Avhoppare bildar nytt politiskt parti

Olof Svenfelt, civilingenjör från Skarpö, är ordförande i interimsstyrelsen i det nya lokala partiet Vaxholmsdemokraterna:

– Vi vill ge ”ett nytt hem” till engagerade Vaxholmsbor och till stadens partipolitiskt obundna i fullmäktige och nämnder, säger han.

Avhoppare bildar nytt politiskt parti

Foto: Catarina Baldo Zagadou

n Medborgarrörelsen i Vaxholm växer och tar nu ett nytt kliv in i politiken. Ett helt nytt parti, Vaxholmsdemokraterna (VD), vill fylla det tomrum som skapats efter Wax- holmspartiets politiska fiasko.

Ja, för i dag finns det inte mycket kvar av det senaste valets stora vinnare. I Vaxholms fullmäktige är partiet halverat, bara fyra av de ursprungligen åtta ledamöterna är med i partigruppen. Övriga verkar som partipo- litiskt obundna.

I höstas inledde de obundna ett opposi- tionssamarbete med både Moderaterna och Vänsterpartiet, en konstruktiv dialog som gett mersmak.

En stor framgång nåddes nyligen när en motion antogs i Vaxholms högsta beslu- tande organ med krav på att kommunen måste ta fram en kulturmiljöinventering som ska arbetas in i den kommande över-

Med parollerna demokrati, rättvisa, medkänsla, kunskap och kultur tar nya Vaxholmsdemokraterna upp Wp:s fallna mantel

siktsplanen, Vaxholm 2040.

– Vi är måna om att fortsätta samverka kring sakfrågor, säger motionären själv, Lasse Arb Zackrisson, en av de fyra avhoppade ledamöterna i fullmäktige som nu blir Vax- holmsdemokrat.

Namnet på det nya partiet är ingen slump.

Just bristande interndemokrati är nämligen orsaken till Waxholmspartiets svanesång.

Under en längre tid har avhoppare och kritiska medlemmar tagit initiativ för att för- söka renovera det sargade Waxholmspartiet.

Men partiledningen har inte varit mottaglig.

På Kristi Himmelfärdsdag fattades så beslutet att bilda ett nytt lokalt parti under parollerna demokrati, rättvisa, medkänsla, kunskap och kultur.

Inriktningen är alltså lik den som gjorde Waxholmspartiet till kommunens största. En inriktning som WP dock övergav efter valet.

Ordförande i det nya partiets interimssty- relse är Olof Svenfelt från Skarpö, även han tidigare medlem i Waxholmspartiet, där han ingick en grupp som tog fram partiets stadgar.

– Vi vill ge Vaxholmsborna hopp igen, säger han.

Även Lone Svenfelt, tidigare ledamot av Vaxholms stadsbyggnadsnämnd för Wax- holmspartiet, är med i det nya partiet, liksom Catarina Baldo Zagadou, ordförande i för- eningen Värna Vaxholm.

Nästa steg blir att kalla till ett extra med- lemsmöte, då en ordinarie styrelse kan väljas.

Mer information om Vaxholmsdemokra- terna finns på det nya partiets hemsida, vaxholmsdemokraterna.com

FORTS SID 4

Här kan du läsa mer om …

… Vilket Vaxholm vill vi ha? sid 2 … Engagera dig – det ger resultat! sid 5

… Det mesta inställt i Sommar-Vaxholm sid 3 … Varför säger de en sak och gör nåt helt annat? sid 5

… Värna Vaxholms Zoom-möte om översiktsplanen sid 3 … Dyr nota för exploateringen av Norrberget sid 6

… Q & A till Vaxholmsdemokraterna sid 4 … Idyll eller förort? Ödesfråga för Resarö sid 7

… Vi minns! sid 4 … Historien om Blomberg och huset på udden sista sidan

En tidning från föreningen Värna Vaxholm. Nr 8. Utgiven i juni 2021.

