I uppsatsens inledande avsnitt presenteras ämnet som helhet, formulering av problemet, dess bakomliggande fakta och en konkretisering av studiens syfte och frågeställningar.

1. Inledning

I uppsatsens inledande avsnitt presenteras ämnet som helhet, formulering av problemet, dess bakomliggande fakta och en konkretisering av studiens syfte och frågeställningar.

Avslutningsvis redogörs uppsatsen avgränsningar och disposition.

Den 30:e juli tidigare i år publicerades den först artikeln om pastor Terry Jones plan att bränna islams heliga bok Koranen, på den nionde årsdagen av terroristattentatet mot New York och Washington den 11:e september 2001. Detta utspel orsakade omfattande

internationell uppmärksamhet och starka reaktioner i form av att protester bröt ut i muslimska länder. En fråga vi ställer oss är: vad har Koranen med attentatet att göra? Al-Qaida var de som genomförde attentatet och med dess religiösa kopplingar, till islam, blev konsekvensen att ordet muslim associeras till terrorism, trots att det var en extremistgrupp som stod

ansvariga för dådet.

Om man som västerlänning lyssnar på vardagliga samtal kan man uppfatta hur terrorism och muslimer kopplas ihop i samband med många västerlänningars nedlåtande yttrande om såväl muslimer som Koranen. Vad har egentligen västerlänningar för kunskap om muslimer och deras heliga boks innehåll? Var härstammar den kunskapen ifrån? Vad åsamkar den bild människor har om muslimer som våldsamma? Sprids denna bild, denna uppfattning, genom massmedier?

Massmedier är idag en av de främsta informationskällorna, som förser individer med nyheter om vad som försiggår i världen. En händelses offentliggörande sker då massmedierna

selektivt sätter agendan för vilken information som ska framgå i mottagarens, individens,

mediekonsumtion. Risken med detta system är att individen tar informationen för sanning

utan eftertanke på en potentiell mediekonstruktion från de stora mediebolagen. Att individer

inte ser bakomliggande faktorer till vad, varför men också hur massmedier lyfter fram

enskilda nyheter anser vi vara ett problem, då medierapportering kan påverka individens

åsikter, attityder samt verklighetsbild, i detta fall gentemot muslimer. Detta kan frambringa

problematik då flera individer anammar samma information, som ligger till grund för den

kollektiva verklighetsuppfattningen, och får till följd att muslimer diskrimineras.

Vi anser fallet med pastor Terry Jones utspel vara utmärkande, då utövaren är en kristen extremist, som planerar en aktion som kan jämföras med muslimska extremistgruppers tidigare dåd. Ytterligare utmärkande är fallet då utspelet enbart kränker muslimer, vilket medför att nyhetsartiklar till stor del fokuserar på muslimer, varpå deras framställning i massmedier synliggörs.

Därmed ämnar vi att med en kritisk diskursanalys studera massmediers framställning av muslimer i rapporteringen kring Terry Jones plan att bränna Koranen. Vi avser att presentera studiens resulterande bild om framställningen av muslimer för att markera och

uppmärksamma en bidragande orsak till individers uppfattning om muslimer. Genom att studera diskursen om muslimer önskar vi dessutom få en fördjupad kunskap inom problemområdet, för att väcka intresse och upplysa andra om det samhällsproblem som påträffats. Då vårt specifika fall tidigare inte studerats tydliggör vi här medierapporteringens framställning av muslimer, vilket kan användas för att vidareutveckla detta forskningsområde.

De massmedier vi avser studera är CNN och Al-Jazeera English (som framöver benämns som enbart Al-Jazeera) då dessa når många läsare och på sätt har större inverkan, än många andra massmedier, på läsarens attityd. Genom att de båda är engelskspråkiga är de tillgängliga för en stor del människor runt om i världen men kanalernas olika ursprung kan också tänkas påverka deras skildring av utspelet. Al-Jazeera har på grund av sitt ursprung i de arabiska, och då även muslimska, länderna, med huvudkvarter i Doha, Qatar, en närhet till dessa

konfliktdrabbade områden som många av de västerländska nyhetskanalerna inte tillgår i samma utsträckning.

Vi finner också hur Al-Jazeera potentiellt har en djupare förståelse för den muslimska kulturen vilket skulle kunna leda till en skildring av nyheter ur ett muslimskt perspektiv. CNN och andra sidan är amerikanskt till grunden, med huvudkvarter i Atlanta, Georgia, och är ett dotterbolag till Time Warner Inc,

ett av de globalt ledande bolagen inom media.

CNN:s skildring av utspelet kan genom dess amerikanska ursprung rapportera om händelsen ur ett mer västerländskt perspektiv varav vi finner skillnaden mellan dessa två nyhetskanaler vara av intresse.

1

 http://english.aljazeera.net/aboutus/2006/11/2008525185555444449.html, 2011-01-04  

2

http://edition.cnn.com/about/, 2011-01-04

3

http://www.timewarner.com/corp/aboutus/our_company.html, 2011-01-04  

1.1 Bakgrund

Rapporten Mapping the Global Muslim Population gjord av Pew Research Center, publicerad den 7:e oktober 2009, uppvisar att antalet muslimer i världen uppskattas till 1,57 miljarder, vilket är 23 procent av världens dåvarande population på 6,8 miljarder. 60 procent av det totala antalet muslimer lever i Asien medan 20 procent finns i Mellanöstern. Mellanöstern är dock det unika område i världen där muslimer lever som majoritet, då 95 procent av

befolkningen är muslimer i tio av Mellanösterns länder. Kontrasterande med detta åskådliggör rapporten även att det i USA enbart lever 2,5 miljoner muslimer.

Ytterligare en rapport, Annual Religion and Public Life Survey, publicerad den 9:e september av Pew Research Center, uppmärksammar att 58 procent av alla myndiga amerikaner anser att muslimer utgör ett objekt för diskriminering.

Siffran är betydligt högre än amerikanernas syn på diskriminering gentemot människor med annan religiös tro. Rapporten påvisar dessutom att 38 procent anser att islam uppmuntrar våld mer än andra religioner. Till denna siffra framkommer att enbart 26 procent känner en muslim, har vetskap om att islams gud kallas Allah samt att islams heliga bok heter Koranen. 27 procent känner överhuvudtaget ingen muslim eller har vetskap varken om islams gud eller heliga bok. Bland dessa 27 procent anser fler än 38 procent att islam uppmuntrar till våld mer än de andra religionerna, vilket visar att okunskap om islam medföljer att muslimer tolkas som mer våldsamma.

Koranen ses som Allahs budskap till mänskligheten och anses innehålla Allahs ord såsom de uppenbarades för profeten Muhammed, som under 23 års tid lät delar i Koranen bli

nedtecknade samtidigt som man lärde sig verserna utantill. Denna anrika tradition har levt kvar än till idag, varav Koranen inte kunnat förvanskas genom åren, på grund av de tusentals muslimer som kan Koranen utantill. Att bränna Koranen skulle medföra att bränna Allahs ord och kränka den muslimska tron och dess utövare världen över. Detta speglar hur många troende ser på Koranen och ger en inblick i dess betydelse för muslimernas kultur och levnadssätt.

