S revisionsmarknaden? Förekommer low-balling på svenska

Förekommer low-balling på svenska

revisionsmarknaden?

En studie av revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag

noterade på Stockholm NASDAQ OMX.

Författare: Gustav Jonasson & Caroline Tungel Företagsekonomiska Institutionen

D-uppsats, vårterminen 2012 Handledare: Ulf Olsson

tudien undersöker huruvida revisionsbyråer vid revisionsbyråbyten initialt offererar revisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodet efterföljande år, så kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommer vid revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Förekomst av low-balling på revisionsmarknaden har studerats världen över sedan 1980-talet och har främst motiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorers oberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma på grund av den initiala förlust som uppstår det första revisionsåret. Det finns därmed ökade incitament för en revisionsbyrå att möta bolagets intresse på bekostnad av användarna av en revision för att erhålla framtida intäkter. Förekomst av low-balling är således intressant att undersöka då det kan påverka revisorers oberoende och därmed minska revisionens försäkran. Tidigare studiers resultat om förekomst av low-balling varierar, fenomenet har dock aldrig undersökts på den svenska marknaden. Studien påvisar förekomst av low-balling i en knapp majoritet av revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Majoriteten av revisionsbyråbyten där förekomst low-balling påvisas innehar en sänkning av revisionsarvoden med över -10 procent vid revisionsbyråbyten följt av höjning med över 20 procent. Då resultatet uppvisar indikation på förekomst av low-balling vid revisionsbyråbyten påvisar denna studie vikten av framtida studier av aspekter som härrör till fenomenet. Aspekter så som low-balling i relation till revisionens funktion och revisorers oberoende, drivkrafter bakom förekomst av low-balling samt eventuella effekter som kan uppstå i och med low-balling.

1

Innehållsförteckning

1. Inledning och motivering till studien ... 3

2. Litteraturgenomgång ... 5

2.1 Olika synsätt på revision ... 5

2.2 Anbudsgivning av revisionsuppdrag ... 6

2.3 Uppstartskostnader vid nytt revisionsuppdrag ... 7

2.4 Definition av low-balling ... 8

2.5 Tidigare studier om förekomst av low-balling ... 9

2.6 Frågegenerering ... 10

3. Metod... 11

3.1 Forskningsdesign ... 11

3.1.2 Reflektion om studiens kostnadsestimat ... 12

3.2 Bortfallskriterier ... 13

3.2.1 Bortfallsanalys ... 14

3.2.1.1 Reflektion om studiens urvalskriterier ... 15

3.3 Operationalisering av teori ... 15

3.3.1 Datainsamling ... 15

3.3.2 Definition av revisionsarvoden innan, vid och efter ett revisionsbyråbyte ... 16

3.3.2.1 Reflektion om studiens tidsram ... 16

3.3.3 Beräkning av studiens absoluta och relativa värden ... 16

3.3.3.1 Reflektion om studiens absoluta och relativa värden ... 17

3.3.4 Beräkning av revisionsarvoden innan och efter ett revisionsbyråbyte ... 17

3.3.5 Förekomst av low-balling utifrån studiens medelvärden ... 18

3.3.6 Förekomst av low-balling utifrån enskilda revisionsbyråbyten ... 18

4. Resultat och analys ... 20

4.1 Presentation av medelvärden för absoluta och relativa värden ... 20

4.2 Förändring av medelvärde för relativa värden ... 21

4.2.1 Diskussion av förändring av medelvärde för relativa värden ... 23

4.3 Gruppering utifrån förändring av enskilda relativa värden ... 23

4.3.1 Diskussion av gruppering utifrån förändring av enskilda relativa värden ... 25

5. Slutsats ... 27

6. Förslag till framtida studier av low-balling ... 27

Referenser ... 30

2

Figurförteckning

Figur 1. Egen illustration av DeAngelos (1981) definition av low-balling på revisionsmarknaden. Figur 2. Illustration av litteraturgenomgången för studiens frågegenerering .

Tabell 1. Tabellen illustrerar det totala antalet revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholmsbörsen samt fördelning av bortfall utifrån studiens bortfallskriterier.

Tabell 2. Tabellen illustrerar grupperingskriterier för de procentuella förändringarna av revisionsarvoden vid och efter ett revisionsbyråbyte.

Tabell 3. Tabellen illustrerar medelvärde, median, standardavvikelse och variationskoefficient för studiens absoluta värden utifrån X respektive 2X .

Tabell 4. Tabellen illustrerar medelvärde, median, standardavvikelse och variationskoefficient för studiens relativa värden utifrån X respektive 2X .

Tabell 5. Tabellen illustrerar den procentuella förändringen av medelvärde för studiens relativa värden vid och efter revisionsbyråbyten utifrån X respektive 2X .

Tabell 6. Tabellen illustrerar gruppering av enskilda revisionsbyråbyten utifrån procentuella förändringar av relativa värden vid och efter revisionsbyråbyten utifrån X respektive 2X .

Begreppsförteckning

AICAP - National professional association for CPAs in the United States

Bolag - Avser hela koncernen, inte moderbolaget

EU – Europeiska Unionen

FAR - Branschorganisationen för revisorer och rådgivare SOX - Sarbanes-Oxley Act

3

1. Inledning och motivering till studien

Revisionens funktion och revisorers ansvar tenderar till att ifrågasättas i samband med kriser (Humphrey et al., 2009). I kölvattnet av dessa uppstår ofta nya regleringar av professionen för att minska gapet mellan vad användarna av revisioner förväntar sig och vad professionen levererar (Humphrey et al., 1992). Det har argumenterats att den amerikanska Sarbanes-Oxley Act (SOX) regleringen var ett sätt att återskapa förtroendet för revision efter företagsskandaler så som Enron, där revisorerna inte varit oberoende i sin granskning (Humphrey et al., 2009). Vidare har Europeiska kommissionen i samband med den senaste finansiella krisen presenterat förslag om ny reglering av revisionsmarknaden med syfte att förstärka revisorers oberoende (Grönboken, 2010). Det är däremot inte bara på den globala arenan som diskussioner kring revisionens funktion och revisorers ansvar förts. Även hemma i Sverige har det förkommit granskning av professionen. Exempelvis resulterade kollapsen av HQ år 2010 i en medial granskning av revisionsprofessionen samt gav upphov till förslag om tydligare reglering av finansiella bolag från regeringen för att återskapa marknadens förtroende för revision (Balans, 2012). Således kan det anses vara nödvändigt att studera aspekter som har en eventuell negativ påverkan på revisorers oberoende. En sådan aspekt har argumenterats vara förekomst av low-balling (DeAngelo, 1981). Low-Balling på revisionsmarknaden innebär att revisionsbyråer erhåller revisionsuppdrag genom att erbjuda ett initialt lågt revisionsarvode för att sedan höja revisionsarvodet över tid (Se exempelvis Baber et al., 1987; Francis & Simon, 1987; Gregory & Collier, 1996; Simon & Francis, 1988; Turpen, 1990).

Diskussioner avseende eventuella effekter av low-balling har varit påtagliga i såväl EU, USA och Australien (The Cadbury report, 1992; The Cohen Report, 1978; Grönboken, 2010). Exempelvis visade den brittiska rapporten The Cadbury Report1 _{(1992) en oro för att priskonkurrensen mellan} revisionsbyråer kan ske på bekostnad av aktieägarnas intressen av en revision, genom att förorsaka en sämre försäkran. Den amerikanska motsvarigheten till Sveriges branschorganisation för redovisare och revisorer har uttryckt att en prispress av revisionsarvoden vid ett revisionsbyråbyte har en direkt negativ effekt på revisorers oberoende (Simon & Francis, 1988; The Cohen Report, 1978). Urholkning av revisorers oberoende har påståtts uppkomma då revisionsbyrån accepterar en förlust det första revisionsåret. Revisorer kan i och med detta antas ha incitament att

4

tillfredsställa kunden för att erhålla framtida revisionsarvoden och därmed täcka den initiala förlusten.

Förhållandet mellan förekomst av low-balling och revisorers oberoende har bland annat studerats av Schatzberg och Sevcik (1994). Schatzberg och Sevcik (1994) definierar en oberoende revision som sanningsenliga finansiella rapporter. Resultatet av studien påvisar en lägre nivå av revisorers sanningshalt i rapportering av den finansiella granskningen i samband med förekomst av low-balling. Detta indikerar en urholkning av revisorers oberoende. Det finns även studier (Felix et al., 2005; McCracken et al., 2008) som visar att revisorer är i underläge vid motsättningar med kunder. Således finns en risk att revisorer tillgodoser sina kunder på bekostnad av deras oberoende. Denna risk skulle rimligtvis öka i takt med ökat beroende av framtida revisionsarvoden från kunden. Mot denna bakgrund anses det råda ett negativt samband mellan low-balling och revisorers oberoende.