Ledare

Låt oss lära av historien – och inte upprepa gamla misstag.

n Fisket, militärerna, väckelserörelsen och sommargästerna. Vaxholms historia kan i princip sammanfattas just så, i fyra ord.

I dag är både strömmingen, missionen och rekryterna ett minne blott. Bara turis- terna finns kvar – ja, för skärgårdens vackra natur i kombination med trädgårdsstadens kulturmiljö, det är ju Vaxholms helt unika tillgång. Stadens ”usp”, unique selling point.

De styrande har länge haft egendomligt svårt att ta till sig detta självklara faktum.

Man har fortsatt sträva efter att göra ”som alla andra” kommuner: förtäta, exploatera och ”utveckla” – det vill säga tära på det mest värdefulla stan har.

Som Vaxholmsbo känner man igen sig i författaren och kulturhistorikern Mats Wickmans beskrivning nyligen i Svenska Dagbladet, apropå 50-årsjubileet av Almstri- den våren 1971:

”När rivningarna pågick som intensivast under 60- och 70-talet upplevde stockhol- marna att många av de nya hus som ersatte dem som rivits inte alls nådde upp till den arkitektoniska kvalitet som funnits hos före- gångarna.

Först protesterade kulturpersonligheter, bland andra Ingmar Bergman och Eyvind Johnson, men vartefter under 60-talet blev en allt större del av stockholmarna engage- rade i att försöka stoppa rivningarna.

Problemet var att partipolitiken inte fång- ade upp folkets röster. Nästan alla partier stödde helhjärtat Norrmalmsregleringen.

Undantaget var Högerpartiet (nuvarande Moderaterna) som ibland motsatte sig planerna.”

Massrivningarna var en landsplåga på 1960-talet som också drabbade Vaxholm.

Och om femtio år kommer Vaxholmsbor tyvärr kunna säga detsamma om vår tid:

Först protesterade kulturpersonligheter, men vartefter under 2010-talet blev en allt större del av vaxholmarna engagerade i att försöka stoppa rivningarna på Norrberget.

Problemet var att partipolitiken inte fångade upp folkets röster, trots att Nej-alternativet vann den lokala folkomröstningen 2017.

Värna Vaxholm

är en ideell och politiskt oberoende förening som bildades 2017, som en del av folkrörelsen som vann den lokala folkomröstningen mot exploateringen av Norrberget samma år. På Demokratidagarna i Falun 2017 fick föreningen Demokratirosen – ett nyinstiftat pris för Sveriges bästa folkinitiativ. Värna Vaxholm har en egen hemsida, viktigastivaxholm.com och är också med på Facebook. Föreningen finansieras av medlemsavgifter och privata gåvor. Redaktör för Viktigast i Vaxholm är föreningens ordförande Catarina Baldo Zagadou.

Kontakt: norrberget17@gmail.com Vill du bli medlem? Mejla ditt namn, adress, e-post och telefonnummer och sätt in 100 kr – gärna mer – på bankgiro 5199-4564. Vi tar tacksamt emot stöd – också anonyma gåvor är välkomna. n

Än grönskar de många höga träden på Norrberget, liksom almarna i Kungsträdgår- den. Men inte länge till, snart ska Norrberget bebyggas med fyra- och femvåningslådor i betong.

Inte konstigt att många har tappat tron på politikens möjligheter i Vaxholm. Särskilt som största partiet i senaste valet – lokala Waxholmspartiet – övergav sina stolta paroller i utbyte mot att få ta plats i maktens slutna rum.

Historiens dom lär bli skarp.

