”Den man masserar slår man inte"
-Barnmassage i förskolan och dess effekter utifrån personalens perspektiv
Sofie Nilsson
LAU390
Handledare: Erik Husberg
Examinator: Merete Hellum
Rapportnummer: VT13-2480-09
Abstract
Examensarbete inom Lärarprogrammet LP01
Titel: ”Den man masserar slår man inte” – om barnmassage i förskolan och dess effekter på barn, barngrupp och förskolepersonal
Författare: Sofie Nilsson Termin och år: VT2013
Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Handledare: Erik Husberg
Examinator: Merete Hellum Rapportnummer: VT13-2480-09
Nyckelord: Massage, stress, hälsa, utveckling, förskola, taktil beröring, små barn, stora barngrupper, stresshantering
Sammanfattning
Syfte: Syftet med studien är att utifrån pedagogers upplevelser få ökad kunskap om och hur massage kan fungera
som en metod för att hantera stress i förskolan.
Huvudfråga: Hur anser pedagoger att massage påverkar stressnivån gällande det individuella barnet,
barngruppen och pedagogerna själva?
Metod och material: Metoden som används för studien är enkätundersökning. Undersökningsgruppen består av
15 förskolepedagoger runtom i Sverige som någon gång använt sig av massage i barngruppen.
Resultat: Resultatet redovisas med hjälp av stapeldiagram samt fri text. Majoriteten av respondenterna ansåg att
massagen gav positivt resultat.
Betydelse för läraryrket: Ju mer barngrupperna ökar i förskolan, desto mer ökar också ljudnivån och
stressnivån. Tanken är att ta reda på om massage kan minska stressen som stora barngrupper bidrar till. Enligt
forskare ska dessutom massage kunna främja barns lärande.
Förord
Den här uppsatsen är det sista jag skriver under min lärarutbildning på Göteborgs Universitet.
Jag vill därför passa på att tacka vissa personer som har varit en stor hjälp och en inspiration på vägen.
Jag vill tacka mina tidigare kollegor på Toleredsskolans förskola, det var under mitt arbete med er som jag insåg att jag ville utbilda mig till lärare. Mina tankar och reflektioner från arbetet där har sedan följt med mig i min utbildning och varit med och utvecklat fram den pedagog jag numera är.
Ett stort tack till alla inspirerande kurskamrater som jag stött på under åren på
lärarutbildningen. Jag har lärt mig och utvecklats mest under de diskussioner vi har haft på seminarium och under grupparbeten.
Jag vill dessutom tacka alla lärare på Göteborgs Universitet som inspirerar och bevisar att man kan brinna för något lika mycket som jag gör nu, även efter många års arbete. Särskilt tack till alla underbara SKAVE-lärare som jag hade under mitt år på Artisten.
Jag vill också tacka mina nära och kära för stödet jag fått under mina studieår, extra varmt tack till min syster Sandra Nilsson som kommit med många värdefulla tips och råd genom hela min utbildning.
Ett extra tack till Sandra Nilsson, Sofie Karolén, Tanja Sanneståhl och Isabel Dos Santos för korrekturläsning och värdefulla råd och tips då jag saknat handledare under större delen av mitt uppsatsskrivande.
Nu känner jag mig redo att bege mig ut i verksamheten och arbeta med det yrke jag brinner för och har längtat efter så mycket under mina studieår!
Göteborg
12 maj 2013
Sofie Nilsson
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund 7 1.1 Begreppsredovisning 7
1.2 Vad är stress? 7
1.3 Beröring och känselsinnets funktion 8 1.4 Oxytocin 8
1.5 Relevanta kopplingar till Läroplanen 9 2. Syfte och problemformulering 10
2.1 Frågeställningar 10 2.2 Disposition 10 3. Teoretisk anknytning11 3.1 Barn och stress 11
3.2 Beröring och massage 11
3.3 Oxytocin – ett lugn och ro-hormon 12 3.4 Barns behov av beröring och närhet 12 3.5 Barn och massage 13
3.5.1 Hur massage kan underlätta för barns lärande 13 3.5.2 Motsättningar till massage 13
3.6 Sammanfattande teorier om massage 14
4. Metod och tillvägagångssätt 15
4.1 Val och motivering av metod och design 15
4.2 Val och beskrivning av undersökningsgrupp samt undersökningsförfarande 16
4.3 Diskussion av studiens tillförlitlighet 16 4.3.1 Reliabilitet 17
4.3.2 Validitet 17
4.3.3 Generaliserbarhet 18
4.4 Etiska överväganden 18 4.4.1 Informationskravet 18
4.4.2 Samtyckeskravet 18
4.4.3 Konfidentialitetskravet 18
4.4.4 Nyttjandekravet 18
5. Resultatredovisning och analys 20 5.1 Bakgrundsfrågor 20
5.2 Massagens påverkan hos det individuella barnet 21
5.2.1 De fria svaren kring massagens påverkan hos det individuella
barnet 22
5.3 Massagens inverkan på barngruppen 23
5.3.1 De fria svaren kring massagens inverkan på barngruppen 25
5.3.2 Fråga 7, 9 och 10 26
5.4 Massagens påverkan hos pedagogen 26
5.4.1 De fria svaren kring massagens påverkan hos pedagogen 27
5.5 Sammanfattning 27
6. Diskussion och slutsatser 28
6.1 Sammanfattade slutsatser i punktform 28
6.2 Metod 28
6.3.1 Hur påverkas barn som individer av att få massage i förskolan?
30
6.3.2 Hur påverkas barngruppen av att få massage i förskolan?
31
6.3.3 Hur påverkas pedagogerna av att barnen får massage i förskolan 31
6.4 Didaktiska implikationer 31 6.5 Förslag till vidare forskning 32 7. Referenslista 33
8. Bilagor 34
8.1 Enkätundersökning34
8.2 Boktips 36
”Att bli berörd, smekt och masserad är näring för barnet.
Näring, som är lika viktig
som mineraler, vitaminer och proteiner.
Näring, som är kärlek.
Om ett barn måste avstå från den Vill det hellre dö.
Och det händer att de gör det.
