Årsrapport
Barn- och utbildningsnämnden 2020
Version 1.1.
Dnr BUN 2020-229 042
Beslutad på Barn-och utbildningsnämnden 2021-02-11
Innehållsförteckning
1
Viktiga och intressanta händelser för individ och samhälle ... 3
2
Verksamhet ... 7
2.1 Uppföljning av grunduppdrag ... 7
3
Måluppföljning ... 12
3.1 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential ... 12
3.2 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: Hållbar personalförsörjning ... 21
4
Uppföljning av internkontroll ... 23
4.1 Årets internkontrollarbete ... 23
4.2 Uppföljning av internkontrollplanen ... 23
5 Personal ... 26
5.1 Analys av personalförhållanden ... 26
5.2 Analys av chefsomsättningen ... 26
6 Ekonomi ... 27
6.1 Driftredovisning... 27
6.2 Tidigarelagda åtgärder ... 34
6.3 Investeringsredovisning ... 34
7
BILAGOR ... 36
7.1 Övrig uppföljning... 36
7.2 Följetal personal ... 38
1 Viktiga och intressanta händelser för individ och samhälle
Organisationen under pandemin
Året 2020 har varit en tid av mycket speciella omständigheter. Läsåret 19/20 började under hösten 2019 med mycket höga ambitioner gällande förbättringsarbetet för att höja skolornas resultat och måluppfyllelse samt organisationens arbetssätt. Efter årsskiftet fanns gott arbete på gång och nya verksamhetschefer och rektorer som tillträdde sina nya tjänster efter
organisationsförändringarna under 2019, men när förutsättningarna förändrades fick en del av det planerade förbättringsarbetet skjutas på framtiden. När pandemin började och snart gav andra förutsättningar, ställdes höga krav på anpassningar, restriktioner och nya arbetssätt i verksamheten. Det blev ett år där alla fick kämpa hårt för att få verksamheten att fungera som vanligt trots utmaningar med extra arbete och hög arbetsbelastning, hög
personalfrånvaro och oro bland både personal, elever och vårdnadshavare. Det är under mycket speciella förutsättningar alla nya medarbetare har fått påbörja nya uppdrag, och det har varit tuffa förutsättningar för alla att få verksamheten att fungera. Men vid årets slut kan det konstateras att verksamheten fungerat väldigt väl under de omständigheter som funnits, tack vare mycket hårt arbete, engagemang, samarbete och god vilja från alla medarbetare.
Anpassningsåtgärder
Kommunfullmäktige fastställde den 17 juni 2020 justerade ramar för 2021 års budget.
Justeringarna korrigerades med hänsyn till volymförändringar i den befolkningsprognos som gjorts våren 2020, och innebar istället en lägre beräkning jämfört med förra årets prognos, och därmed en neddragning av beräknad ram för verksamheterna inom barn- och
utbildningsförvaltningen. Årets beräknade löneökningar, prishöjningar och tillkommande kostnader rymdes inte inom ram, utan föranledde en effektivisering i resursnyttjande för att inrymma dessa under 2020 och för att anpassa organisationen inför justerade ramar 2021. Att årets resultat gått att balansera bättre än förväntat, har till stor del med covid-relaterade förutsättningar att göra. Pandemin försvårade det planerade arbetet med att genomföra anpassningsåtgärder och det gör att kostnadsberäkningen inför 2021 trots ett resultat i balans för 2020 inte ska anses vara i balans för 2021, utan behöver ett fortsatt arbete med
anpassningsåtgärder.
Utvecklingsarbete
Vårens arbete 2020 fokuserades mycket på att anpassa organisation och arbetsformer inför läsåret 20/21, där förvaltningen utöver anpassningsåtgärder för att hålla de ekonomiska ramarna, också arbetade för att skapa en stödjande struktur och huvudmannastöd till alla enheter för att arbeta med de stora utmaningar som finns i måluppfyllelse, främst inom grundskolan.
Under våren beskrev förvaltningen en lägesbild med brister i måluppfyllelse och stora
utmaningar ekonomiskt, lokalmässigt, tekniskt och kunskapsmässigt. För att huvudmannens ansvar ska fullgöras i att säkerställa att alla elever når kunskapsmålen, och att alla skolor och förskolor har förutsättningar för att skapa goda resultat i barns och elevers utveckling behöver ett utvecklingsarbete ske. Det systematiska kvalitetsarbetet blir grunden för det pedagogiska utvecklingsarbetet och ekonomiska nyckeltal blir grunden för att arbeta med effektivisering av resursnyttjandet. Utifrån resultatdialoger med alla enheter om hur vi tillsammans kan arbeta för en ökad måluppfyllelse, har ett arbete skett för att skapa en stödjande struktur för att förvaltningens arbete ska ske systematiskt och med framförhållning. Detta är viktigt för att skapa förutsättningar för en ökad dialog och delaktighet vilket är centralt i kvalitetsarbetet, då det skapar samförstånd om resultat, kvalitet och utvecklingsbehov. Detta har sedan
strukturerats i ett årshjul och kalendarium för att ge förutsättningar för synkronisering mellan alla funktioner och forum som behöver samverka för att ge en progression i resultaten.
Det arbete som var planerat att genomföras under hösten 2020 har behövt justeras då det inte har kunnat ske på det vis eller i den takt som var tänkt och planerat, både utifrån hur
restriktioner försvårat alla möjligheter till möten och arbete tillsammans, men också utifrån den arbetsbörda som funnits på chefer och medarbetare för att få verksamheten att fungera under de förändrade förutsättningarna.
Covid-19 och distansundervisning
Marks gymnasieskola bedrev distansundervisning utifrån nationella riktlinjer från 18 mars och fram till vårterminens slut. Undantag gjordes för enstaka elever där det fanns särskilda skäl och för mindre grupper av elever som behövde vara på plats i skolan för att kunna nå sin examen. Ett gott arbete gjordes av alla medarbetare på gymnasieskolan för att få
undervisningen att fungera väl under distansundervisningen. För de elever som tog examen våren 2020 visar resultaten att de lyckades väl trots förutsättningarna. Från höstterminens start var eleverna tillbaka i skolan och närundervisning bedrevs fortsatt under höstterminen fram till november då nya rekommendationer gav ett nytt beslut om partiell
distansundervisning för gymnasiet från 3 november och framåt. Utifrån nya nationella riktlinjer övergick sedan gymnasiet återigen helt till distansundervisning från 7 december och den resterande delen av terminen, vilket sedan förlängdes till 24 januari 2021. Undantag från distansundervisningen gjordes under hösten utifrån nationella riktlinjer för praktiska moment som inte kunde skjutas upp, nationella prov och andra examinationer som inte gick att genomföra på distans. Elever på introduktionsprogrammen, inklusive språkintroduktion, och elever som i övrigt är sårbara vid distansundervisning undantogs också utifrån nationella riktlinjer i beslutet om distansundervisning.
Lokaler
I februari startade den nya funktionen enhetschef lokaler som fokuserar arbetet med
förvaltningens lokalfrågor, och är den sammanlänkande funktionen för ett gott samarbete med teknik- och serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen i lokalrelaterade frågor.
Under året har arbete med lokalfrågor varit prioriterat för att hantera, strukturera och utreda de omfattande behoven av förändringar av befintliga lokaler och behoven av nya lokaler inom både förskola och skola. En prioriteringsordning för förvaltningens identifierade lokalbehov är beslutad i nämnden och revideras årligen.
Den nya Lyckeskolan har under året tagit form, och ska färdigställas för inflytt inför läsåret 21/22. Projektet har följt planeringen.
En ny förskola planeras i Skene vid Lindäng för att ersätta Solgårdens förskola, och planeras bli färdigställd hösten 2022.
Ombyggnation skedde inför hösten 2020 av lokalerna för särskolan på Stommenskolan för att kunna inrymma även eleverna som av utrymmesskäl fått ha sin skolgång vid Lyckeskolan. Det blev en lyckad förändring som skapade bättre förutsättningar för särskolans verksamhet på Stommenskolan.