4

http://pewforum.org/Muslim/Mapping-the-Global-Muslim-Population.aspx, 2010-12-04

5

http://pewforum.org/Muslim/Muslims-Widely-Seen-As-Facing-Discrimination.aspx , 2010-12-04

6

http://pewforum.org/Muslim/Muslims-Widely-Seen-As-Facing-Discrimination.aspx, 2010-12-04

7

http://www.koranensbudskap.se/Startsida.aspx, 2010-12-04

Terry Jones är en pastor i en liten kristen församling i Gainesville, Florida, USA. På grund av

”freedom of speech” i ”the First Amendment to the United States Constitution” existerar ingen juridisk makt som kan förhindra Jones plan att bränna Koranen. Då ”freedom of

religion” också ingår i ”the First Amendment”

uppstår en kollision mellan yttrandefrihet och den grundläggande värderingen om religionsfrihet som finns i USA och andra västerländska länder. Jones utspel sätter sig emot religionsfriheten men begår ingen brottslig handling och kan varken anklagas eller arresteras. Pastorn och församlingen kan komma att kränka den muslimska population parallellt med att världen juridiskt står maktlös att hindra honom.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att belysa den mediala framställningen av muslimer kring fallet med pastor Terry Jones plan att bränna Koranen. Vi ämnar undersöka vilken diskurs som konstrueras om muslimer genom rapporteringen från CNN:s och Al-Jazeeras

internetpublicerade nyhetsartiklar. Vi avser även att studera likheter och skillnader,

beträffande framställningen av muslimer, i rapporteringen mellan de två nyhetskanalerna för att se om och i så fall hur dessa framkommer.

Detta övergripande syfte konkretiseras med följande frågeställningar:

1) Hur framställs muslimer i CNN:s och Al-Jazeeras rapportering kring utspelet med Terry Jones plan att bränna Koranen?

2) Vilka diskurser existerar om muslimer i respektive nyhetskanal och hur skiljer sig dessa åt?

1.3 Avgränsningar

Vi har valt att avgränsa vår studie till att undersöka hur muslimer, i två nyhetskanaler framställs, och bortser därmed från andra nationella och internationella medier. Fallet med pastor Terry Jones plan att bränna Koranen är ännu ett outforskat område och därmed lämnas utrymme för forskning på en internationell nivå, av internationella massmedier, som når en

8

http://www.firstamendmentcenter.org/about.aspx?item=about_firstamd, 2010-12-04

bredare publik. I vår studie bortser vi från svenska medier då en internationell koppling möjliggör att jämföra framställningen i ett bredare perspektiv.

Studien kommer omfatta två internationella nyhetskanaler då vi på grund av resurs- och tidsskäl valt CNN och Al-Jazeera. Vi avser därmed inte kunna generalisera resultatet för flera nyhetskanaler utan studerar istället djupgående och noggrant dessa två. Viktigt att klargöra är att uppsatsens syfte inte sträcker sig till att generalisera framställningen i massmedier som helhet, utan att ge en övergripande förståelse om hur muslimer porträtteras i två

internationella nyhetskanaler.

1.4 Uppsatsens disposition

Uppsatsen är disponerad enligt följande: först redogörs för tidigare forskning, med relevans

för studien, och fortsätter därefter med de teoretiska utgångspunkterna. I metodavsnittet

presenteras materialets urvalsprocess där materialet, samt kriterier som tillämpats för urvalet

av artiklar, motiveras. Kritisk diskursanalys som metod presenteras följt av tillvägagångssätt

för analysen. Metodavsnittet avslutas med en diskussion om metodproblem, där kritik samt

reliabilitet, validitet och generaliserbarhet behandlas. Därefter följer resultatredovisning och

en presentation av egna tolkningar, som därefter diskuteras utifrån tidigare forskning och

teori. I slutsatsen sätts resultatet i relation till syfte och metod där även våra teoretiska

utgångspunkter vägs in och avslutningsvis presenteras en sammanfattning av uppsatsen.

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras studiens tidigare forskning som tillsammans med teoretiska

utgångspunkter utgör studiens kärna då detta presenterar problematiken som andra forskare har funnit i det valda problemområdet. Dessa studier har selektivt valts då de utgör en bredd och skapar en förkunskap för att sätta sig in i vår studie.

Framställningen av islam i medier, vilken diskurs som förmedlas, är ett problemområde vars intresse ökat efter terrorattacken den 11:e september, 2001. Utbudet av forskning inom området är brett med lättillgänglighet till studier som belyser liknande problem vi ämnar undersöka. Metodval i dessa studier är varierat, dock till största del kvantitativa

innehållsanalyser med kvalitativa inslag.

Tre studier ger underlag för tidigare forskning av lämplig karaktär för vårt ämnesval: 1) Bader S.M. al-Sauds studie från 2009 om hur brittiska medier framställer Saudiarabien i tre

tidsperioder, 2) Salehs fältstudie om hur medier framställer islam, med koppling mot hur västvärlden missförstår Koranens innehåll, hur Koranen är en symbol för religionen som i sin tur blivit en symbol för det onda i världen samt 3) en statistisk studie av Wike & Grim om människors allmänna uppfattning av muslimer och islam i fem stora länder. Dessa tre studier har utformat olika syften, frågeställningar, utgår från olika teorier och metoder men resultaten och slutsatserna får stöd av varandra och ger en perception om problemområdet.

De huvudsakliga teorierna dessa studier driver hänvisar till ännu tidigare utförd forskning kring hur USA:s regering och massmedier samarbetar med en bakomliggande eftersträvan att förhindra terrorism, som skapat ett säkerhetshot i den västerländska världen. Då Al-Qaida står ansvarig för merparten terrordåd, skildras muslimer överlag som terrorister genom den

mediala framställningen.

Studierna bygger på denna bild av säkerhetshot då det västerländska samhällets civilbefolkning känner av vad Gibson benämner som ”Threat Perception”, ett hot i form av en globalt minskad nationsstatus och främlingsfientlighet mot andra grupper i kampen om politisk dominans .

Kombinerat med detta tillkommer Cesaris teori om ”the bin Laden Effect”, den konstruerade bild om muslimer som syndabockar till                                                                                                                          

9

al-Saudi, Bader S.M, “Friend or Foe? Saudi Arabi in the British Press Post 9/11”, Journal of Arab and Muslim Research, Vol. 1 & 2, 2009, s. 40-41.

10

Wike, Richard & Grim, J. Brian, “Western Views Towards Muslims: Evidence From a 2006 Cross-National

Survey”, International Journal of Public Opinion, vol. 22, no. 1, 2010, s. 6.

terrordådet den 11:e september. Det beskrivs hur detta bidrar till vad Stephen menar med symboliska och realistiska hot inom vilket ”Threat Perception” innefattar hotet mot de

västerländska normerna, värderingarna och tron medan ”the bin Laden Effect” innefattar hotet mot samhällets existerande politiska och ekonomiska ställning. Med detta åsyftas exempelvis hur USA:s ställning internationellt påverkas genom att landets resurser och fokus riktas mot ett utomstående hot, såsom terrorism. Dessa två hotbilder platsar i ett set av etnocentriska värderingar och attityder till muslimer.

Resultat från studierna påvisar den brittiska pressens negativa framställning av Saudiarabien, efter den 11:e september 2001 och framåt. Förekomsten av ord, som sammankopplar islam och Saudiarabien med involvering i terroristaktiviteter, är hög och bilden av islam och

Saudiarabien demoniseras, framställs som barbariska människor som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Det påvisas också att den brittiska pressen till stor del använder sig av

hatfigurer, då främst Usama bin Ladin, ledaren för Al-Qaida, och associerar dessa figurer med islam och Saudiarabien i helhet.

Saleh pekar på hur medier sällan lyckas framställa ”de andra”, med radikala åsikter, på ett rättvist sätt och hur konflikter, olika värderingar och kulturer resulterar i komplexa förhållanden mellan västvärlden och islam. Dessa komplexa förhållanden verkar i sin tur inverka på mediers framställning.

