KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning DATUM: 2020-02-28 BESLUTAD AV:

VERKSAMHETSRAPPORT

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2019

KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning

DATUM:

2020-02-28 BESLUTAD AV:

KvinnSams styrgrupp KONTAKTPERSON:

Linda Börjesson, vik. föreståndare KvinnSam linda.borjesson@ub.gu.se

031-786 61 81

2 (20)

Innehållsförteckning

Summary ...3

Inledning ...4

Uppföljning av verksamhet ...4

Nationell informationsförsörjning ...4

Registreringar i GENA ...5

Registreringar i GREDA ...5

Registreringar i JÄMDA ...5

Registreringar i KVINNSAM (Libris) ...5

Handskriftsarkiv ...5

Handskriftsförvärv ...6

Handskriftsdatabasen Alvin, KvinnSams registreringar ...6

Användarservice ...6

Referensservice ...7

Undervisning och visningar ...7

Sökuppdrag ...8

Handskriftsbeställningar ...8

Användning av databaser ... 10

Webbstatistik. ... 12

Övriga webbresurser ... 13

Samverkan ... 15

Deltagande i konferenser och möten ... 15

Nordiska och europeiska nätverk ... 15

Nationella sekretariatet för genusforskning ... 16

Jämställdhetsmyndigheten ... 16

European Institute for Gender Equality ... 16

FRAmes on GENder - FRAGEN ... 16

Nordisk kvinnolitteraturhistoria online ... 17

Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv ... 17

Den svenska demokratin 100 år ... 17

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) ... 17

Prioriterade aktiviteter 2019 ... 18

Studie för att undersöka möjligheter att affilera forskare till KvinnSam... 18

Informera om KvinnSam som forskningsinfrastruktur på Göteborgs universitets prefektråd ... 18

KvinnSam som forskningsinfrastruktur av nationellt intresse... 18

Katalogisering och ny förvaring av textilier i arkivet... 19

Digitalisering av Iduns innehållsförteckningar 1930-1963 ... 19

Utställning med anledning av 100-års jubiléet av allmän och lika rösträtt ... 19

Svenskt Kvinnobiografiskt lexikon ... 19

Barbro Alvings samling ... 20 Bilaga 1. Publikationer

Bilaga 2. Ekonomisk redovisning

Bilaga 3. Studie om att affiliera forskare till KvinnSam

3 (20)

Summary

KvinnSam – National Resource Library for Gender Studies is a unique resource in Sweden. It was founded mainly as a women’s archive, but has grown into a library specialized in women’s, men’s, and gender studies, with a staff of discipline-competent university librarians. In March, 2018, KvinnSam was established as a university-wide research infrastructure through a decision by the university’s Vice-Chancellor.

KvinnSam compiles three bibliographic literature databases (KVINNSAM, GENA and GREDA) that are being continuously updated. Furthermore, manuscript material is catalogued in the Alvin database. Other daily tasks include user and reference services, as well as archival work.

From the second half of 2018, there has been a decrease in productivity in the KVINNSAM database. The database is managed as a part of Libris, the nationwide Swedish research libraries search service, which introduced a new cataloguing tool, Libris XL, in June 2018. Initially, the capacity for content production in Libris XL was considerably lower than that of the preceding system, due to user interface issues. Since the implementation, KvinnSam has worked in several way ways to speed up the cataloguing process, and is currently on a steady course to reach the previous growth rate of the KVINNSAM database.

In 2019, KvinnSam has carried out a number of activities according to the annual plan. The main activities for the year included the completion of a report on possible ways to affiliate researchers to KvinnSam ; to inform the different Departments' Council at Gothenburg University about KvinnSam and its role as a research infrastructure ; and finally, to write an application suggesting that KvinnSam is considered as a research infrastructure of national interest – an advancement from its current position as university-wide research infrastructure. Regarding this final item, the Vice-Chancellor decided against moving ahead with the suggestion, and KvinnSam was advised to try again at a later time, and to seek funding elsewhere.

In 2019, KvinnSam invoiced a total of 76 hours for two separate information retrieval assignments, both on behalf of the Swedish Secretariat for Gender Research. The topic, on both occasions, was sexual harassment on the Nordic labor market, and the result of the studies will be two individual publications.

KvinnSam also wrote a report on ways to affiliate academic researchers to KvinnSam. The report was based on a field study and written reports from institutions with successful, similar projects. The report – “Studie om att affiliera forskare till KvinnSam” – suggested several ways for KvinnSam to continue working towards affiliating researchers. The report is enclosed in this Verksamhetsrapport, as Appendix 3.

KvinnSam is also involved in a project known as the Biographical Dictionary of Swedish Women (SKBL), an infrastructural project financed by the Bank of Sweden Tercentenary Foundation (Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond). The project was awarded additional funding to expand SKBL with one thousand

biographies. The contribution from KvinnSam included in the project is a part-time librarian position of 50%.

In addition, KvinnSam also curated an exhibition at the Humanities Library, regarding the centennial of

universal and equal suffrage in Sweden. The exhibition displayed items from the KvinnSam archival

collections, illustrating the struggle for the vote from the 19

century onwards. At the inauguration of the

exhibition, a lecture on the matter at hand was held by gender scholar and historian Josefin Rönnbäck.

4 (20)

Inledning

KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning är en unik resurs i Sverige. Verksamheten består av ett specialbibliotek, ett kvinnohistoriskt arkiv samt en webbplats, med ämneskompetenta

universitetsbibliotekarier och arkivarie.

Rektor beslutade 2018-03-23 (Dnr V 2017/978) att inrätta KvinnSam som universitetsgemensam

forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet. KvinnSams styrgrupp har därefter sammanträtt två gånger per år, med start 19 september 2018.

Kärnverksamheten består av att bevaka och förteckna litteratur om genusfrågor, att samla, ordna och förteckna kvinnohistoriskt arkivmaterial samt ge referensservice. Den här delen av verksamheten beskrivs under rubriken Uppföljning av verksamheten. Utöver kärnverksamheten har KvinnSam genomfört flera aktiviteter under 2019 vilka huvudsakligen redovisas under rubriken: Prioriterade aktiviteter 2019. Resultat presenteras under båda tidigare nämnda rubrikerna samt i Bilaga 1 Publikationer.

Uppföljning av verksamhet

KvinnSams löpande arbete under 2019 följs upp i denna del av verksamhetsrapporten. Under rubriken Nationell informationsförsörjning redovisas registrering i de databaser som KvinnSam producerar. Rubriken Handskriftsarkiv rymmer årets arkivförvärv samt registeringar i handskriftsdatabasen Alvin.

Under Användarservice presenteras referensservice, undervisning, sökuppdrag och handskriftsbeställningar.

Här redovisas också användning av KvinnSams databaser och andra webbresurser. Under rubriken Samverkan framförs samverkanspartners och aktuella samarbetsprojekt.

Nationell informationsförsörjning

KvinnSam producerar flera databaser. KVINNSAM är Nordens största databas inom kvinno-, mans- och genusforskning och är en del av den nationella biblioteksdatabasen Libris. KVINNSAM innehåller drygt 150 000 referenser och växer normalt med ca 3000 referenser årligen. I och med övergången till nytt katalogiseringsverktyg (Libris XL) i juni 2018 tar indexeringen i KVINNSAM betydligt mer tid i anspråk per post. Detta har inneburit att antalet registreringar minskat från och med juni 2018. Årssumman för 2018 var ca 1000 poster färre än vanligt och årssumman för 2019 var ca 500 färre poster än innan Libris XL:s implementering. Förhoppningen är att siffran kommer att minska ytterligare år 2020.

De övriga databaser som KvinnSam producerar är:

• Databasen GENA som förtecknar referenser till svenska doktorsavhandlingar inom genusforskning.

Innehåller knappt 1600 referenser och växer med 60-80 referenser årligen. Produceras av KvinnSam i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning.

