Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Kostrelaterade riskfaktorer
En litteraturstudie gällande IGF-1 och ökad risk för
prostatacancer
Författare
Handledare
Sara Söderberg
Leg. dietist. Med. Dr. Christina Persson
Tommy Kaskas
Leg. dietist Maria Sundberg Hjelm
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Examinator
1 ABSTRACT
Background: The dominated form of cancer in men over 75 years is prostate cancer. Food has an influence on the most medical conditions and recent studies have shown that high levels of IGF-1 increase the risk of develop prostate cancer. IGF-1 can be found in the human body but the growth hormone can also be found in some of the victual for example dairy products.
The aim of this study: To review available evidence concerning correlation between high levels of IGF-1 and prostate cancer, and if a connection can be found, whether a dietary recommendation can be made to reduce levels of this hormone in the body and thus reduce the risk of developing prostate cancer.
Method: Systematic literature review.
Result: Studies were found that had positive results for a link between high levels of IGF-1 and increased risk of developing prostate cancer. However, other studies that were found showed the opposite result. All studies highlight the importance of continued investigation in the area in order to fully establish the link.
Conclusion: It requires further studies to establish a link between high levels of IGF-1 and increased risk of prostate cancer. At present, the authors do not consider it possible to make a dietary recommendation with the intent to reduce levels of IGF-1 in serum because of different study results were presented.
KEYWORDS
2 SAMMANFATTNING
Bakgrund: Den dominerande cancerformen hos män över 75 år är prostatacancer. Kosten har en påverkan på många sjukdomstillstånd och på senare tid har man undersökt misstankarna kring om höga nivåer av IGF-1 kan öka risken för att utveckla prostatacancer. IGF-1 finns naturligt i kroppen men hormonet finns bland annat också i vissa livsmedel så som mejeriprodukter.
Syfte: Att granska tillgänglig evidens gällande samband mellan höga nivåer av IGF-1 och prostatacancer, samt att om ett samband går att finna, undersöka om en kostrekommendation kan göras för att sänka nivåerna av detta hormon i kroppen och på så vis minska risken för utveckling av prostatacancer.
Metod: Systematisk litteraturstudie.
Resultat: Det finns studier som talar för och emot ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för att drabbas av prostatacancer. Dock belyser samtliga studierna vikten av fortsatt granskning inom området för att helt kunna fastställa ett eventuellt samband.
Slutsats: Det krävs fler studier för att fastställa ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för prostatacancer. I nuläget anser författarna att det inte går att göra en kostrekommendation där man har för avsikt att sänka nivåerna av IGF-1 i serum på grund av olika presenterade studieresultat.
NYCKELORD
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 5 2. Bakgrund 5 3. Problemformulering 8 4. Syfte 8 5. Frågeställningar 8 6. Metod 9 6:1 Design 9 6:2 Sökstrategi 9 6:3 Tabell 1. Sökväg 10 6:4 Tabell 2. Sökväg 11 6:5 Tabell 3. Sökväg 11 7. Dataanalys 11 7:1 Kvalitetsanalys 11 7:2 Resultatanalys 11 7:3 Artikelöversikt 11 8. Resultat 16
8:1 Vad finns det för evidens gällande sambandet mellan höga nivåer av IGF-1
och prostatacancer? 16
8:1:1 Studier som talar emot ett samband 16
8:1:2 Studier som talar för ett samband 17
8.2 Om det går att finna samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för Prostatacancer, är bevisen tillräckligt starka för att kunna utforma en
kostrekommendation med syfte att sänka nivåerna av IGF-1 i serum? 18
4
Bilaga 1. 27
5 1. INLEDNING
Enligt socialstyrelsens kompetensbeskrivning är sjuksköterskan ansvarig för att identifiera och förebygga hälsorisker. Det är på sjuksköterskans ansvar att undervisa och stödja patienten med syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa (Socialstyrelsen, 2005). Enligt Almås (2004) har sjuksköterskan bäst förutsättningar att observera och bedöma eventuella åtgärder gällande nutrition. Om patienten är välinformerad kan detta resultera i bättre medverkan och samarbete mellan vårdgivare och vårdtagare.
Genom kommunikation och information kan man öka patientens möjligheter till egenvård. Det är därför av vikt att sjuksköterskan har kunskaper om senaste forskningsrön för att på bästa sätt kunna besvara frågor och ge evidensbaserade svar och råd gällande egenvård (Socialstyrelsen, 2005).
2. BAKGRUND
Den dominerande cancerformen hos män över 75 år i Sverige är prostatacancer. Denna form av cancer kan starta var som helt i prostatakörteln och i de flesta fall sprider sig inte cancercellerna utan håller sig kvar inom prostatan. För en tredjedel växer dock cancern igenom kapseln och sprider sig vidare till sädesblåsorna och vidare till de regionala lymfkörtlarna, om detta sker ses ofta fjärrmetastaser i levern samt i skelettet (Järhult & Offenbartl, 2006).
