Arbetssituation och föräldraskap: Föräldraskapets påverkan på arbetssituationen ur kvinnors perspektiv

Arbetssituation och föräldraskap

Föräldraskapets påverkan på arbetssituationen ur kvinnors perspektiv

Anna Fagervall Matilda Lövgren

Psykologi, kandidat 2020

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Sammanfattning

Tidigare forskning visar att attityder, engagemang och arbetsbeteende påverkas av att bli förälder. Arbetsplatsfaktorer och förväntningar gällande föräldraledighet har en påverkan på individens upplevelse av sin arbetssituation. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors arbetssituation påverkas efter att de fått sitt första barn. Detta undersöks med

utgångspunkt från sex områden - arbetstid, löneutveckling, pendling, föräldraledighet, relation med arbetsgivaren, inställning till arbetet. Studien baseras på berättelser från tio anonyma kvalitativa intervjuer från kvinnor som har minst ett barn, varit föräldralediga och återgått till arbetet. Dessa analyserades med tematisk analys. Studien visar att samtliga intervjudeltagare upplever en förändring gällande sin arbetssituation efter de fick sitt första barn. Förändring upplevdes inom samtliga områden. Det framkom av studien att ingen av respondenterna pendlade, därav är inte den faktorn beskriven i resultatet.

Nyckelord

Arbetssituation, familjeliv, förändring, föräldraledighet, attityder, kvinnor.

Abstract

Previous research shows that attitudes, commitment and work behavior are affected by becoming a parent. Workplace factors and expectations regarding parental leave have an impact on the individual's experience of his or her work situation. The purpose of this study is to investigate how women's work situation is affected after having their first child. This is examined on the basis of six areas - working time, wage development, commuting, parental leave, relationship with the employer, attitude to work. The study is based on stories from ten anonymous qualitative interviews with women who have at least one child, had parental leave and returned to work. The data was analyzed with thematic analysis. The study shows that all interviewees experience a change regarding their work situation after having their first child. changes were experienced in all areas. The study found that none of the respondents commuted, hence the area is not described in the results.

Keywords

Work situation, family life, changes, parental leave, attitudes, women.

1 Föräldraskap påverkar både män och kvinnor, och när ett barn satts till världen kan mycket av den tidigare vardagen behöva förändras. Ett aktuellt ämne då är föräldrarnas arbetssituation.

Tidigare forskning visar att attityder som positiv inställning till föräldraskapet (Eek & Axmon, 2013), arbetsengagemang (Evertsson, 2013) och arbetsbeteende (Campbell & Campbell, 1994) påverkas av att bli förälder. Arbetsplatsfaktorer och förväntningar gällande föräldraledighet har en påverkan på individens upplevelse av sin arbetssituation (Eek & Axmon, 2013).

Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldraledigheten enligt försäkringskassan (2018). Enligt Nordenmark (2004) är krav från samhället kring fördelningen av och ansvar för hushållsarbete och omsorg av barn generellt högre bland kvinnor jämfört med män. Vidare beskriver Haas och Hwang (2019) hur negativa normer kring mäns föräldraledighet även påverkar uppdelningen av föräldraledighet.

Sverige är ett land som siktar på att ligga högt inom EU gällande jämställdhet, genom ett systematiskt jämställdhetsarbete. Jämställdhet definieras enligt Sveriges regering som att både män och kvinnor har rätt till samma möjligheter i samhället (Regeringen, 2017).

Enligt Försäkringskassan (2018) bidrar en jämlik fördelning av föräldraledigheten mellan män och kvinnor till att skapa förutsättningar för de båda föräldrarna att klättra karriärmässigt, öka sin lön och i slutändan få bättre pension (Försäkringskassan, 2018).

Teoretisk förförståelse

Arbetsengagemang, arbetsbeteende och attityder

Kvinnor med barn verkar ha ett lägre arbetsengagemang, till skillnad från kvinnor som inte har barn (Campbell & Campbell, 1994). Det har visats att det är när kvinnor blir mödrar som det påverkar arbetsbeteende och attityder, faktorer gällande om mamman är gift eller ensamstående förälder verkar inte ha någon inverkan på varken arbetsprestation eller arbetsengagemang (Campbell & Campbell, 1994). Det nya föräldraskapet kan alltså leda till ett något lägre

arbetsengagemang och nya prioriteringar jämfört med kvinnor utan barn (Evertsson, 2013). Det minskade arbetsengagemanget hos nyblivna mödrar märks främst under de första åren efter att barnet kommit. När barnen blivit äldre än fyra år, är mödrar inte mindre engagerade än icke- mödrar (Evertsson, 2013). Det lägre arbetsengagemanget bland nyblivna mödrar tros bero på svårigheterna att kombinera familj och arbete under de tidiga förskoleåren (Evertsson, 2013).

Arbetsplatsfaktorer

Att ta föräldraledigt innebär ofta att lämna över sina arbetsuppgifter till någon annan. Att ha en tydlig struktur och planering vid överlämnandet har visat sig vara starkt förknippat med

upplevelsen av hög yrkesbalans, i detta fall balansen mellan familj och arbete, hos personen som ska ta vara föräldraledig (Borgh, Eek, Wagman, Håkansson, 2018). Att chefer och kollegor har positiva attityder till föräldraskap och föräldraledighet förknippas också med hög yrkesbalans (Borgh et al., 2018). För föräldrar med små barn finns det alltså vissa arbetsplatsfaktorer som kan vara viktiga för yrkesbalansen (Borgh et al., 2018). Vikten av olika faktorer skiljer sig mycket

2 beroende på vad individen värdesätter, och hur individens arbetssituation samt familjesituation ser ut (Eek & Axmon, 2013). Individuella faktorer som prioriteringar och personlighet påverkar också. Det som verkar gynnsamt för både välbefinnande och arbetsmotivationen bland

småbarnsföräldrar har visat sig vara att ha en positiv inställning till föräldraskap och en flexibel arbetssituation (Eek & Axmon, 2013). Detta är i enighet med en kanadensisk studie av Buchanan, Das och McFarlane (2020) som visade att föräldrar upplevde ett ökat välbefinnande i balansen mellan arbete och familjeliv då deras yrken hade tillgång till flexibla arbetstider, färre

arbetstimmar samt om de arbetade regelbundet i skift med samma arbetstider (Buchanan, Das &

McFarlane, 2020).

