04.2 Bilaga 1 delårsrapport 2017

(1)

Bilaga 1

Dnr: 2017-1857

Delårsrapport Tertial 2 2017

Barn- och ungdomsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Ekonomisk uppföljning ... 3

1.1 Prognos BUN ... 3

1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget ... 4

1.3 Uppföljning av årets förändringar ... 5

1.4 Investeringsprognos ... 5

1.5 Prognos och kommentar volymer ... 6

2 Återsökning av statsbidrag ... 7

3 Åtaganden ... 8

3.1 Ansvarsfull ekonomi ... 8

3.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 8

3.3 Utbildning ... 9

3.4 Miljö och samhällsutveckling ... 11

3.5 Kommunikation ... 12

4 Personal ... 13

5 Uppdrag ... 14

6 Viktiga förändringar ... 15

7 Nya data och resultat ... 16

8 Riskhantering - internkontroll ... 18

8.1 Administration ... 18

8.2 Ekonomi... 19

8.3 Generell ... 19

8.4 Betyg och bedömning ... 20

8.5 Rutiner för arbetet mot trakasserier och kränkningar ... 20

(3)

1 Ekonomisk uppföljning

1.1 Prognos BUN

Prognosrapport BUN

Budget 2017

Period-

utfall Utfall % Prognos_maj Budget- avvikelse

Prognos aug

BARN- OCH

UNGDOMSNÄMNDEN

Intäkter -180 588 -115 042 64 -181 692 1 821 -182 408

Kostnader 1 768 124 1 165 765 66 1 752 964 8 361 1 759 763

Netto (tkr) 1 587 536 1 050 723 66 1 571 272 10 181 1 577 355

Resultat (tkr) per verksamhetsnivå

Nämnd

Intäkter 0 0 0 0 0 0

Kostnader 2 500 1 688 68 2 500 0 2 500

Netto (tkr) 2 500 1 688 68 2 500 0 2 500

Kontor

Intäkter -5 285 -3 728 71 -5 448 -4 -5 281

Kostnader 33 330 19 009 57 33 493 4 33 326

Netto (tkr) 28 045 15 281 54 28 045 0 28 045

Förskola

Intäkter -83 540 -52 851 63 -83 812 2 758 -86 297

Kostnader 541 340 359 156 66 532 998 -1 823 543 163

Netto (tkr) 457 800 306 304 67 449 186 934 456 866

Skola

Intäkter -91 252 -57 917 63 -91 861 -993 -90 260

Kostnader 1 143 676 757 467 66 1 139 487 5 597 1 138 079

Netto (tkr) 1 052 424 699 550 66 1 047 625 4 604 1 047 820

Grundsärskola

Intäkter -510 -546 107 -570 60 -570

(4)

Budget 2017

Period-

utfall Utfall % Prognos_maj Budget- avvikelse

Prognos aug

KOMMUNALA GRUNDSKOLOR OCH FÖRSKOLOR

Intäkter -1 147 258 -746 618 65 -1 161 177 14 273 -1 161 531

Kostnader 1 147 258 725 269 63 1 161 177 -14 273 1 161 531

Netto (tkr) 0 -21 349 0 0 0 0

1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget

Helårsprognos jämfört med budget och föregående prognos

Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett överskott mot budget på 10,2 miljoner kronor i

nettokostnad för perioden. Avvikelsen utgörs i huvudsak av förändringar i volymer för elever inom skola och särskola.

Avvikelsen mot föregående månadsrapporten i maj uppgår till 6,1 miljoner kronor i ökade nettokostnader.

Orsaken är främst volymökningar i förskolan.

Prognosen för de kommunala förskolorna och skolorna ligger i linje med budget.

Utfallet jämfört med riktvärde och prognos

Utfallet jämfört med riktvärdet efter åtta månader ska uppgå till 66,7 procent av årets budget. Barn- och ungdomsnämndens utfall till och med augusti uppgår till 66,2 procent. Om jämförelse görs per

verksamhetsområde kan konstateras att förbrukningen inom kontoret, samt grundsärskolan ligger under riktvärdet på 54 respektive 58 procent. Detta förklaras dels av lägre kostnader under sommarmånaderna jämfört med höstmånaderna samt en minskning av volymer inom grundsärskolan.

Prognosbedömning

I denna rapport ökar volymerna med 6,1 miljoner. I månadsrapporten för maj konstaterades just att det förekommer osäkerhet i barnantalet i förskolan. Det har visat sig att fler förskolebarn har börjat i förskolan jämfört med majprognosen. Det är svårt att fånga denna grupp eftersom tidpunkt för start i förskolan varierar. I denna prognos har även intäkter vid avgiftskontrollen tagits med.

Nämnden har en buffert om 8,0 miljoner kronor. I dagsläget beräknas denna buffert gå åt. En anledning är att kostnaderna för omsorg på obekväm tid ökat. Detta beror på att övergången till egen verksamhet först skedde i april istället för i januari. Det har vidare varit svårt att planera verksamhetens omfattning varför kostnaderna stigit.