År 2002 låg prostatacancer som nummer sex av de tio främsta orsakerna till att en människa mister sitt liv inom alla åldrar. (World Health Organizaton [WHO], 2006).
6 Figur 1. Prostatacancer
Behandlingstraditioner på olika kliniker kan skilja sig avsevärt. Behandling i form av kirurgi (radikal prostatektomi) eller strålbehandling kan erbjudas till patienter med en lokaliserad prostatacancer med syfte att kunna bota sjukdomen. Radikal prostatektomi innebär att hela prostatakörteln opereras bort. Det finns dock en viss problematik med denna form av kirurgi. För att kunna genomgå denna form av operation krävs det att tumören är enbart lokaliserad till prostatakörteln. En stor risk med denna operation är inkontinens och impotens. Då det endast är en tredjedel som får en metastaserad cancer, riskerar resterande 60 % att drabbas av inkontinens samt impotens trots att de kanske inte skulle ha fått några symtom av sjukdomen. I Sverige har radikal prostatektomi ökad drastiskt under de senaste fem åren (Järhult & Offenbartl, 2006).
Kosten har stor betydelse i alla sjukdomstillstånd och detta gäller även för patienter som drabbats av prostatacancer. Fler genetiska faktorer som gör cancerrisken större har upptäckts och misstanken om att utlösande faktorer som är miljöbaserade finns. Därför tror man att kosten kan ha en inverkan på utvecklingen av prostatacancer (Norlén & Schenkmanis, 2004).
7
man deltagarna konsumera den dubbla mängden mjölk gentemot vad de drack innan och kontrollgruppen konsumerade sin vanliga mängd. Studien pågick under 12 veckor följt av 4 veckor där man studerade förändringar. Huvudresultatet blev bland annat ett förhöjt IGF-1 i studiegruppen (Heaney, et al., 1999).
IGF-1 är en insulinliknande tillväxtfaktor. IGF-1 utsöndras från människans lever genom stimulering av tillväxthormonet growth hormon (GH) som utsöndras från hypofysens framlob och har betydelse för nedbrytningen av fett och uppbyggnaden av muskler. Olika fysiologiska faktorer orsakar ökad sekretion av tillväxtfaktorn, till exempel fysiskt arbete, stress och låg glukoskoncentration i blodet. IGF-1 finns med i regleringen av tillväxthormonet GH och hämmar dess sekretion via den negativa återkopplingen på de neuroendokrina cellerna i hypotalamus och på de celler i hypofysen som utsöndrar GH (Bjålie, Haug, Sand, Sjaastad & Toverud, 1998). IGF-1 finns naturligt i mjölk från alla däggdjur, dock är halten av tillväxtfaktorn högre i komjölken än i modersmjölken. Hos både människan och andra däggdjur insöndras insulin och IGF-1 från cellerna ut i blodomloppet och intracellulärvätskan (Plant, 2000). IGF-1 är med i stimuleringen av celldelningen både hos benigna och maligna celler, framför allt under den första fasen i cellcykeln då cellen blir större och tillverkar nytt protein (Cohen, Peehl, Lamso & Rosenfeld, 1991; Plant, 2000). IGF-1 har också liknande effekt som insulin och stimulerar lagring av glukos i fettcellerna. Till skillnad från insulinets uppgift deltar IGF-1 i cellernas spridning och differentiering. IGF-1 är också ett antiapoptosiskt ämne vilket innebär att IGF-1 hindrar apoptos, programmerad celldöd (Plant, 2000). Apoptos är ett biologiskt kontrollsystem som gör att farliga, onödiga och skadade celler självdör (www.ne.se).
Enligt Pollak, Beamer och Zhang (1999) finns det studier som visar att män med prostatacancer har högre nivåer av cirkulerande IGF-1 i kroppen. IGF-1 är inte en cancermarkör men höga nivåer av tillväxtfaktorn har påvisats hos män med prostatacancer.
8
I Dorothea Orems omvårdnadsteori står egenvård i fokus. Denna teori presenterade hon redan 1959. Teorin beskriver vikten av att få patienten att själv delta aktivt i sin behandling och på så sätt lära sig att utföra specifika typer av omvårdnadshandlingar. Orem menade att omvårdnaden måste bygga på en överrenskommelse mellan den som vårdar och patienten. Hon såg denna överrenskommelse som något väldigt viktigt i sin teori och hon betonar också starkt att det är patienten som ska sätta målen för omvårdnaden. Detta är den mest tillämpade omvårdnadsteorin inom hälso- och sjukvården och teorin är uppbyggd kring tre centrala begrepp: egenvård, egenvårdsbehov och egenvårdskrav (Kirkevold, 2000;Egidius & Norberg, 1983).