Jämställdhet, förväntningar och påverkan

Generellt för den svenska arbetande befolkningen är det flest män som arbetar heltid och flest kvinnor som arbetar deltid, med andra ord är arbetsmarknaden i Sverige könssegregerad

(Nordenmark 2004). Statistik från Landsorganisationen i Sverige (2018) visar att nästan hälften av alla kvinnor i arbetaryrken arbetar deltid, närmare bestämt 48 procent, medan andelen män i arbetaryrken som arbetar deltid bara är 15 procent (Landsorganisationen i Sverige, 2018). Enligt Nordenmark (2004) kan detta bero på fördelningen i hemmet gällande ansvar för omsorg av barn samt hemuppgifter. Det finns en förväntan från omgivningen som påverkar kvinnor gällande ansvar för omsorg av barn samt det obetalda hemarbetet. I andra änden finns en förväntan om att männen ska försörja sin familj. Detta är i enighet med Connell och Pearse (2015) som i sin framställan av genusforskningens centrala frågeställningar visar att som moder har kvinnan en traditionell roll som innebär att genomföra den större delen av det oavlönade hushållsarbetet, till skillnad från fadern (Connell & Pearse, 2015). Denna roll inkluderar även att vara kärleksfull, omvårdande och att vara den förälder som tar störst ansvar för omsorg av barn. Faderns roll i detta är försörjare (Connell & Pearse, 2015). En undersökning i Finland har visat att kvinnor, oavsett om de är mödrar eller inte, alltid ses som potentiella mödrar (Perälä-Littunene 2007).

Denna uppfattning verkar råda oavsett om kvinnan tänker skaffa barn eller inte. Det visar att det finns en markerad skillnad mellan könen när det kommer till föräldraskap (Perälä-Littunene 2007).

Förväntningarna påverkar hur kvinnor och män väljer att prioritera, om det behöver ske ett val gällande familj och arbete så väljer kvinnan att prioritera familjen medan mannen väljer

förvärvsarbete (Nordenmark 2004). Detta är i enighet med en kanadensisk studie av McKay och Doucet (2010) som visar att det finns ett ägarskap av föräldraledigheten som mödrarna besitter, mödrarna var de som först fick välja hur och när de skulle vara lediga. Fäderna fick därefter ta den föräldraledighet som blev över (McKay & Doucet 2010).

Män har generellt sett högre lön än vad kvinnor har, vilket leder till att modern i många fall spenderar mer tid med barnen eftersom fadern har en bättre inkomst som resulterar i en god ekonomi för familjen. Connell och Pearse (2015) påvisar att det framförallt beror på ekonomiska orsaker, snarare än enbart psykologiska orsaker. Det handlar alltså om ojämställdhet, där männen tjänar mer än kvinnor (Connell & Pearse, 2015).

Denna ojämställdhet som finns i hemmen bidrar till att kvinnor som förvärvsarbetar får svårt att hitta en balans mellan familj och arbete (Nordenmark, 2004). Det framgår av Försäkringskassan (2018) att kvinnor som grupp har 86 procent av mäns lön. I motsats till detta har en undersökning i Finland visat att genusideologin som föräldrarna har påverkar mer än föräldrarnas ekonomi, när det handlar om hur föräldraledigheten ska delas upp mellan dem (Lammi-Taskula 2008).

3 Forskning visar att normer som finns i samhället och arbetslivet kan påverka uppdelningen av föräldraledighet. Haas och Hwang (2019) beskriver i sin studie hur män i Sverige som fått barn blir negativt påverkade av normer om föräldraledighet på sina arbetsplatser. Studien undersökte privata arbetsplatser där det framkom att en viss typ av normer samt företagskultur inte visade sig gynnsam för att fäder kunde ta ut föräldraledighet. Normerna bestod av att det var sällsynt att fäder tog ut föräldraledighet på sin arbetsplats, vilket ledde till att om man tog ut föräldraledighet följde man inte normerna. Det visade sig också finnas normer om brist på stöd från ledningen på arbetsplatserna för att fäderna skulle kunna ta ut föräldraledighet. En manlig arbetstagare nämnde att han trodde fler män skulle vara föräldralediga om de upplevde stöd från ledningen. Påverkan av dessa normer ledde till att fäder valde att inte dela föräldraledigheten jämställt med sin partner (Haas & Hwang, 2019).

Hur påverkar jämställdhet inom arbetslivet och familjelivet uppdelningen av föräldraledighet mellan män och kvinnor? Almqvist och Duvander (2014) har i en studie undersökt hur uppdelningen av omsorg av barn och hushållsarbete bland föräldrar ser ut under uttag av

föräldraledighet. Forskningen fokuserade på om fäders uttag av föräldraledighet kunde relateras till någon skillnad av jämställdhet i hushållet och vid omsorg av barn. Studien visade att fäder som tog ut kortare föräldraledighet inte påverkade jämställdheten i hushållsarbetet och omsorg av barn nämnvärt. Detta tros bero på att hushållssysslorna innan barnet kom redan var uppdelade så att kvinnan i förhållandet tog mest ansvar, därför förändrades inte den rolluppdelningen när fäder tog ut kortare föräldraledighet. Fäder som tog ut längre föräldraledighet visade en mer jämlik fördelning vid omsorg av barn och fördelning av hushållssysslor (Almqvist & Duvander, 2014).

Detta är i enighet med Evertsson, Boye och Erman (2018) som undersökte vilka faktorer som hindrar eller underlättar fäder att ta ut föräldraledighet och huruvida deras uttag av

föräldraledighet påverkar relationen till sitt barn. Resultatet från Evertsson et al (2018) visade att fäder som tog ut längre föräldraledighet fick en närmare relation med sitt barn, och en ökad förståelse för ansvarstagande kring både omsorg av barn samt hushållsuppgifter i jämförelse med fäder som tog ut kortare föräldraledighet. Det framkom även att inkomstskillnader mellan

föräldrarna oberoende av vilket kön som tjänade mest, användes som en anledning för att fadern skulle ta ut kortare föräldraledighet (Evertsson et al., 2018). Detta visade sig bero på att de mödrar som tog ut mer föräldraledighet jämfört med fäderna under barnets första år, hade starka ideal för moderskapet och dess normer som också delades av deras partner. Dessa

moderskapsideal utgår från att barnets första år är en speciell period, där barnet är mer beroende av modern än fadern (Evertsson et al., 2018).

Hur ser fördelningen av barnomsorg ut i andra länder än Sverige? Craig och Mullan (2011) undersökte hur barnomsorgen mellan fäder och mödrar påverkas av värden som kön och familj, klasskillnader, samt socialt sammanhang. Studien undersökte data från länderna Australien, Danmark, Frankrike och Italien som alla har olika attityder till föräldraskap och jämställdhet.

