080313
KOMPLETTERINGAR TILL ANSÖKAN OM
TEKNIKCOLLEGE I GÖTEBORGSREGIONEN
Beskrivning av kriterierna
1. Regionalt perspektiv
Nuläge: Beskrivs i ansökan. Vision:Att kvalitetssäkra insatserna och samarbetet mellan intressenterna via ett regionalt Teknikcollegeråd
Utvecklingsinsatser:
A. Att implementera en organisationsmodell för Teknikcollege GR enligt följande beskrivning.
Göteborgsregionens samverkansmodell bygger på just frivillig samverkan mellan kommunala verksamheter, där kommunerna har kvar mandatet att fatta beslut om t ex utbildningsinsatser och investeringar.
Verksamheten finns reglerad inom ett kommunalförbund, där kommunerna lämnat över intagningen till gymnasieskolan till GR:s regionala politiker (Utbildningsgruppen). I övrigt regleras samverkan via ett samverkansavtal. Samverkan mellan de kommunala aktörerna finns här reglerad i ett 4-årigt avtal.
Inom GR verkar ett stort antal fristående utbildningsanordnare både inom gymnasieskolan och inom vuxenutbildning, vilka omfattas av ägarbeslut. I ett flertal fall använder sig dessa
fristående anordnare av de regionala resurser som finns inom GR. Ett exempel är den
gemensamma gymnasieintagningen. I övrigt väljer dessa anordnare i vilken mån de begagnar de regionala tjänster som erbjuds. Det kan t ex gälla samordning av läromedelsinköp och deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för personal.
Business Region Göteborg är regionens kommuners organ för näringslivssamverkan och finansieras bland annat via de medlemsavgifter som kommunerna betalar.
Ett regionalt Teknikcollegeråd med näringslivet i majoritet ska följa samma
ledamöternas verksamheter vare sig de är kommunala, fristående, kommersiella eller bygger på organisationstillhörighet.
Beslutsnivåer
Göteborgsregionen Samrådsfunktion men beslut om regional finansiering Kommun 1 Politiska beslut om egen verksamhet Kommun 2 Politiska beslut om egen verksamhet Fristående anordnare Ägarbeslut om egen verksamhet Arbetsgivar-representanter Beslut om egen verksamheten Arbetstagar-representanter Beslut om egen verksamhetenDet regionala Teknikcollegerådet är ett rådgivande organ med möjlighet till regional
överblick. De insatser som initieras i rådet ska därefter förankras lokalt. Input från den lokala nivån kan kanaliseras till det regionala rådet. Befintliga fungerande strukturer ska i så stor grad som möjligt användas. Exempelvis kan fungerande program/yrkes/branschråd utgöra lokala Teknikcollegeråd.
Struktur för Teknikcollege GR
Regionalt Teknikcollegeråd (rådgivande funktion) Lokalt Teknikcollegeråd Lokalt Teknikcollegeråd Lokalt Teknikcollegeråd Programråd och/eller inriktningsråd Programråd och/eller inriktningsråd Programråd och/eller inriktningsråd Adjungerade (t ex elever, högskola, validering) Externa arbetslivsrepresentanterEftersom GR är en storstadsregion med de för- och nackdelar som det innebär är en viktig del i utvecklingsarbetet att få ett fungerande flöde mellan de olika intressenterna/nivåerna i nätverket.
Enligt organisationsmodellen finns 4 nivåer: • Det regionala Teknikcollegerådet
• Arbetsgruppen/au till rådet (ägarna av konceptet i samverkan med ordförande) • Intressentnätverket • De lokala teknikcollegeråden
Organisationsmodell TCGR
Regional nätverksgrupp för utbildare Lokala Teknikcollegeråd/ lokala programråd Regionalt Teknikcollegeråd (Arbetslivet i majoritet, rådgivande roll)Regional arbetsgrupp mellan samverkansparterna (Teknikföretagen, IF Metall, GR, BRG)
TCGR-rådet kommer att besluta hur arbetsformerna ska utformas för att uppnå målet. Organisationsmodellen ska ligga till grund för beslutet.
Varje part ansvarar för att förankra i sin egen organisation.
För GR:s del kommer Teknikcollegerådet att kopplas ihop med GR:s övriga nätverk.