Däremot anser DeAngelo (1981) att low-balling i sig inte ger upphov till urholkning av revisorers oberoende. DeAngelo (1981) menar att det istället är höga uppstartkostnader och transaktionskostnader för en revision som ger upphov till low-balling och att det är dessa kostnader som försvagar oberoendet. Anledningen är att dessa kostnader gör det möjligt för revisionsbyrån att förvänta sig framtida intäkter. Detta då det är kostsamt för det reviderade bolaget att byta revisionsbyrå samtidigt som en ny revisionsbyrå måste beakta uppstartskostnaderna vid en anbudsgivning. Omvänt så har revisionsbyrån efter det första revisionsåret erhållit kunskap om bolaget och kan därmed sänka framtida revisionskostnader (Chan, 1999). Det finns således en kostnadsfördel för den påskrivande revisionsbyrån. Denna kostnadsfördel kan argumenteras ha en drivande effekt på förekomsten av low-balling vid byte av revisionsbyrå. Enligt rådande förutsättningar bör förekomsten av low-balling tolkas som ett konkurrensverktyg för revisionsbyråer att erhålla nya kunder. DeAngelo (1981) argumenterar mot denna bakgrund att det är rationellt för revisionsbolag att applicerar low-balling.

5

Resultatet grundade sig på att studien påvisade signifikanta prisreduceringar i samband med revisionsbyråbyten. Europeiska kommissionen och SCBs rapporter indikerar på förekomst av de faktorer som genererar Pearson och Trompeters (1994) resultat om initiala prisreduceringar vid revisionsbyråbyten. Detta påvisar således tendens till ett eventuellt utrymme för low-balling. Med denna bakgrund är studiens syfte att undersöka om low-balling förekommer vid revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholmsbörsen för att på så sätt utröna huruvida det finns behov av framtida studier av aspekter som härrör till fenomenet. Studien bidrar till existerande forskning genom att skapa grund för eventuellt behov av framtida studier av aspekter så som low-balling i relation till revisionens funktion och revisorers oberoende, drivkrafter bakom förekomst av low-balling samt eventuella effekter som kan uppstå i och med low-balling i Sverige. Baserat på en litteraturgenomgång kommer tre frågor genereras för att besvara studiens syfte.

2. Litteraturgenomgång

2.1 Olika synsätt på revision

6

Revision skall ge försäkran om att ledningens externa redovisning är i enlighet med gällande redovisningsstandarder samt visar en rättvisande bild av bolaget (ABL 2005:551; Carrington, 2010a; Wallace, 1991). Krav om försäkran reflekteras i lednings behov av att försäkra ägarna om att ägarnas intressen beaktas (Wallace, 1991). För att revisionen ska inge sådan försäkran krävs det att revisorerna agerat oberoende under granskningen (Carrington, 2010a; Grönboken, 2010; Walllace, 1991; Zeff, 2003a & b). Revision som försäkran baseras således på agent- och principalförhållandet inom agentteorin (Wallace, 1991). Agentteorin grundar sig på en separation mellan bolagets kapital (ägarna) och bolagets ledning (Jensen & Meckling, 1976). Vid en sådan separation uppstår informationsasymmetri där bolagets ledning har ett informationsövertag framför bolagets ägare (Ibid, 1976).

Bolag som har separerat kapital och ledningen bör, i enlighet med ovanstående resonemang, ha ett intresse att upphandla revision av revisionsbyråer som på bästa sätt uppfyller behovet av en god försäkran. Forskning på den amerikanska marknaden har påvisat att de fyra stora revisionsbyråerna2 _{förmedlar den efterfrågade försäkran av en revision. Anledningen är att dessa} revisionsbyråer, enligt marknaden, har den expertis, global kunskap och de professionella värden som är nödvändig för att generera en tillförlitlig försäkran av en revision (Francis, 2004; Suddaby et al. 2009). Detta illustreras också av Europeiska kommissionen som påvisar att de fyra stora revisionsbyråerna utför drygt 85 procent av alla revisioner i börsnoterade bolag inom EU (Grönboken, 2010). Däremot påvisar forskning att utveckling av den amerikanska revisionsmarknaden har minskat den allmänna uppfattningen gällande revisionsbyråers oberoende gentemot sina kunder (Zeff, 2003a & b). Utveckling på revisionsmarknaden i USA har präglats av ökade lönsamhetskrav, fokus på att behålla kunder tillfredsställda samt revisionsbyråernas förändrade syn på sitt arbete från oberoende granskare till rådgivare (Robson et al., 2007; Zeff, 2003a & b).

2.2 Anbudsgivning av revisionsuppdrag

7

aktiebolagslagen är det sedan bolagsstämman som beslutar kring valet av revisor utifrån de framlagda förslagen.

Upphandling av lagstadgad revision är en tidskrävande och kostsam process för både bolaget och de anbudsgivande revisionsbyråerna (FAR, 2005). Enligt Europeiska kommissionen är revisionskostnader, från bolagets perspektiv, av fundamental betydelse vid värdering av revisionsbyråernas anbud (Grönboken, 2010). Däremot påvisar FAR (2005) att bolag tenderat till att börja lägga mer fokus på andra aspekter utöver kostnader, så som innehåll och kvalitet, vid värdering av anbud från revisionsbyråer (FAR, 2005). En anledning till att revisionens innehåll och kvalitet erhållit större betydelse är att komplexiteten i regelsystem har ökat (Ibid, 2005). Revisionsbyråer ger anbud med reservation för eventuella förändringar som påverkar revisionens omfattning och därmed kostnaderna (FAR, 2005). Exempel på sådana faktorer är förändrade regelsystem, externa förväntningar på revisionen och bolagsspecifika händelser.

I en studie av revisionsmarknaden i sydöstra USA framgår det att väl fungerande upphandlingsprocesser av revision leder till bättre revision (Jensen och Payne, 2005). Detta då bolag skiftar fokus från kostnadsaspekten till att se till revisionsbyråernas expertis och kvalitet vid upphandlingen (Jensen och Payne, 2005; Francis, 2004). Ett steg i att reglera upphandlingsprocesser och förbättra revisioner framgår av SOXs krav om obligatorisk revisorrotation, revisionskommitténs roll i valet av revisor samt huruvida bolaget får erhålla rådgivningstjänster från samma revisionsbyrå som utför revisionen (Ibid, 2005). Dessutom är regleringarna ett sätt att få revisorer att behålla sitt oberoende vid utförandet av en revision. Europeiska kommissionen belyser också vikten av revisorers oberoende för att upprätthålla en god revisionskvalitet. Därför har Europeiska kommissionen presenterat förslag om nya regleringar av revisionsmarknaden. Förslag så som obligatorisk revisionsbyrårotation, tydligare roll av revisionskommitténs i valet av extern revisor och förbud av att erhålla rådgivningstjänster från samma revisionsbyrå (Grönboken, 2010).

2.3 Uppstartskostnader vid nytt revisionsuppdrag

Tidigare forskning påvisar subjektivitet gällande antal timmar som bör spenderas för att en revision skall uppfylla de lagstadgade kraven och inge marknadens efterfrågade försäkran (Fisher, 1996). Det är därmed svårt för revisionsbyrån att själv definiera hur mycket tid och expertis ett

8

revisionsuppdrag kräver, i synnerhet ett nytt revisionsuppdrag (Beattie et al., 2001; O’Keefe et al., 1994). Då resurserna som ett revisionsbolag använder för att utföra en revision varierar är funktionen av kostnad och försäkran tvetydig (Carrington, 2010a, Carrington, 2010b, Knechel et al., 2009; Power, 1997).