Resultatet visade att föräldrarnas utbildningsnivå och arbetsengagemang inte nämnvärt påverkade till en mer jämställd fördelning av barnomsorg, även om denna relation kan skilja sig åt mellan länder. Studien visade att könsskillnader mellan fäder och mödrar påverkade uppdelningen av hushåll samt barnomsorg mest. Mödrar i alla länder och hushåll stod för en betydligt högre andel av den totala hushållsomsorgen jämfört med fäder. Detta gällde även i Danmark som anses vara ett mer jämlikt land i jämförelse mot Australien, Frankrike och Italien (Craig & Mullan, 2011).

Detta är i enighet med en studie av Craig (2006) som undersökte i Australien hur tidfördelningen av barnomsorg skiljer sig åt mellan fäder och mödrar. Resultatet visade att även om idén finns om ett delat föräldraskap så existerar den inte i verkligheten (Craig, 2006). Det finns olika krav och förväntningar beroende på om du är en fader jämfört med en moder. Faderskapets omsorg av barn är begränsat av när fäderna hade tid för omhändertagande av barn, medan moderskapet

4 innebär ett heltidsarbete av omsorg av barn, oavsett om modern arbetade heltid eller ej. Det framkom ur studien att villkoren för barnomsorg verkade vara svårare för mödrar, då mödrar spenderade mer ensamtid med barnen, samt hade ett större ansvar över barnomsorgen jämfört med fäder (Craig, 2006). Detta överensstämmer även med en studie av Dush, Yavorsky och Schoppe-Sullivan (2017) som undersökte hur högutbildade nyblivna amerikanska föräldrar spenderade sin tid i fördelningen av omsorg av barn samt hushållsuppgifter. Resultatet visade att män och kvinnor skiljde sig åt i fråga om tidfördelningen av omsorg av barn samt

hushållsuppgifter på arbetsdagar och lediga dagar (Dush et al., 2017). De dagarna båda

föräldrarna arbetade var fäderna mer hjälpsamma i hushållsarbetet och vid omsorg av barn. När föräldrarna var lediga så spenderade män en större tid på egna fritidsaktiviteter medan kvinnornas mesta tid gick åt hushållsarbete och barnomsorg. Det framkom också att på de arbetsfria dagar då fäderna var engagerade i hushållsarbete och barnomsorg, så var mödrarna ofta involverade i samma aktiviteter samtidigt som fäderna. Studien visade att även om dessa par hade goda möjligheter att fördela hushållsarbete och barnomsorg jämställt mellan varandra, så fortsätter ojämlikheter mellan kön att påverka och känneteckna fördelningen av barnomsorg och hushållsarbete (Dush et al., 2017).

Kvinnor tar generellt ut längre föräldraledighet jämfört med sina partners (Nordenmark 2004), vilket borde leda till förändringar gällande kvinnors arbetssituation beroende på sitt föräldraskap.

Tidigare forskning visar att attityder som positiv inställning till föräldraskapet (Eek & Axmon, 2013), arbetsengagemang (Evertsson, 2013) och arbetsbeteende (Campbell & Campbell, 1994) påverkas av att bli förälder. Därav blir det intressant att undersöka hur kvinnor själva upplever sin arbetssituation efter de fått sitt första barn. Anser de att områden som arbetstid, löneutveckling, pendling, föräldraledighet, inställning till arbetet och relation med arbetsgivaren påverkas?

Syfte

Studiens syfte är att undersöka hur arbetssituationen förändrats efter att man fått sitt första barn.

De områden vi kommer att undersöka är ur individens synvinkel, vi avser att undersöka om och i så fall hur områdena förändrats.

Frågeställningar;

- Hur upplever respondenterna att arbetstiden förändras efter de fått sitt första barn?

- Hur har respondenternas lön förändrats efter de fått barn?

- Hur har pendling till arbetet förändrats efter de fått sitt första barn?

- Hur upplevs föräldraledigheten?

- Hur har respondenternas relation till arbetsgivare förändrats efter de fått barn?

- Hur har inställning/attityd till arbetet förändrats efter de fått barn?

Metod

Urval av data

För studien genomfördes ett strategiskt urval av tio respondenter. Utifrån den begränsade tidsramen som denna studie har valdes enbart tio respondenter. Kriterierna för urvalet av

5 respondenter var att respondenterna skulle vara mödrar som fått sitt första barn och sedan återgått till arbete, ingen värdering lades vid andra faktorer som exempelvis ålder eller utbildning då detta inte ansågs relevant för studiens syfte. För att uppfylla studiens syfte var det av stor vikt att respondenterna hade återgått till arbete efter sin föräldraledighet.

Inledningsvis kontaktades 14 mödrar som uppfyllde kriterierna för studien via sociala medier, som fanns i författarnas kontaktnät. Personerna fick en förfrågan om de ville delta anonymt i en intervju. Det var tretton av respondenterna som svarade ja till inbjudan, vilket medförde att tre respondenter fick väljas bort på grund av begränsad tidsåtgång i studien. Respondenterna som valdes ut blev sedan kontaktades via sin epost där de fick ta del av information kring innehållet i intervjun. Intervjutider bokades in online via zoom.

Deltagarna

Respondenterna som slutligen valdes ut (se Tabell 1) för intervjuer var mödrar som alla hade varit föräldralediga, och senare återgått till arbete efter sitt första barn. Då fullständigt anonymitet lovades respondenterna har deras namn utelämnats samt ålder, bostadsort, titel och arbetsplats, vilket Ejvegård (2009) poängterar är av vikt för att behålla respondenternas identiteter anonyma.

Med hänsyn till detta användes fiktiva namn och hänvisning till respondenternas nuvarande arbetsbransch.

Tabell 1.

Beskrivning av respondenterna för studien

Respondent Arbetsbransch Kön

Respondent 1 Arbetskonsult Kvinna

Respondent 2 Gruvbranschen Kvinna

Respondent 3 Vårdbiträde Kvinna

Respondent 4 Administratör Kvinna

Respondent 5 Vårdbiträde Kvinna

Respondent 6 Livsmedelsbranschen Kvinna

Respondent 7 Lärare Kvinna

Respondent 8 Sjukvården Kvinna

Respondent 9 Försäkringsbranschen Kvinna

Respondent 10 Lärare Kvinna

6 Val av metod

Metodvalet blev kvalitativ i form av tio stycken anonyma semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervjumetod ökar möjligheterna för att kunna vara mer flexibel vid intervjutillfället, samt ställa fördjupande och relevanta följdfrågor. Valet av kvalitativ metod förekom som mest lämplig för studien, då kvalitativa intervjuer ger en djupare förståelse om ämnet (Howitt, 2013). En deduktiv ansats har använts, vilket innebär att empirin analyserats utifrån det teoretiska ramverket (Bryman, 2011).