Kommentarer till prognos per rapporteringsområde

Nettokostnadsprognosen för den politiska verksamheten samt kontoret bedöms ligga i nivå med budget.

Förbrukningen är något lägre, 54 procent för kontoret, jämfört med riktvärdet om 66,7 procent. Detta beror på att kostnaderna för verksamheten under terminerna är högre än under sommaren då kostnaderna minskar.

Förskoleverksamheten prognostiserar en nettokostnad i nivå med budget. Jämfört med månadsprognosen för maj har volymerna ökat med 10,1 miljoner kronor. Ökningen avser heltidsbarn ett till fem år.

Prognosen för resterande året är försiktig. I samband med majrapporten lyfte kontoret upp att det fanns indikatorer på att antalet förskolebarn kommer öka inför hösten.

Inom verksamhetsområdet skola prognostiseras en lägre nettokostnad än budget på totalt 0,3 miljoner kronor jämfört med majrapporten. Avvikelsen utgörs i huvudsak av ytterligare färre elever.

Särskolan prognostiserar en lägre nettokostnad än budget på motsvarande 4,6 miljoner kronor. Det är ytterligare en minskning till följd av lägre volymer med totalt 1,4 miljoner kronor jämfört med månadsrapporten i maj.

(5)

Prognosen för de kommunala förskolorna och skolorna ligger i linje med budget. Det förekommer dock extraordinärt höga kostnader till följd av lokalförändringar samt avetablering av paviljonger. Avetablering av paviljonger borde ingå i projekteringen av nya lokaler. Barn- och utbildningskontoret har tagit upp frågan med trafik- och fastighetskontoret. Om dessa kostnader ska bäras av enheterna slår det extremt hårt mot driften av verksamheten.

Eventuell omdisponering av budget

Omdisponering av budget har skett under mars månad till följd av ökad peng inom särskolan. De ökade kostnaderna finansieras inom barn- och ungdomsnämndens befintliga ram 2017. Någon annan

omdisponering planeras ej.

Planerade åtgärder vid eventuella underskott

Samtliga enheter följs upp månatligen. Vid underskott på enhetsnivå utarbetas individuella åtgärdsplaner för att nå en budget i balans.

1.3 Uppföljning av årets förändringar

Barn- och ungdomsnämndens budgetram 2017 har räknas upp med totalt 24,8 miljoner kronor.

 7,1 miljoner kronor har lagts på höjning av volymer.

 10 miljoner kronor läggs till fullo på höjning av check och peng.

 Minskning med 2,5 miljoner kronor har effektiviserat verksamheten på kontor, förskola och skola till följd av centralisering av lokalstrateg och kommunikatör. Dessa tjänster har flyttat till kommunledningskontoret varvid kostnaden också försvunnit. Effektiviseringen är dock större än de två tjänster det rör sig om det vill säga 1,6 miljoner kronor. Dessa medel har effektiviserats genom vakanser under första tertialet.

 Kontor: minskning med 0,3 miljoner kronor som bland annat beror på omfördelning personalkostnader och projektkostnader.

 Förskoleverksamhet: minskning med 7,2 miljoner kronor och avser främst återläggning av volymkostnader och volymkorrigering. I denna ingår även ökad check i förskola, 1-5 år deltid.

Inom nattverksamheten har ett effektiviseringskrav inarbetats. Detta har dock inte kunna effektueras fullt ut eftersom verksamhetsövergång först genomfördes den 1 april istället för i början på året.

 Skola: ökning med 19,5 miljoner kronor som bland annat beror på ombudgetering av kostnad för nyanlända och volymkorrigering. I denna ingår även ökad skolpeng i förskoleklass, grundskola årskurs 1-5 samt årskurs 6-9.

 Grundsärskola: minskning med 1,7 miljoner kronor som främst beror på ombudgetering under 2016.

1.4 Investeringsprognos

Nämndens investeringsbehov är cirka 7 miljoner kronor högre än tilldelad budget. Huvuddelen av investeringarna avser IT-utrustning samt möbler. Barn- och ungdomsnämnden begär utökning av investeringsbudgeten med 7 miljoner kronor. Hemställan görs hos kommunstyrelsen om en justering av budgetnivån med totalt 7,0 miljoner kronor.

Investeringar Årsbudget Årsprognos Avvikelse

Investeringar 8 000 15 000 7 000

(6)

1.5 Prognos och kommentar volymer

Barn- och ungdomsnämnden

Volymtal Volymbudget 2017 Prognos Avvikelse

Verksamhet Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

Förskola 4 322 485 192 4 332 485 534 10 342

Fritidshem 5 836 185 035 5 812 183 693 -24 -1 343

Förskoleklass 988 33 543 991 34 150 3 607

Skola 9 537 748 659 9 440 744 653 -97 -4 006

Särskola 96 34 702 82 30 828 -14 -3 874

Fritidshem särskola 43 8 140 42 8 368 -1 228

Total 20 822 1 495 2

71 20 699 1 487 2

26 -123 -8 046

Det är främst inom skola och särskola som antalet elever minskar. Detta påverkar också antalet elever i fritidshem. Totalt minskar elevantalet i förskoleklass, skola och särskola med 108 elever. I den förstärkta rapporten för april antogs även att barn inom, förskola skulle minska. Detta har dock inte skett utan där har antalet ökat med totalt tio barn. I månadsraporten för maj lyftes också fram att prognosen inom förskola var osäker och att det troliga var att barnatalet skulle öka.