• Databasen GREDA som är en databas över forskare inom genusområdet i Sverige. Den innehåller drygt 500 forskare och växer med 10-40 forskare årligen. Produceras av KvinnSam i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning.

• Databasen JÄMDA som innehöll referenser till litteratur om jämställdhetsintegrering och

jämställdhet. Den innehöll 1000 referenser och växte med 50-100 referenser årligen. Databasen

JÄMDA var en del av portalen Jämställ.nu - allt om jämställdhetsintegrering som drivs i ett

5 (20)

samarbete mellan Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna, Svenska ESF-rådet, Sveriges Kommuner och Landsting och Vinnova.

Databasen JÄMDA stängdes ned den 30 april 2019 och är inte längre tillgänglig att söka i.

Anledningen var att databasen var föråldrad och i behov av ett omfattande tekniskt utvecklingsarbete. Jämställdhetsmyndigheten, som hanterar flera webbplatser (såsom

www.jämställdhetsmyndigheten.se www.jämställ.nu och www.nmtsverige.se) kommer under 2019- 2020 att utvärdera och vidareutveckla samtliga av dessa. I detta arbete ingår att ta ställning till hur publikationer om jämställdhet ska hanteras. KvinnSam bevarar visst material som skulle ha ingått i JÄMDA, men långt ifrån allt. KvinnSam hoppas att Jämställdhetsmyndigheten kommer med besked om hur publikationer om jämställdhet ska hanteras och hur KvinnSam kan vara behjälpliga.

Registreringar i GENA Antal avhandlingar 2019: 49 Registreringar i GREDA

Antal registrerade forskare 2019-12-31: 552 En ökning med 9 forskare jämfört med 2018-12-31 Registreringar i JÄMDA

Antal registreringar 2019: 9 Antal registreringar totalt: 1070 Registreringar i KVINNSAM (Libris)

Januari: 468

Februari: 220

Mars: 138

April: 101

Maj: 106

Juni: 136

Juli: 172

Augusti: 344 September: 204 Oktober: 193 November: 213 December: 278 Årssumma: 2573

Handskriftsarkiv

KvinnSams handskriftsarkiv är unikt som det enda kvinnohistoriska arkivet i Sverige. Det innehåller

kvinnohistoriskt handskriftsmaterial och annat källmaterial med tyngdpunkten på 1900-talets första hälft,

från rösträttskampen och tiden därefter. I dag består arkivet av cirka 600 hyllmeter arkivalier. Materialet är

mycket eftersökt och används både nationellt och internationellt. Till KvinnSam kommer forskare, författare

och andra intresserade för att studera materialet på plats.

6 (20)

Handskriftsförvärv

14 nyförvärv och tilläggsaccessioner om totalt 2,68 m har gjorts under året.

Nya samlingar

• Centrum för genusforskning (GIG) vid GU.

• Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning Lund

• Cirkulerande dagböcker. Barnsköterskeutbildningen på Birgittaskolan Linköping, 1969-2018.

• Cirkulerande dagböcker. "Kortspelargänget" (1967-2016).

Tilläggsaccessioner har gjorts till existerande arkiv

• Författaren Åsa Mobergs arkiv

• Litterära sekreteraren Inga-Britt Fredholms papper

• Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet

• Beta (Göteborgsk lokalförening till Delta Kappa Gamma Society International, Svenska riksföreningen)

• Läraren Märta Åbergs samling

• Gamla Redbergsflickor

• Soroptimisterna

• Konstnären Åsa Wettres arkiv

• Föreningen barnpsykiatriska kuratorers arkiv Tilläggsaccessioner: 2,095 hyllmeter

Nya samlingar: 0,58 hyllmeter

Handskriftsdatabasen Alvin, KvinnSams registreringar

Tillsammans med Göteborgs universitetsbiblioteks Handskriftsavdelnings samling är KvinnSams

arkivförteckningar, brev och inskannade fotografier sökbara i databasen Alvin, där man också kan söka på brevskrivare och adressater. Alvin drivs som ett konsortium av Uppsala universitetsbibliotek, Göteborgs universitetsbibliotek och Universitetsbiblioteket vid Lunds universitet. Flera andra kulturarvsinstitutioner är också medlemmar i Alvin.

Antal registreringar 2019: 29

Antal publicerade poster i Alvin totalt 2019-12-31: 13 857

Användarservice

Användarbasen består av forskare och studenter framförallt inom fälten humaniora och samhällsvetenskap.

KvinnSams samlingar och resurser används av forskare både i och utanför Sverige, både i forskning och i

undervisning. Resurserna används också av studenter, allmänhet och yrkesgrupper som journalister och

författare.

7 (20)

Referensservice

Referensservice är en informationskontakt mellan användare och KvinnSams personal där kontakten

involverar bibliotekariernas kunskap och användning av en eller flera informationskällor (t.ex. tryckta källor, databaser, bibliotekskataloger). Instruktioner eller rekommendationer om hur man använder

informationskällor räknas också hit. På KvinnSam ges referensservice via webbformulär, e-post, telefon och personliga besök.

Referensfrågor besvarade via mail/telefon/besök: 53 Ärenden via kontaktformulär (STIG): 141

Undervisning och visningar

Undervisning i informationssökning i databaser och tryckta källor kan bokas av kursansvariga lärare vid Göteborgs universitet under terminstid. Universitetsbiblioteket ska, på uppdrag från institutioner, tillhandahålla undervisning med mål att stärka studenternas informationskompetens enligt

Universitetsbibliotekets verksamhetsuppdrag (2016). Till detta bidrar KvinnSams universitetsbibliotekarier genom att ansvara för undervisning gentemot studenter i ämnet genusvetenskap; både

biblioteksintroduktioner och informationssökning. Även andra discipliner bokar in undervisningstillfällen för kurser med genusinriktning. KvinnSam tar även emot externa studiebesök från forskargrupper, nätverk, gymnasieskolor, folkhögskolor eller andra högskolor. Förutom att ha undervisning för Göteborgs universitets studenter har KvinnSam under året anordnat en workshop på Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås om kontrollerade vokabulärer. Under året har KvinnSam haft fyra visningar och sju undervisningstillfällen som listas nedan.

Studiebesök/Visningar för externa

23 januari: Visning Femlär - Feministiska lärarstudenter i Göteborg.

19 september: Visning Centre of Gender Culture i Kharkiv, Ukraina. Anordnat genom Kvinnofolkhögskolan.

26 september: Visning deltagare nätverksmöte för EIGE - European Institute for Gender Equality.

30 september: Visning för brittiska kvinnorättsaktivisten Helen Pankhurst Undervisning studenter/doktorander

24 januari: Undervisning (biblioteksintroduktion) Genusvetenskaplig grundkurs. 30 studenter närvarade.

6 maj: Undervisning (informationssökning) Genusvetenskaplig fortsättningskurs. 7 studenter närvarade.

5 september: Undervisning (biblioteksintroduktion) Genusvetenskaplig grundkurs. 36 studenter närvarade.

5 september: Undervisning (biblioteksintroduktion) Gendering Practices, masterprogram. 10 studenter närvarade.

1 Denna siffra återger inte enbart referensfrågor utan inkluderar alla ärenden via kontaktformuläret (STIG) även handskriftsbeställningar.

8 (20)

9 september: Undervisning (informationssökning) på engelska Globala genusstudier GS115, tillsammans med undervisare från Samhällsvetenskapliga biblioteket. 22 studenter respektive 21 studenter närvarade.

10 oktober: Undervisning(informationssökning och referenshantering) Genusvetenskaplig fördjupningskurs.

8 studenter närvarande.

11 oktober: Undervisning Högskolan i Borås: Kontrollerade vokabulärer (indexering i KvinnSam och Svenska ämnesord).

Sökuppdrag

Den expertkompetens som finns hos KvinnSams universitetsbibliotekarier efterfrågas för bland annat

sökuppdrag. Under 2019 har sökuppdrag till två kunskapsöversikter om sexuella trakasserier på den nordiska arbetsmarknaden utförts av KvinnSam, på uppdrag av Nationella sekretariatet för genusforskning.