Insamlingsmetod

Metoden för att samla in data var semistrukturerad intervju. Denna metod valdes eftersom den ger flexibilitet i intervjuprocessen. Det inledande momentet vid insamling av data var att utforma en semistrukturerad intervjuguide, se Bilaga 1. Denna innehöll intervjufrågorna, vägledande punkter om vad som bör sägas innan och efter intervjun, studiens syfte, etiska rekommendationer som vävdes in före intervjun samt tekniska detaljer om inspelning och plattformen som användes för intervju. Intervjun genomfördes via plattformen Zoom, denna metod valdes eftersom den ansågs lämplig med tanke på Folkhälsomyndighetens

rekommendationer om social distansering för att undvika smittspridning på grund av Covid- 19 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Ljudet från intervjuerna spelades samtidigt in via mobiltelefon efter att intervjupersonerna gett sitt samtycke till detta. Sparsamma anteckningar gjordes där luckor eller följdfrågor uppstod under intervjuns gång för att enkelt kunna gå tillbaka i samtalet vid tillfälle. Samtliga intervjuer tog mellan 35 till 50 minuter att genomföra.

Bearbetning och analys av data

Analysmetoden som använts i denna studie är tematisk analys. Denna valdes eftersom det enligt Howitt (2013) kan tillämpas på många olika kvalitativa frågeställningar. Det första steget i analysen innebar att göra sig familjär med materialet som var insamlat. Detta gjordes genom transkribering med sekreterarstil. Transkriberingen genomfördes från

ljudupptagningar. Transkriberingsmetoden valdes eftersom studien syftar till att undersöka och analysera intervjupersonernas upplevelser, tankar och känslor. Metoden lämpade sig för

ändamålet eftersom den innebär att fokus ligger vid vad som sägs under intervjun, och inte hur det sägs. Det andra steget av analysen var att koda och sedan tematisera materialet. Det inledande momentet i kodningen var att läsa igenom det insamlade materialet rad för rad samt plocka ut nyckelord som intervjupersonerna berört i intervjun. Koderna som innehållsmässigt hörde ihop samlades sedan under olika kategorier som skapade olika teman. För att ta reda på om något tema bör överges, ändras eller om nya teman bör skapas, genomfördes en noggrann genomgång av samtliga teman i relation till den insamlade datan. Det innebar att läsa igenom temana och vilka koder de innehöll samt läsa igenom insamlade data två gånger för att få en klar bild av hur dessa kommit fram ur intervjuerna. Avslutningsvis definierades och namngavs de olika temana baserat på hur de olika koderna passade ihop.

7 Etiska överväganden

Respondenterna som deltog i studien fick information både via mail och muntligen vid själva intervjutillfället om vad syftet med studien var, samt studiens bakgrund och metod. Dem fick också information om sin rätt att kunna avbryta sin medverkan. Vid intervjutillfället gav alla respondenter samtycke till att bli inspelade, vilket dem hade fått information om via mail innan intervjun skulle ske. Det material som respondenterna delat med sig av via sina intervjuer har behandlats konfidentiellt, och endast använts som underlag för denna studie. Vidare kommer det insamlade materialet från respondenterna att förstöras när studien är sammanställd för att värna om respondenternas medverkande. Detta är i enlighet med vetenskapsrådets forskningsetiska principer som innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Resultat

Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde en förändring gällande sin arbetssituation efter de fick sitt första barn. Förändringarna bestod i att gå från studerande till heltidsarbete, att behöva ta ut VAB, få ihop balansen mellan jobb och privatliv, prioritera familjen före jobb och att minska sin arbetstid i början av återgången till sin vanliga tjänst. Det framgick av resultatet att ingen av respondenterna pendlade, därav analyserades inte det området i denna studie.

Resultatet presenteras enligt frågeställningarna som undersökts, med teman som underrubriker.

Teman som framkom under bearbetning av materialet var prioriteringar av mer tid med familjen, korta ned dagarna på förskolan/fritids, uppskattar arbete mer, ekonomiska fördelar av att

partnern jobbar samt positiva känslor kring föräldraledighet och arbetssituation.

Hur har respondenternas arbetstid förändrats efter att de fått barn?

Resultatet visade att hälften av respondenterna arbetade i samma omfattning gällande tid, efter att de fått sitt första barn. Fyra av respondenterna arbetade mindre tid och en respondent hade en ökad arbetstid. Det framkom att två respondenter som arbetade samma tid efter att de fick sitt första barn hade ändrat sina arbetstider från skift, till enbart dagarbete. I bägge fallen berodde det på att respondenterna upplevde skiftarbete som något problematiskt att kombinera med

förskola/fritids och familjelivet med barn i allmänhet.

Temat som framkom under området arbetstid var Arbetar mindre tid för att prioritera tid med familjen.

Arbetar mindre tid för att prioritera mer tid med familjen

Tre av respondenterna berättade att orsaken till att de gått ned i tid berodde på att de ändrat sina prioriteringar gällande tid med familjen och arbete, en respondent berättade “För att jag vela ha mer tid till mitt barn, tiden som jag spenderade med min familj blev mycket viktigare än vad den var innan jag fick barn”. Förändringen upplevdes positiv och var självvald av samtliga. En annan respondent berättade “Jag valde själv att gå ned i tid. Det var enligt mig, en positiv och självvald förändring”. Under intervjun framkom det att fyra av respondenterna valt att gå ned i tid på arbetet eller på annat sätt påverkat sin arbetstid för att undvika långa dagar på förskolan/fritids för sina barn. En respondent berättade “Min uppfattning av vad som är bra för mitt barn, det vill

8 säga att inte behöva gå långa dagar på skola/fritids, styr mitt val av arbete där jag själv kan styra mina tider”.

Hur har respondenternas lön förändrats efter de fått barn?

Fyra av respondenterna hade en högre lön efter att de fått barn, än vad de hade innan. Enligt respondenternas uppfattningar berodde detta på faktorer som byte av bransch, universitetsstudier, arbetslivserfarenhet, ökad arbetstid, utveckling, engagemang och ökat ansvar. En respondent berättade “Tagit mer ansvar, visat större engagemang och utvecklats mer jämfört mot innan jag skaffade barn.”.

Tre av respondenterna hade en lägre lön efter att de fått barn, jämfört med innan. Anledningar till detta som framkom under intervjuerna var mindre arbetstid samt byte av arbete, en respondent berättade “Jag har 20 till 30% mindre i lön, för att jag gått ned i tid”.

Hur har respondenternas inställning till arbetet förändrats efter de fått barn?

Resultatet gällande respondenternas inställning/attityd efter att de fått sitt första barn visade att fyra respondenter inte fick någon annan inställning till sitt arbete efter att de fick sitt första barn.

Vidare framkom det att en respondent inte upplevde att dennes arbetsmoral eller vilja att arbeta påverkats av att skaffa barn.

Temat som framkom under området Inställning till arbetet var Uppskattar arbetet mer efter barn.

