• No results found

EXTERNA FORSKNINGSMEDEL PÅ SJU UNIVERSITETSINSTITUTIONER FÖR PSYKOLOGI I SVERIGE ÅREN 2003 OCH 2005

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "EXTERNA FORSKNINGSMEDEL PÅ SJU UNIVERSITETSINSTITUTIONER FÖR PSYKOLOGI I SVERIGE ÅREN 2003 OCH 2005"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EXTERNA FORSKNINGSMEDEL PÅ SJU UNIVERSITETSINSTITUTIONER

FÖR PSYKOLOGI I SVERIGE ÅREN 2003 OCH 2005

Nationalkommittén för psykologi vid

Kungliga Vetenskapsakademin 2006-11-12

Rapporten är sammanställd av Håkan Stattin

(2)

Denna redovisning rör externa forskningsmedel fördelat på sju universitetsinstitutioner i Sverige åren 2003 och 2005:

• Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet (GU)

• Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet (LiU)

• Institutionen för psykologi, Lunds universitet (LuU)

• Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (SU)

• Institutionen för psykologi, Umeå universitet (UmU)

• Institutionen för psykologi, Uppsala universitet (UpU)

• Institutionen för Beteende-, Social- och Rättsvetenskap/Psykologi, Örebro universitet (ÖU)

Beloppen i Tabellerna 1 och 2 redovisas avrundade till närmaste 1.000 kronor.

Beroende på att institutionerna redovisar finansiering litet olika kan det finnas icke enhetligt presenterad information i Tabellerna 3 tom 9.

Som redovisas i Tabell 1 finns det stora skillnader i extern finansiering av forskning mellan universiteten. De psykologiska institutionerna vid Stockholms, Göteborgs och Uppsala universitet erhöll under 2003 och 2005 merparten av de externa medlen (64 respektive 67 % av den totala externa forskningsfinansieringen 2003 och 2005).

Sammanlagt var den totala externa forskningsfinansieringen 80.142.000 kronor år 2003 och 90.262.000 kronor år 2005 (Tabell 2). Ökningen från 2003 till 2005 är 12 %.

Ökningen i externa forskningsanslag har speciellt skett från 2001 och framåt.

Merparten av svensk forskning i psykologi finansieras av de nationella

forskningsråden. Jämfört med situationen för tio år sedan tycks dock råden finansiera en något mindre del av den forskning som idag bekostas av externa medel. De

nationella forskningsråden – VR, FAS, RBJ, SFR, FORMAS och VINNOVA – gav medel om 53.631.000 kronor år 2005 till de sju universitetsinstitutionerna. Det är 59.5

% av den totala externa forskningsfinansieringen detta år. Om man på motsvarande sätt ser närmare på de forskningsråd som verkade år 1995 ( SFR, HSFR, MFR, FRN, RBJ, RALF) var deras andel av den externa forskningsfinansieringen 65 %.

Med början år 2001 utgör medel från EU en substantiell del av

forskningsfinansieringen för en del institutioner. År 2005 redovisas EU-medel om totalt 8.184.000 kronor från Stockholms, Uppsala och Umeå universitet. EU-medel utgjorde 9 % av den totala forskningsfinansieringen för Stockholms och Uppsala universitet. De utgjorde 32 % av alla externa medel för Umeå universitet år 2005.

(3)

Externa forskningsmedel i ämnet psykologi totalt och fördelat på sju universitet i Sverige åren 2003 och 2005 (tusental kronor)

___________________________________________________________________

GU LiU LuU SU UmU UpU ÖU

___________________________________________________________________

År 2003

15.114 8.113 7.594 16.514 9.016 19.626 4.165

År 2005

16.832 7. 345 5.150 19.780 12.748 23.513 4.894 ____________________________________________________________________

Kommentar. För Linköpings universitet 2005 är kostnaderna fördelade på två ämnen: psykologi till handikappvetenskap.

(4)

Tabell 2.

Externa forskningsmedel totalt under åren 1995, 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005 (tusental kr)

___________________

År kr ___________________

1995 56.100 1997 63.900 1999 69.800 2001 67.900 2003 80.142 2005 90.262 ____________________

(5)

Externa anslag till psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, uppdelat på olika finansiärer.