Tidigare forskning påvisar även globala mediers uppdelning av kulturer och religioner där vissa framställs som dåliga och resterande som bra, vilket skapar en främlingsfientlighet mot de religioner och kulturer vi har låg kunskap om.

Individer tenderar även att ha en negativ attityd gentemot muslimer, vid en hotad dominans eller rubbad säkerhetsbild.

Stark kristen religiös tro uppvisas i Frankrike, Storbritannien och USA bidra till en negativ attityd mot islam men resultatet påvisar även att länder vars befolkning har högre utbildning och

medvetenhet har en neutralare attityd. Slutsatsen visar att individers attityder påverkas av den

11

Wike & Grim, s. 7.

12

al-Saud, s. 45-49.

13

Saleh, Ibrahim, “Thinking Loudly about Media Approaches to Islam: Understanding the Qur’anic Text, or Spinning a Mass-mediated Meaning?”, Journal of Arab and Muslim Media Research, vol. 2, no. 3, 2009, s. 204- 205.

14

Wike & Grim, s. 6.

kunskap medier förser allmänheten med samt att muslimer framställs som ett säkerhetshot på grund av muslimska extremistgruppers terroristdåd i den västerländska världen.

I dessa studier diskuteras resultaten samt orsaker till det som påvisats. Några centrala punkter som poängteras är hur kulturer separeras både språkligt och geografiskt vilket leder till att en stor del av informationen om ”de andra” konsumeras via medier, vars bild ofta genomsyras av negativet gentemot den andre parten och genererar misstankar och hat mot varandra. Genom medier förmedlas ständigt information i form av ideologier vilket sätter spår i våra tankar om verkligheten, utan utrymme för förståelse inför andras levnadssätt. Detta skapar västvärldens grundläggande idé, att islam är emot moderna värderingar såsom demokrati och frihet.

Den marknadsstyrda journalistik betonar även en viktig faktor till den bild som konstrueras om islam. Framgång eftersträvas utan vidare eftertanke på konsekvenserna och det skapas en allt större klyfta mellan muslimer och västvärlden.

Ett tydligt exempel på den klyfta som poängteras var publikationen av Muhammedkarikatyrerna, i Jyllandsposten 2005, då

merparten av uppmärksamhet i medierna inte berörde karikatyrerna i sig utan beskrev islam, muslimer och hur de skiljer sig från västvärlden.

En potentiell anledning till den negativ framställning kan vara journalisters vilja att liva upp nyheter och drivkraft att få större omsättning i försäljningen.

Dessa tre studier ger oss en bra bakgrund för vår egen studie. De belyser dels individers attityder till muslimer, vilket är orsaken till att vi finner ämnet intressant, men också hur medierapporteringen förefaller, vilket vi ämnar studera. Den tidigare forskningens bidragande uppslag kring användbara teoretiska utgångspunkter medverkar dessutom till en djupgående uppfattning om ämnet i sig. Effekten är en större förståelse för problemområdet samt klarare bild om vad som är relevant för vår studie.

15

Wike & Grim, s. 18-22.

16

Saleh, s. 217.

17

Saleh, s. 218.

18

Saleh, s. 214.

19

al-Saud, s. 45-49.

Enligt tidigare forskning framkommer tydligt mediers nedlåtande framställning av muslimer samt hur människors attityder påverkas av den hotbild som lyfts fram. Detta skapar ett

potentiellt problem genom ett sämre bemötande mot minoriteter i det västerländska samhället.

Muslimer riskerar att utsättas för ett distanstagande från den västerländska kulturen som kan

resultera i samhälleligt utanförskap. Vi finner fallet med Koranbränningen intressant då

ovanstående konstruktion av muslimer möjligtvis existerar samt vår studies potential att

komplettera tidigare forskning, genom belysande av befintliga diskurser. Vi ämnar dra

kopplingar till ovan presenterade studieresultat i syfte att förklara en bidragande faktor till

individers attityder gentemot ”de andra”, det vill säga muslimer.

3. Teoretiska utgångspunkter

Detta avsnitt presenterar de teoretiska utgångspunkterna för denna studie. Avsnittet syftar till att ge kunskap om bakomliggande teorier och hur andra forskare har resonerat inom detta problemområde. Studiens teoretiska utgångspunkter utgör, tillsammans med metod, underlag för den analys som genomförs för att uppnå studiens syfte och ge svar på frågeställningarna.

Utförandet av Terry Jones plan att bränna Koranen skulle innebära en kränkning av muslimer då Koranen är islams heliga bok. Relevant för analysen, kring muslimer och de diskurser som framställs i medierapporteringen, är våra selektivt utvalda teoretiska utgångspunkter, vilka har stöd från tidigare forskning. Dessa består av Huntingtons idé om en existerande politisk och social klyfta mellan den västerländska och den muslimska civilisationen, hur dessa

civilisationer förhåller sig till varandra samt medieframställningen av ”de andra”.

Med den västerländska civilisationen syftar Huntington huvudsakligen till Nordamerika, Australien och större delen av Europa medan den muslimska civilisationen innefattar norra Afrika, Mellanöstern, västra delen av Asien och delar av Europa, då kulturen i dessa områden liknar varandra. Begreppet civilisation ligger centralt för studiens teoretiska utgångspunkter och utgör huvuddefinition i Huntingtons bok The Clash of Civilization. Boken och idén om

”clash of civilizations” har diskuterats och kritiserats av andra forskare och för att följa resonemanget krävs en definition av begreppet civilisation:

A civilization is a cultural entity. Villages, regions, ethnic groups, nationalities, religious groups, all have distinct cultures at different levels of cultural heterogeneity/…/European communities/…/will share cultural features that distinguish them from Arab or Chinese communities. Arabs, Chinese and Westerners, however, are not part of any broader cultural entity.

They constitute civilizations. A civilization is thus the highest cultural grouping of people and the broadest level of cultural identity people have.

The Clash of Civilization redogör sociala och politiska företeelsers bakgrund, som uppstår när civilisationer, med olika, religion, kultur med mera, möts, samt vilka konsekvenser som uppstår. Huntingtons teori ”the clash of civilizations” tillämpas i vår studie som uttryck för förståelsen om denna klyfta mellan västvärlden och den muslimska världen. Studiens andra                                                                                                                          

20

Huntington, Samuel P, The clash of civilizations and the remaking of the world order, Simon & Schuster, New

York, 1996, citerad i Rashid, Salim (red.), The clash of civilization? Asian Responses, The University Press,

Dakah, 1997, s. 3.

teoretiska utgångspunkt är orientalism vilket förklarar skillnaden i hur västvärlden,

occidenten, uppfattar den muslimska världen, orienten. Avslutningsvis utgår vi från teorier om hur ”de andra” representeras i medier då islam, enligt tidigare forskning ofta kategoriseras som ”de andra”, i västerländska massmedier. Tillsammans bildar ”the clash of civilizations”, orientalism och representation av ”de andra” våra tre teoretiska utgångspunkter för studien.

3.1 ”The clash of civilizations”

The Clash of Civilization publicerades 1991 av Samuel P. Huntington. Boken har mötts av diskussioner och djupgående kritik i den akademiska världen som följaktligen framkallat andra teorier och hypoteser ur Huntingtons teori. I detta avsnitt presenteras Huntingtons teori samt andra forskares argument för ”the clash of civilizations”. Till detta kopplas även kritik mot teorin och vårt eget ställningstagande samt hur den tillämpas i vår studie.