Trots att det finns en tvetydighet mellan kostnad och försäkran råder det konsensus gällande ökade kostnader under det första revisionsåret. Under det första revisionsåret fordras mer tid och/eller expertis av revisionsbyrån än vid en revision av en befintlig kund för att uppnå de lagstadgade kraven för revision och den efterfrågade försäkran (Arens och Loebbecke, 1976; Maagee & Tseng, 1990). Revisionsbyråer har en inlärningsperiod då kunskap om det nya bolagets verksamhet, redovisningsmetoder, interna kontroller, exponering av risk etcetera inhämtas (Maagee & Tseng, 1990). Arens och Loebbecke (1976) menar att de uppstår tre olika typer av inlärningskostnader det första revisionsåret. För det första måste den nya revisionsbyrån kontrollera de poster i balansräkningen som är av permanent karaktär, såsom anläggningstillgångar, patent och balanserad vinst. För det andra är det nödvändigt att verifiera den ingående balansen för bolagets konton. För det tredje har den nya revisionsbyrå bristande förståelse gällande klientens verksamhet. Enligt detta resonemang skall revisionsarvodet för det första revisionsåret vara högre än revisionsarvoden för åren innan revisionsbyråbytet, då den nya revisionsbyrån bär större initiala kostnader. Således bör även kostnaderna vid ett revisionsbyråbyte vara högre det första året jämfört med efterföljande års kostnader.

2.4 Definition av low-balling

Low-balling är en strategi för att erhålla nya kunder (DeAngelo, 1981). Strategin karaktäriseras av en prissättning som initialt understiger totalkostnaderna och där priset över tid regleras till en nivå som möjliggör vinst. Grundfundamentet i low-balling är således att få köparen att fatta beslut kring ett köp där det antas att köpet kommer att bestå även efter att omständigheter ändras vilket medför att köpet blir kostsammare (Cialdini et al., 1978). Low-balling förekommer på olika marknader och drivs av olika konkurrenssituationer (DeAngelo, 1981). Exempelvis har fenomenet påfunnits vid bilförsäljning där det framgått att köpare fattat beslut om köp vid ett initialt pris men där slutpriset är väsentligt högre på grund av diverse tillägg (Cialdini et al., 1978).

9

vid ett revisionsbyråbyte skall uppstå krävs enligt DeAngelo (1981) att två aspekter uppfylls. För det första ska revisionsbyrån acceptera en förlust det första revisionsåret genom att offerera ett revisionsarvode som understiger dess totala kostnader för revisionsuppdraget. För det andra ska revisionsbyrån höja revisionsarvodet för de nästkommande åren efter revisionsbyråbytet så att revisionsarvodet överstiger dess kostnader och även täcker upp den initiala förlusten. Däremot anser Gregory och Collier (1996) att det fundamentala för förekomst av low-balling vid ett revisionsbyråbyte är en efterföljande höjning av revisionsarvodet.

Figur 1. Egen illustration av DeAngelos (1981) definition av low-balling på revisionsmarknaden.

2.5 Tidigare studier om förekomst av low-balling

10

revisionsmarknaden påvisar även förekomst av low-balling och fann en generell sänkning av revisionsarvodet på -22,4 procent vid revisionsbyråbyten (Gregory & Collier, 1996). Gregory & Collier (1996) fann även stöd för att revisionsbyråerna höjer revisionsarvodet till den estimerade normala nivån inom en tre års period efter det att revisionsbyråbytet inträffat.

En studie av ett nytt revisionsuppdrags uppstartskostnaders påverkan av konkurrensen på revisionsmarknaden påvisar att revisionsbyråers specialisering inom en viss marknad gör det möjligt att prispressa vid anbudsgivning för att erhålla revisionsuppdrag (Chan, 1999). Detta förklaras av att revisionsbyråer efter det första revisionsåret innehar en lägre kostnad för att utföra en revision inom expertisområdet. Chan (1999) menar således i enlighet med DeAngelo (1981) att low-balling är en naturlig konsekvens av konkurrensen mellan revisionsbyråer. Studier av konkurrenssituationen på revisionsmarknaden har pågått sedan 1980-talet (Chung och Narasimhan, 2002). Från att den globala revisionsmarknaden under 1980-talet dominerats av åtta stora revisionsbyråer har det nu sjunkit till fyra marknadsledande revisionsbyråer (Chung and Narasimhan, 2002), därmed har koncentrationen av aktörer på revisionsmarknaden ökat.

Pearson och Trompeter (1994) har undersökt förändring av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten i amerikanska försäkringsbolag. Studiens resultat påvisar en negativ korrelation mellan få aktörer på revisionsmarknaden och storleken på revisionsarvoden. Med andra ord påvisar studien att en hög koncentration av revisionsbyråer, det vill säga få marknadsledande aktörer, leder till ökad prispress. Detta tydliggörs i studien genom att påvisa signifikanta sänkningar av revisionsarvoden vid byte mellan marknadsledande revisionsbyråerna. Prispress kan möjliggöras genom att revisionsbyråerna nyttjar eventuella stordriftsfördelar (Pearson & Trompeter, 1994). Studiens resultat skulle kunna tolkas som en initial prissänkning vilket är en av de två aspekter som kännetecknar low-balling (DeAngelo, 1981). Fler aktörer på revisionsmarknaden skulle enligt Pearson och Trompeter (1994) innebära mindre omfattande prispress vid revisionsbyråbyten.

2.6 Frågegenerering

11

uppfylla sitt syfte. Aspekter som har en eventuell negativ inverkan på revisorers oberoende kan därför argumenteras vara ett hot mot revisionens funktion. Det råder en tvetydighet kring förhållandet mellan revisionens kostnader och erhållen nivå av försäkran, vilket leder till en subjektivitet vid prissättning av en revision. Däremot råder konsensus att en ny revisionskund kräver mer timmar/expertis än en fortlöpande revisionskund. Således bör revisionsarvodet för det första revisionsåret vara högre än revisionsarvodet innan revisionsbyråbytet. Därefter bör kostnaderna minska för de efterföljande årens revisioner, således bör också revisionsarvodet vara lägre i jämförelse med revisionsarvodet för det första revisionsåret. Däremot påvisar studier av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten det motsatta, vilket reflekterar fenomenet low-balling (se figur 1). Tidigare forskning i USA och Europa har visat tendenser till förekomst av low-balling vid revisionsbyråbyten. Detta leder oss fram till de formulerade frågorna som kvantitativt undersöks för revisionsbyråbyten i börsnoterade bolag i Sverige.

 Är revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten lägre än revisionsarvoden innan revisionsbyråbyten?

 Är revisionsarvoden högre efter revisionsbyråbyten än revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten?

 Om det sker en initial sänkning och en efterföljande höjning av revisionsarvoden vid

revisionsbyråbyten, hur stor andel av studiens revisionsbyråbyten hänförs det till och hur stor är sänkningen respektive höjningen?

3. Metod

3.1 Forskningsdesign

Studien är deduktiv då vi testar befintlig teori (Saunders et al., 2009). Vår teoretiska referensram utgår från DeAngelos (1981) definition av low-balling. Low-balling definieras av en procentuell sänkning av revisionsarvodet vid ett revisionsbyråbyte då en förlust accepteras, samt en procentuell höjning av revisionsarvodet efter revisionsbyråbytet. Utifrån denna definition och tidigare studiers resultat formulerades tre frågor för att besvara studiens syfte. För att besvara studiens syfte som är att undersöka om low-balling förekommer vid revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholmsbörsen inhämtas och analyseras numerisk data.

12

förekommer en procentuell sänkning vid revisionsbyråbyten samt en procentuell höjning av revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten, vilket uppfyller definitionen av low-balling. Revisionsbyråers kostnad för att utföra en specifik revision är inte möjlig att undersöka då information om detta inte finns tillgängligt. Därför har vi valt att utgå från revisionsarvoden för ett respektive två år innan revisionsbyråbyten. Dessa arvoden har använts som en uppskattning av det specifika bolagets normala nivå på revisionsarvoden innan revisionsbyråbyten. Revisionsarvoden för de nästkommande åren måste överstiga dess kostnader och därmed även täcka upp den initiala förlusten som uppstår vid revisionsbyråbytet. Vi har därför valt att utgå från revisionsarvoden för ett respektive två år efter revisionsbyråbyten för att fånga en eventuell höjning. På grund av avsaknaden av information om revisionsbyråers kostnader för revisionsuppdrag har revisionsarvoden använts på liknande sätt i tidigare studier.

Tidigare studier om förekomst av low-balling har främst baserat sina studier på estimerade revisionsarvoden (Magee och Tseng, 1990). Estimering av revisionsarvoden har skett då information om faktiska revisionsarvoden inte funnits tillgängligt. I och med att det för vår studie finns tillgänglig information om bolagens externa revisionsarvoden i respektive bolags årsredovisning anser vi det mer reliabelt att inhämta dessa än att utföra komplexa beräkningar med risk att generera felestimeringar och därmed snedvrida studiens resultat.

3.1.2 Reflektion om studiens kostnadsestimat

13

revisionsbyråbyten en frekvent förekommande metod i studier om förekomst av low-balling (Magee och Tseng, 1990).