/Frédéric Leboyer”
(Jelvéus, 1998, s. 21)
1. Inledning och bakgrund
Idén till studien uppstod på vårterminen 2013 under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i en av Göteborgs förorter. Där fick jag i uppgift att planera och genomföra ett utvecklingsarbete på min praktikplats. På förskolan där jag praktiserade arbetar man i
”storarbetslag”, vilket innebär att de har slagit ihop två avdelningar. Det finns alltså dubbelt så många barn och pedagoger där som på en traditionell förskoleavdelning. Jag upplevde
ljudnivån som hög, det skedde mycket konflikter mellan barnen vilket ledde till att stressnivån bland barn och pedagoger enligt min uppfattning också kändes hög. Enligt de pedagoger jag pratade var den stora barngruppen orsaken till ovanstående problem. Jag har alltid själv varit intresserad av hälsa, välmående och avslappning och ville därför låta barnen få en lugn stund i den ibland kaosartade miljön. Jag började därför fundera på att prova på massage i
barngruppen. Ylva Ellneby (2011) beskriver positiva effekter hos barn som fått massage:
…oroliga eller aggressiva barn har visat sig svara bra på behandling där beröring är en av beståndsdelarna.
Barnen blir lugnare och fungerar bättre socialt med sina kamrater. ”Den man masserar slår man inte”, har blivit ett slagord för många som förespråkar massage i förskolan och skolan (s. 50).
Av dessa skäl valde jag att skapa en massagegrupp bestående av sex barn som fick prova på kompismassage varje dag efter lunchen. Det väckte mitt intresse att ta reda på mer om
massage som metod till stresshantering i förskolan. Jag tycker det är viktigt att hitta alternativ till nedvarvning och avslappning i förskolan, där stressnivån och tempot emellanåt är mycket högt. Därför vill jag undersöka om massage kan fungera som stressförebyggande metod i förskolan.
1.1 Begreppsredovisning
Hen: Beskrivs enligt Nationalencyklopedin som ”könsneutralt personligt pronomen istället för hon och han”(http://www.ne.se/hen/1826342, 9 maj 2013) Jag använder mig av ordet
”hen” i min text istället för att skriva ”han eller hon”, alltså när könet inte är bestämt.
1.2 Vad är stress?
Ellneby beskriver i sin bok Stressade barn hur stress är kroppens sätt att reagera på att ”vi utsatts för extra stora fysiska, emotionella eller intellektuella krav och påfrestningar” (2008, s.
31). När en människa blir fysiskt eller psykiskt stressad sker en kamp och flykt-reaktion i kroppen. Uvnäs Moberg (2000)beskriver reaktionen i boken Lugn och beröring: Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Kamp och flykt – reaktionen har funnits med oss så länge vår art har funnits, men utlöses av en annan sorts ”fara” idag än för flera tusen år sedan. Reaktionen kan ske på tre olika sätt:
⦁ Vi försvarar oss mot det som hotar
⦁ Vi springer ifrån det som hotar
⦁ Vi spelar döda
Det kan alltså tolkas som att människor har olika sätt att reagera på och hantera stress (s. 39).
Vidare beskrivs olika kännetecken hos kamp och flykt-reaktionen i form av ökad puls och antal hjärtslag, högre genomblödning i musklerna, högre nivåer av stresshormon i kroppen samt extra bränsle på grund av att levern frisätter glukos (s. 44). Levi (2001) beskriver i sin avhandling Stress och hälsa att stress är något som uppstår när klyftan mellan hur en människas förmågor ser ut och vad samhället kräver av hen blir för stor (s. 11).
1.3 Beröring och känselsinnets funktion
I Ellnebys bok Om du inte rör mig så dör jag: den taktila kommunikationens betydelse för barns utveckling beskriver hon vår kropps största organ, huden. Huden är det första sinnet vi kommunicerar med, när ett foster är ca 6 veckor gammalt och varken har ögon eller öron är hens hud redan väl utvecklad (1994, s. 16). I boken Berör mig! Massage för små och stora barn beskriver Jelvéus hudens och fostrets utveckling på samma vis som Ellneby, hon
tillägger dessutom att fostret kan känna sin mammas beröring från utsidan av magen (Jelvéus, 1998, s. 22). Lidbeck och Rydin behandlar samma ämne i boken Spädbarnsmassage. De menar att det är ett mänskligt grundläggande behov att bli berörd, som uppkommer redan i fosterstadiet. I livmodern gungas, vaggas och omsluts barnet i en oavbruten massage.
Förlossningen blir sedan ett plötsligt avslut på känslan av att någon berör en (2002, s. 15).
Manniche beskriver i sin bok Babymassage: en handbok, hur man förr i tiden gick efter de så kallade tre R:en: Ro, Regelbundenhet och Renlighet under omsorgen av barn, framför allt på barnhem. Ända in på 50-talet så trodde man att det var det bästa sättet att ta hand om barn på.
Trots vila i rena fina sängar med fasta rutiner så dog barn ändå, orsaken till det tror man var brist på kärlek och beröring (1995, s. 14). I boken Barns rätt att utvecklas beskriver Ylva Ellneby (2007) känselsinnets funktion.
Känselsinnet är vårt mest omfattande sinne eftersom känselcellerna som finns i huden och i våra slemhinnor är utspridda över hela kroppen. Detta sinne har stor betydelse för hur vi mår både kroppsligt och själsligt. Beröring är viktig för nervsystemets utveckling och det påverkar alla sinnen. Det är dessutom direkt kopplat till känslor och kontakt (s. 20).
Med hänsyn därtill beskriver Ellneby (2007) känselsinnets tre delar: beröringssinnet, temperatursinnet och smärtsinnet. Beröringssinnet sitter i huden och dess slemhinnor får stimulering genom tryck. Sinnescellerna sitter olika tätt placerade på olika ställen på kroppen och därför varierar också känselupplevelsen. På tungspetsen och i fingertopparna är känslan för beröring störst, medan det är större avstånd mellan sinnescellerna på ryggen. Därför behöver barn enligt Ellneby många olika upplevelser av sin rygg för att få en god
kroppsuppfattning och förstå med alla sinnen att ryggen finns där. Temperatursinnet består av köld- och värmepunkter i huden. Ett litet barn kan inte själv avgöra när det är för varmt eller kallt utan lär sig det av erfarenhet. Därför anser Ellneby att det är de vuxnas ansvar att se till att barn inte utsätts för köld eller för stark värme. Smärtsinnet är ett sätt för kroppen att skydda sig. Om en kroppsdel utsätts för smärta drar barnet spontant bort kroppsdelen från det som orsakar smärta. Även om barnet känner själva smärtan och reflexmässigt reagerar på den kan hen inte rent intellektuellt förstå varför det gör ont (s. 21-22). ”Först vid cirka arton månaders ålder kan barnet visa var det gör ont genom att ta på kroppen. I tre-fyraårsåldern kan barnet verbalt beskriva varifrån smärtan kommer” (Ellneby, 2007, s. 22).