(7)

2 Återsökning av statsbidrag

Medel t.o.m. augusti 2017 Medel - helårsprognos Myndighet

64 774 993 kr 65 600 000 kr Skolverket

535 400 kr 700 000 kr Migrationsverket

Totalt har ansökningar om 72,7 miljoner kronor skickats in. Av dessa ansökningar har hittills 65,3 miljoner kronor beviljats. 7,4 miljoner kronor har avslagits för skapande skola, minskade barngrupper samt lovskola. Ytterligare bidrag kommer att sökas om cirka 1,0 miljoner kronor.

Under året har följande statsbidrag inte sökts:

 Matematiklyftet eftersom insatser redan är införda och bidrag därmed inte kan rekvireras.

 Utlandssvenska elever 2017 eftersom ersättning inte kan rekvireras.

 Läslyftet eftersom Sollentuna genomför egen satsning.

(8)

3 Åtaganden

Fokusområden:

3.1 Ansvarsfull ekonomi

Nämndens åtaganden

Resurserna ska användas effektivt Kommentar

Arbete pågår inom varje specifikt byggprojekt i samarbete med trafik- och fastighetskontoret som är byggherre för att hålla byggkostnaderna på rimlig nivå.

Det finns ett flertal paviljongsuppställningar, till exempel Töjnaskolan, och Tegelhagen, som blivit dyrare än ursprungligen beräknat från trafik- och fastighetskontoret. En viktig del i barn- och

utbildningskontorets arbete i lokalfrågor är att bidra med väl avvägda kravunderlag på funktion och utformning av planerade byggprojekt. Ett utvecklingsarbete pågår här för att kunna begränsa framtida kostnader.

Genomgående har barn- och utbildningskontorets verksamheter god budgetdisciplin och verksamheten bedrivs inom tilldelad resursram. De enheter som redovisar negativa prognoser har tagit fram

åtgärdsplaner för en budget i balans.

Statsbidragsprocessen har förtydligats genom tydlig rollfördelning, införandet av en ny samordningsfunktion samt utökat samarbete med utbildnings- och arbetsmarknadskontoret.

Prognosarbetet har förbättrats genom utökade analyser av kostnadsfördelning under året samt bättre periodiseringar av kostnader och intäkter. Syftet är att säkerställa i tidigt skede om eventuella underskott uppkommer så att verksamheten i ett tidigt skede kan vidta åtgärder för att nå en budget i balans.

Fokusområden:

3.2 Näringsliv och arbetsmarknad

Kommunövergripande mål:

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Bidra i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag Kommentar

En grupp medarbetare från barn- och utbildningskontoret deltar i den kommunövergripande utbildningen för att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag.

De fristående huvudmännen i kommunen ses som företagare och barn- och utbildningskontorets målsättning är att upprätthålla en hög servicenivå och ett gott samarbete i relevanta frågor.

(9)

Fokusområden:

3.3 Utbildning

Kommunövergripande mål:

Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet

Alla elevers och skolors resultat ska förbättras Kommentar

Sollentuna kommun har som mål att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat så långt det är möjligt. Likvärdigheten inom och mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund med mera. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks. Glappet mellan nivån på meritvärdena och andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen ska minska

Målet att det samlade resultatet i årskurs 9 ska minst nå 250 baserat på 17 betyg uppnåddes och är preliminärt 251,8. Det officiella resultatet för årskurs 9 publiceras på Skolverkets webbplats Siris i november/december.

Målet att det samlade resultatet i årskurs 8 ska minst nå 235 baserat på 17 betyg uppnåddes och är 236,4.

Målet att andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i årskurs 9 ska minst vara 87 procent nåddes inte. Det preliminära resultatet är 84 procent.

Målet att spridningen av resultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 ska minska till 16 nåddes inte. Det preliminära resultatet är 30,2.

Avseende meritvärdet är samtliga målsättningar för de olika årskurserna uppnådda. Målsättningarna för andelen elever som når minst betyget E i alla ämnen var aningen för högt ställd och det preliminära resultatet fick 3 till 5 procentenheter lägre utfall. Insatser har genomförts för att utjämna glappet och som gynnat pojkarnas resultatutveckling. Noteras kan dock att dessa insatser även gynnat flickornas resultat vilket medfört att glappet ökat. I alla årskurser har minst 80 procent av eleverna klarat alla kunskapskrav, vilket är ett gott resultat nationellt.