3. PROBLEMFORMULERING
Tidigare studier har visat ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för prostatacancer. Det är av stor vikt att få en övergripande blick av det aktuella kunskapsläget gällande detta samband. Om det går att finna starka bevis på att det finns ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och prostatacancer kan eventuellt en kostrekommendation göras för att undvika en förhöjning av IGF-1.
4. SYFTE
Syftet är att granska tillgänglig evidens gällande samband mellan höga nivåer av IGF-1 och prostatacancer, samt om ett samband går att finna, undersöka om en kostrekommendation kan utformas för att sänka nivåerna av detta hormon i kroppen för att minska risken att utveckla prostatacancer.
5. FRÅGESTÄLLNINGAR
1. Vad finns det för evidens gällande sambandet mellan höga nivåer av IGF-1 och prostatacancer?
9 6. METOD
6:1 Design
Systematisk litteraturstudie.
6:2 Sökstrategi
Inklusionskriterier för de vetenskapliga artiklarna är att de ska vara skrivna på svenska, engelska, norska eller danska. Artiklarna ska vara skrivna mellan 1999 och 2009 och studierna ska vara gjorda på män. Databaser som kommer att användas för litteratursökningen är PubMed, MedLine och The Cochrane Library. Randomiserade kontrollerade studier kommer att användas i första hand. Artiklar kommer också att sökas i The Prostate Journal och i Jane Plants bok Prostate cancer: Understand, Prevent and Overcome.
Relevant litteratur används för att ge ökad kunskap och förståelse av prostatacancer och dess uppkomst.
Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i följande databaser: PubMed, The Cochrane Library och The Prostate Journal. Vetenskapliga artiklar valdes även ut ur Jane Plants bok: Prostate cancer: Understand, Prevent and Overcome.
10
I The Prostate Journal gjordes en sökning av artiklar med sökorden IGF-1 och Prostate cancer. Inklusionskriterier för de valda artiklarna var att de skulle vara publicerade de senaste tio åren och dess abstrakt skulle stämma överrens med litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Från The Prostate Journal valdes fem artiklar ut. Valda artiklar presenteras i tabell 2, sökväg.
En artikel valdes ut ur referenslistan från boken Prostate Cancer: Understand, Prevent and Overcome. Vald artikel presenteras i tabell 3, sökväg.
Samtliga valda artiklar hade abstrakt som stämde överrens med litteraturstudiens syfte och frågeställningar.
6:3 Tabell 1. Sökväg
Databas Sökning # Sökord Utfall Utvalda
PubMed #1 Prostate cancer AND IGF-1¹ 9 1
#2 Prostate cancer AND IGF-1² 32 1
The Cochrane library
#3 Prostate Cancer AND IGF-1 8 1
#4 Prostate cancer AND IGF-1 AND Metastasis
0 0
#5 Prostate cancer AND Milk 8 0
11 6:4 Tabell 2. Sökväg
Databas Sökning# Sökord Utvalda
The Prostate Journal 1 IGF-1 AND Prostate cancer 5
6:5 Tabell 3. Sökväg
Bok Utfall Utvalda
Prostate Cancer: Understand, Prevent and Overcome 19 1
7. DATAANALYS
7:1 Kvalitetsanalys
En kvalitetsanalys av de funna artiklarna gjordes med hjälp av en granskningsmodell av Stoltz och Bahtsevani (2006). Se bilaga 1, protokoll för kvalitetsvärdering.
7:2 Resultatanalys
Efter kvalitetsgranskningen valdes samtliga artiklar ut då de var av god kvalitet enligt granskningsmodellen av Stoltz och Bahtsevani, 2006. Data från samtliga artiklar valdes sedan ut för att kunna besvara syftet och frågeställningarna i denna studie. Enheterna delades sedan in under de följande två frågeställningarna: finns ett samband mellan IGF-1 och prostatacancer? om ett samband går att finna för att kosten kan inverka på nivåerna av IGF-1, hur ser dessa samband ut? samt om ett samband går att finna, kan en kostrekommendation utformas. Valda artiklar presenteras i tabell 4, artikelöversikt.