1.4 Oxytocin
Sanner beskriver hur Uvnäs Moberg genom sin forskning på 1990-talet kom fram till att
fysisk beröring frigör kroppens eget lugn och ro–hormon, som kallas oxytocin. När oxytocinet
frigörs i kroppen sjunker koncentrationen av stresshormonerna noradrenalin, adrenalin och kortisol (Sanner, 2002, s. 13).
Uvnäs Moberg (2000) beskriver att lugn och ro–reaktionen kan kännetecknas av att
blodtrycket sänks, huden blir rosig då genomblödning av hud och slemhinnor ökar, nivåerna av stresshormoner blir lägre, matsmältningen och näringsupptaget effektiviseras och läkning underlättas. Det sker alltså efter att oxytocinet har frigjorts i kroppen. Förändringarna är inte enbart tillfälliga, utan kvarstår efter en tid (s. 42).
1.5 Relevanta kopplingar till Läroplanen
Förskolans läroplan (Skolverket, 2010) lyfter vikten av att arbeta med barns integritet och att alla är lika mycket värda. ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.”(s. 4). Verksamheten ska vara en trygg plats att vara på för barnen, där utrymme ges till både lärande och omsorg.
”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg.
Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.”(s. 5). Det är viktigt att barnen får utrymme både för lek och upptäckande men också lugnare aktiviteter som ger möjlighet till vila.
”Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt.”(s. 7). Vidare lyfter läroplanen (Skolverket, 2010) att
pedagogerna har ett stort ansvar för att samtliga barn får bekräftelse. ”Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde.”(Skolverket, 2010, s. 8) De är dessutom ansvariga för att stimulera barnens sociala lärande. ”Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och
tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde.”(s. 8). Pedagogerna ska dessutom ge barnen
utrymme till att utveckla sin kroppsmedvetenhet. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten
av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.”(s. 10).
2. Syfte och problemformulering
Syftet med undersökningen är att genom pedagogers upplevelser få ökad kunskap om och hur massage kan fungera som ett sätt att hantera stress i förskolan. Både i barngruppen, hos det individuella barnet och för pedagogen. Studien har alltså avgränsats till pedagogers
erfarenheter av massage i svenska förskolor. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkät (se bilaga 8.1). Frågeställningarna som studien grundas på utgår i hur pedagoger anser att massage påverkar stressnivån utifrån de tre grupper som nämnts.
2.1 Frågeställningar
Anser verksamma pedagoger att massage kan påverka stressnivån i förskolan?
- Hur påverkas det individuella barnets stress av att få massage i förskolan, utifrån pedagogers uppfattning?
- Hur anser pedagoger att stressnivån i barngruppen påverkas av att få massage i förskolan?
- Hur påverkas verksamma pedagogers stressnivåer av att barnen får massage i förskolan?
2.2 Disposition
Uppsatsen delas in i följande kategorier:
1. Inledning och bakgrund – Här inleds studien och bakgrund till ämnesvalet presenteras 2. Syfte och problemformulering – Studiens syfte och frågeställning formuleras
3. Teoretisk anknytning – Litteratur och teorier som är relevanta för undersökningen behandlas
4. Metod och Tillvägagångssätt – Den metod som har använts för studien samt tillvägagångssättet beskrivs, motiveras och diskuteras
5. Resultatredovisning och Analys – Här presenteras, sammanfattas och analyseras resultaten från undersökningen
6. Diskussion och slutsatser – Studiens syfte, litteratur, metod och resultat vävs samman och
diskuteras
3. Teoretisk anknytning
I det här kapitlet behandlas den litteratur och de teorier som är relevanta för undersökningen och som sedan diskuteras och analyseras tillsammans med resultaten av enkäten.
3.1 Barn och stress
Ellneby (2008) beskriver hur mindre barns kamp och flykt – reaktion kan göra sig uttryck i trotsbeteende, destruktivitet samt fysiskt och verbalt våld. Dessa beteenden är i mindre omfattning relativt vanliga i förskoleåldern. Visar sig däremot flera av de här symptomen vid upprepade tillfällen kan det tyda på stress (s. 73). Hon understryker det faktum att barn och stress inte hör ihop. Stress hos barn kan enligt Ellneby resultera i koncentrationssvårigheter, sömnproblem, svårigheter med lärandet, försämrad hälsa samt problem med maten (s. 15).
Vidare betonar Ellneby att stress inte alltid behöver ha en negativ inverkan på barn. Om det ställs realistiska krav på ett barn, alltså krav som barnet klarar av att hantera rent
mognadsmässigt, så kan det rentav sporra hens utveckling. Om barnet däremot utsätts för krav och förväntningar som hen inte kan leva upp till, så leder det ofta till stress istället för att kraven blir en utmaning för barnet (s. 16).
I Ellnebys bok (2008) lyfts en mängd förslag på vad som kan vara orsaker till barns stress.
Hon pekar på antal relationer i ett barns liv som ett rimligt skäl. Under en dag på förskolan träffar barn många olika vuxna och barn. Oftast turas pedagogerna om med öppning och stängning, ibland är de sjuka eller lediga och behöver vikarie, vilket innebär ännu ett nytt ansikte för barnet. Dessutom träffar barnet ca 20 barn varje dag som går på samma avdelning.