Alla resultat är preliminära tills det officiella utfallet presenteras på Skolverkets webbplats SIRIS i slutet av november.

(10)

Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan Kommentar

Det samlade målvärdet som speglar om Sollentunas elever känner trygghet är inte uppfyllt för 2017. 4 078 elever har genomfört Olweusenkäten, vilket motsvarar 86,3 procent av eleverna i årskurs 4 till 9.

5,3 procent av eleverna uppger att de är mobbade i jämförelse med 2016 då siffran var 4,3 procent.

Dessa 5,3 procent motsvarar 214 elever varav 89 flickor och 125 pojkar.

Långtidsmobbningen ökar med 0,1 procentenheter till 1,8 procent vilket innebär 75 elever varav 52 pojkar och 23 flickor. Den vanligaste mobbningen är verbal mobbning.

Dock är det 96 procent av eleverna som uppger att de trivs i Sollentunas skolor. För att öka den upplevda tryggheten genomförs följande:

Projekt Tureberg-Edsberg: Långsiktigt projekt för att skapa trygga stadsdelar med extra fokus på fritidsgårdarnas verksamhet.

Samverkande ungdom: Ett förvaltningsövergripande trygghetsforum med syfte att samordna resurser.

Operativa trygghetsmöten: Skolor, polis, säkerhetsavdelning, fält och fritid träffas kontinuerligt för att ringa in problemområden och samordnar insatser.

Samverkan mellan fritidgårdar: Operativa veckovisa lägesbeskrivningar samt rapporter. Syfte är information samt riskinventering inför helgen.

Barnen i förskolan ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet Kommentar

Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en trygg miljö som främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt utmanar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten.

Ett nytt verktyg från SKL för att mäta förskolans kvalitet har lanserats. Utifrån detta ska ett nuläge definieras på samtliga kommunala förskolor som sedan följs upp årligen. En första lägesrapport i maj visar att de flesta kommunala förskolorna redovisar gul nivå. Två kommunala förskolor har redovisat röd nivå och en grön nivå. Nästa mätning genomförs i månadsskiftet oktober/november.

Barnen i förskolan ska känna sig trygga Kommentar

Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning samt lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

I brukarundersökningen mäts vårdnadshavarnas upplevelse av trygghet på förskolan. Det förväntade resultatet att 96 procent ska uppge att deras barn är trygga på förskolan har uppnåtts. En fristående förskola har inte nått målet att hamna på minimun 85 procent utan landade på 84 procent. Ingen kommunal förskola har lägre än 91 procent.

Barnen i förskolan ska ges möjlighet att utveckla socialt samspel Kommentar

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning samt lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt.

En ny gemensam skolplattform har införts under våren 2017. Implementeringsarbete pågår och taggning avseende socialt samspel följs upp och analyseras i slutet av höstterminen 2017. Förskolans arbete med målområdet stäms av vid resultatdialogerna under september månad.

Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll Kommentar

Arbetet med det kollegiala lärandet för fritidshemmets personal har genomförts enligt plan inom ramen för Lokala Utvecklingscenter (LUC) tre till fyra gånger per termin, där kompetensutveckling sker genom föreläsningar och utbyte mellan fritidshemmen. Arbetet har utgått från läroplanen och det allmänna rådet för fritidshem. Utvärderingen av LUC visar på hög måluppfyllelse hos deltagarna.

89 procent av vårdnadshavarna i förskoleklass uppger att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem, liksom genomsnittet av lågstadiets vårdnadshavare. Bland eleverna i årskurs 3 uppger 92 procent att man är nöjda med sitt fritidshem.

Snittet av dessa mätningar ger ett värde på 90,5 procent vilket innebär att målvärdet är uppnått.

(11)

Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten Kommentar

Barn- och utbildningskontoret arbetar enligt det framtagna kvalitetsårshjulet som består av kontinuerliga uppföljningar och analyser av verksamhetens resultat och insatta åtgärder.

Strukturen är i form av ett årshjul och en gemensam analystrappa för uppföljning av resultat på barn- och utbildningskontoret och enheterna. Dialoger genomförs i samband med att varje termins samlade resultat följs upp och analyseras.

Hösten 2016 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn i Sollentuna kommun och endast en åtgärd bedömdes behöva tillföras med systematisk uppföljning även av resultaten i grundsärskolan.

I kommunens styr- och uppföljningssystem ska presentationen av utfallet på resultatindikatorerna göras så att avvikelser från de mål som satts upp snabbt kan upptäckas, därför ligger i årshjulet kontinuerliga uppföljningar. Att identifiera avvikelser som är viktiga och analys av dessa resultat prioriteras. Att hantera negativa avvikelser har prioritet ett men en analys kan också göras på de indikatorer som har ett förväntat utfall eller där utfallet överträffar det förväntade. I det senare fallet kan det finnas ett stort värde i att identifiera och lära av det vi gjorde bra. Att höja kvaliteten kring analys är ett prioriterat område.