Huntingtons huvudsakliga ståndpunkt är den brytning han anser uppstått mellan olika civilisationer och är samtidens främsta källa till konflikter. Brytningen menas ersätta de tidigare existerande konflikterna mellan nationer eller ideologier, innan och under kalla kriget, till att istället förhålla sig mellan civilisationer. Tidigare konflikter och strider mellan nationer samt mellan liberalism och kommunism kretsar numera runt grupperingar baserat på kultur och civilisation, i oberoende påverkan av nationell tillhörighet eller politisk ställning.

”The clash of civilizations” kan därigenom komma att styra politiken i världen.

Detta synsätt slog främst igenom efter terroristattacken den 11:e september då många medier rapporterade nedlåtande om islam.

”The clash of civilizations” får relevans för vår studie då Lawson, med flera, menar att medier, genom sin rapportering, verkar ge stöd för teorin.

Resultat från tidigare forskning som också påvisar hur globala medier framställer särskilda kulturer nedlåtande, och andra mer positivt, ger stöd åt en existerande brytning mellan civilisationerna.

21

Huntington i Rashid, s. 2.

22

Lawson, Stephanie, Internationel Relations, TJ International Padstow, Cornwall, 2003, s. 67.

23

Reboul, Anne, Intercultural pragmatics and the clash of civilizations: Western and Muslim interactions before and since 9/11, Intercultural Pragmatics 3-4, 2006, s. 475.

24

Lawson, s. 70.

25

Saleh, s. 204-205.

Forskares diskussioner kring Huntingtons teori belyser uttrycket ”west and the rest”, främst i form av ”west versus Islam”, som en central del av teorin. Detta beskriver västvärldens syn på den muslimska civilisationen som enligt ”the clash of civilizations” uppfattas som den främsta utmanaren mot västvärlden, i en såväl politisk som social kontext, då exempelvis

demokratiska åsikter och människors lika rätt bedrivs olikt i dessa civilisationer. Lawson menar att den muslimska civilisationen oftast förknippas som ”the rest” vilket skapar en betydande roll för mediers framställning av islam och de diskurser som förmedlas, då en bild av islam kan skapas genom en avsiktlig kategorisering av ”de andra”.

Teorins centrala begrepp är civilisation, konflikt, kultur och identitet och Huntington förklarar identitetsskapande som en orsakande anledning till kategoriseringen, uppdelningen och brytningen mellan civilisationer. Individer skapar en kulturell identitet beroende på region, nationalitet, etnicitet med mera, vilket centraliseras i ”the clash of civilizations” som bidragande till individers verklighetsbild, dels om sig själv men också om ”de andra”: ”We know who we are only when we know who we are not and often when we know whom we are against.”

Salter kompletterar detta med att de som inte tillhör samma civilisation som en själv ses som odemokratiska barbarer med avsaknad av ledare. Då terroristattentatet i USA resulterade i ”the war on terror” kom muslimer att bli offer för denna framställning som barbarer, vilken nu associeras med terrorism .

Västvärlden har enligt Mazrui agerat angripare mot andra civilisationer i hundratals år

och Huntington pekar på hur västvärlden använder internationella institutioner, militär makt och ekonomiska resurser för att styra världen i en önskad riktning.

I detta ingår bevarandet av de västerländska intressena och förespråkande av dess demokratiska, liberala och ekonomiska

26

Lawson, s. 69.

27

Huntington, Samuel P. The clash of civilizations and the remaking of the world order, Simon & Schuster, New York, 1996, i Salter, Mark B. (red.), Barbarians and Civilizations in International Relations, Antony Rowe, Chippenham, 2002, s. 8.

28

Salter, Mark B., Barbarians and Civilizations in International Relations, Antony Rowe, Chippenham, 2002, s.

163.

29

Mazrui, Ali A., “Racial Conflict or Clash of Civilizations?: Rival Paradigms for Emerging Fault-Lines”, i Rashid, Salim (red.), The clash of civilization? Asian Responses, The University Press, Dakah, 1997, s. 29.

30

Huntington i Rashid, s. 17.

värderingar.

Detta tydliggörs i medier, i synnerhet efter den 11:e september, då många nyheter publicerades med ett innehåll som var fördelaktigt för USA:s politik och ekonomi.

USA anses av Huntington besitta den betydande ledarrollen av den västerländska

civilisationen, vilket presenteras som essentiellt för de involverade ländernas

samhörighetskänsla med en stark ledare,

samma känsla som individer tillskaffas genom tillhörande i en civilisation. I ett medieperspektiv kan detta västerländska egenintresse hos medier påverka framställningen av ”de andra”, främst genom västvärldens självklara plats i nyheter. Muslimer tilldelas en diskurs från det västerländska perspektivet, vilken kan skilja sig från verkligheten.

”The clash of civilizations” har mött kritik från olika forskare runt om i världen. Mazrui poängterar tre problem med Huntingtons teori där det första berör faktamässig felaktighet.

Mazrui anser inte framtidens konflikter och grupperingar mellan civilisationer vara en

självklarhet, då konflikter istället kan ske mellan olika stater eller ekonomiska block. Detta är dock svårt att förutspå. Han argumenterar även för konceptuell felaktighet där han diskuterar i vilken grad man kan säkerställa om det som Huntington definierar som konflikt mellan

civilisationer egentligen är något annat. Ett alternativ framläggs som Mazruis tredje argument:

att konflikter sker mellan kulturer snarare än civilisationer.

Även Gupta har separerat sin kritik i tre delar där Huntington påstås ignorera historiska och kulturella faktum, överdriva samhörighetskänslan inom civilisationer samt underskatta ”the clash of civilizations” såväl ekonomiska som kulturella krafter i världen. Gupta argumenterar mot den muslimska civilisationen som en utmanare mot den västerländska, då sårbarhet existerar inom islam. Han påstår att Huntington ser begränsat till det turkisk-arabiska islam och inte det sydost-asiatiska islam, som tidigare varit diskriminerat, och att detta tyder på islams svaghet.

Gupta lyfter även fram de ekonomiska och kulturella motargumenten i form                                                                                                                          

31

Huntington i Rashid, s. 17.

32

Rosen, Jay, “September 11 in the mind of American journalism”, i Zelizer, Barbie & Allan, Stuart (red.), Journalism after September 11, Routledge, New York, 2002, s. 93.

33

Salter, s. 3.

34

Cottle, Simon, Global Crisis Reporting: journalism in the Global Age, Open University Press, Maidenhead, 2009, s. 115.

35

Mazrui i Rashid, s. 27.

36

Gupta, Amit, “Are We Really Seeing the Clash of Civilizations?”, i Rashid, Salim (red.), The clash of

civilization? Asian Responses, The University Press, Dakah, 1997, s. 65-66.

av globaliseringen där han pekar på hur globaliseringen, integreringen och blandningen av kulturer i civilisationer resulterar i att den muslimska civilisationen blir allt mer

”westernized”. Med globaliseringens påverkande kraft i åtanke menar Gupta att Huntingtons idé om konflikter mellan den muslimska och västerländska civilisationen inte kan förekomma, då globaliseringen gör dem beroende av varandra.

Flertalet av dessa kritiska argument har relevans för vår studie. Då vårt material är en del av medialiseringen och globaliseringsprocessen, och därigenom involverade i ekonomiska maktspel, är Mazruis och Guptas motargument av betydelse, då diskurserna i rapporteringen skulle kunna förklaras av dessa maktspel istället för av ”the clash of civilizations”. Delen av Huntingtons teori vi fokuserar på ger förklaring till varför individen samt civilisationen han/hon tillhör tilldelas den mediala framställningen av ”west and the rest” eller ”west versus Islam”. Då tidigare forskning påvisar stöd för denna teori anser vi den vara relevant för studien.