Exempelvis kommer Utbildningsgruppen, Utbildningschefsgruppen, Gymnasierektorsgruppen och nätverket för vuxenutbildning att vara viktiga forum där frågeställningar från TCGR-rådet kan lyftas. Exempelvis kan behov av nya utbildningar läggas in i ordinarie process kring samverkansavtalet. Se ansökan.
För vuxenutbildningen gäller att fler utbildningar kan göras regionalt sökbara via en utökning av befintligt samverkansavtal när behoven har lyfts.
Följande fem IF Metall avdelningar; Bohuslän Dal, Mellersta Älvsborg, Sjuhärad, Halland samt Göteborg verkar i kommuner i GR. Dessa avdelningar har gemensam representation i rådet av en person.
Teknikföretagen i Väst är en fullvärdig partner i Teknikcollege GR med bred förankring och med ledamot i TCGR-rådet.
Det regionala TCGR-rådet möts första gången 31 mars 2008. Ledamöter är utsedda enligt nedan.
De som ingår i nuläget är dels representanter för varje sökande utbildare, dels externa arbetslivsrepresentanter. Ytterligare ledamöter kan tillkomma då fler söker om certifiering. Arbetslivet är i majoritet. Genusperspektivet är beaktat med en tredjedel kvinnor och två tredjedelar män.
Ledamöterna är:
Lennart Österlund Teknikföretagen Bengt Forsling IF Metall
Margaretha Allen GR Utbildning
Boye Johansson Business Region Göteborg Raymond Vaske Stenungsunds kommun Susanne Jacobsson Perstorp AB
Gösta Lindvall SKF Kompetenscentrum och SKF Tekniska gymnasium Jonna Weinelid-Forss SKF AB Sverige
Svein Holm Göteborgs tekniska College/ Göteborgsregionens Tekniska gymnasium
Eric Alexandersson Volvo PV
Leif-Göran Klittermark Göteborgs Stad Utbildning Pernilla Börjesson Midroc AB
Andreas Modin Lernia
Björn Ahonen SweMaint
Svante Boström Göteborgs stad Studium/KY-Akademien Stina Johansson Göteborgs stad Vuxenutbildningsförvaltningen Marianne Brismar Atlet AB
Per Jirblad Cencema AB
Ansvarsfördelning:
GR:s ansvar har varit att arbeta fram en regional ansökan i samverkan med berörda parter. Särskilt involverade i denna del har Teknikföretagen och IF Metall varit. GR:s roll, då en ev. ansökan beviljats, är att koordinera de regionala insatserna för att utveckla kvaliteten i beröra yrkesutbildningar.
Kommuner (gymnasieskolor, vuxenutbildare och KY-anordnare) och fristående skolors ansvar är att förbereda för lokala ansökningar för deltagande i samverkan med berörda parter. Detta innebär också att kommunerna har tagit på sig ett utökat ansvar för att utveckla
yrkesutbildningarna inom sektorn genom nära samverkan med arbetslivet.
Arbetslivets (partssammansatta) ansvar är att tillsammans med skolan/utbildningsanordnarna medverka till högre kvalitet i de berörda yrkesutbildningarna.
Högskola och universitet medverkar i denna partssamverkan för att möjliggöra en råd tråd i utbildningssystemet och för att stärka regionens tillväxt genom att erbjuda utbildningar på högskolenivå väl anpassade efter arbetslivets och individens behov.
B. Förankringsarbete hittills
Arbetet med att utveckla den tekniska sektorns utbildningar inom Göteborgsregionen inleddes under våren 2007. Följande beslut är tagna:
Utbildningschefsgruppen 11 april
Enades om att rekommendera Utbildningsgruppen att besluta om att lämna intresseanmälan kring Teknikcollege till Industrikommittén
Utbildningsgruppen 10 maj 2007
Beslut om att intresseanmälan om att få ingå i Teknikcollegekonceptet lämnas till Industrikommittén samt att verka för att en regional
ansökan kommer till stånd.
Utbildningschefsgruppens 17 augusti
Informerades om en möjlig modell för uppbyggnad av den beredningsgrupp som leder det regionala arbetet med Teknikcollege. Budget för hösten 2007 har en omslutning av 400 tkr, varav hälften föreslogs belasta medlemskommunerna enligt gängse av GR
använd debiteringsfördelningsmodell. Utbildningschefsgruppen beslöt enas om att godkänna innehållet i den lämnade informationen, samt att uttala sig för att stödja arbetet med att utveckla Teknikcollege i Göteborgsregionen enligt presenterad modell.