Uppskattar arbetet mer efter barn

Under flera av intervjuerna framkom det att arbetet fick en annan betydelse efter att de fick sitt första barn. Denna förändring var, enligt respondenterna, en positiv attitydförändring gällande deras arbete. Den förändrade inställningen till arbetet förklarades med att det var skönt att komma ifrån rollen som förälder under några timmar och ägna sina tankar till annat en stund. En

respondent berättar “Jag skulle säga att jag blivit mer tacksam över att få komma till mitt jobb, för jag vill inte ”bara vara mamma” så det har varit skönt att få komma iväg från den rollen ibland”. Vidare förklarades förändringen med att jobbet blev en viktig del av livet för att få ett miljöombyte och för att få använda sina kunskaper i sitt yrke. “Det var viktigt för mig att få komma hemifrån ibland efter att jag varit föräldraledig i ett år. Uppskattade att få utföra mina arbetsuppgifter och tänka på de ett tag”.

Hur upplever respondenterna föräldraledighet?

Resultatet visade att alla respondenter tog ut föräldraledighet. Sex av respondenterna stannade hemma i minst ett års tid. Tre av respondenterna var föräldralediga i 10 månader. En respondent var föräldraledig i åtta månader och det var den kortaste föräldraledigheten bland

intervjupersonerna. Respondenterna levde alla med första barnets far när de tog ut sin föräldraledighet. Det framkom att alla respondenter hade varit längre föräldralediga än sina partners. Respondenternas partners tog ut föräldraledighet efter att deras barn fyllt ett år. Två av respondenterna nämnde att deras partners hade haft flexibla arbetstider, vilket gjorde att deras partners ändå kunde spendera mycket tid med sina barn under föräldraledigheten. En respondent

9 beskrev hur hennes partner inte ville dela upp föräldraledigheten jämställt, även om de hade den möjligheten. Det framkom att anledningen till detta var att respondentens partner inte ansåg föräldraledigheten som särskild viktig. Han hade inte tillräckligt med intresse för att engagera sig i den frågan, utan la det ansvaret på sin partner.

De teman som framkom under området föräldraledighet var Ekonomiska fördelar av att partner jobbar samt Positiva känslor kring föräldraledighet och arbetssituation.

Ekonomiska fördelar av att partner jobbar

Sex av respondenterna berättade att ekonomin hade en avgörande roll i fördelningen kring föräldraledighet med sin partner. Därför valde dessa respondenter att ta ut längst föräldraledighet då deras partner tjänade mer. En respondent berättade ”Jag har tagit det mesta då han har ett bättre betalt jobb så det har passat oss bra”.

Positiva känslor kring föräldraledighet och arbetssituation

Det framkom ur intervjun att tre respondenter upplevde väldigt positiva känslor kring att vara föräldralediga i förhållande till sina arbetssituationer på sina arbetsplatser. Dessa respondenter upplevde att de fick en ökad förståelse från sin arbetsgivare, och det uppkom inga känslor av dåligt samvete mot sin arbetsplats. En respondent berättade ”Jag upplevde den överlag väldigt bra, så jag kände inget dåligt samvete gentemot mitt jobb över att vara föräldraledig.”

Hur har respondenternas relation till arbetsgivare förändrats efter de fått barn?

Resultatet visade att åtta av respondenterna inte upplevde någon särskild skillnad i sin relation med sin arbetsgivare efter att de fått barn. Respondenterna beskriver att deras relation såg ut som tidigare, de känner sig uppskattade på arbetet, deras arbetsgivare har en förståelse för att de fått barn och värderar dem på samma sätt som innan de fick barn. Det framkom att två av

respondenterna upplevde en tydlig negativ förändring i sin relation till sin arbetsgivare.

Ur intervjun framkom att två respondenter upplevde en stor förändring gällande sin relation med sin arbetsgivare. De berättar hur de innan de fick barn upplevde sig ha en god relation med sin arbetsgivare. Den nya relationen med arbetsgivaren upplevs som negativ och att arbetsgivaren främst visar en minskad förståelse gällande VAB, och att behöva prioritera familjelivet framför jobb. En respondent berättar ”Min chef var väldigt oförstående efter jag hade fått barn. Han tyckte jag skulle lägga över allt ansvar på min partner och satsa på att göra karriär. Jag fick väldigt dåligt samvete när jag behövde vabba.”

Diskussion

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor som fått sitt första barn upplever sin arbetssituation förändrad utifrån områdena arbetstid, löneutveckling, pendling, föräldraledighet, relation med arbetsgivaren samt individens inställning till arbetet efter sitt första barn.

Frågeställningar som presenterades var:

10 - Hur upplever respondenterna att arbetstiden förändras efter de fått sitt första barn?

- Hur har respondenternas lön förändrats efter de fått barn?

- Hur har pendling till arbetet förändrats efter de fått sitt första barn?

- Hur upplevs föräldraledigheten?

- Hur har respondenternas relation till arbetsgivare förändrats efter de fått barn?

- Hur har inställning/attityd till arbetet förändrats efter de fått barn?

Denna studie kan bidra till en mer nyanserad bild, samt en djupare förståelse om hur kvinnor upplever sin arbetssituation efter de fått sitt första barn.

Sammanfattningsvis visade resultatet att åtta respondenter upplevde en förändring gällande sin arbetssituation efter att de fick sitt första barn. Förändringar upplevdes inom samtliga områden.

Det som framkom av resultatet var att flertalet respondenter arbetade mindre tid för att prioritera tid med familjen, uppskattade arbetet mer efter barn, såg ekonomiska fördelar av att fadern arbetade och att modern var föräldraledig, positiva känslor om att vara föräldraledig själv samt att relationen till arbetsgivaren förändrades till något negativt. Det framkom att ingen av

respondenterna pendlade till arbetet, av den anledningen undersöktes inte det området vidare.

Resultatdiskussion

Hur har respondenternas arbetstid och lön förändrats efter att de fått barn?

Resultatet visade att hälften av respondenterna upplevde förändringar gällande arbetstid efter de fått sitt första barn. Tidigare forskning visar att kvinnor väljer att prioritera familjen av val mellan familj och arbete, medan män väljer förvärvsarbete (Nordemark, 2004). Detta överensstämmer med de respondenter i studien som valde att minska sin arbetstid för att prioritera mer tid med familjen, samt de respondenter som minskade sin arbetstid för att ge sina barn kortare dagar på förskolan och fritids. Det framkom i studien att respondenterna som hade en minskning av sin arbetstid även upplevde en minskning av sin lön efter sitt första barn. Flertalet av respondenterna som inte hade någon minskad arbetstid fick inte en förändrad lön efter sitt första barn. Två respondenter fick en löneökning efter sitt första barn, vilket berodde på mer arbetslivserfarenhet och byte av jobb.