Desto större anledning då att göra allt vi kan för att rädda vad som räddas kan av träd- gårdsstadens unika kultur- och naturmiljö:

Rådhuset, Prästgården, kajerna, kvarteret Domaren, Andreaskyrkan, brandstationen Johannesbergsparken, Lägret, Killingen …

Som Jan Holmbäck, Naturskydds- föreningens ordförande, sa på ett välbesökt Zoom-möte om översiktsplanen som fören- ingen Värna Vaxholm anordnade i maj:

– Det är inte genom att bygga fler bo- städer som Vaxholm ska bidra till Region Stockholm. Utan genom att fortsätta erbjuda vacker kulturmiljö i skön natur. n

Catarina Baldo Zagadou

ordförande i föreningen Värna Vaxholm

Nu måste Vaxholm välja väg

Pirkko Mikkonen skildrar Vaxholms vackraste sidor i bilder som hon lägger ut i olika Vaxholms- grupper på Facebook. Det här ögonblicket fångade hon i Hamngatsbacken en sen kväll i början av juni.

Processen viktigare än resultatet

Översiktsplan Vaxholm 2040 – ett test för demokratin

¨

Var är debatten om Vaxholms framtid? Det räcker att kasta en hastig blick på kartorna i förslaget till ny översiktsplan för att inse att de styran- de vill exploatera ännu mera på Vaxön. Se de rutmarkerade områdena på kartan. Johannesbergsparken, Blynäs, ”Vaxholms entré” med flera.

n 40 personer loggade in för att vara med på föreningen Värna Vaxholms Zoom-semi- narium om översiktsplan Vaxholm 2040 den 17 maj. Rekord för ett möte om en så teknisk och komplex fråga.

Deltagarna fick lyssna på fyra inbjudna talare: Björn Greitz, partipolitiskt obunden vice ordförande i Vaxholms stadsbyggnads- nämnd, Mats Olofsson, gruppledare för Vaxholmsmoderaterna, Sara Strandberg, gruppledare för Vänsterpartiet, och Jan Holmbäck, ordförande för Naturskydds- föreningen. Catarina Baldo Zagadou från Värna Vaxholm var moderator.

Redan från start kunde Björn Greitz slå fast att ny lagstiftning om att kommunerna måste anta en strategi för översiktsplanar- betet plus nya fakta om till exempel ett nytt reningsverk i Svinninge, gör det förslag som låg ute på samråd till den sista maj förlegat.

Deltagarna kunde dessutom enas om att planförslaget är mer än lovligt ”pratigt”, så det är bara bra att det nu finns tid att rensa och organisera materialet på ett smartare och tydligare sätt.

Moderaternas Mats Olofsson lyfte strand- skyddet, ekonomin och trafiken:

– 274:an är Vaxholms pulsåder, vad vi än tycker om det. I planen målas det upp en idyll kring något man kallar ”stadsgata”,

Fakta om förslaget till ny översiktsplan, Vaxholm 2040

• Dokumentet är på hela 137 sidor. Jämfört med nu gällande översiktsplan –Vaxholm 2030, som ryms på 57 sidor – är det nya förslaget nästan tre gånger så omfattande.

Nämnas kan också att översiktsplanen för vår stora grannkommun Täby är på 98 sidor.

• Enligt Boverkets anvisningar ska en översiktsplan ”kunna förstås och användas av många olika aktörer, både av professionella användare och privatpersoner”

och ”kommunens ställningstaganden ska tydligt framgå”. Planens konsekvenser ska också redovisas. Vaxholm 2040 uppfyller inte dessa krav på tydlighet och användbarhet.

• Förslaget är tyvärr också späckat med floskler och flummiga, tomma uttryck som

”mysigt” och ”spännande”. Favorituttrycket är ”utveckla”. Det förekommer 126 gånger.

men planeringen måste ju vara realistisk.

Både Vänsterpartiets Sara Strandberg och Jan Holmbäck från Naturskyddsfören- ingen saknade visionerna. Och pekade på att de bygg- och exploateringsplaner som redovisas i översiktsplanen är på tok för omfattande.

– Vi i Vänsterpartiet vill gärna att man pekar ut att Vaxholm ska vara en stad inom kulturmiljöområdet som andra ser upp till.