Vi delar inte ståndpunkt med allt Huntington lyfter fram och förhåller oss objektivt till ”the clash of civilizations” med andra forskares för- och motargument i åtanke. Däremot anser vi Huntingtons teori vara av relevans genom egna erfarenheter av teorins påvisade förändringar, framförallt efter den 11:e september, då nedlåtande rapporteringar om muslimer förekom i medier. Dessa rapporteringar är något som varken Mazrui eller Gupta kunnat räkna in då händelsen (11:e september) ännu inte inträffat i skedet av deras kritisering. Vi har därför även årtalet för Huntingtons bok i åtanke då den skrevs 1991, men av denna anledning finner vi också intresse i hans förutspådda konfliktteori tio år innan terrorattacken. Vi har också valt att främst använda oss av källor där nya händelser kunnat jämföras och analyseras med ”the clash of civilizations”.

3.2 Orientalism

Saids Orientalism skrevs år 1978 där han förklarar orientalism som ett sätt för väst, occidenten (den västerländska civilisationen) att förstå öst, orienten (den muslimska civilisationen). Från tidigare forskning framkom att okunskap genererar negativ attityd

gentemot islam vilket gör orientalismen till en viktig del i denna studie. Den lyfter fram västs                                                                                                                          

37

Gupta i Rashid, s. 70.

egenkonstruerade bild genom distansering från deras konstruerade bild av öst. Orientalismen utgör ett brett område, med en flertalet olika definitioner av begreppet. Said beskriver en akademisk definition: att alla som läser, lär ut, tar reda på information och så vidare, om orienten, är orientalister och ingår i orientalismen

, västs konstruerade kunskapsbild om öst.

Orientalismen har en gedigen historisk grund men då fallet med Terry Jones plan att bränna Koranen är en ny händelse, ser vi inte orientalismens bakgrund som relevant utan fokuserar uteslutande på grundstommen i teorin, hur öst och väst karaktäriseras. Det vi syftar på med orientalism är därför det uttryck den utgör för diskursen som presenteras i samband med Saids Orientalism och annan forskning kopplad till detta.

Orientalismens diskurs placerar väst i motsats till den diskurs som konstruerats av öst och genom att skapa en bild av ”de andra” har väst karaktäriserat sig själv som väst och ”de andra” som öst, följaktligen occidenten och orienten. Orienten lyfts fram som irrationellt, våldsamt, bakåtsträvande medan occidenten beskrivs som rationellt, demokratiskt,

utvecklande, industrialiserande.

Genom detta uppstår även en självupplevd västerländsk överlägsenhet som inom orientalismen genomsyras även i politiska sammanhang

. Detta påvisades även i resultat från tidigare forskning om hur globala medier framställer vissa kulturer som bättre än andra.

Orientalismen har tillämpats som ett maktvapen för att rättfärdiga ett övertag över orienten

vilket också kan kopplas till ”the clash of civilizations” och Huntingtons tankar om att väst använder internationella institutioner, militär makt och ekonomiska resurser för att styra världen i en fördelaktig riktning.

Matthis förklarar att när orientaler begår onda handlingar tvingas västerlänningen att ingripa för att förhindra katastrofer.

Även Said delar denna ståndpunkt då han anser att orientalismen talar för att det utvecklade industrialiserade väst bör                                                                                                                          

38

Said, Edward W. översättning av Sjöström, Hans O, Orientalism. Ordfront, Stockholm, 1995, s. 1-3.

39

Furumizo, Eike, “East Meets West and West Meets East: A Comparison of Occidentalism and Orientalism”, Review of communication, vol. 5, no 2-3, Routledge, april-juli, 2005, s. 129-130.

40

Elgamri, Elzain, Islam in the British Broadsheets: The Impact of Orientalism of Representation of Islam in the British Press, Ithaca Press, Storbritannien, 2009, s. 18.

41

Saleh, s. 204-205.

42

Fazlhashemi, Mohammad, ”Post-islamiskt nytänkande”, i Matthis, Moa (red.), Orientalism på svenska, Scandbook AB, Stockholm, 2005, s. 129.

43

Huntington i Rashid s. 17.

44

Matthis, Moa, Orientalism på svenska, Scandbook AB, Stockholm, 2005, s. 12.

vägleda i det bakåtsträvande öst. I detta kan vi se att uppkommandet av ”de andra” är en bakomliggande faktor till denna hegemoniska åtskillnad mellan väst och öst.

I kontrast till orientalism existerar occidentalism, ett avståndstagande till den västerländska kulturen. Inom occidentalismen anses västvärlden vara en ”maskin utan själ och tro”, som endast drivs av ett intresse för pengar.

Innebörden av occidentalism har främst blivit en plattform för en extrem muslimsk livsåskådning som tar avstånd från demokrati, västerländsk politisk dominans, imperialism och värderingar vilka karaktäriseras som västerländska.

Dessa två, orientalism och occidentalism, kan uppfattas fullständigt åtskilda men liknar varandra då de båda avhumaniserar (dehumanise) ”de andra”

, dock på olika vis.

”Dehumanisation” definieras av Stollznow som: ”a process to make a human unhuman”.

Detta kan också återkopplas till den beskrivning som Salter gör om ”de andra” i form av barbarer. Stollznow lyfter fram hur väst anser att öst avhumaniserar människor genom att inte behandla alla lika, medan öst anser att väst gör detsamma genom att mekanisera samhället.

Denna teoretiska utgångspunkt ligger som grund för analysen då framställningen av muslimer i vårt specifika fall kan ha påverkats av orientalismen med tanke på den inverkan

orientalismen tidigare haft, vilket presenterats i resultat från tidigare forskning. Då muslimer, enligt orientalismen, karaktäriserats som ”de andra” kan detta visa sig även i massmedier och så även i fallet med Terry Jones plan att bränna Koranen. Tillsammans med ”the clash of civilizations” ger orientalismen en grund för den politiska och sociala förklaringen till att muslimer skulle kunna representeras och karaktäriseras som ”de andra” i massmedier.

Nästkommande teori beskriver tydligare hur representationen av ”de andra” ser ut.

3.3 Representationen av ”de andra”

Den tredje teoretiska utgångspunkten utgår från västerländska massmediers tendens att representera muslimer som ”de andra”. Said ger en bra förklaring då han anser att varje                                                                                                                          

45

Elgamri, s. 21.

46

Fazlhashemi i Matthis, s. 128.

47

Fazlhashemi i Matthis, s. 129.

48

Furumizo, s. 129-130.

49

Stollznow, Karen, “Dehumanisation in Language and Thought”, Journal of Language and Politics, vol. 7, no.

2, John Benjamins Publishing Company, 2008. s. 183.

50

Stollznow, s. 179-180.

samhälle genom olika tider återskapar en bild av ”de andra”, vilka blir subjekt för tolkning av olikheter mellan den västerländska civilisationen och ”de andra” i den muslimska

civilisationen. Detta skapar vad vi tidigare nämnt som ”the clash of civilizations”, hur en klyfta byggs upp mellan två civilisationer. En bakomliggande orsak till detta anser Said vara muslimers ställning i det västerländska samhället och hur de får begränsat utrymme att definiera sig själva i massmedier. Det målas upp en tolkning av olikheterna mellan västvärlden och muslimer där litet utrymme lämnas åt de sistnämnda vilket skapar en dominerande diskurs i form av en muslimsk representation som ”de andra”

Medias representation av ”de andra” som våldsamma och som ett säkerhetshot mot det västerländska samhället uppmärksammas allt vanligare då terroristattacken den 11:e

september rapporterades som ett hot mot västvärlden. Orden muslim och islam fick en direkt koppling till terrorism på grund av västerländska massmediers rapporterande om Al-Qaidas religiösa kopplingar. Denna uppmålade bild i massmedier skapar en stereotypisk

framställning om muslimer som farliga vilket bidrar till en främlingsfientlighet.