12 Författare,
land, år
Titel Syfte Metod Deltagare,
bortfall Resultat Typ/ Kvalitet Barnard, R.J USA (2003) ALow-FatDiet and/or Strenuous ExerciseAlters the IGFAxis InVivo and Reduces Prostate TumorCellGrowth InVitro Undersöka om fysisk aktivitet kan minska tillväxten av LNCaP celler utan att ändra matvanor. Fallkontrollstudie Datainsamlingsmetod: Blodprov Cell analys Analysmetod: Student’s t-test, ANOVA, Newman-Keuls post hoc analyses N=34 Inget bortfall beskrivet Fysisk aktivitet minskar IGF-1 och ökar IGF-BP-3 i serum vilket i sin tur ledde till en ökad celldöd. E I Friedrichsen, D.M et al. USA (2005)
1 and IGF-BP-3
polymorphism and risk of prostate cancer
Att undersöka det potentiella
sambandet mellan serumnivåer av IGF-1 och risken för att utveckla prostatacancer. Fallkontrollstudie Datainsamlingsmetod: Intervju, blodprov Analysmetod: ANOVA N=1456 Bortfall: 327
Studien fann inget signifikant samband med höga nivåer av IGF-1 och
diagnostiserad prostatacancer.
13 Gunnell, D et al. UK (2003) Are diet-prostate cancer associations mediated by the IGF axis? A cross-sectional analysis of diet, IGF-I and IGFBP-3 in healthy middle-aged men Undersöka om vissa livsmedelsfaktorer har en bidragande effekt till utvecklingen av prostatacancer genom ökad koncentration av IGF-1 i serum. Fallkontrollstudie Datainsamlingsmetod: Blodprov Frågeformulär Analysmetod: Stata Corporation Linear regression N= 368 Bortfall: 24
Mat som i tidigare studier visat sig öka risken för
prostatacancer har även i denna studie visat sig finnas.
14 historia av godartad prostata förstoring. Tukey-Kramer test, Spearman, Pearson´s, Mantel-Cox test, Kaplan-Meier method
IGFBP-3 var i sin tur signifikant lägre bland patienterna med spridd prostatacancer gentemot gruppen med BPH. Däremot kan inte IGF-1 nivåer i serum användas för att bestämma i vilket stadium tumören befinner sig i. Mucci, L.A et al.
USA (2001) Are dietary influences on the risk of prostate cancer mediated through the insulin-like growth factor system? Att undersöka om dietfaktorer är kopplat till ökad risk av prostatacancer genom IGF-1. Observationsstudie Datainsamlingsmetod: Intervju, frågeformulär, blodprov Analysmetod: Log transformation, Spearman N=112 Inget bortfall beskrivet Mjölkprodukter och rött kött tycks ha ett samband med IGF-1 i serum på det sätt att det höjer nivåerna. IE II Neuhouser, M. L et al. USA (2008) Insulin-like growth factor I, Insulin-like growth factor binding protein-3 and risk of benign prostate hyperplasia in the prostate cancer Undersöka om högt serum av IGF-1 eller lågt serum av IGF-BP-3 är associerad med benign prostata cancer Observationsstudie Datainsamlingsmetod: Frågeformulär Blodprov Prostata biopsi Analysmetod: N=9457 Bortfall: 4486 Vissa tendenser finns till ökad risk för benign
prostatacancer men fler studier behöver göras.
15 I= hög kvalitet, II= medelhög kvalitet, III= låg kvalitet
E= experimentell IE= inte experimentell
RCT= randomiserad kontrollstudie
prevention trial Unconditional
Logistic regression, polytomous logistic regression, SAS 9.1 Rohrmann, S et al. USA (2007) Association of IGF-I and IGF-BP-3 with lower urinary tract symptoms in the third national health and nutrition examination survey
Undersöka
samband med IGF-1, IGFBP-3 och benign prostatahyperplasi. Tvärsnittsstudie Datainsamlingsmetod: Blodprov Intervju Kroppslig undersökning Analysmetod: SAS v8.1 SUDAAN N= 3117 Bortfall: 320 Män med höga serumnivåer av IGF-BP-3 löpte en mindre chans att drabbas av nedre urinvägssymtom.
16 8. RESULTAT
Resultatet är sammanställt från de valda artiklar som presenterats i tabellerna 1, 2 och 3.
8:1 Vad finns det för evidens gällande sambandet mellan höga nivåer av IGF-1 och prostatacancer?
8:1:1 Studier som talar emot ett samband
I en fallkontrollstudie av Friedrichsen et al. (2005) tittade författarna på det potentiella sambandet mellan serumnivåer av IGF-1 och prostatacancer. Studiegruppen bestod av amerikanska män i åldrarna 40 – 65 år med diagnostiserad prostatacancer. Denna grupp bestod av 753 personer varav 591 bidrog med ett blodprov för DNA kontroll. Kontrollgruppen bestod av män inom samma åldersspann. Deltagarna i kontrollgruppen blev randomiserat utvalda genom telefonsamtal. 703 personer från kontrollgruppen intervjuades och blodprov togs sedan från 538 personer. Författarna beskriver i artikeln skillnader mellan männen i studiegruppen och kontrollgruppen. Artikeln beskriver att fler män i kontrollgruppen hade ett högre BMI och tränade mindre. Det var också fler i studiegruppen som hade prostatacancer i familjen. Sedan beskrevs eventuella skillnader gällande ålderspannet och etnisk tillhörighet. Studien fann inget signifikant samband med höga nivåer av IGF-1 och diagnostiserad prostatacancer. Författarna beskriver att fler och större studier behövs för att kartlägga om män med högre nivåer av IGF-1 löper större risk att drabbas av prostatacancer.