Under året har mycket arbete lagts på att utreda hur framtida lokaler för förskoleklass till årskurs 9 i Skene bör utformas för att långsiktigt klara lokalbehoven. Förändringar i
befolkningsprognos analyserades under året, och under våren 2020 genomförde förvaltningen i samarbete med teknik- och serviceförvaltningen samtal med personal, elever och rektorer på Parkskolan, Tingvallaskolan och Ängskolan för att ringa in tankar och behov kring framtidens skola och förvaltningen har under året arbetat med utformning av framtidens lärmiljöer. I samarbete med teknik- och serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen utreddes förslag på tomter i Skene, och en volymstudie genomfördes för att belysa hur befintlig
ängskoletomt skulle kunna användas vid olika möjliga scenarier för att hantera utformningen utifrån lokalbehoven. Nämnden beslutade i december 2020 kring val av scenario för inriktning på det fortsatta arbetet kring lokalbehoven i Skene och att förstudien avses att slutföras i februari 2021.
Skolval
Enligt skollagen ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens
vårdnadshavare önskar att eleven ska gå, och vårdnadshavare har rätt att välja skola i hela kommunen. Möjligheten är alltså inte begränsad till den kommundel där barnet bor. Hur många elever som får plats vid varje kommunal skola bestäms av huvudmannen och
lokalernas dimensionering. Kommunen ska i första hand utgå ifrån vårdnadshavares önskemål när ett barn får en skolplacering, men vårdnadshavarens önskemål ska inte gå ut över ett annat barns rätt till placering vid en skola nära hemmet. Detta kallas närhetsprincipen. För att säkerställa att alla elever behandlas likvärdigt används riktlinjer för skolval.
För att kunna hantera frågan om skolplacering, krävs att det är tydligt hur många elever som ryms på varje skola och att det finns en marginal som möjliggör utrymme för mottagande av elevers val utanför närmaste skola.
På flertalet skolor i kommunen är frågan om skolplacering inte något bekymmer. De som bor nära skolan vill oftast gå där, och får också plats där. En farhåga kan dock vara att nybyggda skolor i kommunen ska attrahera många elever från andra delar av kommunen och på det viset göra det svårt att erbjuda plats till alla som önskar gå på skolan.
IT
I delårsrapporten för april 2020 beskrev förvaltningen att tillgången avseende digitala
lärverktyg inte var tillräcklig, att AV-utrustning var kraftigt eftersatt och behövde en ordentlig satsning för att verksamheterna skulle kunna uppfylla regeringens nationella
digitaliseringsstrategi för det svenska skolväsendet och de nationella styrdokumenten.
Kommunstyrelsen beslutade därefter att tilldela 5 mnkr till barn- och utbildningsförvaltningen för IT-investeringar under 2020 för att åstadkomma en ordentlig upprustning och
modernisering av AV-utrustning i klassrum och lärmiljöer, samt ge en likvärdig tillgång till verktyg och utrustning i hela kommunen vilket är en viktig del för att uppfylla den nationella digitaliseringsstrategin. Under hösten 2020 genomfördes därför en standardhöjning som skulle innebära att varje undervisningsrum får AV-utrustning så att pedagoger kan genomföra
undervisning enligt dagens krav på IT-miljö samt kan guida elevernas användning av sitt lärverktyg och ge adekvat digital kompetens. Vid årsskiftet tvingades dock förvaltningen konstatera att leverantörer, trots löften, inte kunnat leverera delar av beställd AV-utrustning.
Detta utifrån covid-relaterade svårigheter med att få fram AV-utrustning i landet, varför del av den planerade upprustningen kommer att behöva göras under 2021 och utanför de avsedda medlen.
Skolplattform
Grundskolan stod sedan 2018 utan skolplattform för att hantera kommunikation, planering, dokumentation, med mera och inför läsåret 20/21 var det mycket angeläget att få en ny skolplattform igång. Förskolans befintliga plattform skulle av leverantören ersättas av ny plattform, varför det var angeläget att även inkludera förskolans behov i samma arbete.
Förvaltningen valde därför att genomföra en utredning kring vilka behov som fanns i samtliga verksamheter för att kunna genomföra en upphandling av ny skolplattform som kunde fungera väl i samtliga verksamhetsformer. Gymnasiet och vuxenutbildningen har sedan tidigare en skolplattform som fungerat väl, och inget byte planerades, men det var ändå viktigt att välja en ny skolplattform med en bred och stabil funktionalitet. Ett gediget arbete gjordes för att utvärdera behov och användarvänlighet av flera olika grupper av användare och
verksamhetsformer. Upphandlingen genomfördes med tydligt fokus på funktionalitet och kvalitet, och alla grupper oavsett verksamhetsform, var mycket eniga i bedömningen där skolplattformen Vklass utmärkte sig med högst poäng på alla punkter och därmed vann upphandlingen. Vklass implementerades trots en mycket snäv tidsplan under våren 2020 på ett bra sätt, som möjliggjorde ett gott stöd för verksamheterna i arbetet inför hösten 2020.
Arbetsmarknad och integration
Under 2020 startade den nya enheten, där Naturvårdlaget och nya Arbetsmarknadscenter ingår. Inom Arbetsmarknadscenter finns flyktingmottagande, pre rehab (f.d. RAMS),
arbetsmarknadsinsatser inom arbetsmarknad och integration samt projekt. 1 september hade de flesta nya medarbetarna påbörjat sina anställningar. Aktivitetsplanering inför 2021 blev klar i god tid inför årsskiftet. Ytterligare anpassningar av verksamheten blev nödvändiga på grund av ytterligare restriktioner utifrån pandemin. Nästan all verksamhet flyttades utomhus eller fick ske digitalt. Kontakter med lokala företag, folkbildningen och civilsamhället påbörjades. Ny överenskommelse (DUA) undertecknades i samarbete med andra inom Sjuhäradsregionen bland annat Arbetsförmedlingen i Borås, vilket utgör en viktig lokal överenskommelse om bland annat utveckling av jobbspår och yrkesutbildningar i Mark under 2021. Förberedelser inför att vuxenutbildningen och svenska för invandrare (SFI) från och med våren 2021 ska ingå i den nya enheten inleddes. Rekrytering av ny rektor till vuxenutbildningen, SFI och ny tf enhetschef till Naturvårdslaget genomfördes.
Arbetslöshet
Marks kommun har enligt arbetsförmedlingens statistik cirka 250 fler arbetslösa idag än motsvarande tid föregående år. De målgrupper som ökar mest är de med
funktionsnedsättning, ungdomar och nyanlända eller utrikesfödda samt övriga
långtidsarbetslösa vuxna. En ljuspunkt var att det under november månad var fler inkomna lediga platser och personer som fick arbete än motsvarande månad 2019. Företagen i Mark har upparbetat ett gott samarbete mellan företagen och tillvaratar ledig arbetskraft. Nya affärsmöjligheter ger nya arbetstillfällen. Andra fick det svårt som en konsekvens av
pandemin. Återhämtningen kommer ta tid. Nyckeln till arbete är fortfarande ofta utbildning.
Feriejobb
Nya förhållningsregler utifrån covid-19 för unga under 18 år, riskerade ett stort antal ferieplatser. Ett samarbete mellan Naturvårdslaget och Arbetsmarknadscenter skapade nya feriejobb.
2 Verksamhet
2.1 Uppföljning av grunduppdrag
Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög
grad Delvis I låg grad Inte alls
Förskola X
Grundskola, grundsärskola och fritidshem X
Gymnasieskola/gymnasiesärskola X
Vuxenutbildning X
Arbetsmarknadsenhet X
Nämnden gör bedömningen att förskola, gymnasieskola/gymnasiesärskola samt
vuxenutbildning i hög grad uppfyller grunduppdraget. Vidare gör nämnden bedömningen att grundskola, grundsärskola och fritidshem delvis uppfyller grunduppdraget. Att resultaten i grundskolan inte når önskat resultat visar att alla elevers behov inte blir tillgodosedda så att de kan nå de nationella målen.