Litteratursökningen ska resultera i två publikationer: en förstudie för Nordiska ministerrådets räkning samt en rapport för Kantar Sifo. KvinnSam fakturerade totalt 76 arbetstimmar för sökuppdrag 2019.

KvinnSam har även påbörjat ett sökuppdrag till ett forskningsprojekt vid Nationella sekretariatet för genusforskning, på uppdrag av Nordiska ministerrådet om kvinnor i STEM

-fältet i Norden. Detta påbörjades under 2019 och kommer att färdigställas under 2020 och ingår därför i nästa års verksamhetsrapport.

Handskriftsbeställningar

Under 2019 har 541 enheter (kapsel, fascikel eller enstaka bild/brev) beställts ur KvinnSams arkiv. 466 av dessa har varit lokala lån, det vill säga att materialet studerats på plats i Humanistiska bibliotekets

specialläsesal och 75 har levererats som digitala filer till låntagaren.

Antal enheter (kapsel, fascikel eller enstaka bild/brev)

Lokala lån: 466

Leverans av digitala bildfiler: 75

Om vi ser till vilka som använt KvinnSams arkiv under 2019 har icke-akademiska användare dominerat.

Icke-akademiska användare står för 64 lånetillfällen fördelat på 39 låntagare. Denna grupp har under året bestått av journalister, författare, museipersonal, konstnärer, föreningsaktiva, pensionerade forskare och förlagspersonal. Värt att notera är att många av de användare som kategoriseras som icke-akademiska är pensionerade forskare som utför akademisk forskning på KvinnSams material, dock utan att vara knuten till ett lärosäte. Den näst största gruppen av låntagare är forskare från Sverige som står för 12 lånetillfällen för 11 forskningsprojekt. Den gruppen med färst låntagare av arkivmaterial är forskare från andra länder som vid 3 lånetillfällen lånat material för 3 olika forskningsprojekt.

Sammanställningen nedan av består av det handskriftsmaterial som har återlämnats senast 2019-12-31. Det material som lånats under 2019 och som återlämnas under 2020 kommer att redovisas i 2020 års

verksamhetsrapport. Detta för att undvika att samma lån redovisas två gånger. Forskare arbetar ibland i många månader, tidvis i flera år med samma material. För statistiken innebär detta att alla lån som gjorts

2 STEM = Science, Technology, Engineering, Mathematics.

9 (20)

2019 inte redovisas i statistiken nedan (nämligen de som fortfarande är utlånade) däremot redovisas alla enheter som plockats fram ur arkivet under 2019 i statistiken ovan.

Handskriftsmaterial som återlämnats senast 31 dec 2019.

Forskare, Sverige

12 lånetillfällen, 11 forskningsprojekt

Lärosäte Arkiv

Göteborgs universitet Hanna Ryds samling Göteborgs universitet Ingrid Sjöstrands arkiv

Göteborgs universitet (student) Svenska kvinnors nationalförbunds arkiv Chalmers tekniska högskola (student) Barbro Alvings samling

Linnéuniversitetet Elin Wägners samling

Lunds universitet Elin Wägners samling, Eva Andéns samling

Lunds universitet Emilia Broomés samling

Stockholms universitet Eva Upmarks samling Stockholms universitet Karolinda Widerströms arkiv

Umeå universitet Karolina Widerströms arkiv

Uppsala universitet Ingrid Sjöstrands arkiv, Gulli Petrinis samling, Karolina Widerströms arkiv

Forskare andra länder

3 lånetillfällen, 3 forskningsprojekt

Land Arkiv

Förenta staterna Hedda Ekmans samling

Tyskland Bohus sticknings samling

Tyskland Elin Wägners samling

Icke-akademiska användare 64 lånetillfällen, 39 låntagare

Representerade i denna låntagarkategori är pensionerade forskare, journalister, författare, museipersonal, konstnärer, föreningsaktiva och förlagspersonal.

Arkiv Antal lån

Ada Nilssons samling 3

Aktuellt Forums samling 1

Alice Nordins samling 1

Andrea Andréen-Svedbergs samling 4

AnnaStina Alkmans samling 1

Barbro Alvings samling 4

Bohus sticknings samling 2

Centralkommittén för kvinnoorganisationer i Gbg 1 Eksjö förening för kvinnans politiska rösträtt 1

Elin Wägners samling 16

Emilia Fogelklous samling 1

Eva Andéns samling 1

Flory Gates samling 1

Fredrika Bremerförbundet, Göteborgskretsen 1

3 Lånetillfällen kan inrymma lån från flera arkiv varför antal lån totalt är fler är antal lånetillfällen.

10 (20)

Fredrika Bremerförbundet, Uddevallakretsen 1

Föreningen Idun, GBG 3

Gulli Petrinis samling 1

Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb 2

Hedda Ekmans samling 2

Honorine Hermelins samling 2

IKFFs arkiv 1

Jeanna Oterdahls samling 1

Karin Fjällbäck-Holmgren 1

Karin Kihlmans samling 1

Karolina Widerströms arkiv 9

Kerstin Hesselgrens samling 1

Kvinnliga akademikers förening 1

Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstads arkiv 5

Kvinnor för fredag 1

Lise Meitners samling 1

Maria Ahlbergs samling 1

Mary von Sydow 1

Märta Tamm-Götlinds arkiv 1

Märta Åberg 1

Radikala föreningen

(Sthlms-avdelningen av Svenska kv. vänsterförbund) 1 Solveig Rönn-Christianssons samling 1

Stina Skantze 1

Svenska kvinnors nationalförbund 1

Sverigeunionen av soroptimistklubbar 3

Sällskapet IRIS 1

Tobaksarbeterskorna 1

Ulla Isakssons samling 2

Åsa Mobergs samling 1

Totalt 87

Användning av databaser

Här redovisas användningen av de databaser som KvinnSam producerar. Databasen KVINNSAM är Nordens

största databas inom kvinno-, mans- och genusforskning och en del av den nationella biblioteksdatabasen

LIBRIS. De övriga databaser som KvinnSam producerar är databasen GENA som förtecknar referenser till

svenska doktorsavhandlingar inom genusforskning. Databasen GREDA är en databas över forskare inom

genusområdet i Sverige. Databasen JÄMDA innehöll referenser till litteratur om jämställdhetsintegrering och

jämställdhet. Databasen JÄMDA stängdes ned den 30 april 2019 och är inte längre tillgänglig att söka i, och

dess siffror återspeglar därför inte ett helt verksamhetsår. Bilddatabasen innehåller ett urval av bilder och

fotografier ur KvinnSams handskriftsarkiv men uppdateras inte längre och bilderna i databasen finns numera

också tillgängliga i databasen Alvin.

11 (20)

Databasen KVINNSAM

Statistiken för användning av databasen KVINNSAM visar användare från följande svenska lärosäten i fallande ordning

. Statistiken baseras på data från serverloggar från Libris.

• Göteborgs universitet

• Lunds universitet

• Örebro universitet

• Uppsala universitet

• Stockholms universitet

• Umeå universitet

• Mittuniversitetet

• Jönköping University

• Linköpings universitet

• Södertörns högskola

• Luleå tekniska universitet

• Malmö universitet

• Linnéuniversitetet

• Försvarshögskolan

• Chalmers tekniska högskola

• Karlstad universitet

• Kungliga musikhögskolan

• Högskolan i Borås

• Stockholms konstnärliga högskola

• Högskolan i Skövde

• Mälardalens högskola

• Högskolan i Dalarna

• Högskolan Kristianstad

• Sveriges lantbruksuniversitet

Förutom de ovan nämnda visar statistiken, i fallande ordning, användare från länder som Tyskland, Finland, Danmark, Sydafrika, Norge, Australien, Nederländerna, Turkiet, Spanien, Estland, Frankrike, Åland, Italien, Schweiz, Belgien, Kanada, med flera.