Utbildningschefsgruppen 28 september
Enades om att fördela kostnaderna enligt föreslagen modell. Utbildningschefsgruppen 12 oktober
Enades om att rekommendera Utbildningsgruppen att besluta om att skicka en regional ansökan till Industrikommittén om att ingå i Teknikcollege.
Utbildningsgruppen 25 oktober
Beslutade om att lämna en regional ansökan till Industrikommittén om att få ingå i Teknikcollege.
Utbildningschefsgruppen 8 februari
Beslutade om att finansiera regionala insatser med 200 tkr för 2008. Fristående anordnare förslås finansiera med 25 tkr per utbildare.
Arbetslivets medverkan är förankrad genom täta kontakter med företrädare för
Teknikföretagen samt med IF Metall. Enskilda kontakter har också tagits med företag i regionen. Avsiktsförklaringar har lämnats av t ex Volvo AB och Cencema AB. Fler är på väg in i arbetet.
En större del av förankringsarbetet ligger också på de lokala deltagarna i nätverket. C. Utökad regional samverkan
Teknikcollege ger möjligheter till utveckling av it-verktyget www.praktikplatsen.se även för program inom den tekniska sektorn. Eftersom Teknikprogrammet ofta inte har någon APU finns också möjligheten att via Praktikplatsen erbjuda detta programs elever en utökad grad av APU. Arbetslivet efterfrågar praktiska teoretiker och teoretiska praktiker, vilket skulle kunna
åstadkommas via utökad APU.
Verktyget utvecklas kontinuerligt och avtal för hantering av sk integrationsplatser har just slutits mellan GR och berörda parter.
På gymnasienivå finns goda möjligheter för Göteborgsregionen att utveckla samarbete och utbildningens koppling till näringsliv, bland annat genom Ung Företagsamhet.
Genom Teknikcollege kan regionen öka möjligheten för ungdomar på de yrkesinriktade programmen att driva UF-företag. Idag är det endast 30 % av våra UF-ungdomar som läser på de yrkesinriktade programmen och här finns alltså en stor utvecklingspotential.
Karaktärsämneslärare på Teknik- och Industriprogrammen är målgrupp och medel för en förstudie kring entreprenöriellt lärande söks från via Västra Götalandsregionen inom EU:s strukturfonder.
2. Infrastruktur för utbildning
Gymnasieskolan
Nuläge:
Göteborgsregionen har gemensamt antagit utmaningen kring en omfattande ungdomskull, där intresset för yrkesutbildning har varit stort. Regionen har dimensionerat sina utbildningar på ett sätt som gör att 84 % av samtliga elever fick sitt förstahandsval vad det gäller program. Om man också lägger till parametern ’val av skola’ har eleverna fått sitt val tillgodosett till 81 %. Nationella siffror visat på ett betydligt sämre resultat i många kommuner, då drygt 40 % av eleverna på IV-programmet anges inom kategorin ”väntare”. Elevernas val har
tillgodosetts enligt gymnasieförordningens intentioner. Nu väntar sjunkande ungdomskullar och det regionala samarbetet kan utsättas för en prövning.
Det gäller att kraftsamla i samverkan med arbetslivet då utbildningarna kanske inte kan finnas på samtliga de skolor som nu erbjuder dem.
Vision:
Fler och ”skarpare” utbildningar inom ovan nämnda område anordnas i regionens samlade utbud och i nära samverkan med regionens näringsliv.
Utvecklingsarbete:
Det regionala perspektivet och dimensioneringen fångas upp från befintliga strukturer via TCGR-rådsledamöternas kontaktytor. Som exempel kan nämnas Meriteas yrkesberedningsgrupp, arbetsförmedlingarnas branschråd samt berörda utbildningsanordnares lokala TC-råd.
Kvalitetsutveckling inom IP och TE
Nuläge:
Se ansökan
Vision:
Regional kvalitetsutveckling kring programmen IP och TE samt specialutformade program och vuxenutbildning som utgår från dessa är målet.
Utvecklingsarbete:
Kvalitetsarbete kring den tekniska sektorn där erfarenheter och kunskap från olika företag och utbildningsanordnares sätt att arbeta med ovanstående skulle vara av stort värde för
Göteborgsregionen. Viktigt för att få detta att fungera är att varje ingående aktör kan bidra med något som ger en hög kvalitet på utbildningen, vilket också omfattar de elever/deltagare som kan vara aktuella för denna typ av utbildning. Att utnyttja respektive utbildares/skolas starka sidor är ett vinnande koncept.