Hur har respondenternas inställning till arbetet förändrats efter de fått barn?

Studien visade att fyra respondenter inte upplevde någon förändring gällande sin inställning till arbetet. Tidigare forskning visar att främst mödrar upplever mer välbefinnande på arbetet när de har flexibla arbetstider och har en positiv inställning till föräldraskap (Eek & Axmon, 2013).

Detta bekräftar även tidigare forskning som visar att föräldrar upplevde känslor av välbefinnande i balansen mellan arbete och familjeliv då deras yrken hade tillgång till flexibla arbetstider, färre arbetstimmar samt om de arbetade regelbundet i skift eftersom det ökade möjligheterna till att fördela barnomsorgen med sin partner (Buchanan, Das & McFarlane, 2020). Detta

överensstämde med en respondent som nämnde vikten av att hon hade ett flexibelt arbete vilket underlättade för henne att skaffa barn. Studien visade även att för några respondenter hade deras inställning gentemot arbetet ändrats mer positivt efter de fått sitt första barn. Dessa respondenter

11 upplevde en ökad tacksamhet över att kunna gå till sitt arbete, och värdesatte sin arbetsplats.

Vidare beskriver tidigare forskning att en persons individuella faktorer som prioriteringar och personlighet även påverkar vad man som förälder upplever som välbefinnande inom arbetslivet (Eek & Axmon, 2013).

Hur upplever respondenterna föräldraledighet?

Resultatet visade att alla respondenter tog ut föräldraledighet. Sex av respondenterna stannade hemma i minst ett års tid. Tre av respondenterna var föräldralediga i 10 månader. En respondent var föräldraledig i åtta månader och det var den kortaste föräldraledigheten bland

intervjupersonerna. Respondenterna levde alla med första barnets far när de tog ut sin föräldraledighet. Det framkom att alla respondenter hade varit längre föräldralediga än sina partners. Respondenternas partners tog ut föräldraledighet efter att deras barn fyllt ett år. Två av respondenterna nämnde att deras partners hade haft flexibla arbetstider, vilket gjorde att deras partners ändå kunde spendera mycket tid med sina barn under föräldraledigheten. En respondent beskrev hur hennes partner inte ville dela upp föräldraledigheten jämställt, även om de hade den möjligheten. Det framkom att anledningen till detta var att respondentens partner inte ansåg föräldraledigheten som särskild viktig. Han hade inte tillräckligt med intresse för att engagera sig i den frågan, utan la det ansvaret på sin partner. Tidigare forskning har visat att män generellt har en bättre inkomst jämfört med kvinnor, vilket leder till att modern tar det främsta ansvaret med barnen medan fadern tar det ekonomiska ansvaret (Nordemark, 2004). Statistik från

Landsorganisation i Sverige (2018) visar att 48 procent av alla kvinnor i arbetaryrken arbetar deltid, medan män som arbetar deltid endast är 15 procent (Landsorganisationen i Sverige, 2018).

Vidare har tidigare forskning visat på att som moder har kvinnan har en traditionell roll som innebär att genomföra den större delen av det oavlönade hushållsarbetet, till skillnad från fadern (Connell & Pearse, 2015). Detta bekräftar även tidigare forskning som genomförde en studie där fördelningen av barnomsorg jämfördes mellan länderna Australien, Danmark, Frankrike och Italien som visade att mödrar i alla länder och hushåll stod för en betydligt högre andel av den totala hushållsomsorgen jämfört med fäder (Craig & Mullan, 2011). Detta är i enighet med fler internationella studier (Craig, 2006), (Dush et al., 2017) som visar att fördelningen av

barnomsorg och hushållsarbete är ojämställt uppdelat mellan fäder och mödrar. Enligt Craig (2006) som utförde en studie i Australien visade resultatet att det finns olika krav och

förväntningar inom föräldraskapet beroende på om du är en fader eller moder. Faderns omsorg av barn var begränsade utifrån när fadern hade tid för omhändertagande av barn, medan

moderskapet innebär ett heltidsarbete av omsorg av barn (Craig, 2006). Det framkom ur studien att mödrar kunde uppleva större svårigheter kring barnomsorg i jämförelse med fäder då de får spendera mer ensamtid med barnen, samt ta ett större ansvarstagande kring barnen (Craig, 2006).

Detta är i linje med en studie av Dush et al., (2017) som visade att nyblivna högutbildade amerikanska föräldrar hade olika tidfördelningar av barnomsorg och hushållsarbete beroende på om de var en fader eller moder. Det framkom ur studien att föräldrarna hade det mer jämställt fördelat i omsorg av barn och hushållsarbete under deras arbetsdagar. De lediga dagarna spenderade fäder större tid på egna fritidsaktiviteter, medan mödrarnas mesta tid gick åt

hushållsarbete och barnomsorg (Dush et al., 2017). Vidare visade studien att de arbetsfria dagar då fäderna var engagerade i hushållsarbete och barnomsorg, så var mödrarna ofta involverade i samma aktiviteter samtidigt som fäderna (Dush et al., 2017). Detta överensstämmer även med en studie som visade att fäder som tog ut kortare föräldraledighet inte påverkade jämställdheten i hushållsarbetet och omsorg av barn nämnvärd (Almqvist & Duvander, 2014). Fäder som tog ut

12 längre föräldraledighet visade en mer jämlik fördelning vid omsorg av barn och fördelning av hushållssysslor (Almqvist & Duvander, 2014). Detta är i enighet med tidigare studier som visar att fäder som tog ut längre föräldraledighet fick en ökad förståelse och ansvarstagande kring både omsorg av barn samt hushållsuppgifter jämförelse mot fäder som tog ut kortare föräldraledighet (Evertsson et al., 2018). Vår studie visade att alla respondenter valde att ta ut längre

föräldraledighet mot sina partners, och att det för sex respondenter grundade sig i ekonomiska skäl. Detta överensstämmer även med en undersökning från försäkringskassan (2018) som visar att kvinnor som tjänar mindre jämfört med sin partner tar ut längre föräldraledighet, då

fördelningen anses vara mest gynnsam för familjens ekonomi (Försäkringskassan, 2018). En undersökning i Finland har visat att genusideologin som föräldrarna har, har en större betydelse än föräldrarnas ekonomi när det handlar om hur föräldraledigheten ska delas upp mellan dem (Lammi-Taskula 2008). Det har även visats av tidigare studier att mödrarna har ett ägarskap av föräldraledigheten och därför först väljer när och hur länge de ska vara lediga, medans fäderna fick ta den föräldraledighet som blev över (McKay & Doucet 2010). En respondent nämnde att föräldraledigheten hade kunnat fördelas lika men att hennes partner inte ville dela upp

föräldraledigheten jämställt. Tidigare studier inom ämnet har visat att fäder kan bli negativt påverkade av normer om föräldraledighet på deras arbetsplatser, vilket leder till att de hellre undviker att ta ut föräldraledighet (Haas & Hwang, 2019). Vidare har en undersökning i Finland har visat att kvinnor, oavsett om de är mödrar eller inte, alltid ses som potentiella mödrar (Perälä- Littunene 2007). Denna uppfattning verkar råda oavsett om kvinnan tänker skaffa barn eller inte.