Vaxholm ska vara en vacker och hållbar trästad – med solpaneler på taken – en koldi- oxidneutral kommun.

Och apropå andra kommuner finns det en hel del att lära, påpekade Catarina Baldo Zagadou och jämförde med Nykvarn och Lysekil, två små kommuner som lägger ner stor möda på att engagera medborgarna i arbetet med att ta fram riktlinjer för framti- den. I Lysekil slår man till och med fast att själva processen att ta fram en översiktsplan är viktigare än resultatet. Det ligger mycket i den tankegången.

Man kan betrakta arbetet med översikts- planen som ett regelrätt test för demokratin.

Och nej, det är inte bråttom. I skrivande stund meddelas också att arbetet med planen kom- mer att pausas medan kommunen tar fram den kulturmiljöinventering som Vaxholms fullmäktige beslutade om i april. n

På G i sommar-Vaxholm

Inställda traditioner och vanskötta bad- platser. Sommaren 2021 är ovanligt trist i Vaxholm. Det är en evig tur att Hembygds- gården i alla fall har öppnat.

n För andra året i rad har alla lokala traditio- ner i Vaxholm ställts in. Valborg, Skärgårds- marknaden, strömmingsrodden, Skärgårds- båtens dag och midsommar på Lägret.

Samtidigt står Morfarsstugan fortsatt tom och Eriksö Camping har tillåtits förfalla, i avvaktan på att teckna avtal med någon större aktör som ”vill satsa”.

Och det ska bli intressant att se hur den nya lekplatsen på Lägret kommer att se ut när den är färdig. Någon bild av planerna har dock inte publicerats när den här tidningen produceras.

Vackert eller inte vackert? Det är frågan som tyvärr alltmer sällan kommer upp på dagordningen numera. Trots att forskning klart visar att vackra stadsmiljöer gör människor glada – och alltså borde vara ett viktigt kriterium för all stadsplanering.

Allt annat än vackert blev det till exempel av den kommunala graffitin på kajerna … Som någon sa: Hade målningen gjorts av en privatperson hade den anmälts som skade- görelse.

Men förhoppningsvis blir det fint när den nya lilla parken i korsningen Västra Ekudds- gatan/Framnäsvägen är klar. Men också här saknas offentlig information. Synd!

Du följer väl bloggen på Värna Vaxholms hemsida?

viktigastivaxholm.com

Q & A

6 frågor till Olof Svenfelt, ordförande i nya Vaxholms- demokraterna

1. Varför behövs det ännu ett lokalt

politiskt parti i Vaxholm, räcker det inte med Waxholmspartiet?

– Ju fler som engagerar sig politiskt, desto större blir möjligheten att bevara och att utveckla demokratin. Jag tror också att det är lättare att engagera människor i ett lokalt parti än i ett riks- dagsparti.

2. Hur ska folk kunna skilja på två

partier med så snarlika namn?

– Vi har ju orden ”Vaxholm” och ”demo- krati” i partinamnet, så jag tror nog det ska gå bra att skilja på partierna.

3. Vilka är era hjärtefrågor?

– Demokrati, skola, boendemiljö och infrastruktur. Våra ledord är: Demokrati, rättvisa, medkänsla, kunskap och kultur.

4. Men är ni verkligen ensamma om att

driva de frågorna?

– Nej, flera andra partier säger sig vara intresserade av dessa frågor …

5. Hur vet ni att ni har stöd för er politik

bland Vaxholmsborna?

– Jag har en känsla av att vårt parti- program kommer att tilltala många Vaxholmsbor.

6. Tänker ni ställa upp i nästa val?

– Vår strävan är att ställa upp i nästa val.

Vaxholmskonstären Gunilla Digman-Wedel (1932–2021) saknas oss. Gunillas tavlor över med- borgarengagemanget i Vaxholm – här kvarteret Styrmannen – har alltid både värme och udd.