Det för oss vidare till orsak nummer två, att förskolebarn alltid delar utrymme med andra och sällan får leka själva eller får en vuxens uppmärksamhet för sig själv. Vidare beskriver Ellneby andra tänkbara orsaker till att barn är stressade, såsom understimulering, för späckat schema, föräldrar som skilt sig eller separerat, föräldrar som förlorar jobbet, hög ljudnivå, nedsatt syn eller hörsel, att missförstå eller bli missförstådd osv. Flera av de orsakerna tror Ellneby kan ha med förskolans stora barngrupper att göra (s. 42-54). Hon tar upp åtskilliga alternativ till lösningar som kan minska stressen i förskolan. Färre barn och fler vuxna i grupperna tros sänka stressnivån i verksamheterna. Mer vistelse ute i naturen kan också minska stress hos barn. Genom att sänka ljudnivåerna och ge barn utrymme till att leka ostört kan stressen enligt Ellneby också minskas. Hon anser dessutom att det är viktigt att barn stimuleras till att uttrycka sina känslor för att förebygga stress-symtom. Massage kan enligt Ellneby vara ett effektivt alternativ till att hjälpa barn att varva ner (Ellneby, 2008, s. 24).
3.2 Beröring och massage
Sanner beskriver i sin bok Massage för barn och ungdomar hur huden har en avgörande roll
gällande människans kommunikation med omvärlden. Hon beskriver beröring som ett av
människans många språk, som kan ha en mängd skilda budskap och betydelser. Beröring kan
bland annat trösta, ge uppmuntran och ha en lugnande effekt. Känseln utvecklas redan under
fostertiden och är avgörande för hur vi uppfattar omvärlden. Vidare beskriver Sanner hur
regelbunden massage påverkar oss både psykologiskt och fysiologiskt. Hon menar på att genom att bli berörd, så blir man också mött. Någon har sett och accepterat en, samtidigt som man själv har upplevt sin kropp på ett nytt sätt som är svårt att göra på egen hand. Hon menar att barn som har fått mycket massage har en mer utvecklad kroppsuppfattning än barn som inte har fått det (2002, s. 18).
3.3 Oxytocin – ett lugn och ro-hormon
Ellneby utvecklar sina teorier angående oxytocinets funktion i boken Må bra i förskolan:
musik, yoga, lek, miljö, mindfulness, massage. Hon beskriver hur oxytocinet kallas för kroppens lugn-och-ro-hormon. Skälet till smeknamnet är att oxytocinet sänker nivån av stresshormonet kortisol i kroppen. Oxytocinet bildas i hjärnan, och utsöndras vid situationer som man upplever som lugna och behagliga, exempelvis beröringssituationer, ett varmt bad eller socialt umgänge med någon man tycker om. Ellneby nämner hur barns oxytocin utsöndras bland annat när de leker. Oxytocinet påverkar olika organ i kroppen, genom att förbättra matsmältningen, öka smärttåligheten, sänka pulsen och stärka immunförsvaret (Ellneby, 2011, s. 48). Uvnäs Moberg (2000) tar upp följderna av brist på oxytocin i barns kroppar. Hon beskriver hur oxytocin-halten i kroppen sjunker utan kontakt och beröring. Hon nämner också att våld och aggressivitet bland barn är ett stort problem idag inom skola och barnomsorg. Barnen är stökiga, okoncentrerade och mer aggressiva än för bara tio år sedan, menar Uvnäs Moberg. Hon tror att lösningen är mer lugn och ro bland barnen (s. 150-151).
3.4 Barns behov av beröring och närhet
Många forskare är överens om hur livsviktigt det är för barn med kroppskontakt och beröring.
Ellneby (2008) menar att fysisk närhet, trygghet och social kontakt är ett litet barns främsta behov. Hon anser att det är lika viktigt för små barn att bli berörda och kramade som att äta och behålla värmen. Behovet finns kvar genom hela livet men för många tillgodoses det mindre och mindre ju äldre barnet blir (s. 133). Jelvéus (1998) anser också att alla barn har ett stort behov av närhet och beröring och påpekar hur viktigt det är att någon tillgodoser det behovet. Att spädbarn dör utan fysisk beröring är något som har varit känt sedan en lång tid tillbaka. Trots vetskapen om det så fortsätter barn runt om i världen att dö just på grund av bristen på beröring. Barn behöver mer än mat för att överleva, anser Jelvéus. För att kroppen ska fungera och barnet utvecklas som det ska så krävs alltså enligt Jelvéus kroppskontakt och beröring (s. 23). I boken Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans vardag som bygger på Daniel Sterns teorier om barns utveckling nämns kroppskontakt som ett grundläggande behov, samt att avsaknad av det kan leda till att ett barns utveckling påverkas negativt eller att hen dör (Brodin, M. & Hylander, J., 2002,s. 35). Manniche (1995) beskriver hur bristen på beröring kan leda till negativa konsekvenser för barnets fortsatta utveckling (s. 14). I Kärlekens roll: Hur känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna behandlar Gerhardt utvecklingen av den sociala hjärnan. Hon beskriver hur de första hjärnkapaciteter som
utvecklas är sociala och att utvecklingen påverkas av våra sociala erfarenheter. Hon menar på att ett barn har större behov av vuxnas närvaro och beröring än av pedagogiska leksaker.
Slutligen betonar Gerhardt att barn som inte får socialt umgänge på egen hand med en kärleksfull vuxen riskerar att utvecklingen av hens hjärna påverkas negativt (Gerhardt, 2007, s. 61). Ellneby (2008) anser att ett barn inte kan bli bortskämt av beröring och kroppskontakt, snarare tvärtom.
I jämförelse med många andra länder är Sverige ett beröringsfattigt land, kanske på grund av en gammal fördom
att barnet kan bli osjälvständigt av att få sitta för mycket i knät och av att få för mycket uppmärksamhet. I själva
verket fungerar det tvärtom. Ju mer beröring och närhet ett barn får när det växer upp, desto mer självständigt blir det. (s. 133)
Förutom att betona hur stort barnets behov av närhet, trygghet och socialt samspel är understryker även Ellneby (1994) vikten av en närvarande vuxen som är intresserad av vad barnet gör och tänker. Fysisk beröring skapar inte bara trygghet och lugn, utan är också enligt Ellneby en av förutsättningarna för barns lärande (s. 79). Ellneby anser att barns
känslomässiga utveckling inte får lika mycket utrymme som deras kunskapsmässiga utveckling i skolan. Det finns inte heller någon plan i förskolan för hur barns känslor ska hanteras. ”Barn som kan acceptera sig själva och som kan känna tillit till andra, kan lättare hantera stress. Dessa barn har också förmågan att uppleva och uttrycka olika känslor som glädje, sorg, hat, medlidande, empati, rädsla och ilska” (Ellneby, 2008, s. 106).