Nätverk för kommunala och fristående utbildare inom gymnasieskola och vuxenutbildning
Nuläge:
Inom Göteborgsregionen finns ett för landet unikt samverkansavtal kring gymnasieskolan vilket har bidragit till ett fritt och öppet gymnasieutbud tillgängligt för alla ungdomar. 30 kommunala och 30 fristående gymnasieskolor konkurrerar om eleverna till i stort sett samtliga nationella program och inriktningar. Utbildningarna tas fram i samråd mellan kommunerna och i enlighet med en särskild checklista för utbildningarnas kvalitet. De flesta kriterierna i checklistan överensstämmer med de kriterier som gäller för t ex Teknikcollege. Exempelvis motiverar
kommunen varför en ny utbildning ska starta ur ett regionalt perspektiv, vilken legitimitet den har utifrån regionens arbetsmarknad och genom vilken dialog med näringslivet som den har
tillkommit, möjligheten att anordna arbetsplatsförlagd utbildning och intresse för yrkesråd eller liknande. En plan för utvärderingsarbetet ska också finnas innan en utbildning startas. Samtliga utbildningar som anordnades under det första samverkansavtalets löptid 2002/2007 har följts upp. Checklistan har använts i tio år.
Dialogen med de fristående anordnarna har hittills inte skett på den regionala nivån, men kan möjliggöras inom Teknikcollege GR.
Vision:
Kvalitetsutveckling i nätverksform där konkurrerande skolor/utbildare på alla nivåer samverkar med arbetslivet för regionens bästa. Samarbetet har tidigare i stor utsträckning skett på politisk och tjänstemannanivå.
Utvecklingsarbete:
GR vill utveckla nätverk för lärare, skolledare och handledare inom de nämnda programmen. Idéskolenätverken har inspirerat till detta. Målet är gemensamt utvecklingsarbete och
kompetensutveckling i form av bland annat erfarenhetsutbyte i nätverksform.
Regional garanti
Nuläge:
I lågkonjunktur hjälps kommunerna åt att upprätthålla kompetens kring smala inriktningar genom en s k regional garanti. Begreppet innebär att regionens kommuner gemensamt åtar sig att
garantera vissa utbildningars fortlevnad inom regionen. De utbildningar som kan anses aktuella för regional garanti är i första hand nationella program och inriktningar samt övriga för regionen strategiskt viktiga utbildningar som av olika skäl är svåra för en kommun att ensamt ansvara för. Orsakerna här för kan utgöras av låg beläggning, dyra utbildningsplatser, krav på återkommande investeringar el dyl. Åtgärden med regional garanti innebär att endast en kommun i regionen även i fortsättningen erbjuder den aktuella utbildningen. I de fall elever kommer från andra kommuner betalar hemkommunen ordinarie interkommunal ersättning för platser på utbildningen.
Medlemskommunerna bekostar också ev. ”obesatta platser” för att stötta anordnarkommunen.
Förväntat resultat:
Fler profilutbildningar med inriktning mot regionens behov som omfattas av regional garanti när ungdomskullarna minskar kring 2010.
Utvecklingsarbete:
TCGRs roll blir här att initiera en regional diskussion med berörda arbetsmarknadsparter för att definiera sådana utbildningsbehov.
Regional diskussion kring liknande insatser inom gymnasial vuxenutbildningen och inom eftergymnasial utbildning.
Vuxenutbildning
Nuläge:
Flera tekniska utbildningar inom vuxenutbildningen bedrivs sedan några år i samverkan mellan de tretton kommunerna i GR, inom ramen för en tredje etapp av ett samverkansavtal som idag
omfattar ca 30 yrkesutbildningar. Dessa utbildningar tas fram via ett virtuellt kompetensråd, där utbildare, politiker och arbetsmarknadens parter har sin givna plats.
Fördelarna för regionen är ett breddat utbildningsutbud, förutsättningar att genomföra en
gemensam pedagogisk grundsyn med pedagogisk utveckling samt goda förutsättningar att bygga upp nätverk. Samarbetet ger också stora fördelar för den enskilde kommuninnevånaren genom ett breddat utbildningsutbud samt ökade möjligheter för såväl stora som små kommuner att utveckla vuxnas lärande. Hög flexibilitet i utbildningarna och lärformerna är viktigt. Ett kontinuerligt arbete bedrivs för fortsatt utveckling i syfte att öka tillgängligheten till utbildning.