Bland Vaxholmsprofilerna på bilden känner vi igen Ingaiill Gullers, Bertil Ivarsson, Gunilla Mourou och Ulla Parkdal.

Demonstration på Lägret. Redan på 1980-talet protesterade Vaxholmsbor mot att anlägga parkeringen på Lägret, Än i dag saknar den marklov – och den är alltså något så egendomligt som ett kommunalt svartbygge.

Vi minns!

Engagera dig

– det ger resultat!

Ordet till krönikör Björn Brånebäck

Ett torn på Norrberget? Ja, sådana idéer fanns – men de skrinlades, tack vare medborgarnas engagemang för Vaxholms känsliga kulturmiljö.

n Det kan kännas hopplöst ibland. Politiker manglar på på inslagen väg och inget verkar kunna påverka utgången.

I brist på resultat ökar frustrationen och ener- gin går ner, i värsta fall till noll ... och det blir som det var tänkt från början.

Men det behöver inte bli så. Politik är trög, poli- tik är tänkt att vara trög för det är så vi har byggt vårt samhälle. Trögheten är ett skydd mot stora snabba förändringar i viktiga samhällsfrågor, det är en mekanism designad för att medborgare ska hinna vakna, engagera sig, ifrågasätta och komma med alternativa lösningar.

Det är bra att vi har denna tröghet.

Men trögheten fungerar även åt motsatt håll, när ett styre under en längre tid byggt upp en strategi, manglat det igenom all byråkrati, fått alla beslut och äntligen ska påbörja genomförandet, då tar det tid att rulla tillbaka alla beslut.

Detta behöver vi förstå och respektera.

Men med uthållighet kommer resultaten. Visst, Norrbergsskolan är riven och det ska byggas för fullt där, men det blir inte 9 höghus med ett torn i mitten – som på bilden här intill – som det var tänkt.

I stället gjordes en arkitekttävling och förslaget med minst höghuskaraktär vann.

Stämningen i Vaxholms politik har börjat svänga, nu uppmuntras vi i att komma med åsikter om hur våra kajer ska utformas samt att komma med synpunkter på Vaxholm 2040.

Så var det verkligen inte när Vaxholm 2020 eller 2030 klubbades igenom.

Vårt engagemang har gjort resultat, vår stad börjar långsamt men säkert att ändra riktning.

Nu håller vi i, resultaten börjar komma! n

Varför säger de en sak och gör nåt helt annat?

n Vad är det som driver beslutsfattare att allt för ofta verka vilja dölja det de egentligen menar?

Det är inte något unikt för Vaxholm eller ens för kommunpolitik, det finns exempel över allt. Men politikerna är väl till för att företräda väljarna, då måste väl väljarna tydligt förstå vad en politiker vill göra – också efter ett val?

I förslaget till ny översiktsplan Vaxholm 2040 finns flera intressanta kullerbyttor, ett exempel:

”Parken Lägret på Vaxö ska utvecklas till en stadspark där rekreation, möten och aktiviteter gynnas för olika åldrar samt kvaliteter för biolo- gisk mångfald utvecklas. Stadskärnans trädbestånd och alléer ska så långt möjligt bevaras och utvecklas.”

Samtidigt bygger vi parkeringsplatser på Lägret och försöker riva den enda kvarvarande tennisplanen. Tennisbanan lyckades räddas – till- fälligt? – genom ett folkuppror. Men än är tyvärr inte sista ordet sagt. Rekreation, möten och gynnande av aktiviteter, men först några rejäla parkeringsplatser! n