Sökningar i KVINNSAM

Sökningar Framtagna poster

31 482 19 072 Databaser producerade av KvinnSam

Här redovisas statistik från användandet av de specificerade databaser som produceras av KvinnSam.

Statistiken baseras på data från Google Analytics för sidvisningar och unika sidvisningar.

GENA Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn/gena 14 979 10 343

4 Libris serverloggar saknar information nödvändig för att ta fram uppgifter om användare från svenska lärosäten och länder under 21 maj till 26 november 2019. Därför återspeglar denna sammanställning nödvändigtvis inte helt korrekt databasens KVINNSAM:s användare.

5 Statistik för de framtagna posterna visar endast de poster som är klickade på vid sökning i deldatabasen.

12 (20)

GREDA Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn/greda 6796 5050

JÄMDA

Sidvisningar Unika sidvisningar

http://www.jamstall.nu/jamda 1389 1131

Bilddatabas

Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn/bilddatabas 10 138 7937

Webbstatistik

Här redovisas statistik från KvinnSams webbsidor. Statistiken baseras på data från Google Analytics för sidvisningar och unika sidvisningar.

KvinnSam Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn 152 103 111 240

KVINNSAM Om databasen, ämnesordslista mm Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn/kvinnsam 4161 3180

Äldre digitaliserade kvinnotidskrifter

Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn/digtid 41 954 24 629

Kvinnohistoriska portaler Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn/portaler 54 133 44 308

Arkiv / handskrifter Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn/handskrifter 1312 1031

Frågor och svar Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn/fragebank 307 261

Årtalslista Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn/artal 8537 6475

Genusforskning Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn/genusforskning 199 147

Röster ur arkiven Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn/forskning 163 124

6 Databasen JÄMDA stängdes ned den 30 april 2019. Siffrorna återspeglar därför inte hela verksamhetsåret 2019.

7 Bilddatabasen uppdateras inte. Sedan 2017 läggs digitaliserade bilder i databasen Alvin.

8 Statistiken omfattar bara indexsidorna till årgångarna, pdf-filer registreras inte. Sannolikt kommer de flesta besökarna direkt in i en artikel (pdf-fil) via en sökmotor, i första hand Google.

13 (20)

Samarbetspartners Sidvisningar Unika sidvisningar

www.ub.gu.se/kvinn/samarbete 88 80

UB:s startsida KvinnSam – öppettider mm.

Sidvisningar Unika sidvisningar www.ub.gu.se/sv/bibliotek-och-oppettider/kvinnsam 608 539

Övriga webbresurser

Här redovisas statistik från användandet av övriga webbresurser där KvinnSam arbetat i samverkan med andra aktörer. Statistiken redovisas på olika sätt för olika resurser då den baseras på olika analysverktyg vilket innebär att siffrorna redovisas i olika kategorier så som besök, användare, sidvisningar, unika sidvisningar och nedladdningar. KvinnSam kan inte själva plocka fram statistiken för dessa resurser då samtliga resurser har en annan huvudman.

KvinnSam ansvarar för uppdateringar i databaserna Nordic Women’s Literature Online (de svenska sidorna) och Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Läs mer om samarbeten och resurser under rubrikerna: Samverkan, Prioriterade aktiviteter 2019 och Handskriftsarkiv.

FRAmes on GENder Sidvisningar Unika sidvisningar

https://institute-genderequality.org/frames-on-gender/ 17 946 7208

Demokrati100.se Sidvisningar Unika sidvisningar

https://demokrati100.se/ 40 010 32 470

EIGE Publications and resources

Sidvisningar Unika besök

https://eige.europa.eu/library/ 304 717 189 044

Alvin – plattform för digitaliserat kulturarv Besök Unika besök Nedladdningar

http://www.alvin-portal.org 440 242 168 701 16 684 528

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon https://skbl.se/sv

Månad: Sidvisningar:

Januari: 250 466

Februari: 593 729 Mars: 246 193

April: 506 599

Maj: 198 213

Juni: 256 160 Juli: 252 103

9 Denna sida finns separat från KvinnSams egen webbplats, och nås via Göteborgs universitetsbiblioteks startsida ub.gu.se för att snabbt se öppettider och tillgänglighet etc. Sidan har legat upp från juli 2019, därför återspeglar statistiken inte hela verksamhetsåret 2019.

10 Dimitrios Tsoutsias, Resource and Documentation Centre Officer of EIGE: “These numbers are low, because from May 2019 we applied the new rules for analytics in our website. The new rules require an active consent by our web visitors for enabling the analytics. If the web visitors do not actively allow the system to track them, they are not recorded in our analytics. Therefore, considering that only a small portion of our web visitors would select this option, it is normal that the numbers we get through analytics are distorted and not comparable to 2018.”

14 (20)

Augusti: 221 065 September: 206 223 Oktober: 274 652 November: 211 205 December: 226 770 Årssumma: 3 443 378

Nordic Women’s Literature Online Statistik från Kvinfo, som driftar databasen, https://nordicwomensliterature.net/se/ saknas för 2019, men kommer att finnas i

Verksamhetsrapport 2020 för år 2020.

15 (20)

Samverkan

KvinnSam är en del av den starka genusvetenskapliga forskningsmiljö som har vuxit fram i Göteborg sedan 1970-talet. Verksamheten har varit av stor betydelse för disciplinen kvinnohistoria, sedermera

genusforskning i Sverige. Dess ställning bland forskarna är stark och personalen samarbetar tätt med forskare och institutioner. KvinnSam är en del i den nationella, nordiska och europeiska infrastrukturen inom området genusforskning och har bedrivit flera samarbetsprojekt med institutioner utanför Sverige.

Deltagande i konferenser och möten

Under denna rubrik presenteras konferenser och externa möten där KvinnSam deltagit med en presentation eller poster.

25 mars: Föredrag på museet Stockholms Kvinnohistoriska, Stockholm: De Fem Fronternas Hus. Om pionjären Ada Nilsson.

22-24 maj: NORA conference, Reykjavik. Poster om KvinnSam’s International Resources

12 juni: Föredrag Queerlit – en databas för HBTQI-litteratur med forskaren Jenny Bergenmar (LIR) på Göteborgs Konstmuseum Auditoriet, Vetenskapsfestivalen

26 september: Bok och biblioteksmässan. KvinnSam i Göteborgs universitets monter.

7-9 oktober: g19 konferens: Rethinking Knowledge Regimes: Solidarities & Contestations. Ordförande för en Parallel Session, samt under samma session presentation om Informationssökning i ett tvärvetenskapligt fält.

KvinnSam hade även ett bokbord under konferensen.

16 oktober: Forum Kulturarv: Fint och fult kulturarv. Norges hus. Två poster på temat utifrån KvinnSams arkivalier.

24 oktober: Alvindagen, Uppsala universitet. Presentation om KvinnSams arbete med Alvin.

27 november: KvinnSam anordnade ihop med Kvinnliga Akademikers Förening föreläsningen Det andra könet 70 år: Simone de Beauvoir bortom likhetens och skillnadens feminism Föreläsare: Johanna Sjöstedt Kortare presentation av KvinnSams arkivaliska kopplingar till Simone de Beauvoir.

29 november: Nätverksträff Systematiska sökningar, Uppsala. Presentation av KvinnSams erfarenheter från sökuppdrag.

2-3 december: Handskriftschefsmöte Kungliga Biblioteket, Stockholm. Presentation om KvinnSam.

13 december: Presentation av KvinnSam som forskningsinfrastruktur för HUM2020-gruppen, Humanisten

Under kommande rubriker presenteras samarbetsaktörer och nätverk som varit aktuella under 2019.

Nordiska och europeiska nätverk

KvinnSam samverkar inom nätverken WINE - Women’s Information Network of Europe, NING - Nordic

Information Network on Gender och AtGender - the European Association for Gender Research. Den 21 maj

anordnades ett nätverksmöte för NING-medlemmar i Reykjavik där KvinnSam deltog.

