov av eko- nomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen. Både under ”glappet” innan första utbetalningen av etableringsersättning samt i andra situationer då etableringsersättningen inte är tillräcklig för hushållets försörjning eller då den nyanlände inte får etableringsersättning alls.
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0
Arbetslös Sjukskriven Sociala-medicinska skäl
19
I följande diagram redovisas antalet biståndshushåll med någon av de tre försörjningshinder, fyra från och med december 2016, som ska användas för personer som omfattas av Etable- ringsersättningen.
Antalet biståndshushåll med försörjningshinder gällande Etableringsersättning, 2016 och 2017
Under 2017 fick 1 590 hushåll ekonomiskt bistånd enligt något av de försörjningshinder som gäller personer som omfattas av Etableringsersättningen5. Det var 870 fler än året innan. Det fanns ett litet antal nyanlända hushåll med försörjningshinder rörande etablering på alla stads- delsförvaltningar 2017 men de flesta av dem handlades på Intro Stockholm. Antalet ökade något i alla stadsdelsförvaltningar utom i Spånga-Tensta, Enskede-Årsta-Vantör och Skärhol- men där de minskade. Sammanlagt ökade antalet etableringshushåll på stadsdelsförvaltning- arna med 120 st. 2017. Det beror på att de nyanlända hushåll som fått beslut om låg grad av etableringsersättning eller ingen alls har behov av kompletterande ekonomiskt bistånd på stadsdelsförvaltning.
I följande diagram presenteras summa utbetalat ekonomiskt bistånd som registrerats enligt de försörjningshinder som gäller etablering, sammantaget 40,4 mnkr i staden 2017. Det var en ökning med 11,7 mnkr jämfört med 2016.
5 Försörjningshindren ”Nyanländ i etablering” och ”Nyanländ 25 - 75 % etablering” ligger i kategorin Arbetslös. Från och med december 2016 finns försörjningshindret ”Väntar Etableringsersättning” som också hänförs till kategorin Arbetslös. Försörjningshindret ”Nyanländ 0 - 24 % etablering” finns i kate- gorin Övrig.
0 200 400 600 800 1000 1200 Antal
år 2016 år 2017
20 Summa ekonomiskt bistånd utbetalat efter försörjningshinder gällande Etablering, Tkr, 2016 och 2017
2017 utbetalades en tredjedel av biståndet för försörjningshinder rörande etablering på Intro Stockholm. Det motsvarade 13,6 mnkr av de 40,4 mnkr utbetalade för försörjningshinder rö- rande etablering i staden. Nära 10 procent av ekonomiskt bistånd utbetalat enligt dessa för- sörjningshinder skedde i Skärholmen, 8 procent i Farsta samt omkring 7 procent i Enskede- Årsta-Vantör och Rinkeby-Kista.
De 1 590 hushåll som fått ekonomiskt bistånd enligt etableringsskäl har också fått ekono- miskt bistånd enligt andra försörjningshinder med ytterligare 25,2 mnkr under året. Detta bi- stånd kan ha utbetalats inledningsvis, under etableringsfasen eller efter etableringsperiodens slut. Observera att de nyanlända hushåll som enbart fått ekonomiskt bistånd enligt andra för- sörjningshinder än de etableringsrelaterade på stadsdelsförvaltning inte kan identifieras i denna statistik.
På Intro Stockholm utbetalades förutom 13,6 mnkr för etableringsskäl också t.ex. 11,5 mnkr för skälet Arbetslös, otillräcklig ersättning AF, 10,4 mnkr för Väntar föräldrapenning, 10,3 mnkr för Arbetslös väntar ersättning samt 5 mnkr för Otillräcklig föräldrapenning och 5 mnkr för Arbetslös utan ersättning.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000
Tkr år 2016 år 2017
21
Ökande medelbidrag
Medelbidraget per hushåll och månad påverkas av normhöjning, hyreshöjningar och övrig in- flation, hushållens storlek samt relationen mellan hushållens inkomster och utgifter. Inför 2017 skedde en årlig normhöjning6 för vuxna och barn samt något för de gemensamma hus- hållskostnaderna. Under 2017 ökade KPI med 1,8 procent, och hyrorna i allmännyttan ökade ca 0,7 procent. Här presenteras tre olika mått för medelbidrag; medelbidraget per person och månad, medelbidraget per viktad person och månad samt medelbidraget per hushåll och må- nad.