Fokusområden:

3.4 Miljö och samhällsutveckling

Kommunövergripande mål:

Arbeta för en god bebyggd miljö

Nämndens åtaganden Minska kemikaliepåverkan Kommentar

Verksamheten står de närmaste åren inför stora förändringar i lokalbeståndet. För att minska kemikaliepåverkan är det viktigt att dessa byggnader uppförs på ett miljömässigt hållbart sätt.

Miljöbyggnad är ett svenskt system för klassning och certifiering av byggnader. Systemet utgår från svenska bygg- och myndighetsregler och som innehåller indikatorer som täcker tre områden: innemiljö, energi och material/kemikalier. Systemet möjliggör jämförelser mellan byggnader och godkända byggnader klassas i tre nivåer brons, silver eller guld. Samtliga nybyggnationer som görs är i nivå silver.

Arbetet med kemikaliesmart förskola pågår. Alla förskolor ska ta fram handlingsplaner kring arbetet med kemikaliesmart förskola. Dessa handlingsplaner kommer under hösten 2017 att utvärderas för att få en status på hur långt arbetet har kommit och hur prioritering bör göras framöver för att uppnå målet.

Öka elevernas och förskolebarnens miljökompetens Kommentar

I samband med årets resultatdialoger har framkommit att arbetet är påbörjat. Alla förskolor har en handlingsplan för giftfri förskola och genomförandefasen är påbörjad.

Alla grundskolor arbetar i enlighet med miljömål i läroplanen samt samarbetar med Naturskolan.

En utvecklingsgrupp har startat kopplad till NTA-arbetet (naturvetenskap och teknik) i kommunen.

Skolchef och verksamhets ansvarig för Naturskolan ingår i gruppen.

Kommunövergripande mål:

Minska utsläppen av växthusgaser

(12)

Fokusområden:

3.5 Kommunikation

Kommunövergripande mål:

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka Kommentar

Om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat sig att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Hur undervisningen organiseras har

dessutom inte bara betydelse för elevers inflytande i skolan. Genom att öva sig att delta för att agera för inflytande är eleven mer förberedd att agera för inflytande i kommande arbets- och föreningsliv. Det vill säga, det är troligt att en elev som lärt sig former för inflytande har lättare att organisera sitt arbete utifrån dessa former även i framtiden.

I undersökningen tillfråga eleverna i årskurs 3, 6 och 8 hur de ser på sin möjlighet att ta ansvar och ha inflytande via fem delfrågor:

 Jag är med och planerar mitt skolarbete

 Jag tar ansvar för mitt skolarbete

 Eleverna är med och bestämmer hur vi ska arbeta med skoluppgifter

 Lärarna bryr sig om vad eleverna tycker och tar hänsyn till elevernas åsikter

 Jag är med och utvärderar undervisningen

Elevsammansättningen som tillfrågas har ändrats sedan åtagandet fastställdes och är nu tillfrågas årskurs 3, 6 och 8. Elevernas sammantagna upplevelseupplevelse av delaktighet och inflytande i alla tre årskurserna är 65,2 procent.

Målsättningen att öka till 68 procent i årskurs 8 har inte uppnåtts då årets resultat för målområdet ansvar och inflytande blev 61,2 procent. Lägst värde har frågan "jag är med och utvärderar

undervisningen" där 50 procent tycker att det stämmer bra eller mycket bra och högst värde har frågan

"jag tar ansvar för mitt skolarbete" med 88 procent.

Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov Kommentar

En gemensam skolplattform har införts på samtliga kommunala skolor och förskolor och planerade e- tjänster har publicerats på webben.

Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, hur och när invånarna vill ha kontakt med kommunen

Kommentar

Genom skolplattformen har en ny arena skapats för kommunikation med hemmen samt mellan lärare och elever. Arbetet fortgår med att säkerställa att detta fungerar. Vidare har en grupp medarbetare på barn- och utbildningskontoret deltagit i de utbildningar i bemötande som genomförts under våren och kommer att delta även vid de utbildningstillfällen som är planerade för hösten 2017.

Sociala medier är en naturlig och frekvent del i nämndens kommunikation.

(13)

4 Personal

Nyckeltal Utfall T2 2016 Utfall T2 2017

Personalomsättning (%) 17,32 % 19,27 %

Sjukfrånvaro i % 6,51 % 5,24 %

Personalomsättningen har ökat något mellan 2016 till 2017 och är högre än för kommunen totalt.

Efterfrågan är stor på kompetent personal inom verksamhetsområdet och det råder stor konkurrens om utbildad personal i skola och förskola. Det är förhållandevis lätt för anställda att flytta mellan kommuner.

Sjukfrånvaron har minskat något mellan 2016 till 2017. Sjukfrånvaron ligger under börvärdet på 7 procent, för skolor och förskolor. Det finns en spridning i sjuktal både mellan enheterna och mellan de olika verksamheterna som bedrivs på enheterna.