Norrberget i siffror

Vaxholms fullmäktige

Uppskattade kostnader – saknas i kommunens

kalkyler

köpeskilling +249,4 miljoner

planering, arkitekttävling med mera -3 miljoner

folkomröstning -½ miljon

rivning -10,7 miljoner

oljesanering -1,9 miljoner

så kallad utrangering av Norrbergsskolan och förskolorna på

Norrberget -15,7 miljoner

Extrakostnader för tillfälliga förskolelokaler (Blynäs) -21,3 miljoner

extrakostnader för tillfälliga lokaler (Johannesberg) -5,5 miljoner

nya skyddsrum i stället för de som rivits -7 miljoner

ny förskola i stället för de förskolor som rivits -40 miljoner

tillbyggnad till Vaxö skola i stället för slöjdlokalerna i

Norrbergsskolan -40 miljoner

förbättrade vägar och p-platser utanför planområdet -5 miljoner

konsulter, administration med mera under projektets gång -5 miljoner

nya Kronängsskolan i stället för den rivna Norrbergsskolan -190 miljoner

extra lokaler för att Kronängsskolan ska räcka till -5 miljoner

övrigt -3 miljoner

Nedskrivningar för oavskrivet restvärde för rivna byggnader -20 miljoner

TOTALSUMMA

Dyr nota för exploateringen på Norrberget

n Ett jätteprojekt – utan redovisning. Så tror man inte att det kan gå till ”i det här landet”.

Först efter mycket tjat från kommunreviso- rerna presenterade Vaxholmsstyret till slut siffrorna du ser i den vänstra kolumnen i tabellen nedan. Där vi också har tagit med de kostnader som kommunen ”trollat bort”

under rubriken ”investeringar”. Men de riktigt stora kostnaderna är inte redovisade överhuvudtaget. (Se den högra kolumnen i tabellen.) Investeringar som förstås aldrig hade behövt göras om de styrande inte hade

Räknar man in vad det har kostat att flytta bort barnen från Norrberget – nödvändigt för att kunna sälja marken – går exploateringen över 100 miljoner back.

valt att flytta bort barnen från en av kommu- nens lugnaste platser med sjöutsikt.

Skolbarnen fick visserligen en ny skola – belägen vid en hårt trafikerad korsning intill en riksväg. Men Kronängsskolan kos- tade nästan lika mycket att bygga som hela Norrberget såldes för. Och de allra yngsta Vaxholmsbarnen har fått hålla till godo med baracker.

För byggbolaget Besqab är Norrbergs- projektet en lysande affär. Bebyggs allt som detaljplanen medger, kommer bostadsrätter

kunna säljas för över en miljard. Det handlar om cirka femton tusen kvadratmeter till pri- ser på drygt 70 000 kronor/kvadraten.

Men för oss medborgare – och för miljön – är Norrbergsprojektet en stor förlust.

Vilka investeringar hade inte drygt 100 miljoner räckt till på Norrberget! Kanske till och med en simhall? n

n Nästan tjugo år tog det för de styrande i Vaxholm att få igenom en ny detaljplan för Resarö Mitt. Nu hoppas Gunilla Lauthers, ordförande i Resarö Plangrupp, att den nya planen tolkas på ett bra sätt.

Turerna har varit många, under åren har många hundra synpunkter lagts fram i flera så kallade samråd om den nya detaljplanen för Resarö Mitt.

– Men det har varit svårt att få de styrande att lyssna, säger Gunilla Lauthers, själv arkitekt och sedan ett halvsekel boende i Engarns by. Hon är också ledamot i stads- byggnadsnämnden för Vänsterpartiet.

– Under tid lång låg Resaröprojektet nere, berättar hon. Norrbergsprojektet kom emellan.

Och när detaljplanen till sist antogs i Vax- holms fullmäktige 2018, visade det sig vid en prövning i Mark- och miljödomstolen, att kommunen brutit mot sina egna bestämmel- ser … Efter ytterligare en vända i Mark- och miljödomstolen vann så planen laga kraft den 6 april i år.

Att den ser ut som den gör beror på Plan- gruppens enträgna engagemang. Genom att ta fram tydliga bilder som visar hur högt och stort det skulle bli, lyckades Plangruppen till sist övertyga ansvariga om att sänka max- höjderna i den nya planen från 12,5 meter till 9,5, respektive i nockhöjd från 9,5 meter till 8.