Medelbidraget per person och månad ökade med 46 kronor, 0,9 procent, till 5 277 kr 2017 jämfört med 2016. Isolerat från andra förändringar i biståndstagandet innebär det en kost- nadsökning på 8 mnkr för helåret. Observera att alla personer i detta mått väger lika mycket oavsett om de är vuxna i par, ensamstående eller är barn. (Tabell 30 i tabellbilagan.)
Medelbidraget per viktad person tar dessutom hänsyn till hushållssammansättningen och där- med till att ett barn inte kostar lika mycket som en vuxen och att en vuxen ensamstående kos- tar mer än en vuxen i ett par. Den skillnad i medelbidrag mellan åren som uppkommer av att hushållsstorleken och hushållssammansättningen förändras elimineras i detta mått. Av de olika måtten på medelbidrag belyser detta utvecklingen bäst.
I löpande priser, den övre kurvan i följande diagram, var medelbidraget per viktad person 6 690 kronor per månad 2017. Det var en ökning med 118 kr per viktad person eller 1,8 pro- cent jämfört med 2016. Detta mått har alltså procentuellt ökat mer jämfört med måttet medel- bidrag per person.
Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, i löpande och fasta priser 1990 - 2017
Den nedre kurvan i diagrammet visar utvecklingen av medelbidraget per viktad person i fasta priser, efter det att hänsyn tagits till KPI (Konsumentprisindex) med 1990 års prisnivå som bas. Den visar att medelbidraget 2017 per viktad person var 4 316 kronor i 1990 års priser, d.v.s. när prisutvecklingens effekt på kostnaden har eliminerats. I fasta priser var kostnaden per viktad person oförändrad jämfört med 2016. Det ökade gapet mellan fast och löpande pris 2017 beror på inflation.
6 Grundas på KPI-förändringen mellan 2015 och 2016.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000
Löpande priser
Fasta priser Kronor
22
Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och visas i följande diagram. Det var 9 135 kronor 2017 och en ökning med 3,4 procent eller 302 kronor jämfört med 2016. I fasta priser ökade medelbidraget per hushåll och månad med 1,6 procent. Att medelbidraget per hushåll ökat mer än det ökat per person beror på att den genomsnittliga hushållsstorleken ökat något.
Medelbidrag per hushåll och månad, löpande och fasta priser, 1990 - 2017
De unga och de äldre biståndshushållen är oftare ensamstående män och kvinnor utan barn, som i och med det har lägre kostnader och därmed lägre medelbidrag per hushåll.
Kronor per hushåll och månad efter registerledarens ålder 2016 och 2017
För de unga under 25 år var medelbidraget lägst, 7 214 kronor per månad 2017. Det var en minskning med 32 kronor jämfört med 2016. I alla övriga åldersgrupper ökade me- delbidraget.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 Kronor
Löpa nde priser
Fa s ta priser
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65- Samtliga
Kronor 2016 2017
23
Medelbidraget är högre med äldre åldersgrupp t.o.m. åldersgruppen 40 – 49 år som har det högsta medelbidraget med 10 088 kronor. Därefter minskar det genomsnittliga me- delbidraget med högre ålder.
I den äldsta åldersgruppen 65 – år ökade medelbidraget med 834 kronor till 7 949 kronor 2017. Hur medelbidraget ser ut för olika grupper visas i tabell 31 – 33 i tabellbilagan.
Kronor per hushåll och månad efter hushållstyp 2016 och 2017
I diagrammet syns tydligt hur medelbidraget per hushåll och månad påverkas av hushållssam- mansättningen. Par med barn har det högsta medelbidraget med 13 288 kronor 2017. Ensam- stående kvinnor respektive män med barn i genomsnitt hade 10 672 kronor respektive 10 045 kronor per månad. De ensamstående männen och kvinnorna utan barn hade lägst genomsnitt- ligt medelbidrag med 8 017 respektive 8 372 kronor per månad.