FINANSIÄRER 2003 2005

Forskningsråd

VR 2 134 000 1 751 000

FAS 2 676 000 7 447 000

RBJ 3 202 000 3 625 000

FORMAS 1 072 000 460 000

VINNOVA 650 000

Sektorsorgan och statliga myndigheter

SFA 190 000 37 000

SiS 550 000 500 000

Naturvårdsverket 1 465 000

Mobilisering mot narkotika 500 000 Brottsofferfonden 346 000 1 037 000 Kommun och landsting

Västra Götalandsregionen 225 000

Folktandvården 99 000

Stiftelser och ideella föreningar

Mistra 726 000

Centrum för idrottsforskning 215 000 38 000 Norrbacka Eugeniastift 347 000 347 000

Vårdalinstitutet 928 000

Allmänna Barnhuset 160 000

Wenner-Gren Center Foundation 46 000 Hedlunds föreläsningsfond 32 000 Bergvalls stiftelse 37 000 Företag

Fundacio Bial 350 000 EU-medel och utländska finansiärer

Nordisk samarbetsnämnd NOS-S 267 000 Övrigt

Högskolan i Jönköping 483 000

Totalt 15 114 003 16 832 005

(6)

Tabell 4.

Externa anslag till psykologiska institutionen, Lunds universitet, uppdelat på olika finansiärer.

FINANSIÄRER 2003 2005

Forskningsråd

VR 1 370 000

664 000

FAS 700 000 413 000

RBJ 1 077 649

Formas

117 500

Vinnova 300 000

Sektorsorgan och statliga myndigheter

Banverket 222 000

Brottoffermyndigheten 500 000

Kriminalvårdsstyrelsen 260 000 271 512 Kungl Vetenskapsakademin 24 513

Mob mot narkotika 1 120 000

Socialstyrelsen 250 000

SiS 800 000 430 000

Statens Kärnkr.insp 409 222 358 197 Kommun och landsting

Landstinget Kronoberg 64 168

Psykiatrin i Aarhus 192 000 Stiftelser och ideella föreningar

Crafoordska stft 116 000

Centr för idrottsforskning 150 000 125 000

Kungafonden 115 000

Sparbankstiftelsen Skåne 216 206

Thorsenska donation 986 000

Univ.anknutna stiftelsen 111 780 122 000 Vårdalstiftelsen

92 000

Riksidrottsförb 184 000

Företag

AFA Trygghetsförs 434 315

Fundacao Bial 189 622

UNIVA AB 70 000 288 650

Totalt 7 593 979 5 150 355

(7)

Externa anslag till psykologiska institutionen, Linköpings universitet, uppdelat på olika finansiärer.

FINANSIÄRER 2003 2005

Forskningsråd

VR 652 000 287 000

FAS 1 893 470 4 487 000

RBJ 1 159 200

Vinnova 10 920

Sektorsorgan och statliga myndigheter

Krisberedskapsm 427 500

Kammarkollegiet 831 500

Statens väg&transpinstitut 219 873

SiS 625 000 663 750

FOVI 1 247 000

Högskoleverket 508 585

Kommun och landsting

Furuboda 124 000

Övrigt

Örebro universitet 2 315 708

Stockholms universitet 27 785

Totalt 8 113 331 7 345 120

(8)

Tabell 6.

Externa anslag till psykologiska institutionen, Stockholms universitet, uppdelat på olika finansiärer.

FINANSIÄRER 2003 2 005

Forskningsråd

VR 2 884 000 5 994 428

FAS 4 531 400 3 593 300

RBJ 2 477 454 525 298

SFR 800 000

FORMAS 590 000

Sektorsorgan och statliga myndigheter

FHI (Folkhälsoinst) 150 000

Arbetslivsinstitutet 542 552 890 488 Brottsoffermyndighet 575 000 425 000

Vägverket 246 639 401 331

SKI 856 795 771 828

Kriminalvårdsstyrelsen 237 000

CIF 130 000

SiS 400 000

Kommun och landsting

Stockholms stad 60 000

Landstingsförbundet 283 334

Stiftelser och ideella föreningar

MISTRA 1 497 079 1 199 600

Sv Läkarsällskap 50 000

Stift. Länsförsäkr. forskningsfond 158 240

Granholm 129 420 26 000

Företag

STFI-Packforsk AB 23 515

ACREO 335 000

EU-medel och utländska finansiärer

EU-medel 1 873 266 1 876 650 NKS (nordisk kärnsäkerhetsforskning 245460 111 031

USA-medel 1 081 581

Övrigt

Avtal Umeå univ 321 294

Totalt 16 514 000 19 780 000

(9)

Externa anslag till psykologiska institutionen, Umeå universitet, uppdelat på olika finansiärer.