Arbetsmarknadsenheten har under 2020 på ett gott sätt byggt upp en väl fungerande verksamhet, som inkluderar flyktingmottagande, pre rehab, arbetsmarknadsinsatser inom arbetsmarknad och integration samt projekt, och från och med 1 september kunde operativt arbete utföras i alla delar. Förberedelser inför att vuxenutbildningen och svenska för
invandrare (SFI) från och med våren 2021 ska ingå i den nya enheten inleddes.
Under hösten har all verksamhet kommit igång fullt ut, och nämnden gör därför bedömningen att arbetsmarknadsenheten utifrån den senare delen av 2020 i hög grad uppfyller
grunduppdraget.
Förskola
Nämnden gör bedömningen att förskolan i hög grad uppfyller grunduppdraget.
Under läsåret 19/20 genomförde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn på huvudmannens samtliga verksamheter. I tillsynen fann Skolinspektionen inga brister i förskolan vilket visar att pågående förbättringsarbete sker i rätt riktning.
Följetal förskola Godkänd nivå Utfall 2020 Bedömning
Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn
(%) 60-100 60
Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat
placeringsdatum, medelvärde
0-31 12
Antal barn per avdelning,
kommunal regi 0-16 13,6
Grundskola, grundsärskola och fritidshem
Nämnden gör bedömningen att grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet delvis uppfyller grunduppdraget.
Under hösten 2019 identifierades att en hög andel elever riskerade att inte nå kunskapskraven och trots de insatser som genomfördes nåddes inte önskat resultat. Framåt finns fortsatt en risk att en stor andel elever inte kommer nå kunskapskraven. Det kan konstateras att det kommer krävas ett fortsatt fokuserat arbete med kunskaps- och värdegrundsresultaten för att nå en högre måluppfyllelse för att komma i nivå med rikssnitt.
Under 2020 har förvaltningen arbetat med att utveckla riktade insatser för att de skolor med störst behov ska få ett ökat stöd som bygger upp kapaciteten på skolan. På flera enheter
pågår också ett arbete med att utveckla lärmiljön.
Inför läsåret 20/21 har förvaltningen tagit fram ett årshjul med tillhörande kalendarium för rektorsmötena utifrån det systematiska kvalitetsarbetet, den kommunala styrningen och systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet har varit att skapa struktur för att förvaltningens arbete ska ske systematiskt och med framförhållning. På detta sätt skapas också
förutsättningar för en ökad dialog och delaktighet vilket är centralt i kvalitetsarbetet då det skapar samarbete och samförstånd kring resultat, kvalitet och utvecklingsbehov. Covid-19 har påverkat arbetet med innehållet i årshjulet, så att det inte kunnat genomföras på de sätt som planerats.
Under 2020 har förvaltningen på uppdrag av förvaltningschef upphandlat och infört en skolplattform för verksamheterna förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Efter konkurrensutsättning med verksamhetsrepresentanter som referensgrupp vann leverantören Vklass upphandlingen. Vklass och kunskap om hur skolplattformen används som ett stöd, kommer möjliggöra en förbättring i resultatuppföljning och arbetet med att kontinuerligt och systematiskt följa upp och analysera skolenheternas resultat och elevernas frånvaro. Vklass möjliggör även att vårdnadshavare kan följa sina barns utveckling och det som händer på skolan. På det viset möjliggörs en bättre dialog mellan förskola, skola och vårdnadshavare.
Införandet av Vklass har skett med hjälp av en central projektgrupp och med lokala
”superanvändare” som utbildat sina kollegor på respektive enhet. Respektive verksamhet började i augusti med de prioriterade funktioner som tagits fram och förankrats i
rektorsgruppen så kallade minsta gemensamma nämnare, MGN. Det krävs många insatser för att både få alla system att harmoniera med varandra och att få alla användare att hitta rätt rutin i Vklass. Införandet så här långt fungerat bra. En utvärdering av plattformen och av införandet kommer att göras under våren 2021.
Att få de ekonomiska resurserna att räcka till och samtidigt ge eleverna de förutsättningar de har behov av och rätt till för att nå så långt som möjligt, är den största utmaningen utifrån identifierade förbättringsbehov. Grundskolorna i Marks kommun har legat under rikssnitt för kostnad per elev i jämförelse med alla kommuner i landet i 17 år. Det får konsekvenser främst på de strukturella förutsättningarna vilket har en direkt påverkan på skolans
resultatutveckling. För att lyckas behöver elever ges möjlighet till mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar, som i högre grad som motsvarar snittet i Sverige. Enligt Skolverkets rapport:
Kommunernas resursfördelning till grundskolor 391, så är kommunernas resursfördelning till skolan ett styrmedel för att möjliggöra att de nationella målen nås. Kostnaden per elev F-9 i Marks kommun var enligt Kolada för kalenderår 2019, 105 715 kr jämfört med rikssnitt på 110 720 kr samt snittet för alla kommuner, ovägt medel, på 116 891 kr.
Under läsåret 19/20 genomförde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn på huvudmannens samtliga verksamheter samt en regelbunden tillsyn på en av kommunens grundskolor. De genomförde även kvalitetsgranskningar på tre av kommunens grundskolor, varav en föranledde en riktad tillsyn inom trygghet samt ett aktivt och målinriktat arbete mot kränkande behandling.
I den regelbundna tillsynen på huvudmannanivå fann Skolinspektionen inga brister i
grundskolan, vilket visar att det pågående förbättringsarbetet sker i rätt riktning. Det är ett långsiktigt arbete som inte visar en omedelbar förändring i elevernas resultat och
måluppfyllelse.
I den regelbundna tillsynen på en av kommunens grundskolor fann Skolinspektionen brister inom två områden, bedömning och betygsättning samt trygghet och ett aktivt och målinriktat arbete mot kränkande behandling. Rektor har ett pågående förbättringsarbete riktat mot dessa områden och bristerna är åtgärdade.
På de tre regelbundna kvalitetsgranskningarna har Skolinspektionen identifierat att det behöver inledas ett utvecklingsarbete inom samtliga områden på skolorna som granskats. På en av de granskade skolorna fann Skolinspektionen även brister i den regelbundna
kvalitetsgranskningen som ledde till en riktad tillsyn inom området trygghet. Rektorerna har inlett ett utvecklingsarbete och arbetar med stöd av förvaltningen kring dessa.
Gällande fritidshemmet och grundsärskolan fann Skolinspektionen brister inom styrning och utveckling av utbildningen vilket förvaltningen också identifierat i lägesbedömningen för
läsåret 19/20. Förvaltningen har skrivit fram aktiviteter för att åtgärda dessa brister som redovisats till Skolinspektionen och godkänts.
Följetal grundskola Godkänd nivå Utfall 2020 Bedömning
Elever i åk 6 som uppnått A-E i
alla ämnen, andel (%) 75-100 prel 70,8 - ej inkommit ännu
Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen,
kommunala skolor, andel (%) 75-100 prel 67,5 - blev 70,1
Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala
skolor, andel (%) 80-100 78,9
Gymnasieskola och gymnasiesärskola
Nämnden gör bedömningen att gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i hög grad uppfyller grunduppdraget.
Andel elever som väljer att läsa sin utbildning i kommunens egen gymnasieskola nådde inte upp till godkänd nivå för läsåret 19/20. Eleverna i kommunen har dock tillgång till ett allsidigt utbud av utbildningar i närområdet och vissa program och inriktningar erbjuds inte heller på skolan av ekonomiska skäl. Marks Gymnasieskola fortsätter bredda sitt utbud genom
möjligheten att läsa vissa program och inriktningar som inte erbjuds skolförlagt som lärling.
Under läsåret 19/20 genomförde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn på huvudmannens samtliga verksamheter. I den regelbundna tillsynen på huvudmannanivå fann Skolinspektionen brister inom styrning och utveckling av utbildningen för gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan vilket förvaltningen också identifierat i lägesbedömningen för läsåret 19/20. Förvaltningen har skrivit fram aktiviteter för att åtgärda dessa brister som redovisats till Skolinspektionen och godkänts.