Under studiens tidsperiod implementerades IFRS och Svensk kod för bolagsstyrning för svenska börsnoterade bolag. Det finns en risk att detta påverkat de undersökta bolagens revisionsarvoden. Exempelvis kräver IFRS mer detaljerad extern redovisning än tidigare redovisningsstandarder. (Lagerström, 2003). Svensk kod för bolagsstyrning förespråkar att den externa revisorn närvarar vid revisionsutskottsmöten och skall även bedöma internrevisionsfunktionen (Svensk kod för bolagsstyrning, 2011; FAR, 2006). Ovanstående förändringar har påverkat behovet av ökad revision och därmed kostnaderna. Har ett revisionsbyråbyte skett i samband med dessa implementeringar finns således en risk att vi påvisar low-balling som egentligen är ett resultat av ökade kostnader i och med de ovan nämnda regleringar och koder.

3.2 Bortfallskriterier

I enlighet med vårt syfte har vi identifierat revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Med Stockholmsbörsen menar vi bolag noterade i Stockholm och noterade på Nasdaq OMXs small-, mid- och large cap. Studien utgår från de bolag som var noterade på Stockholmsbörsen per den 31/12- 2010.

Ett krav för studien är att bolaget varit börsnoterat två år innan revisionsbyråbytet inträffade. Detta motiveras av Turpen (1990) som i sin studie använt kriteriet för att minimera risken för snedvridning av revisionsarvoden och därmed förekomst av low-balling på grund av de extra revisionskostnader som uppstår i samband med en börsnotering.

14

revisionsbyrå inkluderats i studien med anledning att dessa revisionsbyråbyten enligt teorin innehar uppstartskostnader. I dessa fall summeras de påskrivande revisorsbyråernas revisionsarvoden två respektive ett år innan revisionsbyråbytet.

För att möjliggöra en jämförelse mellan de studerade bolagen över tid krävs att bolagens räkenskapsperiod är lika långa. Detta innebär att bolag som har ett revisionsbyråbyte i samband med ett byte av räkenskapsperiod exkluderas från studien. Revisionsarvoden avser i dessa fall antingen en kortare eller längre period än 12 månader vilket inte möjliggör för en undersökning av förekomsten av low-balling enligt vår metod.

Studien kräver data för två år innan respektive två år efter ett revisionsbyråbyte. Därför exkluderas revisionsbyråbyten i bolag där fler än ett revisionsbyråbyte sker under samma femårsperiod. Slutligen exkluderas revisionsbyråbyten mellan Arthur Andersen och Deloitte mellan år 2001 och 2002. Deloitte tog över Arthur Andersens svenska filial i samband med deras globala kollaps år 2002 (Chaney et al., 2002). Då merparten av Arthur Andersens kunder och medarbetare övergick till Deloitte har de initiala uppstartskostnaderna vid ett sådant revisionsbyråbyte därmed uteblivit.

3.2.1 Bortfallsanalys

Som framgår av tabell 1 fick vi ett slutligt urval om 57 revisionsbyråbyten. Dessa revisionsbyråbyten fördelade på 56 bolag (se Bilaga I).

Totalt antal revisionsbyråbyten 81

Fördelning av bortfall; Två påskrivande revisionsbyråer blir en 10 Olika långa räkenskapsperioder 6 Arthur Andersen till Deloitte 3 Mer än ett byte två år innan/efter 5

Totalt bortfall 24

Slutligt urval av revisionsbyråbyten 57

Tabell 1. Tabellen illustrerar det totala antalet revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholmsbörsen samt fördelning av bortfall utifrån studiens bortfallskriterier.

15

undersökningsperioden. Den enskilt största aspekten för bortfall hänförs till revisionsbyråbyten från två påskrivande revisionsbyråer till att en av de påskrivande revisionsbyråerna. Den enskilt minsta aspekten för bortfall avsåg revisionsbyråbyten från Arthur Andersen till Deloitte mellan år 2001 och 2002. Dessa två aspekter saknar uppstartskostnader som karaktäriserar ett revisionsbyråbyte. Det kan således argumenteras för att dessa inte bör ses som revisionsbyråbyten. Beaktas detta perspektiv blir andelen studerade revisionsbyråbyten 80 procent. Vi anser därför att vårt urval kan likställas med en totalundersökning.

3.2.1.1 Reflektion om studiens urvalskriterier

Studien utgår från bolag noterade på Stockholmsbörsen per den 31 december 2010. Detta innebär att bolag som blivit avnoterade under den studerade perioden inte tagits i beaktning. Det är därmed en risk att vi exkluderat revisionsbyråbyten som varit betydande för studiens resultat.

3.3 Operationalisering av teori

3.3.1 Datainsamling

16

3.3.2 Definition av revisionsarvoden innan, vid och efter ett revisionsbyråbyte

De inhämtade revisionsarvodena kategoriserades utifrån definitionerna X-2år, X-1år, Xår, X+1år och X+2år. X-2år och X-1år reflekterar revisionsarvodet två år respektive ett år innan revisionsbyråbytet. Xår reflekterar revisionsarvodet för det år då revisionsbyråbytet inträffade. X+1år och X+2år reflekterar revisionsarvodet ett år respektive två år efter revisionsbyråbytet.

3.3.2.1 Reflektion om studiens tidsram

Vid samtliga revisionsbyråbyten har vi inhämtat data för en femårsperiod fördelat enligt; två år innan revisionsbyråbytet inträffade, året för revisionsbyråbytet samt två år efter att revisionsbyråbytet inträffade. För att fånga en normal nivå av bolagets revisionsarvode har revisionsarvode för en tidsperiod om två år innan ett revisionsbyråbyte används. Är det så att low-balling systematiskt förekommer vid revisionsbyråbyten finns därför en risk att studiens revisionsarvoden innan ett revisionsbyråbyte är högre än det normala revisionsarvodet. Detta med anledning att revisionsarvodet vid förekomst av low-balling ska utöver att täcka revisionsbyråns vinstmarginal också täcka förlusten från det första revisionsåret. Det kan därför anses vara nödvändigt att jämföra bolags revisionsarvoden för än längre period än två år för att generera en rättvisande bild av revisionsarvodets generella storlek. För att fastställa om revisionsbyråbytet föranletts av low-balling krävs att revisionsarvodet höjts under de efterföljande åren efter revisionsbyråbytet. Höjningar som initierats efter tvåårsperioden uppmärksammas därmed inte i studien.

3.3.3 Beräkning av studiens absoluta och relativa värden

Studiens jämförelser av revisionsarvodens förändring vid och efter ett revisionsbyråbyte baseras på två värden: absoluta värden och relativa värden. Detta för att utröna huruvida resultaten särskiljer sig beroende på vilket värde som analysen utgår ifrån.

17

faktorn i modeller som estimerar revisionsarvoden (Pong & Whittington, 1994). Det framgår också i en metaanalys av 25 års studier av vilka aspekter som påverkar revisionsarvoden att den variabel som ensam förklarar störst variationer i revisionsarvoden är storleken på det reviderade bolaget (Hay et al., 2006). Detta skulle innebära att ju större kund desto mer arbete behövs läggas ned i tid och/eller expertis. Vi valde med denna bakgrund att förhålla revisionsarvodena till respektive bolags balansomslutning vilket är ett vanligt förekommande mått för att reflektera bolags storlek (Pong & Whittington, 1996). Information om bolagens balansomslutning inhämtades från årsredovisningar för respektive år (se Bilaga III). Balansomslutningen valdes per den 31/12 för att fånga eventuella förändringar under året, så som förvärv. Relationsmåttet beräknades genom att dividera det specifika revisionsarvodet, ej inflationsjusterat, för det aktuella året med motsvarande bolag och års balansomslutning.

3.3.3.1 Reflektion om studiens absoluta och relativa värden

För att generera studiens absoluta värden användes KPI. KPI avspeglar den svenska inflationen. Då flertalet företag även är verksamma i andra länder kunde det ha varit lämpligt att använda ett internationellt inflationsmått. Slutligen har balansomslutningen för respektive bolag och år används vid beräkning av studiens relativa värden. Bolags storlek har i tidigare studier argumenterats vara den främsta förklarande faktorn vid revisionsbyråers prissättning (Magee och Tseng, 1990). Det finns däremot andra aspekter som kan påverka prissättningen av revisionsarvoden men som inte beaktas i studien. Komplexitet definierat som antalet dotterbolag (Gregory och Collier, 1996) samt risk definierat som bolagets vinst och interna kontroller är exempel på sådana aspekter (Dechow et al., 2010; Gregory & Collier, 1996). Därmed kan studiens relativa värden variera beroende på val av relationsvärde.