Denna process innefattas i vad Galal beskriver som en pågående medialisering där nyhetsrapporteringen, i vårt fall om Koranbränningen, anpassas efter massmediers

bakomliggande styrande faktorer: ekonomiska, sociala och kulturella. Dessa ligger till grund för denna medialiseringsprocess och är väsentliga för massmediers överlevnad och blir därmed en påverkande kraft i rapporteringens utformande. En balans mellan hur massmedier vill ställa sig i frågor och bakomliggande faktorer ingår i en form av förhandling där

ekonomiska, sociala och kulturella faktorer måste vägas in innan det resulterar i en färdig nyhet. Om massmedier skulle inta fel åsikter, exempelvis i ett kulturellt problem riskerar de att förlora sin trovärdighet som nyhetsmedier i den aktuella kulturen.

Galal menar att dessa bakomliggande faktorer, som också framkommer ur ”the clash of civilizations” kan påverka representationen av ”de andra” och att medier på så vis bidrar till den påstådda klyfta som skapar konflikter mellan civilisationer. Vi kan dock inte förutsäga att                                                                                                                          

51

Eide, Elisabeth, Kunelius, Risto & Angela Philips, The Mohammed cartoons and the imagined clash of civilizations, Nordicon, Göteborg, 2008, s. 100-101.

52

Hedin, Christer, Islam och västerlandet: möten, myter och motsättningar, Dialogos, Stockholm, 2006, s. 29-31.

53

Galal, Ehab & Thunø, Mette, Globale medier i verdens brændpunkter : religion, politik og kultur, Museum

Tusculanus Forlag, Köpenhamn, 2009, s. 14-17.

muslimer framställs som ”de andra” i fallet med Koranbränningen. Tidigare studier har dock påvisat tydliga resultat av detta vilket gör att risken för denna framställning även finns i vårt fall. Galal menar att då medier är beroende av dessa sociala och politiska faktorer är det troligt att en representation av muslimer förmedlas som ”de andra”.

54

Galal & Thunø, s. 14-17.

4. Metod och material

I detta avsnitt presenteras först studiens urval och material samt vilka avgränsningar som gjorts av dessa. Studiens använda metod beskrivs för att sedan förklara mer ingående hur vi gått tillväga i studien. Avslutningsvis förs en kortfattad diskussion kring metodproblem.

4.1 Urval och material

Vi har valt att analysera CNN och Al-Jazeera på grund av deras internationella bredd, lättillgänglighet för omvärlden samt deras skilda bakgrund. Vi har valt att enbart studera material från dessa två nyhetskanaler för att djupgående och noggrant gå in på vilka diskurser om muslimer som konstrueras. Valet av enbart två nyhetskanaler ligger i möjligheten att kvalitativt analysera materialet under uppsatsens begränsade tid. Vi ämnar att ingående och detaljerat analysera varje enskild artikel vilket positivt påverkar resultatets giltighet och tillförlitlighet. Till valet av Al-Jazeera English före den arabiska versionen ligger våra begränsningar i språket. Nackdelen med detta val är möjligheten att arabiska journalister uttrycker sig annorlunda än vad de skulle ha gjort på sitt modersmål. Fördelaktigt med valet av CNN och Al-Jazeera är då det engelska språket möjliggör för oss att jämföra kanalernas likheter eller skillnader i ordval. Insamlande av nyhetsmaterial har skett genom sökmotorerna http://edition.cnn.com och http://english.aljazeera.net .

Genom att studera dessa två nyhetskanaler får vi en relevant inblick i rapporteringen på grund av kanalernas kulturella koppling till utspelet och de människor som involveras. Som framgår av tidigare forskning och teorin har många västerlänningar svårt för att förstå den muslimska kulturen. Att studera rapporteringen från både en västerländsk och arabisk kanal ger därför olika perspektiv på utspelet då vi upplever Al-Jazeera som mer införstådd i den muslimska kulturen.

Materialet är valt utifrån en bestämd tidsperiod, 9:e-10:e september, dels då rapporteringen runt utspelet var omfattande dessa dagar och dels på grund av datumens närhet till

bränningens planerade datum, den 11:e september. Totalt tolv artiklar utgör material för

analysen med fem artiklar från den 9:e och sju artiklar från den 10:e. Sökordet ”Quran” har

använts för att finna samtliga artiklar, med relevans, publicerade kring ämnet under dessa

dagar. Vårt valda ämne finns i ett brett utbud i nyhetskanalerna i form av nyhetsartiklar,

videor, bilder, blogginlägg och opinionsartiklar. Med hänsyn till tidsbegränsning av studien

har vi valt att enbart analysera nyhetsartiklar och utesluta bilder och videor då en analys även

av dessa kräver fler teoretiska utgångspunkter och metoder. Även blogginlägg och

opinionsartiklar utesluts då innehållet i dessa texter kan vara partiskt och därmed olämpliga för att finna diskurser som förmedlas om muslimer i dessa två nyhetskanaler.

Valet av de tolv artiklarna har skett genom strikta urvalskriterier där innehållet i texten har relevans för vår studie samt skapar en variation i materialet. Artiklarna innehåller mycket text i jämförelse med andra artiklar publicerade på samma datum. Detta för att skapa en så tydlig bild av framställningen av muslimer som möjligt då kortare artiklar kan begränsa analysen genom begränsat textinnehåll. Majoriteten av innehållet i artiklarna rapporterar nyproducerad text, som inte rapporterats i tidigare artiklar eller återberättar andra artiklar från samma nyhetskanal. Med andra ord att artiklarna inte enbart upprepar vad andra artiklar har

rapporterat, vilket skapar en variation i urvalet. I de valda artiklarna kommer aktörer till tals och artikelns fokus är direkt kopplat till muslimer och utspelet om Koranbränningen. Då vi ämnar undersöka framställningen av muslimer anser vi muslimskt fokus vara högst relevant samt att aktörer är framträdande på grund av dess meningsskapande funktion, det vill säga hur deras uttalanden förmedlar ett budskap till eller om en stor population. Dessa kriterier

förhindrar att artiklar med mindre relevans blir del av urvalet då det kan resultera i att studiens problemområde inte ligger i fokus och att frågeställningarna inte besvaras.

4.1.1 CNN

CNN har sitt ursprung i USA med huvudkontor i Atlanta, Georgia, men produceras i London och Hong Kong.

CNN är ett dotterbolag till det stora amerikanska mediebolaget Time Warner Inc, som bland annat också äger de underhållningsinriktade produktionsbolagen HBO och Warner Brothers.

Precis som Al-Jazeera startat en engelsk version av sin arabiska kanal har också CNN startat en arabisk version av sin amerikanska nyhetskanal. Även den

mexikanska CNN har fått genomslagskraft och detta anser vi visar på CNN:s närhet till USA på grund av de många mexikaner som är bosatta där.

Time Warner gick i september 2009 ut med ett pressmeddelande som påvisar att CNN under bara en månad hade 38 miljoner unika besökare på deras webbsida, en siffra som överglänser de andra nyhetskanalerna i USA, exempelvis Fox News, CBS news, ABC news som alla hade                                                                                                                          

55

http://edition.cnn.com/about/, 2011-01-07

56

http://www.timewarner.com/corp/aboutus/our_company.html, 2011-01-07

under 28 miljoner unika besökare.