Enheterna har arbetat med förebyggande verksamhet och uppföljning. Exempel är att arbete har skett med motivation av personalen och information, särskilt där förändringsarbete pågår. Uppföljningsarbete med den korta frånvaron har genomförts. I år har smitta (influensa etcetera) än inte varit ett lika stort problem som föregående år. Det finns även en del sjukfrånvaro som ej är arbetsrelaterad som beror på sjukdom och olycksfall, med längre frånvaro.

(14)

5 Uppdrag

Lägesrapport kring eventuella uppdrag från KS/KF. Avsnittet kan innehålla uppdrag som är rapporterade till nämnd (dvs. avslutade) men fortfarande under beredning av KLK för återredovisning till KS/KF.

Uppdrag

Datum (beslutat) för återredovi sning till uppdrags givare

Status Kommentar

Fullmäktige uppdrar åt UAN att i samverkan med BUN och SN genomföra förslaget om lokalt anpassad introduktion för vuxna och ensamkommande barn och unga. Uppdraget ska

återrapporteras löpande i samband med

tertialsrapporterna.

Löpande i samband

med tertialsrapp

orterna.

Slutdatum uppdateras vid varje årsskifte.

Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har rekryterat projektledare som börjar under maj månad som kommer ansvara för att starta samverkan med barn- och utbildningskontoret för att genomföra förslaget om lokalt anpassad introduktion.

(15)

6 Viktiga förändringar

Barn- och utbildningskontorets organisation

Barn och utbildningskontoret har under våren 2017 rekryterat fyra nya avdelningschefer, skolchef för de kommunala enheterna, ekonomichef, administrativ chef samt chef för stöd och utveckling.

Skolchefen har också fått ytterligare ett uppdrag, att axla uppdraget som tillförordnad gymnasiechef under hösten då rekrytering av ny gymnasiechef pågår.

Utökad tillgång för elever av elevhälsans kompetenser

Inom den samlade elevhälsan har antalet skolläkare och antalet skolpsykologer utökats.

Resursskola

Högsta förvaltningsrätten har utfärdat en dom gällande kommunala resursskolor i Linköping, vilket blivit prejudicerande. Man fann inte att det står i strid med skollagens bestämmelser att Linköpings kommun inrättat och driver resursskolor för elever i behov av särskilt stöd samt att det saknas stöd för

Skolinspektionens beslut om vitesföreläggande. Beslutet har för Sollentuna inneburit att barn- och ungdomsnämnden gett barn- och utbildningskontoret i uppdrag att organisera så att verksamheten på Brageskolan, för barn och elever med grav språkstörning, bevaras.

Lovskola

En lagändring, som började gälla från den 1 augusti 2017, har beslutats av riksdagen som fastställer att elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov. Det gäller de elever som slutat åttan och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat nian och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. Kommuner eller andra aktörer som driver skolor ska bli skyldiga att erbjuda dessa elever lovskola. Undervisningen under lovskolan får lämnas över på entreprenad. En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta.

Lagändringen innebär en något förändrad organisation av den lovskola som erbjudits i Sollentuna kommun då fler årskurser och lov involverats.

(16)

7 Nya data och resultat

Skolinspektionens regelbundna tillsyn

Under läsåret 2016 till 2017 har Skolinspektionen genomfört sin regelbundna tillsyn i Sollentuna kommun. Syftet med tillsynen är att bidra till trygg miljö, goda kunskapsresultat och en likvärdig skola för alla elever. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för den granskade verksamheten. Efter genomförd inspektion tilldelas alltid huvudmannen och besökta skolor utvecklingsområden. I Sollentuna följdes alla verksamhetsformer upp på huvudmannanivå, förskola, fritidshem, grundskola med

förskoleklass och grundsärskola samt sju kommunala skolor besöktes.

Generellt kan sägas att inspektionens utfall var gott för den kommunala verksamheten. Avseende utveckling av utbildningen fann man inga brister. Grundskolans tillgång till elevhälsans alla kompetenser behövde förbättras liksom huvudmannens systematik i uppföljningen av kränkningar inom alla

verksamhetsformer samt analys och uppföljning av elevernas resultat i grundsärskolan. Samtliga

åtgärdsplaner har godkänts av Skolinspektionen och ligger i årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet.

Kundundersökningen

Den årliga kundundersökningen genomförs i början av varje vårtermin. Utfallet är generellt gott för den kommunala verksamheten år 2017. I förskolan är vårdnadshavarna mycket nöjda. 92 procent uppger att man är nöjda med verksamheten.

I förskoleklassen är man också generellt nöjd men området ansvar och inflytande har haft en nedåtgående trend de senaste tre åren, från 67 procent år 2015 till 43 procent år 2017. 91 procent svarar att man är nöjd med sitt barns skola.

I Grundskolan uppger 87 procent av vårdnadshavarna att man är nöjda med sitt barns skola och I fritidshemmet svarar 83 procent av vårdnadshavarna att man är nöjda med verksamheten.