3.5 Barn och massage
Barnmassage går varken till på samma sätt eller har samma syfte som vid vuxenmassage. I sin bok beskriver Manniche (1995) hur det i barnmassage inte är meningen att reparera
skavanker, utan att bygga upp en bra och nära relation till barnet, där man istället för att kommunicera med ord kommunicerar med beröring. Manniche menar att genom att långsamt massera barnet lär man sig snabbt barnets signaler och uttryck, vad hen tycker om och inte (s.
73). I boken Leken som berör: sagor, lekar, sånger och ramsor till massage tar Hegner upp vikten av beröring. Hon lyfter hur betydande det är för ett barn att få känna sig sedd, bekräftad och omtyckt. Massage är enligt Hegner ett sätt att nå detta. Hon betonar att man måste fråga barnet om det vill bli masserat, på så vis ökar barnets integritet och hen känner att hen har kontroll över sin egen kropp. Dessutom lär sig barnet att det är okej att säga nej om hen inte vill bli berörd (2008, s. 6). Ellneby (2011) beskriver hur oroliga eller aggressiva barn har reagerat positivt på beröring som metod. Hon menar på att barn blir lugnare och fungerar bättre socialt med hjälp av beröring. ”Den man masserar slår man inte”, är något många pedagoger använder som motivering till massage i förskolan och skolan. Ellneby betonar precis som Hegner hur viktigt det är att barnen själva bestämmer om de vill ha massage eller inte. Hon lyfter även massage som förebyggande medel mot fysiska övergrepp. Hon anser att barn som vänjer sig vid och tycker om beröring lär sig även att säga nej när de blir berörda på ett sätt de inte känner sig bekväma vid ” (s. 49-50).
3.5.1 Hur massage kan underlätta för barns lärande
Studier visar att massage har en lugnande, avslappnande och ångestdämpande effekt hos både barn och vuxna. Det underlättar dessutom för barns lärande samt förmåga till problemlösning (Sanner, 2002, s. 15-16). Ellneby (1994) betonar att barn har lättare för att lära sig saker och ting i samband med fysisk beröring ”Barnets första minnen uppstår ur beröringsupplevelser.
Denna beröring talar om för barnet vad som händer” (s. 26). Sanner beskriver hur man studerat svenska förskolor som använt sig av massage. Studien visade att barnen blev lugnare och uppträdde mer moget socialt med hjälp av massage (Sanner, 2002, s. 16). Uvnäs Moberg (2000) tar också upp denna studie, hon tillägger också att ”Studien pågick i sex månader och både föräldrar och personal bedömde att barnens beteende blivit mindre aggressivt redan efter tre månader. Efter sex månader var det ingen tvekan om att de masserade barnen förändrats till det bättre. De barn som fick massage klagade allt mindre hemma över olika kroppsliga besvär” (s. 149).
3.5.2 Motsättningar till massage
Trots mycket forskning kring barnmassagens positiva effekter finns det ändå de som är
tveksamma till det. I boken Berör mig! Massage för små och stora barn beskriver Jelvéus
(1998) hur en del människor är skeptiska gentemot barnmassage. Hon menar att vissa ”genast rynkar på näsan och undrar vad det egentligen är man förespråkar” (s. 15). Hon tror att det har att göra med medvetenheten om att det finns fall där barns kroppar utnyttjas i pedofila syften.
Hon menar dock på att barn som har fått rikligt med positiv beröring har lättare att känna av när någon tar i dem med fel intentioner. De har enligt Jelvéus mening också lättare för att våga säga ifrån då de ofta har en starkare känsla av integritet (s. 16). Detta styrker även Ellneby (2011, s. 49-50).
I boken Harmoni i klassen: en bok om avslappningsträning och massage i skolan betonar Björkqvist att barn inte ska få massage vid situationer då de har åkommor som feber, infektioner, inflammationer, öppna sår, akuta skador eller andra sjukdomar (2006 , s. 58).
3.6 Sammanfattade teorier om massage
Ellneby (1994) beskriver massage som ett alternativ till att hjälpa barn att varva ner. Uvnäs
Moberg (2000) och Sanner (2002) är överens om att massage bidrar till lugnare barngrupp
och mindre aggressivitet bland barnen. Även Ellneby (2011) anser att barn blir lugnare och
fungerar bättre på det sociala planet med hjälp av beröring. Ellneby (1994) och Sanner (2002)
har dessutom gemensamma åsikter kring att beröring underlättar för barns lärande. Sanner
understryker även att barn blir uppmärksammade och sedda genom massage. De utvecklar
dessutom sin kroppsuppfattning. På så vis ökar också barns integritet och kroppskontroll,
enligt Ellneby och Hegner. De lär sig att säga ifrån om de inte vill bli berörda (2011)(2008).
4. Metod och tillvägagångssätt
I det här avsnittet beskrivs, motiveras och diskuteras den metod som använts i studien. Stöd till utformningen av denna del har hämtats från Stukáts bok Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap och refererar till honom i avsnitten nedan.
4.1 Val och motivering av metod och design
Gällande valet av vilken metod som skulle användas så hade studiens syfte en betydande roll.
Syftet är att undersöka hur – sett ur ett stressförebyggande perspektiv – barnen som individer, barngruppen samt pedagogerna påverkas av massage i förskolan, enligt pedagogernas
uppfattningar. Metoden som valts till studiens genomförande är enkätundersökning.
Skäl till metodvalet:
Studien har avgränsats till förskolan. Detta då jag genomförde min VFU på en förskola och planerar att arbeta med barn i förskoleåldern när jag är färdigutbildad. Av dessa skäl kändes det mest relevant att avgränsa studien till förskolan, för att kunna göra en fördjupning inom just den åldersgruppen.
Som tidigare nämnts i studiens syfte har undersökningen avgränsats till pedagogers
upplevelser av massage i förskolan, då det skulle vara problematiskt att basera en studie på så pass små barns åsikter. Det var därför relevant att ta hjälp av pedagoger som hade erfarenhet av att använda sig av massage som avslappningsmetod i sina förskolegrupper. Det var viktigt att de åtminstone hade provat på massage, eftersom frågeställningen bygger på pedagogers upplevelser av massage.