Denna undersökning, där CNN endast jämförs med amerikanska nyhetskanaler, visar också den på CNN:s amerikanska belägenhet, då en jämförelse med andra globala nyhetskanaler inte uppvisas på företagets sida. Med CNN:s 4000 professionella arbetare runt om i världen har CNN en vision om att sprida internationella nyheter världen över.

4.1.2 Al-Jazeera

Al-Jazeera är ursprungligen en arabisk nyhetskanal och är den första nyhetskanalen som på engelska sänder internationella nyheter från Mellanöstern.

Nyhetskanalen startade den 15:e november 2006 och har sedan dess haft en stadig ökning av antalet läsare. Al-Jazeera sänder från Doha, Kuala Lumpur, London och Washington DC men har sitt huvudkontor i Doha, Qatar, med närhet till de muslimska länderna. Idag sänder Al-Jazeera English till mer än 220 miljoner hushåll.

Av dessa är hälften av hushållen i Nordamerika och varje månad besöks sidan av totalt 22 miljoner unika besökare.

Al-Jazeeras vision är att opartiskt sprida internationella nyheter och visa bredd med ett alternativt perspektiv på händelser från underrapporterade områden. Kanalen satsar på att balansera nyhetsflödet mellan norr och syd och har 3000 anställda runt om i världen varav 400 är journalister från mer än 60 olika länder. Al-Jazeera har en närhet till många

konfliktdrabbade områden i Mellanöstern och Nordafrika och att berätta sanningen om vad som försiggår i dessa områden styr innehållet i Al-Jazeeras rapportering.

4.2 Metod

För att bäst söka svar på frågeställningarna har vi valt att använda en kvalitativ analysmetod.

Detta ger oss bra möjlighet att finna de diskurser som nyhetskanalerna förmedlar genom

57

http://www.timewarner.com/corp/newsroom/pr/0,20812,1924854,00.html, 2011-01-07  

58

http://edition.cnn.com/about/, 2011-01-08

59

http://english.aljazeera.net/aboutus/2006/11/2008525185555444449.html, 2010-12-06

60

 http://english.aljazeera.net/aboutus/2006/11/2008525185555444449.html, 2011-01-08  

61

http://english.aljazeera.net/aboutus/2010/11/20101110131438787482.html, 2011-01-08

62

http://english.aljazeera.net/aboutus/2006/11/2008525185555444449.html, 2011-01-08,

http://english.aljazeera.net/aboutus/2010/11/20101110131438787482.html, 2011-01-08

analys av teman, aktörers kommentarer, journalistens ordval, maktförhållanden, hur dessa sätts i relation till dess kontext samt att hitta synliga värderingar men även dolda strukturer.

4.2.1 Kritisk diskursanalys

Den kritiska diskursanalysen karaktäriseras av begrepp som utgör stommen för vad som analyseras i det valda materialet. Då vi valt att studera nyhetsartiklar utgår vi enbart från texter även om diskurser dessutom existerar i samtal, meddelanden med mera. Begreppet diskurs är ett svårdefinierat begrepp vilket skilda forskare lyfter fram. Det kan ses som en ren analysmetod men också som ett teoretiskt underlag. För att förstå den kritiska diskursanalysen som metod behövs en inblick i dess teoretiska grund. I det teoretiska behandlar diskursen begreppet ideologi. När vi överblickar en text och tolkar dess innehåll bedrivs ideologikritik då vi kritiskt ställer oss i samtycke eller misstycke. För att på en vetenskaplig basis utveckla denna kritik används den kritiska diskursanalysen.

Berglez lyfter fram Zizeks definition av ideologi genom att beskriva dess karaktär som: en samling idéer som tillsammans konstituerar en tro eller övertygelse om någonting och har en materiell karaktär i form av konkreta

institutioner såsom kyrkor, moskéer och dylikt samt produceras i relation mellan människor, genom ritualer och praktiker.

Vidare handlar ideologi, och likväl diskurs, om makt och individers vilja att nå ut med ideologin i strävan att etablera den som dominerande i samhället.

Det omedvetna skapandet av denna ideologiska makt är centralt för ideologikritiken och därmed också diskursanalysen då metoden delvis avslöjar förhållanden av en ideologisk makt utan ett medvetande om handlingarnas bidragande effekt. Med andra ord att undermedvetet medverka i en ideologisk makt och bidra till dess aktuella diskurs.

Det skapas en

verklighetsbild genom diskursen där ideologi och makt har en framträdande roll.

Diskurs ses även som språkuttryck och samtal där begreppet används för att lyfta fram skillnader mellan samhällsinstitutioners språk. Främst tyds vad som händer då dessa institutioner möts, exempelvis samtalet och relationen mellan lärare och elev. Här kopplas maktbegreppet in då det automatiskt skapas en hierarki mellan deltagarna i institutionen. Hela

63

Bergles, Peter, ”Kritisk diskursanalys” i Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) i Metoder i Kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur AB, Lund, 2010, s. 266.

64

Berglez i Ekström & Larsson, s. 268.

65

Berglez i Ekstöm & Larsson, s. 268.

samhället kan genom detta uppfattas som en diskurs som inkluderar summan av interaktioner med deras synliga och dolda strukturer, samt värderingar och normer.

En annan form av diskurs är institutionell kunskapsproduktion där vetenskapliga aktörer besitter kunskap inom olika expertisområden. Denna diskurs skapas genom dessa aktörers yttrande i form av expertis om hur och i vad vi ska agera i samhället. Detta skapar i sin tur regler och rutiner i olika frågor och situationer genom dessa institutioners

kunskapsproduktion, vilket förmedlas genom massmedier. Genom att identifiera dessa regler och institutioners struktur och organiserade karaktär framkommer det som skiljer en

institution från en annan då diskursen innefattar allt som sägs, skrivs och utförs inom den specifika institutionen. Diskurs som institutionell kunskapsproduktion flätas samman med diskurs som språkuttryck och samtal. Detta då institutioner delvis karaktäriseras av dess expertiskunskap som kommer fram genom språket och interaktionen vilket i sin tur gör reglerna och rutinerna synliga.

Nyheter produceras inom en institutionell verksamhet där den sociala verkligheten kommer fram genom ett särskilt språk som gör nyheter till en diskurs. Den kritiska diskursanalysen belyser hur nyhetsdiskursen med- eller motverkar ideologier i samhället med dess synliga och dolda maktstrukturer, idéer, värderingar med mera. Produktionen och konsumtionen av denna diskurs kräver ett visst kognitivt schema som genererar en gemensam uppfattning om vad som framkommer i texten. Detta skapar en mening i texten som också bildas genom en aktuell sociokultur som består av en vedertagen allmän förståelse av verkligheten. Denna kan dock förändras och omvandlas med tid och den kritiska diskursanalysen syftar till att göra de omedvetna sociokulturella processerna medvetna genom att analysera nyhetsdiskursens dolda meningar, strukturer och värderingar.

Utöver detta lyfter Bryman upp flexibilitet, kvalitet och kontextualitet som grundläggande ståndpunkter inom kvalitativ forskning och då även kritisk diskursanalys. Flexibilitet utmärker studien genom möjligheten att börja studera ett ämne med brett fokus och allt eftersom konkretisera studiens syfte och formulera frågeställningen. Detta bidrar till att fånga olika rådande perspektiv som inte var tydliga från början. Kvalitet skapar potential att

djupgående och noggrant undersöka det specifika fallet för att hitta dolda strukturer som inte                                                                                                                          

66

Berglez i Ekström & Larsson, s. 271-272.