Det finns möjlighet att jämföra utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per biståndshushåll och år mellan storstäderna. Måttet tar inte hänsyn till hushållsstorlek eller biståndstid under året.
Uppgift för Stockholms Län och Riket 2017 publiceras i den nationella statistiken först i slu- tet av året 2018. I Riket utbetalas lägre bistånd per år och hushåll än i storstäderna. Högst bi- stånd per hushåll och år har utbetalats i Stockholms stad under flera år men 2017 har Malmö det högsta med 65 360 kronor.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000
Ensamst man u barn
Ensamst man m barn
Ensamst kv u barn
Ensamst kv m barn
Par utan barn
Par med barn
Dödsbo Samtliga
Kronor 2016 2017
24 Kronor per hushåll och år, 2008 – 2017, i Stockholm, Göteborg, och Malmö
Stadsdelsförvaltningarna
Medelbidragen per viktad person och månad är lägre i ytterstaden än innerstaden. Lägst är det i Hässelby-Vällingby med 6 311 kronor. I Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Bromma, Älv- sjö och Skärholmen ligger det mellan 6 450 och 6 800 kronor. Innerstaden samt Enheten för hemlösa har höga medelbidragen per viktad person. I Kungsholmen och Östermalm ligger det på cirka 8 050 kronor. Allra högst är medelbidraget per viktad person på Boutredningsen- heten vilket innefattar begravningskostnader, 9 658 kronor. Allra lägst är medelbidraget per viktad person på Intro Stockholm, 4 895 kronor.
Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017 40 000
45 000 50 000 55 000 60 000 65 000 70 000
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Kronor
År
Stockholm Göteborg Malmö
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
2016 2017 Kronor
25
Medelbidraget per viktad person ökade i de flesta stadsdelsförvaltningarna jämfört med 2016 utom i Norrmalm. Den största ökningen skedde i Spånga-Tensta med 691 kronor vilket var en ökning med 12 procent och i Skärholmen var ökningen 600 kronor eller 10 procent. I Ens- kede-Årsta-Vantör ökade det viktade medelbidraget med 519 kronor eller 8 procent. I Norr- malm skedde en minskning med 95 kronor eller 1 procent och på Enheten för hemlösa och Intro Stockholm skedde minskningar med 0,5 respektive 10 procent. I staden totalt var ök- ningen cirka 2 procent och hölls nere av det låga medelbidraget på Intro Stockholm.
I följande diagram presenteras medelbidraget per hushåll och månad per stadsdelsförvaltning.
Här är inte hänsyn tagen till hushållens storlek och sammansättningen och bilden blir en an- nan vid jämförelser mellan stadsdelsförvaltningarna än ovan. De proportionellt dyrare må- nadskostnaderna för ensamstående i innerstaden ser ut att utjämnas av högre månadskostna- der för större hushåll i ytterstaden.
Även medelbidraget per hushåll och månad har ökat i alla stadsdelsförvaltningarna 2017 utom i Farsta. I Farsta minskade medelbidraget per hushåll och månad med 175 kronor, -2 procent. På Enheten för hemlösa och Intro Stockholm minskade medelbidraget med nära 2 respektive 5 procent.
Medelbidrag per hushåll och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017
Högst var medelbidraget per hushåll i och månad i Spånga-Tensta, 10 050 kronor, efter att ha ökat mest, med 955 kronor eller 11 procent jämfört med 2016. Ökningarna var också stora i Norrmalm och Skärholmen, med 624 kronor eller 7 procent respektive 689 kronor eller 8 pro- cent. Högt ligger också medelbidraget per hushåll och månad i Enskede-Årsta-Vantör, 9 739 kronor, i Rinkeby-Kista och Skärholmen på 9 631 respektive 9 476 kronor.
Medelbidraget per hushåll, per person och per viktad person och månad för stadsdelsförvalt- ningarna finns redovisade i tabell 58 – 60 i tabellbilagan.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
2016 2017 Kronor
26
Något minskad genomsnittlig biståndstid
Hushållen fick i genomsnitt bistånd 7,0 månader 2017, vilket var en liten minskning jämfört med 2016 (- 0,2 månader). Denna minskning av biståndstiden minskade kostnaden för ekono- miskt bistånd med 32 mnkr jämfört med om biståndstiden varit oförändrad som 2016.