17
I en observationsstudie av Miyata et al. (2003) undersöktes serumnivåerna av PSA, IGF-1 och IGF-BP-3 hos två grupper. Första gruppen, patientgruppen, bestod av 112 män med lokaliserad eller metastaserad prostatacancer. Andra gruppen, kontrollgruppen, bestod av 32 män med BPH (benign prostata hyperplasi). I denna studie fann man högre nivåer av IGF-1 i patientgruppen jämfört med kontrollgruppen. Däremot fanns det ingen signifikant skillnad mellan nivåerna av IGF-1 inom patientgruppen, alltså mellan männen som hade lokaliserad och metastaserad prostatacancer. En signifikant skillnad på nivåerna av IGF-BP-3 sågs mellan patientgruppen gentemot kontrollgruppen. Nivåerna i serum var signifikant lägre bland männen i patientgruppen. Författarna menar att IGF-BP-3 skulle kunna vara en potentiell förutsägande faktor för diagnostisering av prostatacancer.
Mucci et al. (2001) undersökte i sin studie om olika dietfaktorer är kopplade till ökad risk för utveckling av prostatacancer genom IGF-1. En grupp som bestod av 112 friska män ingick i studien. Kartläggning av rökning, alkohol- och kaffekonsumtion gjordes. Huvudresultatet av denna studie var att ett samband sågs mellan höga nivåer av IGF-1 och hög konsumtion av rött kött, mejeriprodukter och alkohol. Sambandet var dock inte signifikant. Däremot sågs ett signifikant omvänt samband mellan kokta tomater och både IGF-1 och IGF-1/IGF-BP-3. Vilket indikerar att tomater sänker nivåerna av IGF-1 och ökar IGF-BP-3.
8:1:2 Studier som talar för ett samband
I en fallkontrollstudie gjord i Storbritannien samt Nordirland som publicerades 2003, fann man ett samband mellan bland annat mjölk, mejeriprodukter, kalcium, fleromättat fett och förhöjda värden av IGF-1. Det hade även påvisats att grönsaker, speciellt tomater höjde nivåerna av IGF-BP-3.
18
I en studie från USA studerade man huruvida fysisk aktivitet samt fysisk aktivitet kombinerat en diet med låg fetthalt påverkar IGF-1. I studien ingick tre olika grupper där första gruppen var en kontrollgrupp på 14 män som låg i riskzonen för att utveckla prostatacancer på grund av sin livsstil och matvanor. Andra gruppen bestod av åtta personer som gick på en diet med lågt fettinnehåll och tränade fyra till sex gånger i veckan. I den tredje gruppen fokuserade man enbart på deltagarnas träning. Träningen för denna grupp, som bestod av 12 personer, hölls fem gånger under en vecka. De som deltog i andra gruppen hade i snitt tränat regelbundet i 14 år. För att tredje gruppen på något sånär skulle kunna likställas med gruppen på åtta personer valdes dem som tränat i minst tio år. Blodprov och cellprov togs från samtliga tre grupper. Andra gruppen bestående av de åtta deltagarna som både tränat och följt en diet med låg fetthalt sågs ha flest antal tumörceller som genomgått apoptosis/celldöd. Efter att detta konstaterats tillfördes extra IGF-1 i serum till denna grupp och det som sedan observerades var att celldöden nu hade minskat och denna grupp var nu mer lik kontrollgruppen. Detta antyder att IGF-1 försämrar apoptos/celldöd (Barnard, 2003).
Fem artiklar har visat tendenser till att en ökad mängd IGF-1 i serum har ökat risken för prostatacancer, men de antyder alla att flera studier behöver göras kring ämnet för att detta samban ska fastställas (Barnard, 2003; Gunnel, 2003; Johansson et al. 2006; Neuhouser et al. 2008; Rohrmann et al. 2007).
8:2 Om det går att finna ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för prostatacancer, är bevisen tillräckligt starka för att kunna utforma en kostrekommendation med syfte att sänka nivåerna av IGF-1 i serum?
I Friedrichsen et al. (2005) beskriver författarna att det krävs fler och större studier för att fastställa ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för prostatacancer. I en studie av Dewell et al. (2007) där deltagarna genomförde en livsstilsförändring gällande kost och träning var huvudresultatet att sojaproteiner inte bar ansvaret för en höjning av IGF-1 i serum då en stegring av IGF-1 sågs i både interventionsgruppen och kontrollgruppen.