En ny svarsgrupp med elever i årskurs 3 har införts för att fånga upp elevernas synpunkter från skolans alla stadier. 81 procent sammanlagt uppger att man är nöjda med sin skola.

Våga Visa

Under läsåret 2016 till 2017 observerades 9 enheter i Sollentuna och deras ledning har fått besvara en kort enkät om observationen efter överlämningen. Svaren från uppföljningen ger en positiv bild av

genomförandet av observationerna, och visar att observationen bedöms ha ett stort värde i enhetens utvecklingsarbete.

(17)

Olweus

4 078 elever har genomfört Olweusenkäten, vilket motsvarar 86,3 procent av eleverna i årskurs 4 till 9. 5,3 procent av eleverna uppger att de är mobbade i jämförelse med 2016 då siffran var 4,3 procent.

Dessa 5,3 procent motsvarar 214 elever varav 89 flickor och 125 pojkar.

Långtidsmobbningen ökar med 0,1 procentenheter till 1,8 procent vilket innebär 75 elever varav 52 pojkar och 23 flickor. Den vanligaste mobbningen är verbal mobbning. Den näst vanligaste formen är lögner/sprida falska rykten. För flickor är de vanligaste formerna av mobbning att sprida lögner/falska rykten, verbal mobbning, utestängning samt att bli lämnad ensam. För pojkar är de vanligaste formerna av mobbning verbal mobbning, lögner/rykten, knuffar/slag och utestängning.

Bland flickor är mobbning vanligast i årskurs 4 och även bland pojkar i årskurs 4. Det är vanligast att bli mobbad av en grupp på 2 till 3 elever. Det näst vanligaste är att det är att bli utsatt av en elev.

Den mesta mobbningen förekommer på skolgården och i korridorerna. Årskurs 4 till 6 anger att

skolgården är vanligast, och i årskurs 7 till 9 anger att korridoren är vanligast. Nätmobbning har ökat från med en procentenhet till 3,8 procent. Det är en ökning med 28 elever till 139 elever. 22,9 procent av eleverna tycker att mentorn gjort lite eller ingenting för att motverka mobbning.

96 procent av eleverna trivs i Sollentunas skolor.

Kunskapsutveckling läsåret 2016/2017

Inom det systematiska kvalitetsarbetet följs alla elevers utveckling upp i alla årskurser och samtliga ämnen från och med årskurs till 9. Röd bedömning motsvarar att eleven ännu inte når godtagbar

kunskapsnivå, grön bedömning motsvarar godtagbar kunskapsnivå och blå bedömning mer än godtagbar kunskapsnivå.

Årskurs Andel blåa ämnen i % Andel gröna ämnen

i % (blå + grön) Andel röda ämnen i %

1 5,6 62,6 1,7

2 7,7 62,2 2,8

3 13,4 79,8 3,2

4 15,0 60,0 3,3

5 21,6 61,3 3,9

6 18,7 39,8 2,7

7 12,7 28,2 4,4

8 14,2 26,8 5,7

9 11,8 29,2 4,4

Total 10,1 37,9 2,6

(18)

8 Riskhantering - internkontroll

Nedan följer en lägesrapport kring internkontrollarbetet 2017. Färgsymbol avseende brister/avvikelser används endast för kontroller med färdiga resultat eller delresultat. En sammanfattande analys av hela internkontrollarbetet 2017 lämnas i nämndens Verksamhetsberättelse 2017.

8.1 Administration

Att delegationsbeslut inte anmäls till BUN eller registreras felaktigt

Kontroller

Delegationsbeslut Mindre avvikelse

Hur?

Kontroll av inkomna delegationsbeslut.

När?

2016, 2017 Kommentar

I dagsläget finns fortfarande delegationsbeslut som beslutsfattare fattar som inte anmäls till barn- och ungdomsnämnden. Bedömningen grundas på den lilla mängden anmälda delegationsbeslut som registreas/anmäls. Informationsinsatser kommer att göras.

Det händer även att handläggare glömmer att anmäla delegationsbeslut till nämnden i

ärendehanteringssystemet P360. För att minska detta har utbildningsinsatser genomförts samt kommer att genomföras. Även sökbarheten måste förbättras i ärendehanteringssystemet.

Åtgärder Status Status

Utbildning av rektorer Avslutad (enligt plan)

Utbildning av handläggare på BUK

Pågående (enligt plan)

Utbildning rektorer 2017 Pågående (enligt plan)

Att delegationsbeslut hanteras i enlighet med nämndernas delegationsordning samt reglerna i kommunallagen.

Kontroller

Delegationsordning Mindre avvikelse

Hur?

Kontroll av delegationsordning. Kontrolla att allt i beslutet stämmer - t ex att rätt person har skrivit under, rätt delegationspunkt har använts, diarieföringen är korrekt, osv.

När?