16 (20)

Nationella sekretariatet för genusforskning

En samarbetspartner och användare av KvinnSams resurser är Nationella sekretariatet för genusforskning. I samarbete utvecklar och producerar parterna databaserna GENA och GREDA. Under 2019 har KvinnSam färdigställt sökuppdrag för två forskningsöversikter som Nationella sekretariatet för genusforskning har arbetat med, se rubrik under Användarservice.

Jämställdhetsmyndigheten

2018 skrevs ett avtal mellan Göteborgs universitetsbibliotek och Jämställdhetsmyndigheten angående databasen JÄMDA. KvinnSam ansvarade för inmatning och uppdatering av information i databasen.

JÄMDA ingick i portalen Jämställ.nu, en nationell resurs för jämställdhet som innehåller fakta och nyheter om jämställdhet, praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhetsarbete. Databasen JÄMDA stängdes ned den 30 april 2019 och är inte längre tillgänglig att söka i. Anledningen var att databasen var föråldrad och i behov av ett omfattande tekniskt utvecklingsarbete. Jämställdhetsmyndigheten, som hanterar flera webbplatser (såsom www.jämställdhetsmyndigheten.se www.jämställ.nu och www.nmtsverige.se) kommer under 2019-2020 att utvärdera och vidareutveckla samtliga av dessa. I detta arbete ingår att ta ställning till hur publikationer om jämställdhet ska hanteras. KvinnSam bevarar visst material som skulle ha ingått i JÄMDA, men långt ifrån allt. KvinnSam hoppas att Jämställdhetsmyndigheten kommer med besked om hur publikationer om jämställdhet ska hanteras och hur KvinnSam kan vara behjälpliga.

European Institute for Gender Equality

EIGE - European Institute for Gender Equality - det europeiska jämställdhetsinstitutet, är placerat i Vilnius.

Dess uppgift är att stödja EU och medlemsländerna i deras arbete med att främja jämställdhet, bekämpa könsdiskriminering och höja medvetenheten om jämställdhetsfrågor.

KvinnSam deltager tillsammans med 14 europeiska bibliotek och dokumentationscentra och EIGE:s dokumentationscentrum i en samsökningsfunktion för de olika institutionernas databaser. Detta samarbete syftar till att underlätta för forskning genom att samla liknande resurser på ett och samma ställe. KvinnSam deltog i EIGE Partner Meeting i Göteborg den 26 september i år. I samband med mötet arrangerades ett studiebesök på KvinnSam för deltagarna.

FRAmes on GENder - FRAGEN

Databasen FRAGEN innehåller feministiska texter från andra vågens kvinnorörelse. Här hittar man böcker, artiklar och pamfletter från 29 europeiska länder, alla i fulltext.

Forskare i varje land har valt ut tio texter, som man anser vara representativa. Totalt innehåller alltså databasen närmare 300 texter, som speglar kvinnorörelsens utveckling under 1960- och 1970-talen. Basen kan användas som ett verktyg för forskare som vill jämföra den feministiska rörelsens tankar i olika länder liksom av alla som är intresserade av att ta del av de olika texterna.

I början av 2019 fick FRAmes on GENder ett nytt uppdaterat gränssnitt som en del webben för Atria –

Institute on gender equality and women’s history i Amsterdam.

17 (20)

Nordisk kvinnolitteraturhistoria online

Digitaliseringen av det biografiska uppslagsverket över nordiska, kvinnliga författare, Nordisk

Kvinnolitteraturhistoria eller Nordic Women’s Literature Online (tillsammans med Kvinfo i Köpenhamn).

Uppdateringar i det svenska gränssnittet sköts av KvinnSam.

Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv

Tillsammans med Handskriftsavdelningen vid Göteborgs universitetsbibliotek är KvinnSams arkiv sökbara i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv. Ett konsortium där även Uppsala

universitetsbibliotek och Universitetsbiblioteket, Lunds universitet ingår.

Under 2019 har KvinnSam och konsortiemedlemmarna träffats på Uppsala universitetsbibliotek 24 oktober för att diskutera arbete och utveckling av Alvin. På detta möte visades Alvins nya generiska

metadatautvecklingssystem Cora, vilket i nuläget konfigureras för att kunna rymma Alvins metadata och binära data. Cora kommer att leda till förbättringar gällande användning, öppenhet och API. För att öppna Alvin för omvärlden diskuterades ett framtida samarbete med K-samsök och Europeana. K-samsök samlar och tillgängliggör data om kulturarv från svenska museer och andra minnesinstitutioner till K-samsök:s databas och görs därifrån tillgänglig för användning, berikning och utveckling. Europeana är en tjänst och infrastruktur vars mål är att göra Europas kulturella och vetenskapliga arv tillgängligt för den breda

allmänheten på webben. Om Alvin skulle bli en del av Europeana är det ett sätt att marknadsföra Alvins data till en internationell publik, göra nya kopplingar till andra samlingar och objekt i världen samt att bli en del av ett europeiskt, professionellt nätverk kring öppna kulturarvsdata.

Den svenska demokratin 100 år

KvinnSam ingår i arbetsgruppen tillsatt av nätverket ”Den svenska demokratin 100 år” som arbetar med en kampanjsajt för att fira 100-års jubiléet av den svenska parlamentariska demokratin med allmän och lika rösträtt.

Under kommande rubriker presenteras samarbetsprojekt som pågått under 2019:

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL)

Projektet Svenska kvinnor on-line, från medeltid till nutid. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon på svenska och engelska beviljades i oktober 2015 5,7 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond (med ett

tilläggsanslag i december). Projektet startade i januari 2016, för KvinnSams del vid halvårsskiftet 2016.

Projektet har beviljats nytt anslag på 7 495 000 SEK av Riksbankens Jubileumsfond (2019-2021). Syftet är

att utvidga antalet kvinnobiografier med ytterligare 1 000 kvinnor (totalt 2000), samt utveckla databasens

sökfunktioner ytterligare. Arbetet leds av Maria Sjöberg (Institutionen för historiska studier, GU) och från

KvinnSam deltar Elisabeth Hammarberg (25 %) och Karin Henning (25 %). I projektgruppen ingår även

Irene Andersson (Malmö universitet), Ulrika Lagerlöf-Nilsson (GU), Cecilia Pettersson (GU), Måns

Ramberg (GU), Linnea Åshede (GU) samt Språkbankens Karp-grupp vid GU: Kristoffer Andersson, Anne

Schumacher och Jonatan Uppström. Även i fortsättningen skrivs lexikonets artiklar av specialister och

forskare, de översätts till engelska av Alexia Grosjean, Margaret Myers och Rachel Pierce. Se aktivitet

under: Prioriterade aktiviteter 2019.

18 (20)

Prioriterade aktiviteter 2019

Utöver den löpande verksamheten så hade KvinnSam åtta prioriterade aktiviteter planerade under 2019.

Dessa aktiviteter samt resultatet presenteras nedan.

Studie för att undersöka möjligheter att affiliera forskare till KvinnSam

Göra en studie för att undersöka möjligheten att affiliera forskare till KvinnSam. Syftet med att ha forskare i verksamheten är att stärka den vetenskapliga kvaliteten på forskningen i samlingarna samt öka

samarbetsytorna med forskarna. En förlaga att beakta är Riksbankens Jubileumsfonds satsning på att öka rekryteringen av nydisputerade forskare till ABM-sektorn.

Andra ABM-institutioner som har forskare anställda i verksamheten är till exempel Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och Uppsala universitetsbibliotek.

Resultat: ”Studie om att affiliera forskare till KvinnSam” (bilaga 3 till denna Verksamhetsrapport) skrevs våren 2019, utifrån bland annat studiebesök på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Studien föreslår ett antal aktiviteter för KvinnSam att arbeta vidare med under 2020 för att knyta forskare till samlingarna, varav en aktivitet finns med på KvinnSams aktivitetslista för 2020.