Det visar att det finns en markerad skillnad mellan könen när det kommer till föräldraskap (Perälä-Littunene 2007).

Några respondenter beskrev hur föräldraledigheten bidrog med positiva känslor inför sin arbetssituation, och hur de upplevde en ökad förståelse från sin arbetsgivare därför att

arbetsgivaren var tillmötesgående. Tidigare studier visar att chefer och kollegor som har positiva attityder till föräldraskap och föräldraledighet bidrar med känslor av hög yrkesbalans hos sina anställda (Borgh et al., 2018).

Hur har respondenternas relation till arbetsgivare förändrats efter de fått barn?

Resultatet visade att åtta av respondenterna inte upplevde någon särskild skillnad i sin relation med sin arbetsgivare efter att de fått barn, och att de upplevde känslor av uppskattning och förståelse av sin arbetsgivare. Studien visade att två respondenter upplevde en tydlig negativ förändring i sin relation till sin arbetsgivare. Detta berodde på en minskad förståelse från

arbetsgivaren gällande VAB och att behöva prioritera familjelivet framför jobb. Tidigare studier visar att nyblivet föräldraskap kan leda till något längre arbetsengagemang hos mödrar under barnets första år (Evertsson, 2013). Detta bekräftar även tidigare forskning om att mödrar verkar ha ett lägre arbetsengagemang, till skillnad från kvinnor som inte har barn (Campbell &

Campbell, 1994). Vidare beskriver Evertsson (2013) att anledningen till det lägre

arbetsengagemanget bland nyblivna mödrar tros bero på svårigheterna att kombinera familj och arbete under de tidiga förskoleåren.

Metoddiskussion

Eftersom data samlades in genom intervju kan man anta att det finns en bristande tillförlitlighet av studiens resultat. Detta eftersom intervju som metod ger utrymme för egna tolkningar vid bearbetning av materialet. En potentiell faktor som kan ge en viss ökning av tillförlitligheten är

13 att intervjusvaren bearbetades av två personer, detta ger möjlighet för ökad objektivitet samt fler tolkningar av materialet.

Studiens resultat förmedlar endast tio personers upplevelser, därför kan det antas att resultatet hade sett annorlunda ut som intervjun hade genomförts med fler är tio personer. Vidare kan resultatet ha påverkats av att samtliga intervjuer genomfördes via zoom, som innebär att intervjuerna inte skett ansikte mot ansikte. Resultatet kan därför ha påverkats i form av störningar som förekommit under samtalet som författarna inte haft kontroll över. Dessa var fördröjningar samt pauser i samtalet som berodde på att korta delar av ljudet försvann bitvis samt att uppkopplingen bitvis försvann. Sådana onaturliga pauser i ett samtal eller i en berättelse kan göra att det som respondenten skulle framföra inte kom fram på samma sätt som det eventuellt skulle ha gjort om intervjun skett ansikte mot ansikte.

Eftersom respondenterna fick information om studiens syfte i förväg kan det antas att dessa har en viss förförståelse för ämnet.

Genom alla moment som behandlat intervju, hantering av intervjumaterial, bearbetning och i framställande av resultatet, har de fyra etiska rekommendationerna funnits i åtanke. Samtliga intervjupersoner har informerats om dessa före intervjun.

Slutsatser

Sammanfattningsvis visade resultatet att samtliga respondenter upplevde en förändring gällande sin arbetssituation efter att de fick sitt första barn. De områden som upplevdes förändrade av respondenterna var arbetstid, löneutveckling, inställning till arbetet, jämställdhet samt relation till arbetsgivare. Det framkom att ingen av respondenterna pendlade till arbetet, av den anledningen undersöktes inte det området vidare.

Vidare forskning

Avslutningsvis kan fortsatt forskning beröra skillnaden mellan män och kvinnor gällande sin arbetssituation efter att de fått sitt första barn. Det hade varit intressant att undersöka hur den eventuella skillnaden upplevs mellan män och kvinnor. Vidare hade eventuella åtgärder för problemområdet kunna arbetats fram. Studier kan även göras med en betoning på ålderns betydelse för att undersöka eventuella skillnader som finns gällande förändring av

arbetssituationen efter sitt första barn.

14

Referenser

Almqvist, A.-L., & Duvander, A.-Z. (2014). Changes in gender equality? Swedish fathers' parental leave, division of childcare and housework. Journal of family studies 20(1), 19-27.

doi:10.5172/jfs.2014.20.1.19

Borgh, M., Eek, F., Wagman, P., & Håkansson, C. (2018). Organisational factors and

occupational balance in working parents in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health, 46 (3), 409-416. doi:10.1177/1403494817713650

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Buchanan, T., Das, A., & McFarlane, A. (2020). Gender differences in within-couple influences on work-family balance satisfaction: when benefits become threats. JOURNAL OF FAMILY STUDIES, 26(1), 106–125. doi:10.1080/13229400.2017.1335225

Campbell, D. J., & Campbell, K. M. (1994). The effects of family responsibilities on the work commitment and job performance of non-professional women. Journal of Occupational &

Organizational Psychology, 67(4), 283–296. doi:10.1111/j.2044-8325.1994.tb00568.x Connell, R. & Pearse, R. (2015). Om genus. (3., [omarb. och uppdaterade] uppl.) Göteborg:

Daidalos.