Idyll eller förort? Ödesfråga för Resarö

”Det har varit svårt att få de styrande att lyssna på öbornas åsikter”

Gunilla Lauthers.

– Resarö kapell förblir då, som sig bör – kyrkobyggnader är skyddade i lag – områ- dets högsta byggnad, säger Gunilla.

Men en sak tycker hon verkligen saknas:

– Ett litet torg framför ICA! En plats där människor kan mötas på ett naturligt sätt när man går och handlar och är på väg till och från bussen.

Kan det bli så?

– Ja, om planerna tolkas på ett bra sätt.

Läser man till exempel i översiktsplanen om Resarö står det tydligt: ”bibehållen bebyg- gelsekaraktär”.

Efter många upprop, skrivningar och inlagor har också krav på sadeltak, träfasa-

der och småskaligt intryck genom volym- förskjutningar i höjd och sidled lagts in.

Ja, för visst är det fullt möjligt att bygga både småskaligt, vackert och ekonomiskt lönsamt! Den som var med på föreningen Bevara Norrbergets offentliga möte i Hem- bygdsgården för något år sedan minns kan- ske arkitekt Kjell Forsheds bilder från Trosa, Mariefred, Lomma och Lund.

Varför bygger inte Vaxholm på det sättet?

– Ja, det undrar jag verkligen, säger Gunilla.

Också trafiken engagerar på Resarö. Till hösten startar det stora rondellbygget vid Engarn.

– Men busshållplatseländet är fortfarande inte löst, påpekar Gunilla. Plangruppen arbetade fram ett förslag som vi anser skapar en säkrare miljö, där alla bussar skulle kunna stanna på samma sida av vägen, alltså på samma sida som den utökade parkeringen.

Då skulle behovet att korsa Resarövägen till fots ha minimerats.

– Det förslaget hade också lett till att den lummiga gårdsmiljön i slänten upp mot Engarns By – som en gång i tiden tillhörde den Heliga Birgittas far – hade kunnat beva- ras i större utsträckning. Men vi hade inte kommunen med oss, och övriga myndig- heter gick på kommunens linje. Tyvärr. n

RESARÖ. Plangruppens skisser visar att också med sänkta maxhöjder i den nya planen blir de nya byggnaderna mycket höga. Ovan:

Korsningen framför ICA. Nedan: Vy från Resarövägen med Resarö kapell nedan.

kunna säljas för över en miljard. Det handlar om cirka femton tusen kvadratmeter till pri- ser på drygt 70 000 kronor/kvadraten.

Men för oss medborgare – och för miljön – är Norrbergsprojektet en stor förlust.

Vilka investeringar hade inte drygt 100 miljoner räckt till på Norrberget! Kanske till och med en simhall? n

Hembygdsgården har äntligen öppnat igen efter drygt ett och ett halvt års reno- vering.

Hög tid att fräscha upp minnet kring Blombergska udden. Ja, vem var egentli- gen den där Blomberg?

Vi bad Carl-Uno Sjöblom om hjälp.

n Han hette Fredrik Georg Blomberg och föddes i Vaxholm den 22 maj 1805. Familjen Blomberg bodde i ett numera rivet hus i nordvästra hörnet av Torggatan och Träd- gårdsgatan.

Fadern var ute till sjöss och modern upp- fostrade sonen i hemmet tills han blev 14 år.

År 1819, samma år som Stockholm fick en ny infartsled genom Södertälje kanal, flyttade familjen Blomberg in till huvudstaden, där man fick en bostad i Hedvig Eleonora församling, strax nedanför nuvarande Karla- plan mot Arsenalsgatan.

Senare, vid mitten av 1800-talet blev det allt vanligare, för den som hade råd, att under sommaren söka sig ut till Stock- holms skärgård. Blomberg, som ju var född i Vaxholm, hade säkert ingen svårighet att finna något lämpligt objekt. Nu fanns det dessutom goda ångbåtsförbindelser hitut.