3.3.4 Beräkning av revisionsarvoden innan och efter ett revisionsbyråbyte

Utifrån studiens absoluta och relativa värden användes två utföranden för revisionsarvoden innan och efter revisionsbyråbyten (se Bilaga III och Bilaga IV). Anledningen till att studien har två utföranden för revisionsarvoden innan och efter revisionsbyråbyten är för att möjliggöra fler sätt att undersöka förekomst av low-balling och därmed utröna om resultaten särskiljer sig. Om resultaten är liknande kan studiens resultat argumenteras inneha högre validitet.

18

revisionsbyråbyten avser det genomsnittliga värdet av X+1år och X+2år, vilket i studien benämns X . Det andra utförandet av revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten avser värdet för X+2år, vilket i studien benämns 2X .

X används för att utjämna eventuella extremvärden vid en analys av revisionsarvodets förändring. 2

X används för att minska risken för effekter som rimligen kan uppstå året innan och efter ett revisionsbyråbyte påverkar studiens revisionsarvoden innan och efter ett revisionsbyråbyte.

3.3.5 Förekomst av low-balling utifrån studiens medelvärden

Medlevärde, median, standardavvikelse samt variationskoefficient beräknas för studiens absoluta och relativa värden utifrån X och X2_{. Medelvärdet beräknades för att möjliggöra en analys av} förekomst av low-balling för hela studien och därmed besvara studiens första och andra fråga; Är revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten lägre än revisionsarvoden innan revisionsbyråbyten? Är revisionsarvoden högre efter revisionsbyråbyten än revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten? Analysen för att besvara fråga ett utfördes genom att beräkna den procentuella förändringen av medelvärdet för revisionsarvoden innan ett revisionsbyråbyte utifrån X respektive X i 2 förhållande till medelvärdet för Xår. Därtill beräknades den procentuella förändringen för medelvärdet av Xår i förhållande till medelvärdet för revisionsarvoden efter ett revisionsbyråbyte utifrån X respektive 2X för att besvara fråga två. Median och standardavvikelse beräknas för att illustrera hur stor spridning av värdet är från medelvärdet. För att möjliggöra en jämförelse mellan standardavvikelser för studiens absoluta och relativa värden beräknas variationskoefficient för respektive standardavvikelse. En lägre variationskoefficient påvisar mindre spridning av värden och därmed ett stabilt medelvärde vilket gör en analys av medelvärdet tillförlitlig. Därmed besvaras studiens fråga ett och två utifrån det värde, absoluta eller relativa, som påvisar minst variationskoefficient.

3.3.6 Förekomst av low-balling utifrån enskilda revisionsbyråbyten

19

revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten utifrån X respektive X för respektive 2 revisionsbyråbyte. Beräkningen utfördes för både studiens absoluta och relativa värden. Däremot besvaras den tredje frågan utifrån det värde som användes för att besvara fråga ett och två. Det vill säga det värde, antingen det absoluta eller relativa, som erhållit lägst variationskoefficient.

Utifrån resultatet av de enskilda beräkningarna klassificeras revisionsbyråbyten som low-balling respektive inte som low-balling. Resultatet kategoriserades i sju grupper. Grupperingens utformning avläses i Tabell 2. Grupp 1-6 avser revisionsbyråbyten som påvisar en procentuell sänkning av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten. Samma grupper illustrerar också de revisionsbyråbyten som påvisat en procentuell höjning av revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten. Således inkluderar Grupp 1-6 revisionsbyråbyten som uppfyller definitionen av low-balling. Grupp 7 representerar de bolag som påvisat förändringar som inte kan kategoriseras till Gryupp 1-6. Därmed inkluderar Grupp 7 revisionsbyråbyten som inte klassificeras som low-balling. Kategorisering av studiens revisionsbyråbyten genomförs för att möjliggöra en analys av resultaten utifrån storleken på de procentuella förändringarna av revisionsarvoden och därmed besvara studiens tredje fråga. Spridningen av revisionsbyråbyten mellan Grupp 1-7 analyseras utifrån X respektive 2X .

Slutligen beräknas medelvärdet av den initiala sänkningen samt medelvärdet av den efterföljande höjningen av revisionsarvoden för respektive grupp. Detta för att utröna huruvida revisionsarvodet efter den initiala sänkningen och den efterföljande höjningen återhämtat sig till den normala nivån, det vill säga till revisionsarvoden innan ett revisionsbyråbyte.

Grupper Procentuell förändring _{mellan innan och Xår} Procentuell förändring _{mellan Xår och efter} Grupp 1 0% > X ≥ -10% 0% < X ≤ 10% Grupp 2 0% > X ≥ -10% 10% < X ≤ 20% Grupp 3 0% > X ≥ -10% 20% < X Grupp 4 X ≤ -10% 0% < X ≤ 10% Grupp 5 X ≤ -10% 10% < X ≤ 20% Grupp 6 X ≤ -10% 20% < X Grupp 7 Revisionsbyråbyten som ej tillfaller

ovanstående grupper

Revisionsbyråbyten som ej tillfaller ovanstående grupper

20

4. Resultat och analys

4.1 Presentation av medelvärden för absoluta och relativa värden

Studiens resultat presenteras för både absoluta och relativa värden. Det som är intressant att utröna är hur revisionsarvoden innan revisionsbyråbyten förhåller sig till revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten. Samt hur revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten förhåller sig till revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten. Detta för att utröna en eventuell procentuell sänkning av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten samt en procentuell höjning av revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten vilket är i enighet med definitionen av low-balling. I Tabell 3 nedan presenteras en sammanställning av studiens medelvärde, median, standardavvikelse samt variationskoefficient av studiens absoluta värden för de två utföranden ( X respektive 2X ) av revisionsarvoden innan och efter revisionsbyråbyten.

MSEK MSEK

Absoluta

värden -värde Medel Median Standard-avvikelse Variations-koefficient Absoluta värden -värde Medel Median Standard-avvikelse Variations-koefficient X _Innan 4,98 1,58 9,67 194,00% X2_{Innan 4,506} 1,328 8,446 187,00%

Xår 4,94 1,3 9,14 185,00% Xår 4,94 1,3 9,14 185,00% X_Efter 6,23 1,68 12,44 200,00% X2_Efter 6,54 1,593 13,779 211,00% Tabell 3. Tabellen illustrerar medelvärde, median, standardavvikelse och variationskoefficient för studiens absoluta värden utifrån X respektive 2X .

Resultaten utifrån X , vilket är genomsnittet av revisionsarvoden innan respektive efter revisionsbyråbyten, påvisar en stor spridning mellan revisionsarvoden sett till standardavvikelsen. Den stora spridningen illustreras även genom att se till skillnaden mellan medelvärdet och medianvärdet.

21

Procent Procent

Relativa

värden Medel-värde Median Standard-avvikelse Variations-koefficient Relativa värden Medel-värde Median Standard-avvikelse Variations-koefficient X_{Innan 0,17%} 0,13% 0,16 %-_enheter 93,08% X2Innan 0,18% 0,13% 0,19 %-_enheter 107,00%

Xår 0,13% 0,10% 0,12 %-_enheter 93,27% Xår 0,13% 0,10% 0,12 %-_enheter 93,30% X_Efter 0,14% 0,13% 0,12 %-_enheter 86,00% X2_Efter 0,14% 0,11% 0,12 %-_enheter 86,00% Tabell 4. Tabellen illustrerar medelvärde, median, standardavvikelse och variationskoefficient för studiens relativa värden utifrån X respektive 2X .

Resultaten utifrån X , vilket är genomsnittet av revisionsarvoden innan och efter revisionsbyråbyten, påvisar en stor spridning mellan revisionsarvoden sett till standardavvikelsen. Denna spridning illustreras även genom att se till skillnaden mellan medelvärdet och medianvärdet.

Resultatet utifrån 2X , vilket är revisionsarvoden för X-2år samt X+2år, påvisar liknande spridning mellan revisionsarvoden som för det första utförandet av revisionsarvoden, X .