19
Gunnel et al. 2003; Johansson et al. 2006; Miyata et al. 2003; Mucci et al. 2001; Neuhouser et al. 2008; Rohrmann et al. 2007).
9. DISKUSSION
9:1 Huvudresultat
Av de nio artiklarna som ingår i denna studie talar fem av artiklarna för ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för prostatacancer. Dock talar samtliga nio artiklarna om att det krävs fler och större studier för att med säkerhet fastställa detta samband.
9:2 Resultatdiskussion
I Friedrichsen et al. (2005) kom man inte fram till något signifikant samband mellan höga nivåer av IGF-1 och prostatacancer. Styrkor med denna studie är dess storlek och att författarna lyft fram och presenterat deltagarnas skillnader i ålder, BMI, etnisk tillhörighet och historia av prostatacancer inom familjen. I studien framgår det bland annat att fler män i patientgruppen hade en historia av prostatacancer inom familjen.
Vi vet också att prostatacancer är en ärftlig sjukdom (Järhult & Offenbartl (2006). I artikeln av Friedrichsen et al. (2005) får man också information om att det är fler män i kontrollgruppen som har ett BMI på 27-29 jämfört med patientgruppen. Författarna lägger stor vikt på att det krävs fler och större studier för att med säkerhet fastställa om ett samband mellan IGF-1 och ökad risk för prostatacancer verkligen föreligger. Jane Plant (2000) diskuterar möjligheterna att cancercellerna själva kan vara orsaken till höga nivåer av IGF-1 och att fler studier på friska män över en längre tid kan behöva göras för vidare fastställning av sambandet.
20
höga nivåer av IGF-1 leder till ökad risk av utveckling av denna form av cancer (Jane Plant, 2000). Författarna i Dewell et al. (2007) föreslår fortsatt arbete inom området för att fastställa det eventuella sambandet mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för prostatacancer.
Miyata et al. (2003) jämför i sin studie skillnader i serumnivåerna av IGF-1, IGF-BP-3 och PSA bland patienter med lokaliserad och metastaserad cancer med personer med en historia av BPH. Huvudresultatet av denna studie var att serumnivåerna av IGF-1 var högre bland patienterna med historia av BPH. En svaghet med denna studie är dock antalet deltagare i de båda grupperna. Kontrollgruppen bestod enbart av 32 personer medan patientgruppen bestod av 112 personer. Det finns möjlighet att resultatet skulle sett annorlunda ut om kontrollgruppen skulle vara lika stor som patientgruppen. I studien kom man också fram till att IGF-BP-3 var signifikant lägre bland männen i patientgruppen. Författarna diskuterar möjligheten till att IGF-BP-3 i framtiden kan användas som en prostatacancermarkör.
Tidigare känd prostatamarkör är PSA (prostata specifikt antigen) (Järhult & Offenbartl, 2006).
I studien av Mucci et al. (2001) utgick man från att det finns ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för prostatacancer. Följaktligen tittade man på om olika livsmedel ökade IGF-1 nivåerna i serum. Huvudresultatet av denna studie var att man såg samband mellan höga nivåer av IGF-1 och höga intag av mjölk, rött kött och alkohol. Det som måste tas hänsyn till i denna studie är att mer än två tredjedelar av deltagarna var rökare, drack regelbundet och var måttligt överviktiga. Dessa livsstilsfaktorer kan innebära missvisande svar från livsmedlens påverkan på IGF-1. Författarna tar fram vikten av fortsatta studier inom ämnet och framför allt vidare studier kring sambandet mellan höga nivåer av IGF-1 och alkoholkonsumtion.
Författarna till denna artikel tar upp vikten av fortsatta studier inom ämnet för att fastsälla att höga nivåer av IGF-1 i serum verkligen leder till en ökad risk för att utveckla prostatacancer.
I studien av Gunnell et al. (2003) har man nått ett resultat som visar att mjölk kan höja nivåerna av IGF-1 i serum om man dricker minst ett glas mjölk varje dag, Ptrend = 0,004.
21
fram till då det kan vara svårt att exakt beskriva hur mycket en person har ätit av ett specifikt livsmedel. Majoriteten av sambanden mellan de olika livsmedlen och ökade nivåer av IGF-1 i serum var inte signifikanta, dock ansågs detta inte vara relevant för oss då dessa livsmedel inte ingick i denna studies syfte och frågeställningar.
Funderingar om det specifikt är mjölken som ger detta resultat eller om det finns andra faktorer som spelar in. Det kan finnas ett samband men dock bör man uppmärksamma att mjölk består av så mycket mer än bara IGF-1. Finns det studier eller bör det kanske göras studier där IGF-1 nivåerna jämförs mellan en person som inte dricker och som sedan får dricka mjölk. På detta sätt kan man se en eventuell ökning av IGF-1 lättare.