Informera om KvinnSam som forskningsinfrastruktur på Göteborgs universitets prefektråd

Erbjuda information om KvinnSam som forskningsinfrastruktur till samtliga prefektråd vid Göteborgs universitet. Det rör sig om åtta fakulteter: Handelshögskolan, Humanistiska fakulteten, IT-fakulteten, Konstnärliga fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Syftet med detta är att öka kännedomen och legitimiteten för verksamheten på KvinnSam.

Resultat: I samarbete med Göteborgs universitetsbiblioteks kommunikatör utarbetade KvinnSam förfrågan om att få besöka Göteborgs universitets samtliga prefektråd, samt en presentation. KvinnSam blev inbjudna till prefektråden på Konstnärliga fakulteten och Handelshögskolan, samt har besökt HUM2020 –

arbetsgruppen för Nya Humanisten där bland annat vicedekan för utbildning på grund- och avancerad nivå på Humanistiska fakulteten ingår. Arbetet fortskrider under 2020.

KvinnSam som forskningsinfrastruktur av nationellt intresse

Vetenskapsrådets nästa behovsinventering av forskningsinfrastruktur av nationellt intresse planeras till hösten 2019. Vid förra behovsinventeringen (2017) var det möjligt att lämna in förslag mellan den 15 september och 13 oktober. Fakulteterna vid Göteborgs universitet inbjöds att lämna in förslag för Göteborgs universitets räkning till Forskning- och innovationskontoret – FIK – (max en A4 sida) senast den 25 augusti 2017. KvinnSam planerar lämna förslag för verksamheten till Forsknings- och innovationskontoret 2019.

Resultat: KvinnSam beredde ett förslag till Vetenskapsrådets behovsinventering om att få inrättas som

forskningsinfrastruktur av nationellt intresse som skickades till Forsknings- och innovationskontoret och

Göteborgs universitets rektor. Rektor gjorde bedömningen att GU inte stödde förslaget, då förslagen som

lämnades vidare till Vetenskapsrådet skulle falla inom Vetenskapsrådets definition av forskningsinfrastruktur

av nationellt intresse. Detta innebar att det fanns viktiga infrastrukturer, såsom KvinnSam, som föll utanför

RFI:s (Vetenskapsrådets råd för forskningens infrastrukturer) avgränsning. KvinnSam uppmanades av FIK

att söka igen längre fram, eller söka finansiering genom exempelvis Riksbankens Jubileumsfond anslag

Infrastruktur för forskning.

19 (20)

Katalogisering och ny förvaring av textilier i arkivet

Påbörja katalogisering av textilier i KvinnSams arkiv (se inventering som gjordes 2018). Implementera en för textilier lämplig förvaringsform.

Resultat: På grund av minskad investeringsbudget kunde ej resurser sökas för inköp av lämplig

förvaringsmöbel. 35 000 kr kommer att ansökas i Humanistiska bibliotekets investeringsbudget för 2021.

Digitalisering av Iduns innehållsförteckningar 1930-1963

Veckotidningen Idun kom ut mellan 1887-1963. Idun var en tidig förespråkare för kvinnlig emancipation.

Årgångarna 1887-1929 är digitaliserade av KvinnSam. På grund av upphovsrättslagen har KvinnSam inte rätt att digitalisera årgångarna därefter. Däremot omfattas innehållsförteckningarna inte av upphovsrätten , för säkerhets skull inhämtades ett godkännande från Bonniers. Liksom vid tidigare digitaliseringar har innehållsförteckningarna gjorts sökbara i fulltext genom OCR-tolkning och publicerats på webben.

Tidskrifterna är ett viktigt källmaterial för forskning men används också av studenter, journalister och allmänhet.

Utställning med anledning av 100-års jubiléet av allmän och lika rösträtt

Den 24 maj 1919 fattas det riksdagsbeslut som ger kvinnor rätt att rösta i riksdagsval och som gör kvinnor valbara till riksdagens första och andra kammare. Utställning i Humanistiska bibliotekets utställningshall.

Resultat: Den 7 maj invigdes utställningen ”Hvarför skola kvinnorna vänta? – Om rösträttskamp och demokrati i Sverige för 100 år sedan”. Utställningen gav en överblick av den kamp och process som pågick från slutet av 1800-talet och ledde fram till att kvinnor för första gången fick rösta i riksdagsvalet 1921.

Materialet i de åtta montrarna som användes var till största del hämtat från KvinnSams arkiv och samlingar samt från Göteborgs universitetsbiblioteks samlingar, och består av dokument, brev, affischer, fotografier, böcker, pamfletter, vimplar med mera. I samband med invigningen av utställningen arrangerades en föreläsning inom Humanistiska bibliotekets Näckrosprogram med Josefin Rönnbäck, universitetslektor vid Luleå tekniska universitet.

Svenskt Kvinnobiografiskt lexikon

Utökande av databasen ”Svenskt kvinnobiografiskt lexikon”. Samverkansprojekt mellan Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för historiska studier och KvinnSam.

En ansökan om ytterligare en projektperiod för att utöka lexikonet med 1000 kvinnor har beviljats av RJ. En bibliotekarie från KvinnSam är inskriven i projektplanen.

Resultat: Under året har Elisabeth Hammarberg (25 %) och Karin Henning (25 %) deltagit i arbetet från

KvinnSam. Projektet leds av Maria Sjöberg (Institutionen för historiska studier, GU) och i arbetsgruppen

ingår även Irene Andersson (Malmö universitet), Ulrika Lagerlöf-Nilsson (GU), Cecilia Pettersson (GU),

Måns Ramberg (GU), Linnea Åshede (GU) samt Språkbankens Karp-grupp vid GU: Kristoffer Andersson,

Anne Schumacher och Jonatan Uppström. KvinnSam deltar framför allt i arbetet med inmatning av nya

bidrag och indexering av artiklar. Under året har KvinnSam också hjälpt till att söka fram lämpliga skribenter

till lexikonet, samt även deltagit vid arbetsgruppens möten. Projektet löper mellan 2019-08-14 och 2021-08-

13.

20 (20)

Barbro Alvings samling

Uppordnande och förtecknande av tilläggsaccession (2018:02 K) bestående av foton, brev, tryck, tidningsklipp och audiovisuellt material. Omfång 110 cm.

Resultat: Tilläggsaccessionen gicks igenom och tilläggsförtecknades i Alvin fr.o.m. maj då arkivarie Anna

Svensson började sin anställning. Flera av de svartvita fotografierna var i dåligt skick, och fotokonservator

Cecilia Sandblom från Hasselblad Foundation restaurerade fotografierna. Ett ljudband skickades till

Kungliga Biblioteket då de har bättre förvaring av sådant material. Eftersom de redan har resten av det

audiovisuella materialet från den nya accessionen fördes det in i arkivet. 64 färgfotografier, diabilder och

negativ har skickats till digitaliseringsteamet på Göteborgs universitetsbibliotek för digitalisering i

bevarandesyfte.

Nedan listas akademisk forskning och populärvetenskaplig litteratur där KvinnSam kunnat beläggas som resurs. I listan finns också en dokumentärfilm och två dokumentära kortfilmer.

Den forskning som görs på KvinnSams arkivaliska källmaterial är lättare att identifiera, då den oftast föregås av frambeställning av arkivmaterialet i fråga. Det pågår dock även forskning med hjälp av KvinnSams andra resurser. Många forskare använder sig av

KvinnSams fysiska och digitala samlingar men också databaserna, och då främst databasen KVINNSAM. Detta är dock inte lika lätt att avgöra när och i vilken omfattning det sker, om inte forskaren kontaktar KvinnSam specifikt.

Sist listas KvinnSams medverkan i media under året.

Publikationer

Carlsson, Anette. (red.). "Så här kan vi inte ha det!": fem kvinnoorganisationer i Göteborg : 100 års ideellt arbete, när samhället svek. Göteborg: Göteborgskvinnor i rörelse/r (KAF), 2019.