Förväntat resultat:
Fler tekniska utbildningar inom vuxenutbildningen som erbjuds samtliga studerande inom Göteborgsregionen i ett utökat samverkansavtal.
Utvecklingsarbete:
TCGR-rådet ger förutsättningar för överblick av det samlade utbildningsbehovet inom såväl ungdoms- som vuxenutbildningen.
TCGR-rådets agenda
Exempel på möjliga utvecklingsområden på TCGR-rådet agenda:
• En tydlig bild av regionens utbildningsmöjligheter från gymnasieskola till kompetensutveckling för yrkesverksamma.
• Gemensamma regionala diskussioner med avnämarna kring samverkan, där båda parter vinner
• Mer kvalitativ hantering av de praktikplatser som behövs för att täcka regionens samlade behov
• Tydlig kvalitetssäkring av de delar av en utbildning som är arbetsplatsförlagda • Utveckling av den pedagogik som omfattas i det arbetsplatsförlagda lärandet • Strategisk kompetensutveckling för karaktärsämneslärare
• Utveckling av en ny lärarutbildning för karaktärsämneslärare • Fördjupad samverkan inom vuxenutbildningen
• Sambruk mellan utbildningsanordnare inom såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen ev. också med KY-utbildningar
• Ett nätverkssamarbete kring de utbildningar som kan komma att omfattas av
Yrkeshögskolan. Här möts anordnare dels från vuxenutbildningen, dels från fristående anordnare för att gemensamt uppfylla de kriterier som krävs för att få omfattas av begreppet Yrkeshögskola.
• Utökning av antalet platser som förläggs i större omfattning i arbetslivet • Gemensamma kvalitetskriterier för ”lärlingsutbildning”
• Fortsatt utveckling av det Gemensamma gymnasiet, en verksamhet där kurser erbjuds elever från hela regionen.
• Fördjupad kompetensutveckling av regionens studie- och yrkesvägledare kring yrkesutbildning
• Regional strategi för att gemensamt ansöka om utvecklingsmedel för regional utveckling via t ex EU:s strukturfonder
• Samverkan med Danmark och Norge inom EU:s KAST-program
• Utbytesprojekt kring yrkesutbildning med andra regioner i Europa. Jämförande studier t ex i samband med utvecklingen inom EQF – European qualification framework eller kring ”learning outcomes” inom ECVET- European Credit transfer system
• Projekt av entreprenöriell karaktär för att utveckla arbetslivet genom grundkompetenser förmedlade inom utbildningssystemet
• Behovsinventering
Verktygen för att uppnå målen är:
• Nätverk kring Industri- och Teknikprogrammen
• Kompetensutveckling genom erfarenhetsutbyte för skolledare och lärare inom programmen
• Kvalitetssäkring av utbildningsbehoven genom regionala diskussioner t ex i form av regionala branschråd eller TCGR-råd, där arbetslivets parter deltar aktivt
• Kvalitetssäkring av de arbetsplatsförlagda delarna av en utbildning genom t ex gemensam APU-platshantering för fler program, fler handledarutbildningar, utökade möjligheter för karaktärsämneslärare att ta del av aktuell utveckling inom branschen och en förändrad yrkeslärarutbildning med mera fokus på lärande på arbetsplats.
Omvärldsanalys
Enligt Länsarbetsnämndens senaste analys (juni 2007-juni 2008) av Västra Götalandsregionen (och däri ingående 4 kommunalförbund, varav GR är ett) framgår att regionen har en
sjunkande arbetslöshet beroende av följande faktorer: • Fler söker sig till arbetsmarknaden
• Minskade sjukskrivningar
• Färre studerande (komvux och högskola) • Inflyttning
• Demografi
För Göteborgsregionen gäller att cirka 6000-7000 personer flyttar in till regionen varje år. Orsaken är som man säger ”studier eller kärlek”. De flesta är i åldern 20-30 år och
arbetskraften är alltså förhållandevis ung. Först 2016 är det färre som inträder i arbetslivet än som avgår.