I studien av Barnard, Ngo, Leung, Aronson & Golding, 2003 förklarar författarna till studien att när de tillförde IGF-1 till gruppen som hade tränat samt följt ett dietprogram och gruppen som endast tränat var huvudresultatet att apoptos/celldöden nu hade sjunkit så pass att de båda grupperna kunnat likställas med kontrollgruppen. De beskriver följaktligen att man inte kan vara helt säker på att det är IGF-1 som orsakar apoptos men detta är författarna till studiens hypotes. De påpekar även att mera forskning behövs kring detta. Om dessa livsstilsförändringar kan användas för att behandla personer med diagnostiserad prostatacancer är okänt.
I den grupp där deltagarna endast hade tränat så hade författarna till studien valt att nöja sig med personer som i snitt tränat regelbundet i tio år. Man skulle kunna spekulera i om svaren skulle sett annorlunda ut om de haft personer som tränat regelbundet i 14 år. En skillnad på fyra år kan kanske ha betydelse. Troligen var det inte möjligt för författarna att få tag på några intresserade som tränat så länge. En svaghet i studien är att det endast fanns 34 deltagare. Inget bortfall fanns beskrivet så man kan fråga sig om det fanns något bortfall. Med tanke på att det är få deltagare i studien kan man tänka sig att det inte resulterade i något bortfall, dock har inte författarna beskrivit detta. Hade utfallet blivit annorlunda om fler deltagare ingått i studien?
22
betydligt större apoptos än gruppen som endast tränat. Författarna skriver att det kan finnas många olika dolda faktorer som ger detta svar men att reduktionen av IGF-1 kan vara den största orsaken. Författarna är själva inte helt säkra. Vidare i studien skriver författarna att en lägre insulinnivå gav låga värden av IGF-1 som i sin tur gav ett högre utfall av apoptos. Då resultatet inte är entydigt har författarna till föreliggande uppsats inte kunnat ge ett förslag på att utforma en kostrekommendation. Då samtliga studier i denna uppsats tar upp vikten av fortsatta studier inom ämnet, kan detta i framtiden leda till ett annat resultat än det som författarna i föreliggande uppsats kommit fram till. Om ett samband kan fastställas i framtiden kan man tillämpa Dorothea Orems omvårdnadsteori där egenvård står i fokus. I denna teori beskrivs hur patienten själv aktivt kan delta i sin omvårdnad vilket kan appliceras på aktiva val av kostintag.
9:3 Metoddiskussion
Då litteratursökningen begränsades till att artiklarna skulle vara skrivna under de senaste tio åren föll många studier bort på grund av att de ansågs vara för gamla. Många artiklar relaterade till syftet och frågeställningarna påträffades i Jane Plants bok, Prostate cancer; Understand, Prevent, Overcome. Av 19 passande artiklar från denna bok kunde bara en väljas ut då de andra föll bort på grund av inklusionskriteriet att de skulle vara skrivna de senaste tio åren. Författarna valde att använda sig av inklusionskriteriet då detta arbete hade en kort tidsplan och det var därför viktigt att lyfta fram studier som var mest aktuella. Jane Plant har även skrivit ytterligare en bok som riktar in sig mot bröstcancer. I denna bok kan det ha funnits relevanta artiklar som stämt överens med denna studies syfte och frågeställningar. Andra författare inom ämnet cancer och kost kan finnas, även här skulle relevant fakta kunna ha inhämtats.
23
studierna kunde man bland annat inte fastställa om studien var godkänd av en etisk kommitté. Denna studie kanske skulle ha tagits bort från resultatet.
10. SLUTSATS
24 11. REFERENSER
Almås, H. & Kondrup, J. (2004). Omvårdnad vid nutritionsproblem. I H. Almås (Red), Klinisk omvårdnad (ss.505 - 529). Stockholm: Liber AB.
Barnard, R. J., Tung, H.,Leung, P., Aronson, W.J. & Golding, L.A. (2003) A low-fatdiet and/or strenuous exercise alters the IGFaxis invivo and reduces prostate tumor cell growth invitro. The Prostate, 56, 201–206
Cohen, P., Peehl, D.M., Lamson, G. & Rosenfeld, R.G. (1991). Insulin-like growth factors (IGFs), IGF receptors, and IGF-binding proteins in primary cultures of prostate epithelial cells. J. Clin. Endocrinol. Metab, 73, 401 – 7.
Dewell, A., Weidner, G., Sumner, M.D., Barnard, J., Marlin, R.O., Daubenmier, J.J. et al. (2007). Relationships of dietary protein and soy isoflavones to serum IGF-1 and binding proteins in the prostate cancer lifestyle trial. Nutrition and Cancer, 58[1], 35 – 42. Egidius, H. & Norberg, A. (1983). Teorier i omvårdnadsarbetet. Stockholm: Norstedts
Tryckeri.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att Göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.