2016, 2017 Kommentar

Delegationsbeslut anmäls inte alltid till nämnden enligt gällande rutiner. Detta beror ibland på felaktig diarieföring samt att beslutsfattaren glömmer att anmäla sina delegationsbeslut till nämnden.

Informationsinsats kommer att göras.

Vid stickprovskontroll hittade även ett delegationsbeslut som inte hade anmälts till nämnden på ett korrekt sätt (mötesdatum saknades) och ett par beslut där fel datum för BUN:s delegationsordning hade uppgivits. Även här kommer en informationsinsats att göras för handläggarna på BUK.

(19)

Åtgärder Status Status Uppföljning av risk sker under

2017 enligt ny plan.

Avslutad (enligt plan)

Stickprovskontroller Pågående (enligt plan)

Delegationsbeslut hanteras inte i enlighet med nämndernas delegationsordning samt reglerna i kommunallagen (Beslut KS 2016-09-05)

Kontroller

Kontroll att delegationsbeslut avseende anställningar anmäls korrekt till nämnd (Beslut KS 2016-09-05)

Ingen avvikelse

Hur?

Säkerställa att anställningsuppgifter från personalavdelningen anmäls till nämnd.

När?

Löpande under 2017. Tertialvis rapportering till KS.

Kommentar

Anställningsuppgifter för år 2016 har anmälts till nämnd, uppgifter för 2017 har ännu inte anmälts.

8.2 Ekonomi

Kommunen går miste om intäkter i form av ersättningar avseende flyktingverksamhet (Beslut KS 2016-09-05)

Kontroller

Säkerställa eftersökning av statsbidrag och andra ersättningar avseende

flyktingverksamhet (Beslut KS 2016-09-05)

Ingen avvikelse

Hur?

Säkerställande av interna rutiner och andra aktiviteter inom ramen för risken/kontrollen.

När?

2017. Tertialvis rapportering till KS.

Kommentar

Verksamheten för ansökan av statsbidrag har processkartlagts. Roller har förtydligats som ansvarig chef, handläggare, kvalitetssäkrare och samordnare. En samordnare har utsetts för att hålla samman samtliga ansökningar.

8.3 Generell

Del av organisationen eller viss tjänsteutövning utsätts för oegentligheter (Beslut KS 2016-09-05)

Kontroller

Identifiera del av organisationen eller typ av

tjänsteutövning som kan vara särskilt utsatt Ingen avvikelse

(20)

Kontroller Kommentar

En kartläggning av förtroendekänsliga poster har genomförts av ledningsgruppen och redovisats i förstärkt månadsrapport för april.

Under året kommer följande åtgärder att vidtas. Dels kommer granskning göras att rutiner för bisyssla efterlevs. Inom rektorsgruppen och på APT (arbetsplatsträffar) kommer samtal föras om etik samt mutor och bestickning. Ett omfattande arbete kring hot och våld har genomförts på skolorna. Syftet är att tydligt visa på att det är oacceptabelt inom kontorets organisation att ta emot mutor samt stötta vid hot och våld.

8.4 Betyg och bedömning

Att felaktiga betyg rapporteras till gymnasieintagningen

Kontroller

Gymnasieintagningen Mindre avvikelse

Hur?

Kontroller i verksamhetssystemet Extens samt via analysverktyget IST-analys När?

2016, 2017. Under betygshanteringen i slutet av varje termin Kommentar

Noggranna kontroller har utförts i på varje skolenhet i verksamhetssystemet Extens och i IST analys för att hitta exempelvis olåsta betyg och ej slutbetygsmarkerade betyg i årskurs 9. Kontrollerna görs innan barn- och utbildningskontoret centralt exporterar skolenheternas slutbetyg årskurs 9 till

gymnasieantagningen Stockholms län och till statistiska centralbyrån (SCB) slutbetyg årskurs 9 samt terminsbetyg årskurs 6.

En direkt avstämning mot gymnasieantagningens resultatlistor görs också. Finns det några avvikelser när meritvärdena jämförs från de två olika systemen kontaktas respektive skola med information om vad som är felaktigt och behöver åtgärdas, exempelvis olåst betyg. Den berörda skolan skickar då in en ändring av betyg blankett till gymnasieantagningen samt informerar statistikansvarig på barn- och utbildningskontoret om betygsändringarna.

8.5 Rutiner för arbetet mot trakasserier och kränkningar

Att kränkningar inte rapporteras in till huvudmannen

Kontroller

Rapportering av kränkningar Mindre avvikelse Hur?

Återkommande information samt löpande uppföljning.

När?

2016, 2017. Kvartalsvis.

Kommentar

Under våren 2017 har riktlinjer och rutiner utarbetats för att stärka och förtydliga processen kring anmälan och utredning av kränkande behandling. Nya rutiner och riktlinjer ska presenteras för kommunens rektorer den 2 maj 2017.

Åtgärder Status Status

Uppföljning av risk sker under 2017 enligt ny

internkontrollplan

Avslutad (enligt plan)