Följetal gymnasieskola Godkänd nivå Utfall 2020 Bedömning
Gymnasieeleveri kommunens egna skolor eller
kommunalförbunds skolor i kommunen, andel (%)
65-100 61
Gymnasieelevermed examen inom 3 år, kommunala skolor,
andel (%) 65-100 72,3
Vuxenutbildning
Nämnden gör bedömningen att vuxenutbildningen i hög grad uppfyller grunduppdraget.
Under läsåret 19/20 genomförde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn på huvudmannens samtliga verksamheter. I den regelbundna tillsynen på huvudmannanivå fann Skolinspektionen brister inom styrning och utveckling av utbildningen vilket förvaltningen också identifierat i lägesbedömningen för läsåret 19/20. Skolinspektionen fann även en brist inom förutsättningar för vuxenutbildningen. Förvaltningen har skrivit fram aktiviteter för att åtgärda dessa brister som redovisats till Skolinspektionen och godkänts.
Följetal vuxenutbildning och
SFI Godkänd nivå Utfall 2020 (kalenderår
2019) Bedömning
Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i
grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs
70-100 81,6
Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning som slutför kurs
70-100 74,9
Elever på SFI som klarat minst
två kurser, av nybörjare två år 40-100 36
tidigare, andel (%)
Arbetsmarknadsenhet
Under 2021 bildades enheten för arbetsmarknad och integration, genom omorganisation och uppstart av ny verksamhet. Arbetsmarknadspolitik är ett statligt uppdrag men kommunen tar därmed ett kommunalt ansvar och kompletterar med arbetsmarknad och integrationsenhet. 10 nya medarbetare inklusive chef anställdes under året. Nya Arbetsmarknadscenter är en lokalt tillgänglig utökning av verksamhet för företag och invånare i Marks kommun. Nya
arbetsmarknadsaktiviteter för att få fler personer till arbete, utbildning och egen försörjning har startat. Arbetsmarknadscenter ska bidra till en god arbetsmarknad och
kompetensförsörjning för arbetsgivare och företag. Arbetsmarknadsaktiviteter som stödjer och stärker arbetslösa som står längre från arbetsmarknaden har påbörjats. Genom samarbete internt och externt med t.ex. Arbetsförmedlingen Borås, folkbildningen, arbetsgivare/företag och civilsamhälle vill vi göra skillnad tillsammans! Under året blev en anpassning av
verksamheten nödvändig på grund av pandemin. Exempelvis sker aktiviteter med deltagare utomhus och kontakt med arbetsgivare/företag sker på distans. Anpassning av lokaler inleddes för att kunna bedriva mer verksamhet 2021. Arbetsmarknadscenter har numera det interna arbetsgivar- och samordningsansvar för nya subventionerade anställningar, extratjänster, feriejobben, arbetsträningsplatser och praktikplatser i samarbete med Arbetsförmedlingen i Borås.
Kommunens aktivitetsansvar (KAA): Ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret för unga som avbrutit sina gymnasiestudier övertogs av Arbetsmarknadscenter. Ansvaret för att förhindra avbrott av studier kvarstår inom gymnasieskolan. Ett tvärnätverk startade för att utveckla det gemensamma ansvaret utifrån ett helhetsperspektiv för att förhindra att fler unga inte fullföljer/erhåller ett fullständigt gymnasiebetyg. Samtliga unga som avbrutit sina studier blev kontaktade och ska kartläggas i syfte att erbjuda arbetsmarknadsaktiviteter. Exempelvis pre rehab insatser, arbetspraktik, arbetsträning, subventionerad anställning eller
studievägledning. Arbetsmarknadscenter ska i samarbete med skola/folkbildningen, arbetsgivare/företag, stödja och stärka unga till att fullfölja sina gymnasiestudier på del- /heltid, nu eller i framtiden.
Flyktingmottagande: Under året övertog Arbetsmarknadscenter flyktingmottagandet (exklusive samhällsinformation) i Marks kommun. Under året pausades mottagandet av flyktingar på grund av pandemin utifrån ett nationellt beslut via Migrationsverket.
Emottagandet startade igen under senhösten. Nyrekryterad verksamhetsutvecklare och arbetsmarknadshandläggare inledde under hösten arbetet med att upprätta goda arbetssätt, rutiner, dokumentation, kartläggning och aktivitetsplanering av aktuella nyanlända och
utrikesfödda inom Marks kommun. Verksamheten följer det kommunala ansvaret och Sveriges kommuners och regioners (SKR) riktlinjer eller rekommendationer för detta arbete.
Flyktingmottagandet har samlokaliserats med övrig verksamhet för Arbetsmarknadscenter i Skene. Kontakt etablerades med samtliga lokalt förankrade studieförbund och folkhögskolor för att utveckla samarbetet inför 2021.
Samarbete med socialförvaltningen: Samarbete är etablerat mellan förvaltningarna och gemensamma avstämningar sker med regelbundenhet. De som får ekonomiskt stöd från socialförvaltningen och är tillgänglig för arbete får numera från första början möjlighet att delta i Arbetsmarknadscenters aktiviteter och stödjande insatser. Alla remisser för nya deltagare sänds numera digitalt. Arbetsmarknadscenter kartlägger individen och gör en
aktivitetsplan gemensamt. Under hösten har fler personer kunnat kvalificera sig för inskrivning som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Borås. Därmed minskar behovet av fullt
ekonomiskt stöd från socialförvaltningen genom att det ersätts av aktivitetsstöd på grund av aktivitet i Arbetsförmedlingens regi. Dessutom kan personen då bli matchad mot eventuell subventionerad anställning, extratjänster, arbetsträning, praktik, etc., som
Arbetsmarknadscenter hoppas kunna anskaffa och erbjuda i samarbete med Arbetsförmedlingen framåt.
Integrationsprojekt "Kvinnors språkliga utveckling och arbetsMARKnad" har
genomfört en första omgång av deltagare som avslutar sin projekttid i början av 2021. Flera har varit ute i arbetspraktik under projekttiden. Slutrapportering pågår.
Lokaler: De olika delarna i verksamheten har samlokaliserats på Eriksdalsgatan 12 i Skene.
Uppdraget kvarstår för Teknik och serviceförvaltningen att på sikt finna nya ändamålsenliga lokaler för verksamheten.
Kommunikation: Aktuell information om den nya enheten är under uppbyggnad på Marks hemsida www.mark.se.
Följetal
arbetsmarknadsenhet Godkänd nivå Utfall 2020 Bedömning
Elever som avslutat årskurs 9 på våren och som ej återfanns i gymnasieskolan på hösten, hemkommun, andel (%)
0-2,5 1,8
Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd,
andel (%) 0-29 32,0
Resultat vid avslut i kommunens
arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%)
20-100 22
Resultat vid avslut i kommunens
arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat studera, andel (%)
10-100 2
3 Måluppföljning
Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp.
3.1 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential
Kommungemensamma mål: Barn och unga har en god utbildning
Nämndens mål: Förskolor, grundskolor, grundsärskola och fritidshem ska erbjuda en kvalitativ och likvärdig utbildning som möter varje barn och elevs behov
Nämndens bedömning är att målet delvis har uppfyllts. Bedömningen grundar sig på den slutliga officiella statistiken som inkommit i nationella databaser under senhösten 2020.
Under höstterminen har förvaltningsledning tillsammans med rektorer arbetat med uppföljning av verksamheterna utifrån årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet. Förväntningarna på arbetet med att följa upp resultat och måluppfyllelse på detta sätt är att det ska ge
förutsättningar för att kunna göra analyser som visar var måluppfyllelse nåtts och var
förbättringsområden finns. Covid-19 har till viss del påverkat arbetet med innehållet i årshjulet så att det inte kunnat genomföras på de sätt som planerats utifrån given tidsplan. Med
anledning av det har analyser inte heller kunnat genomföras i den utsträckning som planerats.