1860 köpte han sålunda en tomt ovanför nuvarande Västra Ekudden.

Av det lilla som finns skrivet om kamrer Blombergs historia, framgår det att familjen och släkten spelat en stor roll i vad han företagit sig. Han verkar ha månat om de sina, som till exempel systern Christina Dorothea gift Lundberg, som var änka efter en grosshandlare och sedan flera år boende i Stockholm tillsammans med brodern och hans hustru. Han såg till att hon 1871 kunde flytta in i vår nuvarande hembygdsgård.

Tidigare ägare var grosshandlaren Theodor Möller, som hade kontor i Gamla stan och drev affärer med finska och ryska varor.

Huset på udden byggdes någon gång på 1700-talet och var ursprungligen i en våning.

I början på 1800-talet byggdes det på med en våning, och när Blomberg förvärvade fastig- heten lät han utföra omfattande reparations- och ombyggnadsarbeten, vilka genomfördes även på de övriga husen på tomten. Han och hustrun använde fastigheten som sommar- nöje, och efter att fru Blomberg avlidit 1881, kom änkemannen Blomberg tillsammans med en trotjänarinna år 1885 ut till Vaxholm som åretruntboende.

Hans tid som bofast Vaxholmare blev dock ganska kort, då han avled i sitt hem redan efter blott ett drygt år. En dödlig hjärn- blödning drabbade honom den 12 februari 1887.

Framlidne Vaxholmsbon och hembygd- skännare Lars Wigren, som bodde på andra sidan Norrhamnen mitt emot Hembygds- gården, skrev 1989 följande:

”… Då kamrer Blomberg dog 1887 donerade han nuvarande hembygdsgården till Vax- holms stad och grannfastigheten (Holm- grens hus) till Vaxholms kyrka. Kanske med förhoppning att någon av kyrkans präster skulle få en god bostad med vacker utsikt över Norrfjärden och farlederna utanför. I sitt testamente hade han skrivit in att hans gamla hushållerska hade rätt att utnyttja fastigheterna till sin död. Därför dröjde det ända till 1910 innan fastigheterna övergick i Stadens resp. Kyrkans ägor.

Staden hyrde ut sin fastighet, den Blom- bergska udden, under många år till sommar- gäster ända till dess att den 1954 utarrende- rades till Vaxholms Hembygdsförening. ”

Vill du ha fler nummer av vår tidning Viktigast i Vaxholm?

Stöd oss på bankgiro 5199-4564 Eller swisha till 1236737530

HISTORIEN OM BLOMBERG OCH HUSET PÅ UDDEN

”Huset som i dag är Vaxholms hembygdsgård byggdes någon gång på 1700-talet och var

ursprungligen i en våning”

Enligt testamentets föreskrifter bodde hus- hållerskan kvar i den Blombergska gården fram till sin död den 11 februari 1909. Hon begravdes på Vaxholms nya kyrkogård.

Efter hushållerskans död kunde kommun och kyrka göra upp om hur det arvet skulle förvaltas. Man började med att hyra ut de båda fastigheterna, vilket snabbt innebar ansvar för de inneboende hyresgästernas komfort med krav på värme, vatten eller läckande tak. Många skrivelser och förhand- lingar i drätselkammaren vittnar om detta.

Slutet blev, som vi alla vet, en vackert belägen hemvist för Vaxholms Hembygds- förening.

Fredrik Georg Blomberg ligger begravd på Stockholms norra begravningsplats. Varken hans eller hustruns namn står på någon sten.

Men graven finns och kan besökas innanför staketet mitt emot ingången till Astrid Lind- grens Barnsjukhus.

Hembygdsgården utsattes för ett spräng- attentat natten till den 17 oktober 2019. Gär- ningsmännen är fortfarande okända.

Carl-Uno Sjöblom