Jag kontaktade förskolor vars massagearbete jag kände till sedan tidigare och sökte på nätet efter fler. Jag lyckades inte hitta så många pedagoger inom Göteborgsområdet som var öppna med sitt massagearbete. Några hade provat på det lite grann men kände sig inte trygga med att svara på frågor om det. Det var ett av skälen till beslutet att använda enkätfrågor i
undersökningen Genom att välja enkät som metod så underlättade det att nå ut till samarbetsvilliga pedagoger i hela landet. Dessutom upplevde jag det som att pedagoger föredrog att ta sig tid till att fylla i en enkät än att låta sig intervjuas. Stukát (2011) lyfter det som en fördel med enkätundersökningar: ”När man vill nå fler människor än vad som är möjligt vid intervjuer eller observationer kan användandet av frågeformulär vara den relevanta metoden”(2011, s. 47).
Ett argument till metodvalet var att jag upplevde det lättare att jämföra svaren i en enkät än i en intervju, då svaren i en enkät är mer konkreta. Det tar även Stukát (2011) upp i sin bok.
Han menar att det är svårare att jämföra svaren i en intervju och på så vis blir det dessutom
svårare att tolka resultaten. Vidare betonar han att en kombination av intervju och enkät kan
vara ett bra sätt att nå fram till sina svar (Stukát, 2011, s. 43). Det tog jag fasta på vid
utformandet av frågorna i enkäten. Jag varierade mellan frågor där man kunde välja mellan
olika svarsalternativ och frågor där respondenten fick formulera sina egna svar. Nu i efterhand inser jag att för att nå ett bredare, mer utvecklat resultat borde jag ha utformat ännu fler svarsalternativ, samt gett svarspersonerna fler möjligheter att formulera egna svar.
Ett annat skäl till att jag valde enkät framför intervju var att det ger respondenten en chans att fundera och reflektera över sina svar. När enkätfrågorna utformades tog jag hänsyn till studiens frågeställningar. Enkäten skickades antingen ut via mail eller lämnades personligen.
Jag var noga med att fråga respondenterna om det var något som kändes oklart med enkäten.
4.2 Val och beskrivning av undersökningsgrupp samt undersökningsförfarande
Jag har arbetat som vikarie på en mängd förskolor i en kommun i Göteborgsområdet. Tack vare det så känner jag till hur många av dem arbetar och tog därför kontakt med dem som jag visste arbetade med massage. Dessutom sökte jag på internet och kontaktade förskolor runtom i landet som hade skrivit på sina hemsidor att de använde sig av barnmassage i verksamheten.
I majoriteten av fallen hänvisade förskolechefen på de olika förskolorna vidare till någon av pedagogerna som arbetade med det. Jag fick dessutom kontakt med två pedagoger genom deras pedagogiska bloggar där de beskrev hur de använde sig av massage i sina verksamheter.
Jag gjorde ett så kallat frivilligt urval, något som diskuteras vidare under rubriken
Generaliserbarhet. Totalt så kontaktades 23 pedagoger, där 15 svarade ja till att medverka i enkätundersökningen. Majoriteten av de 8 pedagoger som föll bort svarade inte på mina mail eller telefonsamtal. Ett par av dem uttryckte att de inte kände sig inte tillräckligt kunniga inom området för att svara på en enkät, trots att det betonades att det enda som krävdes var att man hade provat på massage i barngruppen. Jag upplevde det som att de som svarade ja till att delta var de som var engagerade i själva ämnet massage samt kände sig säkra i in roll som pedagoger. Det tror jag kan ha påverkat resultatet, något som diskuteras vidare längre fram i rapporten. Det slutgiltiga urvalet blev alltså 15 stycken pedagoger som provat på massage i sina barngrupper. Respondentgruppen blev en förhållandevis blandad grupp pedagoger, med varierande lång erfarenhet inom barnomsorgen. Enkäten inleddes med bakgrundsfrågor om pedagogerna och deras erfarenheter inom barnomsorg och massage, samt hur deras
massagerutiner ser ut. Den första frågan var ”Hur länge har du arbetat inom barnomsorgen?”.
Respondentgruppen blev en tämligen blandad grupp pedagoger, med varierande lång
erfarenhet inom barnomsorgen. 4 av pedagogerna hade arbetat i 0-5 år, 4 hade arbetat i 5-10 år, 2 hade arbetat i 10-15 år, 2 hade arbetat i 20-25 år och 3 hade arbetat i 25-30 år. Den andra frågan i enkäten löd ”Hur länge har du arbetat med barnmassage i förskolan?”. Baserat på svaren verkar massage i förskolan vara något förhållandevis nyupptäckt. 6 pedagoger hade arbetat med det i 0-5 år och 9 hade arbetat med det i 5-10 år.
4.3 Diskussion av studiens tillförlitlighet
Några av de pedagoger som besvarade enkäten var bekanta med mig personligen sedan
tidigare. Det kan ha varit lättare för de respondenter som inte träffat mig tidigare att ge
tillförlitliga svar, medan de som visste vem jag var kan ha velat försköna svaren något. I
efterhand så har jag insett att jag borde ha utformat enkäten annorlunda eller eventuellt använt
intervju istället. Eftersom bara de som regelbundet använder massage svarat på enkäten– och
därför självklart ställer sig positiva till det så var det ganska förståeligt att svaren blev relativt
enformiga. Svarspersonerna var överens i de flesta svaren till enkätfrågorna. De hade sett
många bra effekter på de barn som fått prova på massage. Förmodligen hade enkäten kunna få
mer varierande svar om svarsalternativen hade utvecklats något. När de skulle svara på fråga
12: Märker du någon skillnad på ljudnivån i barngruppen efter att de har fått massage? så hade jag exempelvis kunnat formulera om mina svarsalternativ. Om det istället för Ja, ljudnivån sjunker hade getts fler grader av svarsalternativ, exempelvis Ja, ljudnivån sjunker tillfälligt och Ja, ljudnivån är lägre under resten av dagen så hade förmodligen svaren skilt sig lite mer. En av pedagogerna la till ett svarsalternativ på egen hand i sin enkät, vilket fick mig att reflektera kring formuleringen av frågor och svarsalternativ. Ifall det hade funnits fler svarsalternativ på fråga 10: Vad har massagen för effekt på barngruppen? och fråga 11: Har du sett någon förändring i barngruppens dynamik och stressnivå? så hade förmodligen resultatet där också sett annorlunda ut. Precis som på fråga 12 så framgick det inte i svaren hur länge resultaten hade pågått. Hade man sett en permanent förbättring/försämring eller bara en tillfällig? En annan faktor som kan ha påverkat svaren är det magra antalet svarspersoner.