Coulson, M., Helen Skouteris, H. S., & Dissanayake, C. (2012). The role of planning, support, and maternal and infant factors in women’s return to work after maternity leave. Family Matters, 90, 33–44.

http://eds.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=f58f6b16-ea86- 4fc6-b1f3-123a7eea4e0c%40sdc-v-sessmgr01

Craig, L. & Mullan, K. (2011). How Mothers and Fathers Share Childcare: A Cross-National Time-Use Comparison. American Sociological Review, 76(6), 834.

https://www-jstor-org.proxy.lib.ltu.se/stable/23102557?seq=12#metadata_info_tab_contents Craig, L. (2006). Does Father Care Mean Fathers Share? A Comparison of How Mothers and Fathers in Intact Families Spend Time with Children. Gender and Society, 20(2), 259. doi:

10.1177/0891243205285212

Dush, C. M. K., Yavorsky, J. E., & Schoppe-Sullivan, S. J. (2017). What Are Men Doing while Women Perform Extra Unpaid Labor? Leisure and Specialization at the Transitions to

Parenthood. SEX ROLES, 78(11–12), 715–730. doi: 10.1007/s11199-017-0841-0

Eek, F., & Axmon, A. (2013). Attitude and flexibility are the most important work place factors for working parents’ mental wellbeing, stress, and work engagement. Scandinavian Journal of Public Health, 41 (7), 692-705. doi:10.1177/1403494813491167

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Evertsson, M. (2013). The importance of work: Changing work commitment following the transition to motherhood. Acta Sociologica, 56 (2) 139-153. doi:10.1177/0001699312466177

15 Evertsson, M., Boye, K., & Erman, J. (2018). Fathers on call? A study on the sharing of care work between parents in Sweden. Demographic Research, 39, 33.

Folkhälsomyndigheten. (2020).Covid-19. Hämtad 2020-04-26 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/

Försäkringskassan. (2018). Det som är bra delar man lika på. Hämtat 2020-04-26 från:

https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/dela-lika

Haas, L., & Hwang, C. (2019). Policy is not enough - the influence of the gendered workplace on fathers' use of parental leave in Sweden: Community, Work & Family, 22(1), 58-76. doi:

10.1080/13668803.2018.1495616

Howitt, D. (2013). Introduction to qualitative methods in psychology. (2. uppl.) Harlow, England:

Pearson.

Lammi-Taskula, J. (2008). Doing Fatherhood: Understanding the Gendered Use of Parental Leave in Finland. FATHERING -HARRIMAN-, 6(2), 133-148.

http://explore.bl.uk/primo_library/libweb/action/display.do?tabs=detailsTab&gathStatTab=true&

ct=display&fn=search&doc=ETOCRN228636573&indx=1&recIds=ETOCRN228636573 Landsorganisationen i Sverige. (2018). Orsaker till deltidsarbete 2018. Hämtad 2020-05-11 från:

https://www.lo.se/start/lo_fakta/orsaker_till_deltidsarbete_2018

McKay, L. & Doucet, A. (2010). ”Without taking away her leave”: A Canadian case study of Cuples` Decisions on Fathers use of Paid Parental Leave. Fathering, 8, 300-320.

Nordenmark, M. (2004). Arbetsliv, familjeliv och kön. Umeå: Boréa Bokförlag.

PerÄLÄ-Littunen, S. (2007). Gender Equality or Primacy of the Mother? Ambivalent Descriptions of Good Parents. Journal of Marriage & Family, 69(2), 341-351.

doi:10.1111/j.1741-3737.2007.00369.x

Regeringen. (den 10 11 2017). Sverige bäst i EU på jämställdhet. Hämtad 2020-04-26 från:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/10/sverige-bast-i-eu-pa-jamstalldhet/

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilagor

Bilaga 1. Intervjuguide

Intervjun kommer att genomföras med tio kvinnor som arbetar och som har minst ett barn.

Intervjuerna kommer att ske via Zoom samt via telefonsamtal. Intervjuerna kommer att spelas in om intervjupersonerna samtycker till detta. Utöver det kommer även anteckningar att genomföras under intervjuns gång. Intervjun antas ta ca 40 minuter.

Innan intervjun

● Presentera oss

● Tacka för att vi får intervjua personen

● Berätta om syftet med rapporten och hur länge den förväntas ta

● Fråga om det är okej att vi spelar in intervjun

● Väv in vetenskapsrådets rekommendationer;

Forskningsetiska principer

Informationskrav - Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningens syfte.

Samtyckeskrav - Deltagaren i en undersökning har rätt har rätt att själv att själv bestämma över sin medverkan.

Konfidentialitetskrav - Uppgifter om alla i en undersökning skall ges största möjliga

konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

Nyttjandekrav - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

Efter intervjun

● Fråga om det är något intervjupersonen vill tillägga

● Tacka för intervjun

● Informera hur den intervjuade kan nå oss för eventuella frågor

● Informera om att den färdiga rapporten finns att tillgå när den är färdig

Inledande frågor

Skulle du kunna berätta lite kort om var du är född och uppvuxen?

Berätta lite kort om ditt arbete? Din roll, hur länge du arbetat där etc.

Beskrivande frågor

Hur skulle du beskriva din arbetssituation efter att du fick ditt första barn?

Kan du berätta lite kort om eller vilka förändringar du upplever gällande din arbetssituation efter att du fick ditt första barn?

Vilken ålder var du i när du fick ditt första barn?

Frågeställningar

Arbetstid

Berätta lite kort om hur din arbetstid har sett ut före och efter du fick ditt första barn.

Hur har din arbetstid sett ut innan du fick ditt första barn?

Hur har arbetstiden sett ut efter att du fick ditt första barn?

Har det skett någon minskning eller ökning av din arbetstid?

Vad beror förändringen på?

Hur upplever du förändringen? Positiv, negativ?

Löneutveckling

Har det skett någon förändring gällande din lön sen du fick ditt första barn?

Har det skett en ökning eller en minskning av din lön?

Vad beror förändringen på?

Jämställdhet

Har du tagit ut föräldraledighet med ditt första barn?

Ungefär hur många veckor har du varit föräldraledig?

Kan du berätta lite kort om hur du upplevde din föräldraledighet i relation till din arbetssituation?

Vilken ålder hade ditt första barn när du tog ut föräldraledigheten?

Lever du i en parrelation?

Hur har fördelningen av föräldraledigheten sett ut mellan dig och din partner?

Vilken ålder hade ditt första barn när din partner var föräldraledig?

Hur resonerade ni angående fördelningen av föräldraledigheten?

Inställning till arbetet

Hur skulle du beskriva din inställning/attityd till ditt arbete efter att du fick ditt första barn?

Har din inställning förändrats?

Vad beror det på?

På vilket sätt har din inställning förändrats?

Har den förändrats positivt eller negativt?

Vad beror det på?

Relation till arbetsgivare

Hur ser din relation ut till din arbetsgivare efter att du fick ditt första barn?

Har det skett någon förändring gällande eran relation? Samverkan, förståelse, kontakt etc.

Vad beror den förändringen på?

Har den förändrats till det positiva eller negativa?

Vad beror förändringen på?

Pendling

Har du pendlat till arbetet innan du fick ditt första barn?

Av vilken anledning har du pendlat?

Har du fortsatt pendla efter att du fick ditt första barn?

Har situationen ändrats något gällande pendlingen? Avstånd, bytt arbete, flyttat etc.

Av vilken anledning har den förändringen skett?

Hur upplever du förändringen? Positiv, negativ?