Standardavvikelserna i tabell 4 påvisar att det finns en påtaglig spridning mellan revisionsarvoden även för relativa värden. Däremot är spridningen inte lika stor som för absoluta värden. Detta påvisas genom att variationskoefficienten är lägre för relativa värden än vad den är för absoluta värden. Standardavvikelsen för medelvärdet av absoluta värden har en variationskoefficient om närmare 200 procent för respektive utförande av revisionsarvoden ( X och X2) medan motsvarande variationskoefficient för relativa värden är knappt 100 procent för respektive utförande ( X och X2). Därför, förenligt med studiens metod, kommer en analys baseras på resultat från relativa värden. Samtidigt är det tydligt att spridningen av medelvärden av relativa värden gör en generell analys godtycklig.

4.2 Förändring av medelvärde för relativa värden

22

revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten. Dessutom presenteras den procentuella förändringen av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten i förhållande till medelvärdet av revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten.

Procent Procent

Relativa värden - X Procentuell _förändring Relativa värden - X2 Procentuell _förändring X_{Innan/ Xår} -27,06% X2_{Innan/ Xår} -30,16% Xår/X_Efter 14,55% Xår/X2_Efter 13,67%

Tabell 5. Tabellen illustrerar den procentuella förändringen av medelvärde för studiens relativa värden vid och efter revisionsbyråbyten utifrån X respektive 2X .

Utifrån tabell 5 kan studiens första fråga besvaras. Detta genom att utröna huruvida revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten är lägre än revisionsarvoden innan revisionsbyråbytet. Den procentuella förändringen av medelvärden för revisionsarvoden innan revisionsbyråbyten i förhållande till medelvärdet av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten är -27,06 procent utifrån X och -30,16 procent utifrån X2. Resultatet påvisar således att revisionsarvoden sänks vid revisionsbyråbyten oberoende vilket utförande revisionsarvoden baseras på.

Genom att undersöka revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten i förhållande till revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten är det möjlig att besvara studiens andra fråga. Den procentuella förändringen av revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten är 14,55 procent utifrån X och 13,67 procent utifrån 2X . Resultaten påvisar således att revisionsarvoden höjs efter revisionsbyråbyten oberoende vilket utförande revisionsarvoden baseras på.

23

4.2.1 Diskussion av förändring av medelvärde för relativa värden

Utifrån resultatet av den procentuella förändringen av medelvärdet för relativa värden med revisionsarvoden utifrån X och X påvisas en sänkning av revisionsarvoden vid 2 revisionsbyråbyten med -27,06 procent utifrån X och -30,16 procent utifrån 2X . Studiens initiala sänkningar av revisionsarvoden, för båda utföranden av revisionsarvoden, är mer omfattande än vad Simon och Francis (1988) samt Gregory och Collier (1996) påvisar i sina studier. Simon och Francis (1988) konstaterar en generell sänkning av revisionsarvoden med -24 procent vid revisionsbyråbyten. Gregory och Collier (1996) påvisar en generell sänkning av revisionsarvoden med -22,4 procent.

Tidigare studier påvisar dessutom att den efterföljande höjningen av revisionsarvoden tillbaka till en normal nivå sker inom en två- till fyraårsperiod efter revisionsbyråbytet. Efter den initiala sänkningen och den efterkommande höjningen är revisionsarvodet 83,6 procent utifrån X och 79,4 procent utifrån X2 _{av revisionsarvodet innan revisionsbyråbytet. Resultaten indikerar att} revisionsbyråerna måste fortsätta höja arvodet för att återhämta den initiala sänkningen. Ett sådant förfarande skulle kunna öka revisionsbyråns beroende av framtida intäkter, vilket argumenterats ha en negativ inverkan på revisorers oberoende. Motargumentet är att den nya revisionsbyrån är så pass effektiv att den är lönsamma, vilket medför att ytterligare höjningar av arvodet inte är motiverat. Vilket innebär att revisionsbyrån inte är beroende av ytterligare framtida höjningar för att återhämta den initiala förlusten. Enligt Chan (1999) skulle effektivitet kunna härledas till högre expertis. Enligt Pearson och Trompeter (1994) skulle effektiviteten även kunna förklaras av stordriftsfördelar.

En diskussion enbart utifrån resultat av procentuella förändringar av relativa medelvärden kan anses godtycklig då dessa inkluderar alla revisionsbyråbyten. Resultatet från grupperingen ger således en ökad förståelse för hur spridningen av förekomst av low-balling vid revisionsbyråbyten i svenska börsnoterade bolag ter sig.

4.3 Gruppering utifrån förändring av enskilda relativa värden

24

revisionsbyråbyten i förhållande till revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten. Den andra procentuella förändringen avser revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten i förhållande till revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten. Grupperingar har utförts för de resultat som erhållits utifrån X och 2X .

Relativa värden

Resultat utifrån X Resultat utifrån X2

Grupp

Procentuell förändring mellan innan och

Xår Procentuell förändring mellan Xår och efter Andel byten X Genom- snittlig sänkning Genom- snittlig höjning Andel byten 2 X Genom- snittlig sänkning Genom- snittlig höjning Grupp 1 0% > X ≥ -10% 0% < X ≤ 10% 1,75% -3,80% 2,70% 1,75% -2,90% 7,90% Grupp 2 0% > X ≥ -10% 10% < X ≤ 20% 1,75% -8,20% 19,10% 1,75% -5,60% 15,00% Grupp 3 0% > X ≥ -10% 20% < X 1,75% -7,70% 37,80% 1,75% -4,70% 42,70% Grupp 4 X ≤ -10% 0% < X ≤ 10% 7,02% -28,98% 3,68% 7,02% -32,45% 4,68% Grupp 5 X ≤ -10% 10% < X ≤ 20% 8,77% -43,26% 12,94% 7,02% -42,60% 15,20% Grupp 6 X ≤ -10% 20% < X 31,58% -34,10% 58,27% 31,58% -45,11% 74,93% Grupp 73 _{Övriga Övriga 47,38% 11,27% -2,32% 49,12% 16,94% -2,60%}

Tabell 6. Tabellen illustrerar gruppering av enskilda revisionsbyråbyten utifrån procentuella förändringar av relativa värden vid och efter revisionsbyråbyten utifrån X respektive 2X .

Av tabell 6 framgår det att andelen revisionsbyråbyten i respektive grupp inte ändras nämnvärt beroende på vilket utförande revisionsarvodet baseras på ( X eller 2X ). Grupp 5 och 7 är de grupper som uppvisar en avvikande andel revisionsbyråbyten beroende på utförande. Differensen i Grupp 5 och 7 motsvarar ett revisionsbyråbyte. För resterande grupper är andelen revisionsbyråbyten densamma oberoende på utförande. Däremot är det inte samma revisionsbyråbyten som återfinns i respektive grupp beroende på utförande. Således sker det platsbyten mellan Grupp 1-7 beroende på vilket utförande ( X eller 2X ) av revisionsarvoden som beaktas.

Majoriteten av studiens platsbyten sker mellan Grupp 1-6 vilket är grupper som påvisar förekomst av low-balling. Däremot finns en svårighet i att utröna huruvida platsbyten från Grupp 1-6 till Grupp 7 uppvisar förekomst av low-balling. Platsbyten till Grupp 7 infaller av två anledningar, antingen att den initiala sänkningen uteblir eller att påföljande höjningen uteblir. Dessa byten motsvarar fem

3 _{Observera att Grupp 7 inte kännetecknas av low-balling och därmed inte uppvisar en sänkning av}

25

revisionsbyråbyten som hänförs Grupp 1-6 utifrån X men övergår till 7 utifrån X . Tre 2 revisionsbyråbyten hänförs Grupp 1-6 utifrån 2X men övergår till Grupp 7 utifrån X .

Av tabell 6 framgår det att andelen revisionsbyråbyten som tillfaller Grupp 1-6 är 52,62 procent utifrån X och 50,88 procent utifrån 2X . Detta indikerar att low-balling förekommer i drygt hälften av de revisionsbyråbyten som inträffar i bolag under år 2002-2009 noterade på Stockholmsbörsen. Indikationen för förekomst av low-balling är däremot olika mellan Grupp 1-6 beroende på omfattningen av den initiala sänkningen av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten respektive efterföljande höjning. I tabell 6 illustreras att av de revisionsbyråbyten som påvisar low-balling (Grupp 1-6) har Grupp 6 störst andel revisionsbyråbyten. Grupp 6 är även den grupp som uppvisar störst genomsnittlig initial sänkning och höjning av revisionsarvoden. Alla revisionsbyråbyten i Grupp 6 har initial sänkning med minst 10 procent följt av en höjning med mer än 20 procent. Den genomsnittliga sänkningen för Grupp 6 är -34,10 procent utifrån X samt -45,11 procent utifrån

2

X _{. Den genomsnittliga efterkommande höjningen för grupp 6 är 58,27 procent utifrån X samt} 75,93 procent utifrån 2X .