Även om dessa 15 i de flesta frågor ställde sig positiva till massage så går det inte att
generalisera svaren då 15 pedagoger inte utgör en tillräckligt stor enhet. Ifall pedagoger som valt att inte använda sig av massage i förskolan hade svarat på frågorna så hade resultatet med största sannolikhet också sett annorlunda ut. Då hade det dessutom varit lättare att hitta svarspersoner. Däremot hade det inte gått att svara på frågorna i just den här studiens frågeställning om man som pedagog inte provat på massage i förskolan. Ett annat alternativ hade varit om studien istället haft intervju som metod, då hade pedagogerna fått möjlighet att utveckla sina svar. På så vis hade resultatet eventuellt skiljt sig mer och fördjupat sig i ämnet som studien behandlar. Ifall det hade funnits mer tid hade jag förmodligen kunnat få tag på fler svarspersoner och kanske även kunnat kombinera enkätundersökningen med
intervjufrågor. Tack vare att svarspersonerna fick möjlighet att utveckla några av sina svar i enkäten så fick jag lite mer information än om de bara hade kunnat kryssa i sina svar. Vad som dock blev problematiskt var att många av pedagogerna inte svarade på intervjufrågorna i enkäten. På så vis blev inte svaren så detaljerade som jag hade hoppats på. De som utvecklade sina tankar i de fria svaren var bara respondenter som hade svarat positivt på frågan, de som svarade negativt valde att inte utveckla. Det kan ha att göra med att frågorna utformades på ett sådant sätt att de var frivilliga att svara på ifall svarspersonerna hade något mer att tillägga.
Det hade varit intressant att få utvecklade tankar även kring de negativa svaren. 10 pedagoger svarade på fråga 5 att de flesta barnen kände sig bekväma med att få massage. 5 pedagoger uppfattade det som att samtliga barn kände sig bekväma med att få massage. En av dessa 5 pedagoger tillade längre fram i enkäten att skälet till att samtliga barn kände sig bekväma var för att massagestunden var helt frivillig. Så kan det mycket väl vara i samtliga av dessa fall, bara det att frågan tolkats på olika sätt. I de 10 pedagogers fall som svarat att de flesta kände sig bekväma kan det mycket väl vara så att de flesta kände sig bekväma och de som inte gjorde det behövde inte medverka. Här hade det underlättat om undersökningsmetoden hade varit intervju istället för enkät. Man kan dessutom ifrågasätta att ingen svarade ”Nej”, ”Få”
eller ”Några”. På fråga 7 ansåg 12 pedagoger att stressnivån hade sänkts, medan 3 inte såg någon effekt alls. En av de som svarade att stressnivån sänktes, tillade att effekten var
tillfällig. Hade det funnits fler svarsalternativ, exempelvis att man kunde svara att stressnivån sänkts långsiktigt respektive kortsiktigt, så kanske svaren hade sett annorlunda ut.
4.3.1 Reliabilitet
En studies reliabilitet kan enligt Stukát (2011) översättas till ”hur bra mitt mätinstrument är på att mäta – hur skarpt eller trubbigt det är. Den definieras ibland också som mätningens
motstånd mot slumpens inflytande” (s. 133). Det kan tolkas som hur resultatet har påverkats
av de metoder som använts. Det kan hända att frågorna hade fått annorlunda svar om de hade
ställts muntligt istället för skriftligt. Ibland kan frågor tolkas annorlunda om de läses på ett
papper jämfört med om man hör dem uttalas med en viss ton eller jargong. Valet av
svarspersoner kan också ha påverkat studiens resultat.
4.3.2 Validitet
Hur giltig en studie är menar Stukát (2011) är beroende av hur bra en metod mäter det den är avsedd att mäta (s. 134). Då svaren på enkäterna var relativt lika, så kan det ha flera orsaker.
En orsak skulle kunna vara att samtliga respondenter förskönat sanningen, medan en annan orsak kan vara att samtliga hade liknande upplevelser av massage i förskolan. En tredje orsak kan vara att eftersom jag som forskare har en positiv uppfattning av barnmassage i förskolan, så kan det omedvetet ha påverkat formuleringen av enkätfrågorna.
4.3.3 Generaliserbarhet
Resultatet kan inte generaliserats då för få enheter har studerats. På grund av ämnesvalet uppstod svårigheter att hitta tillgängliga respondenter. Jag gjorde därför vad Stukát (2011) kallar för frivilligt urval. Jag fick då bland annat använda mitt kontaktnät inom förskolans värld för att hitta frivilliga respondenter. Vad som kan vara problematiskt när man tar hjälp av frivilliga svarspersoner är att de kan ha haft sina egna motiv till att hjälpa till (s. 70). I det här fallet handlade det till stor del om att respondenterna var positiva till ämnet massage i
förskolan. Det kan ha påverkat deras svar och är ett av skälen till att resultatet inte kan generaliseras. Gällande generaliserbarhet menar Stukát (2011) att man ska ställa sig frågan om resultatet som undersökningen kommit fram till kan generaliseras, eller om det bara gäller gruppen som undersökts (s. 136). Resultatet gäller enbart den här studien med den här
urvalsgruppen och med mig som forskare. I den här undersökningen så har samtliga
svarspersoner provat på massage i förskolan. Det kan ha inneburit att de från början ställt sig positiva till massage, vilket i sin tur kan ha lett till de positiva svaren. Gällande den här studien går det alltså inte att generalisera, trots både pedagogers upplevelser och litteratur pekar på liknande saker. Gemensamt för alla dessa enheter är att både litteraturen, jag som forskare och svarspersonerna varit positiva till massage, något som med största sannolikhet påverkat resultatet.