Den analys som kan göras utifrån kunskap- och värdegrundsresultat, resultatrapporter och resultatdialoger är att undervisningen behöver utvecklas för att bättre möta alla elevers behov.
Resultaten ligger genomgående under rikssnitt och likvärdigheten mellan och inom våra skolor är fortsatt låg.
För att öka kunskapsresultaten och nå måluppfyllelse behöver utbildningen utvecklas i sin helhet. Beslut om förbättringsinsatser behöver fattas för att de nationella målen och nämndens mål ska nås. Det finns ett behov av kompetensutveckling av skolans rektorer, lärare och övrig personal. Undervisningen behöver utvecklas utifrån vad analysen av kunskapsresultaten visar.
För att utveckla undervisningen behöver lärarna mer kunskap om metoder och strategier som rör lektionsplanering, lektionsstruktur och hur vi möter elever med olika behov och
funktionsvariationer. För att skapa gemensamma förutsättningar för att undervisningen ska utvecklas behöver kollegialt lärande i kommunen möjliggöras.
I resultatrapporter och vid resultatdialogen har det framkommit behov av att utveckla
kvalitetsarbetet på fritidshemmet. En aktivitetsplan med strategier och aktiviteter har skapats utifrån den analys som gjorts samt det beslut kring åtgärder som huvudmannen fått av
Skolinspektionen.
Då andel behörig personal minskar behöver ekonomiska resurser riktas för att öka andelen behörig personal och kunna ge kompetensutvecklande fortbildning. Arbete med att ta fram en plan för arbetet med kompetensförsörjning och kompetensutveckling är initierat.
Kompetensutvecklingsresurser behöver även riktas mot rektorsuppdrag och läraruppdrag där bättre förutsättningar behöver ges för att alla ska lyckas i sina uppdrag. Det är också av vikt för att kommunen ska vara konkurrenskraftig i rekryteringsprocesser och attrahera
kvalificerade medarbetare.
Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020 Barn 1-5 år inskrivna i förskola, samtlig regi,
andel % 83 84 85 ≥ 84
Antal barn per avdelning 14,6 14,5 13,6 ≤ 15,3
Heltidstjänster med förskollärarlegitimation,
förskola, andel % 53 49 48 ≥ 49
Andel anställda utan utbildning för arbete med
barn, andel % 27 33 33 ≤ 33
Anställda, andel (%) heltidstjänster med ped.
högskoleexamen, fritidshem 34% 30% 29% ≥ 30%
Elever i åk 6 som uppnått A-E i alla ämnen,
andel % 76,7 73 70,8 ≥ 76,7
Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i
alla ämnen, andel % 70,4 75,4 70,1 ≥ 75,4
Elever i åk 9 som är behöriga till
yrkesprogram, andel % 77,1 81,8 78,9 ≥ 81,8
Elever i åk. 9, meritvärde, genomsnitt ,17
ämnen 216,5 226,4 213,9 ≥ 226,4
Antal elever i åk 1-9 med 25% frånvaro eller
mer. 355 ≤ 99
Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola
åk 1-9, andel % 69,5 67,4 66,6 ≥ 67,4
Barn 1-5 år inskrivna i förskola, samtlig regi, andel %
Andel barn som skrevs in i förskola ökade med en procentenhet från föregående år till 85%, vilket innebär att kommunen är på samma nivå som riket och uppfyllde målvärdet.
Antal barn per avdelning
Genomsnittligt antal barn per barngrupp i Marks kommunala förskolor var vid mätdatum 15 oktober 2019, 13,6 vilket är 1,7 barn mindre än målvärdet på 15,3. Kommunen har förskolor som har beviljats statsbidrag från Skolverket för att minska sina barngrupper vilket påverkar snittet. Rikssnitt för barngruppernas storlek har minskat sedan år 2018 och för året var genomsnittet 15,0 barn per barngrupp.
Heltidstjänster med förskollärarlegitimation, förskola, andel %
Andel heltidstjänster med förskollärarlegitimation i kommunala förskolor var vid mätdatum 15 oktober 2019, 48%. Det innebär att andelen sjönk med en procentenhet från föregående års mätdatum. Målvärdet att bibehålla 49% andel nåddes därmed inte. I jämförelse med rikssnitt är kommunens andel fortfarande över snitt som legat på 40% de senaste tre åren.
Andel anställda utan utbildning för arbete med barn, andel %
Andel heltidstjänster med övrig utbildning, tidigare benämnt "ingen utbildning för arbete med barn" var vid mätdatum 15 oktober 2019 kvar på 33% vilket innebär att målet med att minska andelen inte uppfylldes.
Andelen heltidstjänster med övrig utbildning har ökat i Marks kommunala förskolor från 18%
2014 till 33% 2019. I jämförelse med rikssnitt så har inte samma ökning skett under samma tid då andelen gått från 24% till 31%.
Anställda, andel (%) heltidstjänster med ped. högskoleexamen, fritidshem
Andel anställda med pedagogisk högskoleexamen inom fritidshemmet sjönk med en
procentenhet till 29% vid mätdatum 15 oktober 2019 och är en procentenhet under målvärdet.
I jämförelse med rikssnitt på 37% innebär det att andelen i Marks kommunala fritidshem låg
åtta procentenheter under rikssnitt.
Från och med den 1 juli 2019 infördes ett legitimationskrav för att få bedriva och ansvara för undervisning i fritidshem och en revidering av indikatorn kommer därför ske i nämndplan för 2021-2022 och följas upp i rapporterna under 2021.
Elever i åk 6 som uppnått A-E i alla ämnen, andel %
Preliminära siffror hämtade ur barn- och utbildningsförvaltningens system, Qlik visar att andel elever som uppnått lägst E i alla ämnen, åk 6 för läsåret 2019/20 var 70,8% vilket är 5,9 procentenheter under målvärdet. Skillnaden mellan skolorna var för läsåret från 53,5% till 100%.
Preliminär statistik från Skolverket för läsåret 2019/20 visar att det i riket är totalt 73,2 procent av eleverna som har erhållit godkänt terminsbetyg i samtliga lästa ämnen vilket innebär att eleverna i Marks kommunala skolor preliminärt låg 2,4 procentenhet under rikssnitt.
Flickor uppnådde lägst E i alla ämnen till 73,1% - skillnad mellan skolor för flickor var 53,6%
till 100%. Preliminär statistik från Skolverket för riket visar att 77,0 procent av flickorna nådde lägst E i alla ämnen, vilket innebär att flickorna i Marks kommunala skolor åk 6 låg 3,9
procentenheter under rikssnitt.
Pojkar uppnådde lägst E i alla ämnen till 68,5% - skillnad mellan skolor för pojkar var 52,4%
till 100%. Preliminär statistik från Skolverket för riket visar att 69,5 procent av pojkarna nådde lägst E i alla ämnen, vilket innebär att pojkarna i Marks kommunala skolor åk 6 låg en (1) procentenheter under rikssnitt.
Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel %
70,1% av eleverna i åk 9 nådde godkända betyg (lägst betyg E) i alla ämnen som ingått i elevernas utbildning vilket är en högre andel än vad de preliminära siffrorna (67,5%) visade och som rapporterades i delårsrapporten. Jämfört med föregående läsår, då resultatet var i nivå med rikssnitt, var årets andel en nedgång med 5,3 procentenheter och den näst lägsta andelen på 22 år (sedan 1998). Rikssnitt för landets elever som nådde lägst E i alla ämnen var 76,5% vilket innebar att snittet för våra elever låg 6,4 procentenheter under rikssnitt.
Flickorna uppnådde lägst E i alla ämnen till 72,2% vilket är den lägsta andelen på 22 år (sedan 1998). Rikssnitt för flickor var 79% vilket innebär att snittet för flickorna i åk 9 var 6,8 procentenhet lägre än rikssnitt.