67

Berglez i Ekström & Larsson, s. 271-272.

68

Berglez i Ekström & Larsson, s. 272-274.

enbart synliggörs i språkbruket utan också ligger i den underförstådda meningen. Kontext är ett av de mest påtagliga begreppen inom kvalitativ forskning. För att kunna analysera den bild som ges av verkligheten i beteenden, språkbruk, strukturer, värderingar med mera krävs att vi ser det i dess kontext. Vi kan endast analysera dessa faktorer om vi också räknar in det sammanhang de är verksamma i.

Kritisk diskursanalys används enligt Fairclough för att förstå diskursens sociala praktik vilken reproducerar och förändrar kunskap, identiteter, sociala relationer och maktrelationer samtidigt som diskursen ständigt påverkas av andra sociala praktiker och strukturer.

För att förstå relationen mellan text och samhälleliga och kulturella processer tillämpar vi en

textanalys av de makro- och mikrosociologiska strukturer som existerar i de lingvistiska och sociologiska nivåerna i det valda nyhetsmaterialet.

Makroanalysen involverar textens övergripande struktur på en tematisk och schematisk nivå där den tematiska ser till relationen mellan huvudtema och underteman och hur hierarkin i innehållet påvisas i textens helhet. Den schematiska ser till vad som förmedlas i de olika delarna av texten, vilket utrymme aktörer får och hur deras kommentarer överensstämmer med journalistens. Mikronivån speglar det lexikala i texten. Här studeras global och lokal koherens där den globala innebär textens huvudsakliga mening som blir verklig genom de mindre delarna i texten, den lokala koherensen. När detta analyseras sätts koherensen i det sammanhang som journalisten och läsaren tillsammans skapar. Här hittas även de dolda strukturerna i form av koherensluckor, bakomliggande sociokulturella inslag tillsammans med ideologi som finns underförstått i textens mening.

De vanligaste förhållningssätten när forskning bedrivs är induktion och deduktion där

induktion syftar till egna empiriska resultat vilket sedan kan kopplas till teori. Deduktion visar på dess motsats där en forskare utgår från en teori som sedan testas och ger resultat.

Vi ser dock vår studie som en kombination mellan dessa två begrepp då vi både studerat hur våra teoretiska utgångspunkter stämmer överens med resultatet men även om nytt resultatet påvisas.

69

Bryman, Alan, Social Research Methods, Oxford University Press, New York, 2008, s. 265- 267.

Ekström, Mats & Larsson, Larsåke, Metoder i Kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 2010, s. 273.

70

Winther Jørgensen, Marianne, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 7, 76-80.

71

Winther Jørgensen, s. 71-72.

72

Berglez i Ekström & Larsson, s. 275-276.

73

Bryman, s. 22.

Detta förhållningssätt beskrivs med begreppet abduktion där både induktion och deduktion förkommer. Genom abduktion utgår studien från teoretiska ramar, gör en egen empirisk forskning vars resultat sätts i relation till den ursprungliga teorin. Med andra ord relateras resultatet av vår analys till tidigare forskning och teori för att sedan dra slutsatser och tolkningar om fallet med Koranbränningen. Slutsatsen och tolkningarna blir rimliga då tidigare forskning och teori anses rimlig. Abduktion påminner om deduktion men den tydliga skillnaden är att deduktion bevisar att något är på ett visst sätt genom att testa den teori som finns. Abduktion påvisar att det skulle kunna vara på ett visst sätt då en ny tolkning har gjorts av ett nytt fall, på en teori som inte testats utan endast utvecklats.

4.2.2 Tillvägagångssätt

I analysen tillämpas ett analysschema som appliceras på respektive artikel då vi ämnar genomföra en likvärdig analys på samtliga utvalda artiklar. Den första nivån i analysschemat är en övergripande analys av existensen av bilder eller faktarutor till artikelns text.

Dessa kan fylla en kompletterande funktion till texten varför dess övergripande innehåll omnämns, men analyseras inte.

Analysschemats andra nivå inbegriper en analys av artikelns tematiska struktur där rubrik, ingress och brödtext sätts i relation till varandra för att tyda hur de förhåller sig. Vi ämnar med detta att undersöka vad artikelns huvudtema och underteman är.

I den tredje nivån kommer vi att analysera artikelns schematiska struktur för att kartlägga vad rubrik, ingress och brödtext förmedlar, aktörers roll och representation samt vem/vilka deras samt journalistens kommentarer vänder sig till.

Utöver denna ovanstående analys på makronivå kommer vi att studera artiklarnas mikronivå i form av vilka ordval som enligt vår mening framstår som betydande i artikelns mening.

Avslutningsvis kommer vi i analysschemat att fördjupa oss i hur diskurser förhåller sig till varandra i den mån att de antingen förhandlar eller motverkar varandra. Analysmaterialet presenteras tillsammans med egna tolkningar och resultatet sätts i relation till tidigare                                                                                                                          

74

Danemark, Berth m.fl., Att förklara samhället, Studentlitteratur, Lund, 1997, s. 145-146.

75

Ekström & Larsson, s. 275, 277- 278.

76

Ekström & Larsson, s. 278.

77

Ekström & Larsson, s. 278.

78

Ekström & Larsson, s. 278.

forskning och teori. Avslutningsvis diskuteras syfte, metod och resultat mot bakgrund av de teoretiska utgångspunkterna.

4.3 Metodproblem

Kritik, från Winther Jørgensen, riktad mot den kritiska diskursanalysen som metod är den naturliga svårigheten för en forskare att studera diskurser då forskaren själv kan bli impressionistisk och subjektiv.

Det finns en risk för att resultaten bygger på det som forskaren anser vara viktigt, något som Bryman lyfter fram som osystematiska

uppfattningar.

Detta är något som kunnat uppstå även i vår studie då vi valt material efter de kriterier som vi ansett passar bäst. Därefter har vi även analyserat det vi anser vara viktigt när det gäller exempelvis den lexikala nivån. Andra forskare skulle kunnat analysera materialet med skilda tolkningar och åsikter om vad i innehållet som är mest väsentligt. Genom att ha ett konsekvent ställningstagande där våra personliga åsikter och egna värderingar utelämnas gör vi dock studien så tillförlitlig som möjligt.

I reliabilitet och validitetsavsnittet förklaras detta vidare. Det hade kunnat uppstå faktorer som att artiklarna skildrar muslimer på olika sätt vilket då inte skulle påvisat någon tydlig diskurs. Vi har dock inte påträffat detta i vår analys.

En annan faktor som kvalitativ forskning kritiseras för är generaliserbarheten vilket diskuteras mer ingående i nästa avsnitt.

4.3.1 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Studiens tillförlitlighet uppehålls genom att vi tillämpar en hög grad av intern reliabilitet och validitet och i viss mån även extern reliabilitet och validitet. Hög intern reliabilitet uppnås genom ett tydligt analysschema och en medvetenhet om vad som analyseras och tolkas i nyhetsmaterialets artiklar och hur detta ska genomföras. Vi upprättar även hög intern validitet genom en överensstämmelse mellan de teoretiska utgångspunkterna vi lyft fram och analysens resultat. Att uppnå hög extern reliabilitet är dock svårt då samhällets förändrade struktur påverkar replikerbarheten och möjligheten för en forskare att sätta materialet i den nu rådande                                                                                                                          

79

Ekström & Larsson, s. 279.

80

Winther Jørgensen, s 28. Ekström & Larsson, s. 269.

81

Bryman, s. 269.

82

Winther Jørgensen, s. 28. Ekström & Larsson, s. 269.