4.4 Etiska överväganden
Gällande de etiska principerna för forskning är det enligt Stukát (2011) viktigt att man tillgodoser fyra krav (s. 138).
4.4.1 Informationskravet
Informationskravet innebär att respondenten ska informeras om syftet med studien samt att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst under undersökningens gång (Stukát, 2011, s. 139). Pedagogerna informerades om att en studie om massage i förskolan skulle göras, samt vad för effekter verksamma pedagoger ansåg att massagen gav. Svarspersonerna fick möjlighet att ställa frågor ifall det var något de undrade över och blev även informerade om att deras deltagande i studien var frivilligt.
4.4.2 Samtyckeskravet
Samtyckeskravet innebär att de som deltar i studien själva får välja hur deras delaktighet ska se ut. Om deltagarna är minderåriga ska dessutom föräldrarna samtycka till deras medverkan (Stukát, 2011, s. 139). I och med att de skickat in sina enkäter så har de också samtyckt till att delta i studien.
4.4.3 Konfidentialitetskravet
De medverkande har rätt till att vara anonyma och därför ska uppgifterna de lämnar behandlas
det är omöjligt att identifiera de personer som har deltagit i studien. När enkäterna hade fyllts i och lämnats tillbaka så numrerades dem, det stod inga namn på. Ingen annan har haft kontakt med svarspersonerna.
4.4.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att informationen som undersökningen ger enbart får användas i
forskningssyfte (Stukát, 2011, s. 140). Ingen annan har fått ta del av svaren undersökningen
har gett.
5. Resultatredovisning och Analys
Här presenteras, sammanfattas och analyseras resultaten från enkätundersökningen. Utöver bakgrundsfrågor har resultaten delats in i tre teman, som utgår ifrån studiens frågeställningar:
Massagens påverkan utifrån barnet som individ, barngruppen samt pedagogerna.
Respondenternas svar presenteras, analyseras och knyts an till teori och tidigare forskning.
Nedan följer en redovisning av bakgrundsfrågor. Därefter presenteras resultaten utifrån de tre teman som nämndes, varje avsnitt avslutas med en presentation och analys av de fria svaren som fanns i enkäten.
5.1 Bakgrundsfrågor
Enkäten inleddes med ett par bakgrundsfrågor. Den första frågan var hur länge pedagogerna arbetat inom barnomsorgen. 4 av pedagogerna hade arbetat i 0-5 år, 4 hade arbetat i 5-10 år, 2 hade arbetat i 10-15 år, 2 hade arbetat i 20-25 år och 3 hade arbetat i 25-30 år. Den andra frågan var hur länge de hade arbetat med massage i förskolan. 6 pedagoger hade arbetat med det i 0-5 år och 9 hade arbetat med det i 5-10 år. Resten av bakgrundsfrågorna presenteras nedan.
När tillfälle ges Både och Vi gör det regelbundet 0
2 4 6 8 10 12 14
3. Är massage något ni erbjuder när tillfälle ges eller gör ni det på rutinmässig regelbunden basis?
Hur kontinuiteten såg ut på arbetsplatserna varierade. 4 pedagoger svarade att de hade
massagestund när tillfälle gavs, 3 svarade att det skedde regelbundet och 8 gjorde det både på
regelbunden basis samt när tillfälle gavs.
0 2 4 6 10 8 12 14
4. Masserar pedagogerna barnen eller masserar barnen varandra?
I 12 fall av 15 varierade pedagogerna mellan att låta barnen massera varandra och att de själva masserade barnen. 3 pedagoger svarade att barnen enbart masserade varandra under
massagestunderna.
5.2 Massagens påverkan hos det individuella barnet
Enligt litteraturen som behandlats i denna studie är det viktigt att barn känner sig bekväma med att få massage. Hegner (2008) betonar vikten av att fråga barnet innan det blir masserat, hon menar att på så vis stärks barnets integritet och kroppsuppfattning. Barnet blir dessutom bekvämt med att säga nej till beröring hen inte vill ha (s. 6). Ellneby betonar också hur viktigt det är att barn själva tar beslut kring huruvida de vill ha massage eller inte. Hon beskriver också hur barns stressymptom såsom oro och aggressivitet minskar, samtidigt som de blir lugnare och fungerar bättre socialt med hjälp av beröring(s. 49-50). Studier visar även att barns förmåga att lära sig saker samt lösa problem förbättras med hjälp av massage. (Sanner 2002, s. 15-16). Nedan presenteras frågor som ställts till svarspersonerna gällande massagens påverkan hos det individuella barnet.
Nej Få Några De flesta Samtliga
0 2 4 6 8 10 12 14
5. Brukar barnen känna sig bekväma med att få massage?
Hur länge har du arbetat inom barnomsorgen?
10 pedagoger svarade att de flesta barnen kände sig bekväma med att få massage. 5 pedagoger
uppfattade det som att samtliga barn var bekväma med det. Majoriteten ansåg alltså att de
flesta barn kände sig bekväma vid massagetillfällena. En av de 5 pedagoger som tyckte att
alla barn kände sig bekväma tillade efter sitt svar i det fria utrymmet i enkäten att skälet till att
samtliga barn kände sig bekväma var på grund av att deltagandet i massagestunden var helt
frivilligt.
Negativ Oförändrat Positiv 0
2 4 6 8 10 12 14
6. Vad har massagen generellt sett för effekt på det individuella barnet i din barngrupp?
På fråga 6 svarade samtliga pedagoger att den individuella effekten på de barn som deltog i massagen var positiv. I enkäten fick respondenterna också möjlighet att med egna ord beskriva effekten av massagen.
Ja, stressnivån har höjts Nej Ja, stressnivån har sänkts 0
2 4 6 8 10 12 14
7. Har de barn som fått massage visat tecken på förändring av deras stressnivå?
Här ansåg 12 pedagoger att stressnivån hade sänkts, medan 3 inte såg någon effekt alls. De tre som inte såg någon effekt alls svarade även negativt på senare ställda frågor. Det diskuteras och analyseras under 5.3.2 Fråga 7, 9 och 10 . En av de som svarade att stressnivån sänktes, tillade att effekten var tillfällig.
02 46 108 1214