Gerdov, Christian. Hanna Rydh och den onämnbare andre. Tidskrift för genusvetenskap. Vol.

40, nr. 2, 2019: 51-74.

Kall, Ann-Sofie. Genus och jämställdhet på energiområdet. Statens energimyndighet, 2019.

Knutson, Ulrika. Den besvärliga Elin Wägner. Historiska media, 2019.

Larsson, Lisbeth. (red.). Märkvärdiga svenska kvinnor: 200 kvinnor som förändrat våra liv.

Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2019.

Lindblom, Louise. Mamsell Henrika: en biografi. Stockholm: Type & Tell, 2019.

Schmidt de Graaf, Pia, Systrarnas koffert: Alice och Hjördis Nordins skissböcker, Veddinge:

Bokome förlag, 2019.

Sveriges Utbildningsradio. Hvarför skola kvinnorna vänta? [Film]. Utbildningsradion, 2019.

Sveriges Utbildningsradio. Rösträtt för kvinnor 100 år [Film]. Utbildningsradion, 2019.

Trolle Önnerfors, Elsa. ”En ’fri käft’. Advokaten Eva Andén, en kvinnlig pionjär inom juridiken”. I En mänsklig rättshistoria: vänbok till Carl Gustaf Spangenberg, Dahlén, Marianne & Kumlien, Mats (red.), 303-316. Uppsala: Iustus, 2019.

Wechselmann, Maj. Moa Martinsson – Landsmodern [Film]. Stockholm:

Produktionsgruppen Wechselmann AB, 2019.

Historiskan. Nr 2, 2019:14

Velander Gisslén, Anna. Hallå där.. Linda Börjesson, universitetsbibliotekarie på KvinnSam,

ett nationellt bibliotek för genusforskning. Syre. 2019-03-22

Utfall jan-dec Budget Avvikelse

2019 2019

INTÄKTER

Bidrag fr GU, Libris 522 996 523 000

Ersättning från SKBL 70 038 70 038

Databaser (Gena, Jämda) 59 000 59 000

Sökuppdrag 26 600 0

Egenfinansiering från UB 4 042 420 4 258 561

Summa intäkter 4 721 054 4 910 599

KOSTNADER Personal

Ordinarie verksamhet 4 FTE 2018, 5,3 FTE 2019, 6,0 FTE 2020

Föreståndare + bibliotekarier + arkivarie 3 304 192 3 492 159 Stödverksamhet, 1 FTE

Digitalisering, kommunikation, HR, ekonomi, inköp, vaktmästeri 727 009 727 009

Övriga personalkostnader 86 721 80 000

- Resor, kurs, konf

Summa personal 4 117 921 4 299 168 181 247

Drift

IT/telefoni-kostnader 140 000 140 000

Övriga driftskostnader 40 000

- Reklam, trycksaker mm 4 524

- Medlemskap 5 394

- Övrigt 700

- OH 21 085

Summa drift 171 703 180 000 8 297

Lokal

RAR-kammare, 75 kvm 112 350 112 350

Kontor, 90 kvm 134 820 134 820

Läsesal, 120 kvm 179 760 179 760

Summa lokal 426 930 426 930 0

Avskrivningar 4 500 4 500 0

Summa kostnader 4 721 054 4 910 598 189 544

Resultat 0 0

Kommentar: Att budget och utfall inte helt stämmer överens beror på

att det inte hanns rekrytera i samma takt som det fanns vakanser.

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

RAPPORT

STUDIE OM ATT AFFILIERA FORSKARE TILL KVINNSAM

Anna Johansson, föreståndare KvinnSam

Linda Börjesson, universitetsbibliotekarie KvinnSam

2

Inledning... 3

Tillvägagångssätt och disposition ... 3

ABM-sektorn i samverkan med forskning ... 4

ABM Postdok-program ... 4

Nordiska museets forskarskola ... 5

Framtidsutsikter för KvinnSam ... 7

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek ... 8

Forskningsrådet ... 8

Forskningssekreterarens roll ... 9

Förlägga forskning på ARAB ... 9

Framtidsutsikter för KvinnSam ... 9

Vetenskapligt råd ... 9

Forskningssekreterare ... 10

Förlägga forskning på KvinnSam ... 10

Projekt som KvinnSam kan initiera ... 11

Infrastrukturprojekt ... 11

Arkiv att forska på ... 11

Finansiering ... 14

Riksbankens jubileumsfond ... 14

Vetenskapsrådet ... 14

Forsknings- och innovationskontoret på GU ... 15

Sammanfattning och förslag på framtida åtgärder ... 16

Referenser... 19

3

Syftet med den här rapporten är att undersöka möjligheten att knyta forskare närmare verksamheten på KvinnSam. KvinnSam blev 2018 inrättat som universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet, och fick då även en styrgrupp. Denna styrgrupp har uppmuntrat KvinnSam att undersöka möjligheterna att knyta forskare till verksamheten. En anledning till att vi undersöker detta är att det skulle ge fördelar som att stärka den vetenskapliga kvaliteten på forskningen i samlingarna, såväl som att öka samarbetsytor med forskarna.

Tillvägagångssätt och disposition

Vi har studerat rapporter från projekt som arbetat med att knyta forskare till ABM-

institutioner, så som satsningen att öka rekryteringen av nydisputerade forskare till ABM- sektorn initierad av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (Kungl.

Vitterhetsakademien, KVHAA) 2006 och Nordiska museets forskarskola som startade 2002 och erbjöd forskarutbildning till en grupp anställda vid museerna.

Vi har även besökt Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), då vi ville undersöka en ABM-institution där man arbetar med att öka forskningen inom fältet och på de egna samlingarna. ARAB, är liksom KvinnSams arkiv, ett enskilt arkiv som har ett tematiskt uppsamlingsområde. Inom den enskilda arkivsektorn finns ingen gemensam organisation och arkivlagen och arkivförordningen omfattar inte denna.

Vetenskapsrådet initierade rapporten Genus och arkiv som kom att belysa arkiv som en

”viktig med underutnyttjad infrastruktur för genusforskningen” (Nordenstam, 2008, s. 2).

Under rubriken Projekt som KvinnSam kan initiera tar vi upp förslag ur denna rapport.

Vi tar i även korthet upp på tänkbara finansieringsmöjligheter som KvinnSam på egen hand kan söka för att utveckla verksamheten.

Avslutningsvis sammanfattar vi vad vi kommit fram till och ger förslag på hur vi kan gå

vidare.

4

Nedan sammanfattas två projekt utifrån hur de kan relatera till KvinnSams ambition att i framtiden affiliera forskare till verksamheten. Projekten är ABM Postdok-program och Nordiska museets forskarskola.

ABM Postdok-program

År 2006 tog Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (Kungl.

Vitterhetsakademien, KVHAA) initiativet till ett program som gick ut på att öka rekryteringen av nydisputerade forskare till ABM-sektorn. Man ville:

• stimulera kvalificerad forskning på de samlingar eller det material som respektive myndighet eller motsvarande ansvarar för i bokbestånd, magasin och arkiv

• skola in forskare i det administrativa arbetet parallellt med forskningsarbete

• stärka sektorns forskarkompetens

Programmet skulle ge forskare inom olika områden möjlighet till anställning under högst fem år med 75 procents postdoktoral forskning och 25 procent arbete som trainee vid ett arkiv, bibliotek eller museum. De forskningsprojekt som de skulle genomföra under denna tid skulle anknyta till och utnyttja institutionernas samlingar. Samtidigt skulle forskarna skolas in i institutionernas verksamheter. De skulle därefter kunna beredas möjlighet till

tillsvidareanställning. (Nuorteva & Wahlén 2012, .s. 5-7) Principerna för programmet:

• Myndigheten ifråga erhåller medel för att täcka två tjänster om 75 procent under fem år, i två respektive tre år.