4.3.1 Diskussion av gruppering utifrån förändring av enskilda relativa värden

Trots att den initiala sänkningen av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten som påvisats av Simon och Francis (1988) med -24 procent samt av Gregory och Collier (1996) med -22,4 procent avser medelvärden är det intressant att se dessa i ljuset av resultatet från studiens gruppering. Medelvärdet av de procentuella förändringarna i Grupp 6 påvisar exempelvis en mer omfattande initial sänkning följt av en högre höjning av revisionsarvodet än vad Simon och Francis (1988) samt Gregory och Collier (1996) ådagalade i sina studier..

26

Resultatet för Grupp 1-3 indikerar således att revisionsarvoden överskrider den normala nivån inom studiens tidsram om två år oberoende av vilket utförande av revisionsarvoden som beaktas.

För Grupp 4 är revisionsarvoden 73,6 procent utifrån X respektive 70,7 procent utifrån 2X efter en initial sänkning och en efterkommande höjning. För Grupp 5 är revisionsarvoden 64,1 procent utifrån X respektive 66,1 procent utifrån X . Resultat för Grupp 4 och 5 indikerar att 2 revisionsarvoden inte återgår till den normala nivån inom studiens tidsram om två år oberoende av vilket utföranden av revisionsarvoden som beaktas.

För Grupp 6 är revisionsarvoden 104,3 procent utifrån X respektive 96,0 procent utifrån 2X efter en initial sänkning och en efterkommande höjning. Ett resultat som indikerar att revisionsarvoden stortsätt återgår till den normala nivån inom studiens tidsram om två år. I Grupp 6 framgår således en skillnad i återhämtning av revisionsarvoden efter den initiala sänkningen beroende på om en jämförelse görs utifrån genomsnittliga revisionsarvoden ( X ) innan och efter revisionsbyråbyten eller utifrån revisionsarvoden för X-2år samt X+2år ( 2X

)

.

27

5. Slutsats

Studiens syfte är att undersöka om low-balling förekommer vid revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholmsbörsen för att på så sätt utröna huruvida det finns behov av framtida studier av aspekter som härrör till fenomenet. Resultatet påvisar förekomst av low-balling vid revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vid en jämförelse av förändringen av medelvärdet för de studerade bolagens revisionsarvoden utifrån X och X för studiens relativa värden påvisas förekomst av low-balling vid revisionsbyråbyten. 2 Andelen revisionsbyråbyten som påvisar förekomst av low-balling är en knapp majoritet av den totala andelen revisionsbyråbyten. Av de revisionsbyråbyten som karaktäriseras av low-balling påvisar en majoritet low-balling med en sänkning av revisionsarvoden med över -10 procent vid revisionsbyråbyten samt en höjning av revisionsarvoden med över 20 procent efter revisionsbyråbytn. Medelvärdet för dessa uppvisar en initial sänkning av revisionsarvoden med -34,10 procent utifrån X respektive -45,11 procent utifrån X2 följt av en höjning av revisionsarvodet med 58,27 respektive 75,93 procent. Detta tyder på behov av att i framtida studier undersöka aspekter så som revisorers oberoende vid förekomst av low-balling. Samtidigt belyser studiens resultat på svårigheten att fånga low-balling vilket kan argumenteras beror på svårigheten att hitta ett adekvat kostandsestimat.

6. Förslag till framtida studier av low-balling

Studien har bidragit till existerande forskning genom att påvisa en potentiell existens av low-balling i Sverige. Att påvisa tendens till förekomst av low-balling öppnar för framtida studier på den svenska revisionsmarknaden av aspekter som härrör till fenomenet men som inte omfattas i denna studie. Med bakgrund av studiens resultat är det intressant att belysa low-balling i relation till revisionens funktion och oberoende, vad som driver förekomsten av low-balling samt vilka potentiella effekter som kan uppstå i och med low-balling.

28

finansiella informationen inte får vetskap om att deras intresse av revisionen har minskat på bekostnad av ledningens intresse, har detta då en negativ påverkan för användarna? Vad har detta i förlängningen för effekt på revisionsprofessionen? Det som i framtiden kan undersökas i samband med förekomst av low-balling i en svensk kontext är huruvida användarna av den finansiella informationen beaktar förändring revisionsarvodet, reflekterat i aktiepris et cetera, som ett sätt att fånga användarnas uppfattning av revisorernas oberoende och därmed uppfattning om revisionens försäkran.

Förslagen från Europeiska kommissionen om förändrad reglering av den europeiska revisionsmarknaden argumenteras förstärka revisorers oberoende. Ett av förslagen avser obligatoriskt revisionsbyråbyte var sjunde år i jämförelse med dagens krav om revisorrotation var sjunde år. Med bakgrund av studiens resultat är det intressant att diskutera de eventuella effekterna av detta förslag. Studien påvisar tendens till förekomst av low-balling i 50 procent av studiens revisionsbyråbyten. I tidigare studier framgår det att de saknas konsensus om low-ballings effekter på revisorers oberoende. Således finns det en risk att förslaget om byrårotation istället för att uppfylla syftet att förstärka revisionens kvalitet genom att förstärka oberoendet resulterar i det motsatta. Däremot skulle obligatorisk byrårotation innebära att den kostnadsfördel som den påskrivande revisionsbyrån har försvinner. Incitamenten för att använda sig av low-balling skulle kunna minska då offerering sker på lika villkor. Detta är något som bör studeras om och när Europeiska kommissionens förslag antas av EU.

Vad denna studie inte tagit i beaktning är relationen mellan revisionsbyråns intäkter från revision respektive rådgivningstjänster. Ett potentiellt tillvägagångssätt för revisionsbyråer att använda low-balling skulle vara att underprissätta revisionsarvodet och täcka förlusten genom rådgivningstjänster till samma bolag. Vi har i denna studie inte undersökt ett sådant eventuellt förfarande då vi enbart har studerat revisionsbyråns arvoden för revision. Att studera denna aspekt skulle vara av betydelse gällande Europeiska Kommissionens förslag om förbud för revisionsbyråer att erbjuda rådgivningstjänster. Detta då förekomst av low-balling utifrån denna aspekt skulle ge ytterligare argument för de som förespråkar ett förbud. Det skulle då vara möjligt att hävda att avsaknad av förbud gällande rådgivning urholkar revisionens oberoende, eftersom det möjliggör low-balling.

29

30

Referenser

Aktiebolagslag, ABL 2005:551, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050551.htm, Hämtad: 20120512.

Arens, A. & Loebbecke, J., 1976, Auditing: An integrated approach (Prentice-Hall, Engewood Cliffs, NJ).

Baber, W., Brooks, E. & Ricks, W., 1987, An empirical investigation of the market for audit services in the public sector. Journal of Accounting Research, pp. 293-305.

Beattie, V., Fearnley, S. & Brandt, R., 2001, Behind closed doors – What company audit is really about, Chippenham, Wiltshire: Antony Rowe Ltd.

Balans, 2012, Kommunicera mer, revisorer!, No. 1, pp.18-20.

Carcello, J. V., Hermanson, D. R., Neal, T. L. & Riley Jr., R. A., 2002, Board characteristics and audit fees. Contemporary Accounting Research, Vol. 19, No. 3, pp. 365–85.

Carrington, T., 2010a. Revision. 1. uppl. Malmö: Liber.

Carrington, T., 2010b, An analysis of the demands on a sufficient audit: Professional appearance is what counts! Critical Perspectives on Accounting. Vol. 21, pp. 669–682.

Carrington, T. & Catasús, B., 2007, Auditing Stories about Discomfort: Becoming Comfortable with Comfort Theory, European Accounting Review, Vol. 16, No. 1, pp. 35-58.

Chan, D.K., 1999, "Low-Balling" and Efficiency in a Two-Period Specialization Model of Auditing Competition*, Contemporary Accounting Research, Vol. 16, No.4, pp. 609-642.

Chaney, P.R. & Philipich, K.L., 2002, Shredded reputation: The cost of audit failure, Journal of Accounting Research, Vol. 40.

Chung, S. & Narasimhan, R., 2002, An International Study of Crosssectional Variations in Audit Fees, International Journal of Auditing, No. 6, pp. 79-91.

Cialdinit, R. B., Capcioppo, J. T., Basset, R. & Miller, J. A., 1978, Low-ball procedure for producing compliance: Commitment then cost, Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 36, No. 5, pp. 463-476.