En kort redovisning följer av de relevanta branschområden som ansökan gäller: Inom tillverkningsindustrin går det fortsatt bra och en svag ökning kan skönjas inom
industrin. Det råder fortsatt god orderingång, men kraven på utbildning och erfarenhet ökar, vilket medför att företagen i stor utsträckning samverkar med bemanningsföretag för att få relevant arbetskraft. Bristyrken under perioden är svetsare, NC/CNC-operatörer, personbils- och lastbilsmekaniker, elmontörer och elreparatörer. Yrken med god tillgång på arbetskraft är maskinoperatörer och inom plast- och pappersindustri.
På grund av stora investeringar i Stenungsundsregionen kommer processindustrin har stora behov av att anställa fram till 2012.
Regionala styrkeområden enligt den regionala tillväxtplanen för Västra Götalandsregionen är: Biomedicin och hälsa, fordon, trä, IT, livsmedel, petrokemi, textil, upplevelsenäring och till viss del inom den maritima sektorn. Revidering av planen pågår för närvarande.
Klusterutveckling pågår inom ett antal sektorer genom samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. Några exempel är Fordon och IT t ex kring säkerhet,
fordonselektronik/telematik, miljö, fordons-it och produktionsteknik samt inom sektorn Biomedicin och hälsa där samverkan pågår kring biomaterial och kardiovaskulär metabolism. Enligt en studie genomförd av Nutek har Västra Götalandsregionen fler sysselsatta än i övriga riket kring följande områden: Medicin och life science, konsulting, kunskapsförmedling, personalintensiva tjänster, myndigheter och organisationer, teknikföretag, handel, bygg och infrastruktur.
Följande branscher inom GR har haft en bättre respektive sämre utveckling mellan åren 1995-2005 än riket i övrigt:
Bättre: Företagstjänster, detaljhandel, kommunikation, partihandel, bygg, fordon, upplevelser, läkemedel/instrument, teko
Sämre: Stål/Metall och finanser
Enligt Länsarbetsnämndens bedömningar:
Bristyrken under perioden är svetsare, NC/CNC-operatörer, personbils- och lastbilsmekaniker, elmontörer och elreparatörer.
På grund av stora investeringar i Stenungsundsregionen kommer processindustrin har stora behov av att anställa fram till 2012.
Bedömning av kompetensbehov i samverkan
Nuläge:
Den vanligaste modellen för samverkan kring yrkesutbildning på gymnasial nivå inom GR ligger i dagsläget på lokal nivå genom att kommunerna/skolorna samverkar med arbetslivet genom lokala programråd/yrkesråd.
Vissa branscher har kvar regionala yrkeskommittéer eller liknande (t ex för Byggprogrammet), men det är inte en vanlig modell.
När en ny utbildning anmäls till GR:s samverkansavtal har kommunen en skyldighet att enligt en checklista visa på hur samverkan med arbetslivet har skett för att bedöma utbildningens relevans såväl ur ett lokalt som ett regionalt perspektiv. Därefter genomförs samråd mellan dels regionens utbildningschefer dels de regionala utbildningspolitikerna.
GR:s roll som samverkansorganisation ska vara tydlig och den lokala kommunala
självbestämmanderätten ska beaktas. Som organisation har GR en mycket bra överblick av det regionala yrkesutbildningssystemet, inte minst genom de satsningar som görs på gemensam information och vägledning till de elever som ska välja utbildning och skola.
Utvecklingsarbete:
En viktig uppgift för kommande regionalt TCGR-råd är att kontinuerligt stämma av utbildningsutbudet mot industrins efterfrågan i ett regionalt perspektiv. Flera
utbildningsanordnare som är aktuella med lokala ansökningar i första fasen bedriver utbildningar i direkt koppling till industriverksamhet.
Inom Meritea ABs verksamhet finns så kallade yrkesberedningsgrupper som samarbetar partsövergripande.
Implementering och spridning
Nuläge:
GR har lång tradition vad det gäller att sprida erfarenheter och vunna lärdomar. Detta sker t ex via de 25 nätverk som bekostas av kommunernas medlemspengar, dels nätverk som
koordineras på uppdrag av annan part. Ett exempel är de 5 nätverk inom idéskola för yrkesutbildning som GR koordinerat under 2005-2007 på uppdrag av
Yrkesutbildningsdelegationen och Myndigheten för skolutveckling.