Pojkarna uppnådde lägst E i alla ämnen till 68,2%. Rikssnitt för pojkar var 74,1% vilket innebär att snittet för pojkarna i åk 9 var 5,9 procentenheter lägre än rikssnitt.
Kolada redovisar nyckeltalet även där elever som är nyinvandrade och/eller har okänd
bakgrund exkluderats och då var andelen elever som nådde godkända betyg i alla ämnen 72,9% vilket är 2,8 procentenheter högre än den totala siffran för samtliga elever men samtidigt den lägsta andelen sedan 2015. Rikssnitt för kommunala skolor exkl. nyinvandrade elever och/eller har okänd bakgrund var 77,3% vilket innebär att snittet för eleverna i Marks kommunala skolor var 4,4 procentenheter under rikssnitt när elever exkluderats.
Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel %
Andel elever i åk 9 som blev behörig till nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan var 78,9%
vilket var samma andel som redovisats i delårsrapporten och innebar att läsåret hade 21,1%
elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan, vilket motsvarar drygt 80 elever.
Läsårets resultat blev därmed 2,9 procentenheter under nämndens mål och föregående läsårs resultat. Skillnaden mellan skolorna varierade från 68,5% till 89,3%. Andel behöriga
niondeklassare i riket ökade till 86% vilket är en ökning med 1,3 procentenheter. Det innebär att andelen behöriga till gymnasieskolan från kommunens skolor går i motsatt trend mot rikssnitt och ligger hela 7,1 procentenheter under.
Flickorna i kommunen uppnådde 80,6% behörighet till gymnasiet - skillnad mellan skolor var från 66,7% till 94,3%. Läsårets resultat för flickor rankas som röd i Kolada i jämförelse med landets kommuner dvs ett resultat bland de 25% lägsta i Kolada och är det lägsta resultatet på 22 år (sen 1998). Årets resultat sjönk med fyra procentenheter mot föregående läsår, som då var i nivå med rikssnitt, årets resultat innebar att flickorna i kommunens grundskola låg 6,7 procentenheter under rikssnitt som steg till 87,3%.
Pojkarna i kommunen uppnådde 77,6% behörighet - skillnad mellan skolor var från 70,6%
till 88,1%. Rikssnitt steg till 84,7% vilket innebar att pojkarna i kommunens grundskola låg 7,1 procentenheter under.
Elever i åk. 9, meritvärde, genomsnitt ,17 ämnen
I delårsrapporten redovisades preliminära siffror och de inkomna siffrorna i nationella
databaser visar på ett lägre resultat. Läsårets genomsnittliga meritvärde av slutbetyg för åk 9 blev 213,9. Vilket är en nedgång med 12,5 meritpoäng mot föregående läsår och därmed under nämndens mål. I jämförelser med läsårets rikssnitt på 232,0 innebär det att elevernas snitt från Marks kommunala skolor låg 18,1 poängsteg lägre. Skillnaden mellan skolorna varierade från 201,1 till 248,0.
Flickornas genomsnittliga meritvärde var 227,7 vilket kan jämföras med föregående läsårs snitt på 243,2 som då var i nivå med rikssnitt. Läsårets genomsnittliga meritvärde var 15,5 meritpoäng lägre än föregående läsår och 17,3 meritpoäng under årets rikssnitt på 245,0.
Skillnaden mellan skolor varierade från 205,2 till 265,4.
Pojkarnas genomsnittliga meritvärde 202,1 vilket kan jämföras med föregående läsårs snitt på 210,0 vilket var under rikssnitt (217,0). Läsårets genomsnittliga meritvärde var 7,9 meritpoäng lägre än föregående läsår och 16,9 meritpoäng under årets rikssnitt på 219,0 Skillnad mellan skolor varierade mellan 192,4 och 229,2.
Exkluderas nyinvandrade elever och de elever med okänd bakgrund blev genomsnittliga meritvärdet 218,6 vilket är en minskning med 12,6 meritpoäng mot föregående läsårs snitt på 231,2. Läsårets rikssnitt låg på 231,7 och i jämförelse med det var det genomsnittliga
meritvärdet 13,1 meritpoäng lägre.
Antal elever i åk 1-9 med 25% frånvaro eller mer.
Av läsårets samtliga (3 647) elever var det totalt 355 elever som hade en frånvaro som var 25% eller högre från skolstart till och med v.11 (innan covid-19) Det motsvarar 9,7% av eleverna i grundskolan. Skolenheten med lägst andel elever (med 25% frånvaro eller högre) hade 3% och skolan med högst andel hade 16%.
Arbete sker i samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen
med stöd av en konsult med stor erfarenhet av just skolfrånvaro. Det byggs upp rutiner, systemstöd, forum, checklistor, samtalsstöd, roller och begrepp för ökad samverkan mellan olika aktörer inom varje enskild skola, förvaltning och kommunen som helhet. Under våren 2021 kommer de nya rutinerna och rollerna testas, några delar har smygstartat under hösten 2020. Det hela utvärderas i slutet av vårterminen och ett nytt arbetssätt ska vara igång under hösten 2021.
Elevhälsans personal har en viktig roll i det närvarofrämjande arbetet på skolorna. Några av skolsköterskorna och/eller kuratorerna har rollen i elevhälsoteamen att följa upp skolfrånvaron på gruppnivå. Frånvaron följs upp kontinuerligt enligt kommungemensamma fastställda
mätperioder. Vidare finns frånvaro som en punkt på dagordningen vid elevhälsoteamsträffar på skolorna. Frånvaron under läsåret 2019/20 har sedan mitten av mars påverkats av rådande pandemi. Innan pandemin var det flera elever som under vintern 19/20 var frånvarande med influensaliknande symtom.
Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola åk 1-9, andel %
För årskurserna 1–9 har andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i kommunens grundskolor fortsatt sjunka. I andelen ingår inte personal som arbetar som modersmålslärare då de är undantagna från legitimations- och behörighetskravet.
Läsårets andel var 66,6% vilket är en nedgång med 0,8 procentenheter från föregående läsår på 67,4% och därmed även 0,8 procentenheter under nämndens målvärde. I jämförelse med rikssnitt på 70,1%, låg kommunens snitt 3,5 procentenheter under. Skillnaden mellan skolor var från 44,2% till 85,7% vilket innebär en 41,5 procentenheters skillnad.
Nämndens mål: Elever som studerar på Marks gymnasieskola ska erbjudas en kvalitativ utbildning som möter varje elevs behov så att de kan fullfölja sin utbildning med gymnasieexamen
Nämndens bedömning är att målet har uppfyllts i hög grad. Bedömningen grundar sig på den slutliga officiella statistiken som inkommit i nationella databaser under senhösten 2020. Det förbättrade resultatet kan delvis förklaras av det utvecklingsarbete som pågått under tre år där Marks gymnasieskola samarbetat med Göteborgs universitet och Skolverket.
Under höstterminen har förvaltningsledning tillsammans med rektorer arbetat med uppföljning av verksamheterna utifrån årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet. Förväntningarna på arbetet med att följa upp resultat och måluppfyllelse på detta sätt är att det ska ge
förutsättningar för att kunna göra analyser som visar var måluppfyllelse nåtts och var förbättringsområden finns. Covid-19 har till viss del påverkat arbetet med de olika delarna i årshjulet så att de inte kunnat genomföras på de sätt som planerats utifrån given tidsplan.
Med anledning av det har analyser inte heller kunnat genomföras i den utsträckning som planerats. Den analys som kan göras utifrån kunskap- och värdegrundsresultat,
resultatrapporter och resultatdialoger är att undervisningen fortsatt behöver utvecklas för att bättre möta alla elevers behov.
Årets siffror gällande andel behörig personal har minskat vilket i huvudsak beror på att det har varit svårt att hitta behörig personal till kortare anställningar.
Arbete med att ta fram en plan för arbetet med kompetensförsörjning och
kompetensutveckling är initierat. Kompetensutvecklingsresurser behöver även riktas mot rektorsuppdrag och läraruppdrag där bättre förutsättningar behöver ges för att alla ska lyckas i sina uppdrag. Det är också av vikt för att kommunen ska vara konkurrenskraftig i
rekryteringsprocesser och attrahera kvalificerade medarbetare.
Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020
Gymnasieelever med examen inom tre år,
andel % 91% 86,6% 72,3% ≥ 65,6%
Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020 Gymnasieelever som uppnått grundläggande
behörighet till universitet och högskola inom 3
år, högskoleförberedande program, andel % 76,7 79,9 87,8 ≥ 79,9
Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd
gymnasieutbildning, yrkesprogram, andel % 69,4 72,6 ≥ 69,4
Lärare (Årsarbetare) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i
gymnasieskola, andel % 77,3 78,4 71,6 ≥ 78,4
Gymnasieelever med examen inom tre år, andel %
Genomströmningen av elever avser andelen elever som har slutfört gymnasieskolan inom en viss tid från att de påbörjade sina gymnasiestudier. I normalfallet behöver en elev som börjar på ett nationellt program tre år för att slutföra sina gymnasiestudier. Elever som byter
utbildning, gör studieuppehåll eller börjar på ett introduktionsprogram kan behöva ett fjärde eller femte studieår för att slutföra ett nationellt program i gymnasieskolan.
Från och med Nämndplan 2020 väljer BUN att följa upp elevernas genomströmning på Marks Gymnasieskola via indikatorn "Gymnasieelever med examen inom tre år". Siffrorna visar samtliga elever som börjar i gymnasieskolan på ett nationellt program och inkluderar även elever som börjar sina gymnasiestudier på introduktionsprogram (IM). Elever på
introduktionsprogram kan behöva längre tid än tre år på sig för att slutföra sina
gymnasiestudier. Syftet med studier på ett introduktionsprogram kan vara att övergå till ett nationellt program med examen som mål, men målet kan också vara att gå direkt till
arbetsmarknaden. Tidigare indikator "Andel elever med gymnasieexamen" som avser elever oavsett startår och exklusive IM med målvärde 100% följs därmed inte längre.
72,3% av samtliga elever på Marks Gymnasieskola slutförde sin utbildning inom tre år vilket är den högsta andelen sedan 2014 och kan jämföras med rikssnitt för läsåret på 66,3%, vilket gör att eleverna på Marks Gymnasieskolas genomströmning inom tre år var 6 procentenheter högre än rikssnitt. I Kolada placerar det skolans resultat bland de 25% bästa i landet, dvs resultatet får grön färgkodning i tabellen.
Examen inom 3 år på Marks Gymnasieskolas yrkesprogram var 86,8% och kan jämföras med rikssnitt på 74,3% vilket innebär att genomströmningen inom tre år på Marks Gymnasieskola var 12,5 procentenheter högre än rikssnitt. Männen nådde examen till 88,7% jämfört med rikssnitt 74,5% och kvinnorna till 78,6% jämfört med rikssnitt 74,1%.
Examen inom 3 år på högskoleförberedande program var 88,5% och kan jämföras med rikssnitt på 79,8% vilket innebär att genomströmningen inom tre år på Marks Gymnasieskola var 8,7 procentenheter högre än rikssnitt. Männen nådde examen till 90,5% jämfört med rikssnitt 77,1% och kvinnorna till 87,1% jämfört med rikssnitt 82,3%.
Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program, andel %
Det preliminära resultatet som redovisades i delårsrapporten var något högre än siffran som redovisas i nationella databaser då den egna siffran redovisar samtliga avgångselever VT20 och inte inom tre år som avser att följas i nämndplan.
Läsårets andel elever på Marks Gymnasieskola som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år på högskoleförberedande program var 87,8% vilket kan jämföras med rikssnitt 79,6%. Det innebär en andel som var 8,2 procentenheter högre än rikssnitt. Läsårets resultat rankas som grön i Kolada.
Männen nådde grundläggande behörighet till 88,9% jämfört med rikssnitt 76,8% och kvinnorna till 87,1% jämfört med rikssnitt 82,1%.
Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, yrkesprogram, andel %
Andel ungdomar som är på arbetsmarknaden två år efter fullföljt yrkesprogram, studentår 2018, steg med 3,2 procentenheter till 72,6%. I jämförelse med rikssnitt 59,7% har ungdomarna från Marks gymnasieskolas yrkesprogram 12,9 procentenheter högre etableringsgrad än rikssnitt.
Andelen män från Marks Gymnasieskolas yrkesprogram som var etablerade på
arbetsmarknaden två år efter fullföljt yrkesprogram var 74,2% vilket kan jämföras med rikssnitt 66,3%. Det innebär en andel 7,9 procentenheter högre än rikssnitt.
Andelen kvinnor från Marks Gymnasieskolas yrkesprogram som var etablerade på
arbetsmarknaden två år efter fullföljt yrkesprogram var 68,2% vilket kan jämföras med rikssnitt 50,3%. Det innebär en andel 17,9 procentenheter högre än rikssnitt.
Det goda resultatet kan delvis förklaras av ett bra samarbete och tät dialog med företagen i syfte att anpassa utbildningen efter företagens behov vilket i förlängningen ökar
anställningsbarheten samt leder till anställning efter avslutad utbildning.
Lärare (Årsarbetare) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, andel %
Totalt antal heltidstjänster var 47,9 och andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet var 71,6% vilket är en minskning från föregående mätdatum 15 oktober 2019 och under nämndens mål med 6,8 procentenheter.
Det kan jämföras med rikssnitt för samtliga huvudmän på 81,6% vilket innebär att Marks Gymnasieskola låg tio procentenheter under rikssnitt gällande lärare med legitimation och behörighet i minst ett ämne.
Nämndens mål: En vuxenutbildning som möter varje elevs förutsättningar och behov
Vuxenutbildningen redovisar sina resultat per kalenderår till skillnad från övriga verksamheter inom skolan som redovisar per läsår.
Nämndens bedömning är att målet delvis är uppfyllt för kalenderåret 2019 och bedömningen grundar sig på att vuxenutbildningen har utvecklat den fysiska lärmiljön så att det ges
möjlighet att stödja elever vid distansutbildningar genom att de skapat mindre miljöer där man
kan få tillgång till lärarstöd. Lärcentrat bemannas mer flexibelt än tidigare och genom att erbjuda ett bättre stöd förväntas resultatet förbättras.
Under höstterminen har förvaltningsledning tillsammans med rektor arbetat med uppföljning av verksamheten utifrån årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet. Förväntningarna på arbetet med att följa upp resultat och måluppfyllelse på detta sätt är att det ska ge
förutsättningar för att kunna göra analyser som visar var måluppfyllelse nåtts och var förbättringsområden finns. Covid-19 har till viss del påverkat arbetet med de olika delarna i årshjulet så att de inte kunnat genomföras på de sätt som planerats utifrån given tidsplan.
Med anledning av det har analyser inte heller kunnat genomföras i den utsträckning som planerats. Den analys som kan göras utifrån kunskap- och värdegrundsresultat,
resultatrapporter och resultatdialoger är att undervisningen fortsatt behöver utvecklas för att bättre möta alla elevers behov.
Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020
Elever på SFI som klarat minst två kurser, av
nybörjare två år tidigare, andel % 26 30 36 ≥ 30
Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som
slutfört kurs 85,3 83,3 81,6 ≥ 83,3
Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning som slutfört
kurs 76,6 77,9 74,9 ≥ 77,9
Elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare två år tidigare, andel % Andelen elever på SFI kalenderår 2019 som klarade minst två kurser steg med sex
procentenheter och uppfyllde målvärdet. Andelen i jämförelse med rikssnitt är dock fortsatt låg. Följetalet ingår i Agenda 2030.
Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs
Andel elever som slutfört påbörjad kurs, på grundläggande nivå, har legat över rikssnitt de senaste fem åren med högsta noterad andel år 2017 på 85,3%. 2019 minskade andelen till 81,6% vilket är 1,7 procentenheter under målvärdet. I jämförelse med rikssnitt på 73,3% låg andelen fortfarande över snitt.
Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs
Andel elever som slutför påbörjad kurs på grundläggande nivå minskade till 74,9% vilket är tre procentenheter under nämndens mål och föregående års andel (77,9%). I jämförelse med rikssnitt på 71,7% var andelen som slutförde påbörjad kurs inom gymnasial vuxenutbildning i Marks kommun högre för tredje året i rad.
Kommungemensamma mål: Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem
Nämndens mål: All utbildning ska präglas av trygghet och studiero Nämndens bedömning är att målet delvis har uppfyllts.
Rektorerna tillsammans med sin personal arbetar aktivt för att skapa trygghet och studiero i verksamheterna. Arbetet innebär både ett kort- och långsiktigt arbete som sker systematiskt i verksamheterna.
I analysen framkommer att tryggheten och studieron ökar när det finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap i klassrummet där undervisningen differentieras så den möter varje elevs behov.
Tydliga ordningsregler som tagits fram tillsammans med eleverna och en god lektionsstruktur är också avgörande. Arbete kring kollegiala lärprocesser behöver inledas för att öka
samarbetet mellan lärarna som undervisar eleverna. Ett ökat samarbete innebär att undervisningen diskuteras, omprövas och utvecklas så att kvalitet förbättras. För att hela skoldagen ska präglas av en trygg miljö behövs god vuxennärvaro och förtroendefulla
relationer byggs mellan elever och personal på skolan. Hög vuxennärvaro vid förflyttningar och på raster skapar en trygg skoldag. Skolans arbete med normer och värden och det
förebyggande arbete som bedrivs av skolans personal med stöd av elevhälsan är en förutsättning för att alla elever ges det stöd och de utmaningar de behöver.
Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020
Elever i åk 5: I min skola respekterar vi
varandra, positiva svar, andel % 89 83 ≥ 89
Elever i åk 5: Jag har studiero på lektionerna,
positiva svar, andel % 73 66 ≥ 73
Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan,
positiva svar, andel % 87,6 85 ≥ 87,6
Elever i åk 9: I min skola respekterar elever
och lärare varandra, positiva svar, andel % 55,1 67 ≥ 55,1
Elever i åk 9: Jag har studiero på lektionerna,
positiva svar, andel % 54,2 59 ≥ 54,2
Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan,
positiva svar, andel % 79,7 87 ≥ 79,7
Gymnasieelever år 2: I min skola respekterar elever och lärare varandra, positiva svar,
andel % 70,2 75 ≥ 70,2
Gymnasieelever år 2: Jag har studiero på
lektionerna, positiva svar, andel % 64,4 59 ≥ 64,4
Gymnasieelever år 2: Jag känner mig trygg i
skolan, positiva svar, andel % 90,1 89 ≥ 90,1
Elever i åk 5: I min skola respekterar vi varandra, positiva svar, andel %
Preliminär andel positiva svar på elevenkät, Skolinspektionen VT19 var 83% vilket innebär sex procentenheter under målvärdet.
Elever i åk 5: Jag har studiero på lektionerna, positiva svar, andel %
Preliminär andel positiva svar på elevenkät, Skolinspektionen VT19 var 66% vilket innebär sju procentenheter under målvärdet.
Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel %
Preliminär andel positiva svar på elevenkät, Skolinspektionen VT19 var 85% vilket innebär 2,6 procentenheter under målvärdet.
Elever i åk 9: I min skola respekterar elever och lärare varandra, positiva svar, andel % Preliminär andel positiva svar på elevenkät, Skolinspektionen VT19 var 67% vilket innebär 11,9 procentenheter över målvärdet.
Elever i åk 9: Jag har studiero på lektionerna, positiva svar, andel %
Preliminär andel positiva svar på elevenkät, Skolinspektionen VT19 var 59% vilket innebär 4,8 procentenheter över målvärdet.
Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel %
Preliminär andel positiva svar på elevenkät, Skolinspektionen VT19 var 87% vilket innebär 7,3 procentenheter över målvärdet.
Gymnasieelever år 2: I min skola respekterar elever och lärare varandra, positiva svar, andel %
Preliminär andel positiva svar på elevenkät, Skolinspektionen VT19 var 75% vilket innebär 4,8 procentenheter över målvärdet.
Gymnasieelever år 2: Jag har studiero på lektionerna, positiva svar, andel %
Preliminär andel positiva svar på elevenkät, Skolinspektionen VT19 var 59% vilket innebär 5,4 procentenheter under målvärdet.
Gymnasieelever år 2: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel %
Preliminär andel positiva svar på elevenkät, Skolinspektionen VT19 var 89% vilket innebär 1,1 procentenheter under målvärdet.
3.2 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: Hållbar personalförsörjning
Kommungemensamma mål: Friska medarbetare
Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020
Frisktalet ska öka = andel anställda som har
max fem sjukdagar 69% 67% 57%
Frisktalet ska öka = andel anställda som har max fem sjukdagar
Sjukfrånvaron ökade under pandemin, men under mätperioden 2019-07-01—2020-06-30 påverkades ändå sjukfrånvaron endast med en liten ökning jämfört med föregående år från 5,4% till 5,9% som sjukfrånvarotimmar utgör av total ordinarie arbetstid. Även om det är en ökning jämfört med föregående år är det i linje med de två föregående åren. Att personal i så hög utsträckning varit friska under pandemin har hittills varit över förväntan. Samtidigt kan noteras att frisktalen minskat utifrån pandemins påverkan, och andelen anställda med max 5 sjukdagar under perioden minskat från 65,3% till 58,7% av personalen.
En mindre ökning av andelen sjukfrånvaro i timmar av total ordinarie arbetstid till ca 5,9% har främst avsett korttidsfrånvaro för fler individer och där kan vi se att förskolan är den
verksamhet som varit mest drabbad, och att även flera grundskoleenheter drabbats i
motsvarande grad. Men inom grundskolan varierar sjukfrånvaron mycket mellan enheterna.
Gymnasieskolan har delvis utifrån distansundervisningen men också utifrån övriga läsåret haft en mycket låg sjukfrånvaro för personalen.
Utifrån andel sjukfrånvarotimmar är det långtidsjukfrånvaron som står för störst ökning i timmar även om antalet individer som är långtidssjukskrivna fortsätter att minska.
Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid
Indikatorer Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020
Alla anställda ska kunna få önskad
sysselsättningsgrad (%) 96 97 96,9 100
Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%)
Indikatorn redovisas på samma sätt som tidigare år. Den följs inte upp separat och anger den genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda inom barn- och
utbildningsförvaltningen.
En jämförelse mellan läsåren 18/19 och 19/20 visar att flera nyckeltal inom personalstatistiken har en positiv utveckling. Antalet tillsvidareanställda ökade och nyttjandet av timanställda fortsatte att minska, antalet tillsvidare med heltid ökade något vilket är en strävan, och personalomsättningen minskade. Att nyckeltalen har en positiv utveckling är glädjande och är delvis resultat av det arbete som görs. Samtidigt har läsåret varit fyllt av speciella
omständigheter, vilket gör att det är för tidigt att dra stora slutsatser utifrån det vi kan se.
Pandemin har medfört att sjukfrånvaro för barn, elever och personal ökat, men man har samtidigt kunnat hantera färre antal barn med befintlig personal trots sjukfrånvaro, och därigenom har nyttjandet av timanställda minskat, vilket då har en positiv påverkan på andelen tillsvidareanställda med heltid.
Organisationsförändringen som inneburit att biträdande rektorstjänster försvunnit och
rektorstjänster ökat, har till stor del skett genom att biträdande rektorer fått rektorsuppdrag.
Därigenom har inte personalomsättningen påverkats nämnvärt. Dock ser vi att
personalomsättningen i nyckeltal i hela organisationen tydligt minskat, vilket är mycket positivt.
En anpassning inför läsåret 20/21 har också inneburit en minskning av tidsbegränsade anställningar och att antal tillsvidareanställda med heltid ökar något.