DeAngelo, L., 1981, Auditor Independence, ”low-balling,” and disclosure regulation. Journal of Accounting & Economics, pp. 113-127.

Dechow, P., Ge, W. & Schrand, C., 2010, Understanding earnings quality: A review of the proxies, their determinants and their consequences, Journal of Accounting And Economics, Vol. 50, No. 2-3, pp. 344-401.

FAR, 2006, Samlingsvolym del 2. Stockholm. Far Förlag AB.

FAR, 2005, ”Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision”,

http://www.advokatsamfundet.se/Nyhetsarkiv/2005/mars/Vagledning-vid-upphandling-av-lagstadgad-revision/, Hämtad; 20120505.

Fisher, M. J., 1996, ”Realizing” the benefits of new technologies as a source of audit evidence: an interpretive field study. Accounting, Organizations and Society, Vol: 21, No. 2-3, pp. 219-242. Felix, W. L., Gramling, A. A. & Maletta, M. J., 2005, The influence of Nonaudit Service Revenues and

Client Pressure on External Auditors’ Decisions to Rely on Internal Audit, Contemporary Accounting Research, Vol. 22 No. 1, pp. 31-53.

Francis, J.,2004, What do we know about audit quality?, British Accounting Review, Vol. 36, No. 4, pp. 345-368.

Francis, J., 1984, The effect of audit firm size on audit prices: A study of the Australian market, Journal of Accounting & Economics, pp. 133-151.

31

Gregory, A. & Collier, P., 1996, Audit fees and auditor change: An investigation of the persistence of the fee reduction by type of change. Journal of Business Finance and Accounting, Vol. 23, pp. 13-28.

Grönboken, 2010, Europeiska kommissionen, ”Revisionspolitik: Lärdomar från krisen”, http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:0561:FIN:SV:PDF, Hämtad: 20120505.

Hansson,J., Johansson, J. & Palmqvist, S., 2008, ”Varför behöver vi mått på underliggande inflation?”,

http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV/2008/han sson_johansson_palmqvist2008_2_sv2.pdf, Hämtad: 20120531.

Hay, D. C., Knechel, W. R. & Wong, N., 2006, Audit Fees: A Meta-analysis of the Effect of Supply and Demand Attributes*, Contemporary Accounting Research, Vol. 23, No. 1, pp. 141-191.

Humphrey C., Moizer P. & Turley S., 1992, The audit expectations gap - Plus ca change, plus vest la meme chose?, Critical Perspectives on Accounting, Vol. 3, pp. 137-161.

Humphrey C., Loft A. & Woods M., 2009, The global audit profession and the international financial architecture: Understanding regulatory relationships at a time of financial crisis, Accounting, Organizations and Society, Vol. 34, pp. 810–825.

Jensen, M. C. & Meckling, W. H., 1976, Theory if the firm: Mangerial behavior, agency costs and ownership structure, Journal of Financial Economics, No. 3, pp. 305-360.

Jensen, K.L. & Payne, J.L., 2005), Audit procurement: Managing audit quality and audit fees in response to agency costs. Auditing: A Journal of Practice & Theory, Vol. 24, No. 2, pp. 27–48. Knechel, R.W., Rouse, P. & Schelleman, C., 2009, A Modified Audit Production Framework:

Evaluating the Relative Efficiency of Audit Engagements, The Accounting Review, Vol. 84, No. 5, pp. 1607–1638.

Lee, B., 2002, Professional socialization, commercial pressures and junior staff's time-pressured irregular auditing - a contextual interpretation, British Accounting Review, Vol. 34 pp. 315-333. Magee, R. P. & Tseng, M-C., 1990, Audit pricing and independence, The Accounting Review, Vol. 65,

No. 2, pp. 315-336.

McCracken S, Salterio S E & Gibbins M., 2008, Auditor–client management relationships and roles in negotiating financial reporting, Accounting, Organizations and Society, Vol. 33, pp. 362-383. Palmrose, Z., 1986, Audit fees and auditor size: Further evidence. Journal of Accounting Research, pp.

97-110.

Pearson, T. & Trompeter, G., 1994, Competition in the Market for Audit Services: The Effect of Supplier Concentration on Audit Fees*, Contemporary Accounting Research, Vol.11, No.1, pp. 115-135.

Pentland, B. T., 1993, Getting comfortable with the numbers: auditing and the micro-production of macro-order, Accounting, Organizations and Society, Vol. 18, No. 7/8, pp. 605–620. Power, M., 1997, The Audit Society: Rituals of Verification, Oxford University Press.

Pong, C. M. & Whittington, G., 1994, The determinants of audit fees: some empirical models, Journal of Business Finance and Accounting, Vol. 21, No. 8, pp. 1071-1095.

O’Keefe, T. B., Simunic, D. A. & Stein, M. T., 1994, The production of audit services: Evidence from a major public accounting firm. Journal of Accounting Research, Vol. 32, No. 2, pp. 241–261. Robson, K., Humphrey, C., Khalifa, R. & Jones, J., 2007, Transforming audit technologies: business

risk audit methodologies and the audit field. Accounting, Organizations and Society, Vol: 32, pp. 409-438.

Saunders, M., Lewis, P. and Thornhill, A. 2009. Research methods for business students, Fifth

Edition, Pearson Education Limited.

SCB, 2003, “Tjänsteprisindex för ekonomiska konsulter”,

32

Schatzberg, J. W. & Sevcik, G. R., 1994, A Multiperiod Model and Experimental Evidence of Independence and "Lowballing”, Contemporary Accounting Research, Vol. 11, No.1, pp. 137-174.

Simunic, D., 1980, The pricing of audit services: Theory and evidence. Journal of Accounting Research, pp. 161-190.

Simon, D. T., & Francis, J., 1988, The effects of auditor change on audit fees: Test of price cutting and price recovery. Te Accounting Review, pp. 255-269.

Suddaby, R., Gendron, Y. & Lam, H., 2009, The organizational context of professionalism in accounting, Accounting, Organizations and Society, Vol. 34, pp. 409–427.

Svensk kod för bolagsstyrning, 2011, http://www.bolagsstyrning.se/, Hämtad; 20120505.

The Cadbury report, 1992, “Corporate Governance Codes and Principles”,

http://www.ecgi.org/codes/documents/cadbury.pdf, Hämtad; 20120501.

The Cohen report, 1978, “The Commission on Auditors' Responsibilities: Report, Conclusions, and Recommendations”,

http://c0403731.cdn.cloudfiles.rackspacecloud.com/collection/papers/1970/1978_0101_Co henAuditors.pdf, Hämtad; 20120501.

Turpen, R. A., 1990, Differential pricing on auditors’ initial engagements: Further evidence.

Auditing: A Journal of Practice & Theory 9, Vol. 2, pp. 60–76.

Lagerström, B., 2003, ”Konvertering till IAS”, http://www.pwcglobal.com/se/swe/ins-sol/spec-int/ias/artikelkonvertering.html

Wallace, W. A., 1991, The Economic Role of the Audit in Free and Regulated Markets, Auditing Monographs, PWS-Kent, pp. 9-56.

Zeff, S. A., 2003a, How the US accounting profession got where it is today: Part I, Accounting Horizons, Vol. 17, No.3, pp. 189–205.

33

Bilagor

Bilaga I

Bilaga I illustrerar alla revisionsbyråbyten som uppfyllt kriterierna för studien. Informationen avser det specifika bolaget samt år då revisionsbyråbytet inträffade. Dessutom presenteras revisionsarvodet för den femårsperiod som är relevant för det år revisionsbyråbytet skedde. Xår reflekterar det år revisionsbyråbytet inträffade. Revisionsarvodet är presenterat i MSEK om inget annat anges. Bytesår X-2år X-1år Xår X+1år X+2år Bolag Boliden AB 2009 6 6 5 5 5 Electrolux, AB 2002 35 31 38 45 46 Getinge AB 2008 10 16 13 17 18 Hakon Invest AB 2005 1,298 1,024 4 2 1 NCC AB 2008 12 14 13 15 15 SKF, AB 2005 24 24 25 46 33

Stora Enso Oyj 2008 4,9 MEUR 6,3 MEUR 3,7 MEUR 3,6 MEUR 4 MEUR

Swedish Match AB 2004 14 13 13 5 7

TeliaSonera AB 2004 28 53 41 49 82

Trelleborg AB 2004 16 16 22 26 30

Wallenstam AB 2006 1 1 1,3 1,4 1,9