GR arrangerar också regelbundet konferenser med fokus på yrkesutbildning och samverkan mellan skola och arbetsliv. Några exempel är 11 konferenser inom YKSA-projektet 2000-2002 (drygt 2000 deltagare), Konferensen På gång kring gymnasieskola med fokus på yrkesutbildning i maj 2006 (450 deltagare) samt den nationella konferensen Nya Utmaningar Skola - Arbetsliv i mars 2007 (550 deltagare).
GR kommer också att arrangera en av fyra spridningskonferenser kring idéskoleprojektet i april 2008 på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling. Vidare sker samverkan med Internationella Programkontoret för yrkesutbildningens internationalisering och ett antal konferenser och spridningsaktiviteter har arrangerats.
Aktuellt skolutvecklingsarbete presenteras också på GRs webbplats www.GRkom.se under länk till varje enskilt projekt. Se t ex www.GRkom.se/ideskola eller
www.GRkom.se/teknikcollege
GR ser mycket fram emot att få sprida de resultat som kommer fram via utvecklingsarbetet i lämpliga forum.
GR kommer att lägga ut all dokumentation/alla minnesanteckningar öppet på den egna webbsidan: www.GRkom.se/teknikcollege vad det gäller Teknik- och Industriprogrammen. Resultat kommer kontinuerligt att publiceras i GR Utbildnings och GR:s Nyhetsbrev. Ev. kommer också mer specifika nyhetsbrev att tas fram.
Arbetet kommer kontinuerligt att redovisas för regionens utbildningspolitiker, utbildningschefer och skolledare.
3. Tydlig profil
Nuläge:
Ungdomar attraheras idag endast till skolor som har nära samverkan med arbetslivet. Flera Industriprogram har under senare år lagts ner på grund av för lågt söktryck. Flertalet utbildningar inom Teknikprogrammet är främst riktade mot teoretiska vidareutbildningar och möter inte kravet på praktiska teoretiker.
Regional information ges idag via broschyren Vad ska jag välja, Gymnasiemässan,
tidningarna 7 ÅTTA NIO och 1 TVÅ TRE samt via den regionala gymnasieintagningens sida Indranet.se.
Regionens näringsliv har i samverkan med universitet och högskola och GR:s kommuner satsat på Universeum, en verksamhet som ska locka barn och unga att söka sig till
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Gymnasieungdomar agerar som guider i verksamheten och projektarbeten genomförs i skarpt läge.
Vision:
TCGR kan bidra till ett ökat söktryck mot IP och TE-programmen genom nära samverkan mellan utbildning och arbetsliv och med större inslag av lärande på arbetsplats.
Företagen tar större ansvar för framtida kompetensförsörjning genom ett ökat
företagsengagemang via t ex APU-platser, projektarbeten på företagen, valideringsinsatser och engagerade handledare.
Utåtriktade verksamheter som verkar för att fler ungdomar och vuxna söker sig till sektorn ska genomföras.
Utvecklingsinsatser:
Information/Marknadsföring av utbildningsmöjligheter och yrkesliv sker i nära samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsliv.
* GRs Vad ska jag välja-katalog kopplas tydligare till information om kommande yrkesliv t ex genom länkar till aktuella sidor som www.efternian.com och www.studera.nu
* En gemensam webbaserad informationsplattform om det samlade utbildningsutbudet inom GR finns tillgänglig.
* Teknikföretagens nationella projekt för elever i år 4-6, ”Teknikspanarna”, introduceras i regionen.
* GRs gymnasiemässa Gymnasiedagarna 17-19 oktober kommer att innehålla en särskild monter för Teknikcollege GR. Yngre anställda från TC-aktiva företag medverkar.
* Medverkan från TCGR vid rekryteringsdagar på Svenska Mässan t ex Underhållsmässan 1 april och Verktygsmaskinmässan 6 maj.
* Hearing för ungdomar i regionen kring kvalitet i utbildningarna.
4. Samverkan med arbetslivet
Nuläge:
Se ansökan
Vision:
Att skapa en gemensam kvalitetsnivå på handledarutbildning inom regionen. Att öka statusen på handledarrollen som en möjlig karriärväg.
Att få en bättre överblick av regionens näringlivs APU-platser.
Utvecklingsarbete:
Nätverket för TCGR kan initiera utvecklingsarbete kring handledarutbildning och ev. genomföra gemensamma utbildningar.