I ett längre perspektiv har biståndstiden ökat relativt kontinuerligt till och med 2014 och har sedan 2011 legat på över 7 månader. 2016 skedde en blygsam nedgång och nedgången 2017 är något större. När mätningarna började 1980 var den genomsnittliga biståndstiden 3,7 må- nader och 1990 var den 4,6 månader. Tabell 34 samt 38 - 40 i tabellbilagan.
Tendensen sedan 1990 är att i samband med lågkonjunktur ökar den genomsnittliga bistånds- tiden medan högkonjunktur har inneburit relativt oförändrad biståndstid. I högkonjunkturen 2005 – 2008 var alltså biståndstiderna relativt oförändrade. I lågkonjunkturen 2009 fortsatte den genomsnittliga biståndstiden att öka och har sedan fortsatt att öka något fram till och med 2015 under den långsamma återhämtningen av konjunkturen som pågick.
Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen 1990 - 2017
Att den genomsnittliga biståndstiden i staden minskat har till stor del sin förklaring i att många nyanlända hushåll tillkom på Intro Stockholm under hösten 2016 och ökade kraftigt 2017.
40 procent av hushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 – 12 månader, under 2017. Det var en minskad andel jämfört med 2016, - 3 procentenheter. Endast 23 procent av bistånds- hushållen hade kortvarigt biståndsbehov, 1 - 2 månader, vilket var en minskad andel jämfört med 2016. Biståndshushåll med långa biståndstider har dominerat sedan 1996. Tidigare var förhållandet det omvända. Under början av 90-talet dominerade hushåll med korta biståndsti- der. Ekonomiskt bistånd är inte ett tillfälligt komplement till försörjning för de flesta bi- ståndshushållen, vilket det var avsett att vara. Tabell 34 – 37 i tabellbilagan.
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Må na der/år
27 Biståndshushåll och kostnad fördelade efter hushållens biståndstid, %, 2017
Diagrammet illustrerar att hushåll med långa biståndstider ger höga årskostnader för ekono- miskt bistånd. 71 procent av kostnaden för ekonomiskt bistånd gick till de 40 procent av hus- hållen som hade långa biståndstider 2017. Endast 4 procent av kostnaden 2017 gick till de 23 procent av hushållen som hade kort biståndstid. Det är ett relativt oförändrat förhållande se- dan 1997. Som jämförelse kan nämnas att 1990 gick drygt 50 procent av kostnaden till de knappt 20 procent av hushållen som hade långvarigt behov och 9 procent av kostnaden till de 45 procent som hade kortvariga behov.
Stadsdelsförvaltningarna
Den genomsnittliga biståndstiden är allmänt något längre i ytterstadsområdena än i innersta- den. Längst är den i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Enskede-Årsta-Vantör med cirka 8 månader.
I sex av stadsdelsförvaltningarna minskade den genomsnittliga biståndstiden något 2017 jäm- fört med 2016. I Kungsholmen minskade biståndstiden med 0,5 månader och i Farsta med 0,3 månader. Även i Spånga-Tensta, Norrmalm, Södermalm och Skarpnäck minskade biståndsti- den något. På Intro Stockholm ökade den genomsnittliga biståndstiden något 2017 men är trots det endast 3,9 månader vilket drar ner den totala biståndstiden i staden. Många av de ny- anlända biståndshushållen handlades på Intro Stockholm en kort period innan de fick etable- ringsersättning.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
1-2 mån 3-4 mån 5-6 mån 7-9 mån 10-12 mån
%
Andel a v utbetalat bistånd
Andel a v hushåll
28 Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017
Biståndstiden ökade 2017 med 0,4 månader i Bromma, i Östermalm med 0,3 månader och i Enskede-Årsta-Vantör och Älvsjö med 0,2 månader jämfört med 2016.