Friedrichsen, D.M., Hawley, S., Shu, J., Humphrey, M., Sabacan, L., Iwasaki, L. et al. (2005). IGF-I and IGFBP-3 polymorphism and risk of prostate cancer. The Prostate, 65, 44 – 51.
Gjerland, A. (2004). Omvårdnad vid sjukdom och rubbningar i urinvägarna och de manliga könsorganen. I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad (ss. 577 – 606). Stockholm: Liber AB.
Grubbström, H. (Red.). (2005). Människokroppen: fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB.
Gunnell, D., Oliver, S.E., Peters, T.J., Donovan, J.L., Persad, R., Maynards, M., et al. (2003). Are diet–prostate cancer associations mediated by the IGF axis? A cross-sectional
25
Heaney, R.P., McCarron, D.A., Dawson-Hughes, B., Oparil, B., Berga, S.L. & Stern, J.S. (1999). Dietary changes favorably affect bone remodeling in older adults. J Am Metab, 85, 1228 – 1233.
Johansson, M., McKay, J.D., Stattin, P., Canzian, F., Boillot, C., Wiklund, F., et al. (2006). Comprehensive evaluation of genetic variation in the IGF1 gene and risk of prostate cancer. Int. J. Cancer, 120, 539 – 542.
Järhult, J. & Offenbartl, K. (2006). Kirurgiboken: Vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. (4. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ma, J., Giovannucci, E., Pollak, M., Chan, J.M., Gaziano, J.M., Willett, W. et al. (2001). Milk intake, circulating levels of insulin-like growth factor-I, and risk of colorectal cancer in men. Journal of the National Cancer Institute, 17, 1330 – 1336.
Michell, N.P., Dent, S., Langman, M.J & Eggo, M.C. (1997). Insulin like growth factor binding proteins as mediators of IGF-1 effects on colon cancer cell proliferation. Growth Factors, 14, 269 – 277.
Miyata, Y., Sakai, H., Hayashi, T. & Kanetake, H. (2003). Serum insulin-like growth factor binding protein-3/prostate-specific antigen ratio is a useful predictive marker in patients with advanced prostate cancer. The Prostate, 54, 125 – 132.
Mucci, L.A., Tamimi, R., Lagiou, P., Trichopoulou, A., Benetou, V., Spanos, E. et al. (2001). Are dietary influences on the risk of prostate cancer mediated trough the inslulin-like growth factor system? BJU International, 87, 814 – 820.
Nationalencyklopedin. (2009). Apoptos. Hämtad 13 december, 2009, från http://www.ne.se/apoptos.
Norlén, B.J. & Schenkmanis, U. (2004). Prostatacancer. Västerås: ICA bokförlaget AB. Plant, J. (2000). Ditt liv I dina händer: Att förstå och förebygga bröstcancer, Stockholm:
Forum.
26
Rohrmann, S., Giovannucci, E., Smit, E., Platz, E.A. (2007). Association of IGF-I and IGFBP-3 with lower urinary tract symptoms in the third national health and nutrition examination survey. The Prostate, 67, 1693 – 1698.
Socialstyrelsen, (2005). Kompetensbeskrivning av legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
27 BILAGA 1.
Protokoll för kvalitetsvärdering
Granskningsmodell av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Utarbetad för att passa de vetenskapliga artiklarna.
1. Är introduktionen relevant för ämnet? JA, NEJ/VET EJ 2. Finns en problemformulering? JA, NEJ/VET EJ
3. Finns teoretisk förankring beskriven? JA, NEJ/VET EJ
4. Finns syfte och ev. frågeställningar och ev. hypoteser formulerade? JA, NEJ/VET EJ 5. Stämmer design, urval, mått, procedur och analys överens med punkt 3? relevant
metodval JA, NEJ/VET EJ
6. Är metoden tillförlitlig? reliabilitet, validitet/trovärdighet, överförbarhet JA, NEJ/VET EJ
7. Är metoden väl beskriven? JA, NEJ/VET EJ
8. Finns etiska överväganden/granskning beskriven? JA, NEJ/VET EJ
9. Hänger den teoretiska förankringen ihop med metodvalet? JA, NEJ/VET EJ 10. Besvaras frågeställningen i resultatet? JA, NEJ/VET EJ
11. Diskuteras resultatet i förhållande till punkt 1, 2, 3 resultatdiskussion och punkt 4, 5 metoddiskussion JA, NEJ/VET EJ
12. Är slutsatsen rimlig i förhållande till resultat och diskussion? JA, NEJ/VET EJ
Varje JA -svar ger 1 poäng. NEJ/VET EJ ger 0 poäng.