TCGR-rådet ansvar för att initiera årliga utvecklingsträffar för handledare inom sektorn. Innehållet kan vara av tematisk karaktär t ex kring kulturkrockar, genusperspektiv mm. Gemensamma årliga träffar för yrkeslärare arrangeras.
Meriteas insatser kring validering används.
En gemensam syn på en förändrad yrkeslärarroll utvecklas och gemensamma åtaganden för att möta kommande behov av yrkeslärare initieras.
Information om Teknikcollege kommer under hösten 2008 att lämnas i Teknikföretagens samverkansorgan.
Gemensamma informationsdagar om arbetsmarknadens krav och förväntningar samt regelverk som gäller i arbetslivet för elever på IP och TE.
5. Kvalitetssäkring
Nuläge:
Meriteas yrkesberedningsgrupp för teknik, industri och transport genomförde under 2007 ett uppdrag för Valideringsdelegationen. Uppdraget handlade om att kartlägga kriterier som företag inom GR har för att anställa medarbetare. Detta arbete kring anställningsbarhet lyfts särskilt fram i Valideringsdelegationens sluttrapport på sidan 117. Delegationen nämner i sin rapport särskilt det utvecklingsarbete som arbetsmarknadens parter i GR bidragit med kring metodutvecklingen av validering av yrkeskompetens.
Utvecklingsarbete:
Resultatet från anställningsbarhetsprojektet skall ligga till grund för utvecklingen av lokalt utbildningsinnehåll inom gymnasie- och vuxenutbildningen.
Samtliga elever på teknik- och industriprogram besvarar en enkät med 2 gemensamma
nyckeltal för GR-regionen. Frågor: Är du nöjd med din utbildning? och Trivs du på din skola? Uppföljningar av f d elever stimuleras inom TCGR.
6. Kreativ och stimulerande lärmiljö
Nuläge:
Se ansökan
Vision:
Stor vikt läggs vid ett genusperspektiv inom utbildningar inom sektorn.
Utvecklingsarbete:
Olika insatser för att stimulera flickors intresse för sektorn genomförs. Exempelvis kan kvinnliga handledare och yrkeslärare vara förebilder i skolan och i arbetslivet.
7. Maskiner och utrustning
Nuläge:Se ansökan
Vision:
Att utbildningsmoment genomförs där bästa tänkbara utrustning finns. Det kan vara hos utbildaren eller i arbetslivet. Gemensamt bruk av de samlade resurserna ger en kvalitativ och kostnadseffektiv organisation för båda parter.
Utvecklingsarbete:
TCGRs nätverk inventerar var bästa tänkbara förutsättningar finns och hur sambruk kan ske. Sambruk har redan inletts mellan olika anordnare.
8. Sammanhållna arbetsdagar
Nuläge:
Se ansökan
Vision:
Bästa tänkbara utbildningsorganisation med effektiv användning ur ett pedagogiskt perspektiv. Utbildning kan genomföras på ett flexibelt och för individen och företaget effektivt sätt. Okonventionella tider för förläggning av utbildning förekommer i en utökad omfattning.
Utvecklingsarbete:
APU-förläggning och platsanvändningen effektiviseras.
I den mån koncentrerade scheman gynnar utbildningen utvecklas dessa.
Otraditionell förläggning av kurser, t ex via det gemensamma gymnasiet på kvällstid
utvecklas ytterligare. Flera nya kurser har tillkommit inför lå 2008/2009 t ex Verkstadsteknik grund för elever på Teknikprogrammet och Kemi breddning i samverkan mellan en
gymnasieskola och Chalmers tekniska högskola.
Fler projektarbeten förläggs till arbetslivet och exponeringen av resultatet medverkar till större attraktivitet till utbildningarna.
9. Lagarbete och ämnesintegration
Nuläge:
Se ansökan
Vision:
Att arbeta vidare enligt föreslagen modell
10. Lärande i arbete
Nuläge:
Se ansökan
Vision:
Formerna för lärande i arbete utvecklas och kvalitetssäkras.
Utvecklingsarbete:
IWOLTE-projektet för att förändra yrkeslärarrollen och yrkeslärarutbildningen vidareutvecklas och implementeras i fler verksamheter.
Yrkespedagogrollen utvecklas
En förnyad yrkeslärarutbildning kräver tydligare inslag av validering i samband med rekryteringsprocessen.