Följande diagram visar hur andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov (10 - 12 månader) av biståndshushållen varierar mellan stadsdelsförvaltningarna samt hur andelen förändrats mellan 2016 och 2017. Stadsdelsförvaltningarna i yttre västerort har högre andel hushåll med långtidsbehov än de övriga stadsförvaltningarna. Störst andel hushåll med långa biståndstider finns i Rinkeby-Kista och i Spånga-Tensta med 54 respektive 51 procent. I Enskede-Årsta- Vantör har 50 procent av hushållen lång biståndstid. Därefter följer Hässelby-Vällingby, Ös- termalm, Skarpnäck och Farsta med 46 - 48 procent. Även Älvsjö, Bromma, Hägersten -Lil- jeholmen och Skärholmen ligger högre än genomsnittet i staden. Lägst andel hushåll med långvarigt biståndsbehov finns i Norrmalm (36 procent) följt av Kungsholmen (40 procent).
Enheten för hemlösa ligger också under genomsnittet i staden.
Antalet långtidsberoende biståndshushåll har minskat i alla stadsdelsförvaltningar utom i Bromma, Östermalm och Hägersten-Liljeholmen, som dock hade mycket små ökningar 2017.
Då hushåll med kortare biståndstider minskat mer än hushåll med långa biståndstider så har andelen långtidsberoende ökat i nio stadsdelsförvaltningar samt Enheten för hemlösa och In- tro Stockholm. I Bromma och Östermalm ökade andelen långtidsberoende hushåll mest, med 6 procentenheter. I Norrmalm, Kungsholmen och Skarpnäck minskade andelen långtidsbero- ende med 4 - 6 procentenheter. Se vidare tabell 65 – 67.
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0
2016 2017 Må na der
29 Andelen hushåll med långvarigt bistånd (10 - 12 månader) per stadsdelsförvaltning 2016 och 2017
Ökad hushållsstorlek
Den genomsnittliga hushållsstorleken ökade något bland biståndshushållen 2017 till 1,73 per- soner per hushåll. Efter att ha minskat åtta år i följd skedde en vändning 2016. (Tabell 4 i ta- bellbilagan.) Det bidrog till kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd med 23 mnkr 2017.
Observera att skalan i diagrammet är bruten, inte börjar från noll, för att tydliggöra föränd- ringarna mellan åren. Förändringarna av hushållsstorleken kan synas som relativt små, men fler stora biståndshushåll med högre medelbidrag och som ofta också har långa biståndstider får ändå märkbara konsekvenser för kostnaderna.
Genomsnittlig hushållsstorlek bland biståndshushållen 1990 – 2017 (Obs bruten skala)
0 10 20 30 40 50 60
2016 2017
%
1,45 1,50 1,55 1,60 1,65 1,70 1,75 1,80 1,85 1,90
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Pers oner per hushåll
30
Förändring av hushållsstorleken kommer av att förhållandet mellan andelen stora och små hushåll förändras. 2017 är både det genomsnittliga antalet vuxna och barn i biståndshushållen något högre än 2016. Framför allt påverkas detta av att andelen parhushåll med barn har ökat för andra året i rad efter att ha minskat årligen sedan 2006.
De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar som vanligt bland bistånds- hushållen. Så var fallet 2017 liksom tidigare år. De ensamstående männen utan barn ökade med 7 procent jämfört med 2016, + 400 hushåll medan de ensamstående kvinnorna utan barn minskade något i antal. De ensamstående kvinnorna och männen med barn minskade något, sammantaget med 3 procent eller 90 hushåll. Däremot ökade parhushållen utan barn något, vilket inte har hänt sedan slutet av 90-talet (+ 3 procent) och antalet och andelen par med barn ökade med 23 procent (+ 250 hushåll).
Andelen barnhushåll var oförändrad 28 procentenheter av biståndshushållen 2017 jämfört med 2016. Mellan åren 2004 och 2008 utgjorde de 33 procent av biståndshushållen och mins- kade därefter år för år till och med 2015.
Antalet biståndshushåll efter hushållstyp 2016 och 2017
I tabell 7 - 8, 11 och 13 i tabellbilagan finns information om biståndshushållens hushållstyper.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000
Ensam man utan barn
Ensam man med barn
Ensam kvinna utan barn
Ensam kvinna med barn
Par utan barn Par med barn Dödsbo 2016 2017 Antal