FINANSIÄRER 2003 2005

Forskningsråd

VR 4 573 160 4 168 115

FAS 600 000

RBJ 717 600

Sektorsorgan och statliga myndigheter

SiS 240 000

Brottsoffermyndigheten 804 766

Socialstyrelsen 62 000 563 000 Naturvårdsverket 74 121 557 681 Kommun och landsting

Umeå kommun

332 827

Stiftelser och ideella föreningar

IHS Idrottshögskolan i Sthlm, Centrum för idrottsforskning

450 000 333 190 Öppen gemenskap, Umeå 100 000

Knut & Alice Wallenbergs stiftelse 34 776 Cancer- & Trafikskadefonden 36 800 Företag

Svetax 301 305

Metall 89 250

EU-medel och utländska finansiärer

Nordisk forskeutdanningsakademi NorFa 340 606 313 335 NOS-HS, Nordiska samarbetsnämnden 1 881 717 Länsstyrelsen i Västerbotten, Mål 1 458 376 Länsstyrelsen i Norrbotten, Mål 1 3 619 011 Övrigt

Uppsala univ 34 500

Högskolan i Gävle, Belastningsskadecentrum

752 347 325 567

Totalt 9 015 905 12 748 145

(10)

Tabell 8.

Externa anslag till psykologiska institutionen, Uppsala universitet, uppdelat på olika finansiärer.

FINANSIÄRER 2004 2005

Forskningsråd

VR 7 758 000 8 513 420

VR-medicin 742 000 540 000

FAS 970 000 1 800 000

RBJ 4 516 600 5 271 600

Sektorsorgan och statliga myndigheter

Vägverket 784 403 271 830

Statens Folkhälsoinstitut 167 852 170 039 Kommun och landsting

G:la Uppsalabuss

50 000

SÄKTEK 78 000

Stiftelser och ideella föreningar

Borgströmsstipendium 82 800

Hörselskadades riksförbund 64 400 Sv. Lundbecksstiftelsen 55 200

Stiftelsen Bergvalls 36 800 36 800 Söderströms/Königska stiftelsen 69 000

Majblommans forskningsråd 49 680 Stiftelsen Groschinskys minnesfond 55 200 Stiftelsen kronprinsessan Margareta 36 800 Stiftelsen Sunnerdals handikappfond 83 720 Svenska läkaresällskapet 23 000 Trygg Hansa forskningsstiftelse 60 720

Vårdalsstiftelsen 920 000

Företag

Amersham 860 000 896 000

Länsförsäkringsbolagens forskningsfond 184 000

Quintiles AB 1 471 815 2 015 000

EU-medel och utländska finansiärer

EU-medel 1 182 530 2 229 578 University of Rochester 235 506 341129 Övrigt

Karolinska institutet, Stockholm 120 750

Totalt 19 625 906 23 513 266

(11)

Externa anslag till psykologiska institutionen, Örebro universitet, uppdelat på olika finansiärer.

FINANSIÄRER 2003 2005

Forskningsråd

VR 1 560 000 1 695 000

FAS 780 000 2 230 000

RBJ 165 600

Sektorsorgan och statliga myndigheter

CUS Socialstyrelsen 72 540

Försvarshögskolan 544 878

Socialdepartementet 780 000 68 000 Kommun och landsting

Uppsala kommun 367 000

Stiftelser och ideella föreningar

STINT 368 000 368 000

Totalt 4 105 418 4 893 600

References

Related documents

Sammantaget tycks det finnas ett posi- tivt samband mellan externetableringar och total försäljning per capita i en kom- mun och ett negativt samband mellan ex- terna köpcentra

Stationer med stor eller mycket stor avvikelse från jämförvärdet för arsenik (vatten och sediment) samt höga eller mycket höga halter (vattenmossa), samt möjliga orsaker till

Detta leder till att råd från externa styrelseledamöter med funktionell kompetens (exempelvis inom ekonomi, juridik och marknadsföring) och erfarenheter som saknas inom

Figur 5.4 Butikskategorier i externa respektive halvexterna etablering- ar (N=12-35 kommuner respektive 37-95). Som framgår av figuren är det mycket vanligt att kommunerna har både

Om vi dock bortser från siffrorna och tittar närmare på hur respondenterna ordagrant har svarat, så har endast 2 respondenter med kvinnliga mentorer uppgett svar som

Vilken mängd koldioxid genererar Södra Timbers vägtransporter från sågverk till kund i nuläget med.. uppsatsens

Det kan dock vara så att företaget har hyrt in (”leasat”), hårdvara, mjukvara eller lokaler och när dessa läm- nas över till en leverantör blir det olika kostnader.. Något

De menar även att dessa etableringar går att bygga om på ett bättre sätt som förbättrar tillgängligheten för kollektivtrafik, cykel och gång men att det kommer vara svårt