• 75 procent skall utnyttjas för forskningsverksamhet via nyanställd disputerad personal (extern rekrytering är prioriterad). Disputationen skall ha ägt rum inom en tidsram av cirka fem år. För att komma ifråga får den sökande inte vara äldre än 50 år. Den sökande måste ha avlagt doktorsexamen vid ansökningstillfället.

• Resterande tid om 25 procent skall utnyttjas för tjänstgöring inom myndigheten och bekostas av densamma.

• Vederbörandes forskningsområde skall utgå från ett lokalt behov av att bearbeta de interna samlingarna (motsv.). Forskaren skall vara väl anknuten till en

universitetsinstitution och /eller andra motsvarande forskarnätverk.

• Handledning i myndighetens ordinarie arbete (inkl. introduktion i samlingarna el.

motsv.) skall ske av en erfaren tjänsteman som helst har vetenskaplig meritering (trainee-systemet). Handledningstiden måste uppgå till minst 10 procent av tjänstgöringen och bekostas av myndigheten.

• Myndigheten står för alla overheadkostnader.

• Under dessa fem år uppmuntras myndigheterna att på olika sätt och i olika konstellationer anordna seminarier, workshops, kollokvier och symposier.

Finansiärerna kan ev. bidra ytterligare till detta.

(Nuorteva & Wahlén 2012, s. 11-12)

5

beroende på att handledarnas roll inte definierats tillräckligt tydligt från början. Detta förefaller ibland ha lett till att forskarna själva har fått sträva efter att finna sin roll inom organisationen. Inte minst kunde handledarna ha varit aktiva mot slutet av anställningarna då situationen beträffande utformningen av fortsatt anställning för en del var oklar.

Tjänstgöringen inom ramen för de 25 procenten har innehållit mycket varierande uppgifter på de olika institutionerna. Den har omfattat kontakter med allmänhet och forskare, besvarande av avancerade referensfrågor till forskare, redaktionellt arbete, visningar, rådgivning och experthjälp, remissvar, utställningar, katalogtexter för utställningar, arrangemang av konferenser, seminarier och gästföreläsare, granskning som sakkunnig av bok- och utställningsmanus, föreläsningar, bidrag till utställningar, inventering, i något fall digitaliseringsprocesser (såväl skapandet av metadata som digitalisering i sig av tryckt

material), arbete med interna mål och strategier, deltagande i ledarskapsutbildning. Ibland har det också rört sig om relativt okvalificerade uppgifter. På det hela taget har de dock uppfattats som utvecklande, även om flera anger att deras kompetens inte utnyttjats till fullo. Samtidigt har detta förhållande skapat öppningar för forskarna att ta egna initiativ och därigenom hitta vad de uppfattar som meningsfulla arbetsuppgifter.

En klar majoritet av forskarna är nöjda även om några av dem också anger att 25 procent egentligen är för lite för att hinna sätta sig in i verksamheten och att en jämn fördelning skulle ha varit att föredra för att bättre kunna bidra till institutionens verksamhet. (Nuorteva &

Wahlén 2012, s.16-18)

Helhetsbedömningen är dock att programmet har varit framgångsrikt. Omfattande forskning har genomförts baserad på institutionernas samlingar. De allra flesta av forskarna har i dag en tillsvidareanställning. De har under fem års tid kunnat ägna sig åt forskning och samtidigt blivit en del av de arbetsplatser där de har verkat. Institutionerna har fått tillgång till mycket kvalificerade medarbetare, nu i ganska stor utsträckning docentkompetenta och väl insatta i deras verksamhet. Dessa personer kommer i fortsättningen att kunna tillföra mycket om de stannar kvar och får möjlighet att genomföra forskning inom sina anställningar. (Nuorteva &

Wahlén 2012, s.33-35)

Nordiska museets forskarskola

Avsikten med Nordiska museets forskarskola var att erbjuda forskarutbildning till en grupp anställda vid museerna så att de efter fem år av arbete, 20 % på deras arbetsplats och 80 % egen forskning, kunde avlägga svensk doktorsexamen med en publicerad avhandling.

Gruppen består i sin helhet av 13 fullt finansierade doktorander, 11 finansierade av

Riksbankens jubileumsfond (antagna 2002) och 2 av Vitterhetsakademien (antagna 2005).

Forskarskolan skulle vidare på längre sikt bidra till att det fanns fler personer i chefsställning med forskarutbildning på landets museer. (Otto & Villstrand 2008, s. 7)

Sammanfattningsvis har forskarskolan till sin organisering varit funktionell och effektiv och man har tagit väl hand om doktoranderna. Enligt handledarnas uppfattning har doktoranderna fått mer uppmärksamhet än de flesta i motsvarande situation. Det enda problemet som

doktoranderna enligt dem haft är att de har erbjudits för många miljöer att integrera sig i. Å

6

präglades av interna motsättningar och att man satte ned mycket arbete på att hitta en god form och en funktionell intern arbetsfördelning. (Otto & Villstrand 2008, s. 10)

Forskarskolan är snarare konstruerad som ett nätverk än den utgör en fysisk enhet.

Organiseringen av styrgrupp och arbetsgrupp och arbetsfördelningen dem emellan var inte helt genomförd från starten. Dessutom har doktoranderna saknat formell representation i styr- och arbetsgrupp, vilket många har uttryckt ett missnöje med. Forskarutbildningen har varit organiserad som kurser och workshops varje termin vilka tillsammans med två exkursioner sammantaget har gett 20 kurspoäng. Forskarskolans kurser har varit tvärvetenskapliga och obligatoriska. Samtliga doktorander har deltagit i minst åtta kurser. Utöver detta har

doktoranderna deltagit i kurser på sina respektive universitet. (Otto & Villstrand 2008, s. 15) [Rapportens] konklusion blir att många goda resultat har uppnåtts:

• Doktoranderna har genomfört sin forskarutbildning.

• De har utgett och försvarat sina avhandlingar på ett fullt tillfredsställande sätt i sina respektive akademiska miljöer.

• Forskarskolan har utvecklat ett mycket relevant kulturhistoriskt och

kulturarvsspecifikt forskarutbildningsprogram i vilket teoretiska, metodologiska och epistemologiska perspektiv kombineras på ett fruktbart sätt och i en form där både den individuella och kollektiva reflektionen bereds rum. Med en litet mer

internationell vinkling kommer programmet att kunna fungera som en utmärkt grund för en framtida forskarskola inom området.

• Skolan är den första av sin typ i Sverige och har uppnått en hög status och god renommé.

• Forskarskolan har bidragit till att etablera en starkare koppling mellan forskning och museipraktik, både diskursivt och substantiellt (forskarvolymen), något som på längre sikt kan bidra till att synen på museernas roll i forskarsamfundet förändras

• Tvärvetenskapligheten tycks ha stärkt forskarskolan som forskarmiljö och bidragit till kvaliteten (och därmed ökat genomströmningen)

• Nordiska museet har fungerat berömvärt väl i rollen som huvudman.

• Finansiärernas tilldelning av resurser garanterade forskarskolan en stabil ekonomisk grund. Medlen har använts planmässigt och på ett optimalt sätt.

Det mest positiva är att det har etablerats en så starkt tvärvetenskaplig miljö med god gruppdynamik och en trygghet som gjort att ingen har känt sig ensam. Skolan har skapat trygghet för doktoranderna, medan de största oklarheterna har gällt universitetens och museernas roller i förhållande till projektet. Det mest negativa är att kursernas profil är för nationell och således för litet internationell. Som ett led i evalueringsprocessen ombads doktoranderna skriva ned de tre bästa och de tre mest problematiska omständigheterna under sin tid inom forskarskolan. Konklusionen av deras svar blir att doktoranderna positivt

konstaterande att utan forskarskolan skulle det aldrig ha blivit fråga om några forskarstudier

för deras del. Skolan hade en god struktur, var präglad av stort engagemang och en givande

samvaro kring den gemensamma vägen in i det akademiska, gav ekonomisk trygghet under

avhandlingsarbetet och en ständigt närvarande möjlighet till handfast hjälp. Den erbjöd den