PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA
DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING .
RÅTORPSSKOLAN
S TARKA- T RYGGA- O LIKA- L IKA- T ILLSAMMANS
2 Kort sammanfattning om likabehandlingsplanens innehåll
Alla personer, barn som vuxna, i våra verksamheter ska förhålla sig till vårt arbete med STOLT.
Vi är Starka, trygga, olika, lika, tillsammans – allihop.
Vi har nolltolerans mot alla former av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.
Om en kränkning, eller signal om kränkning uppstår, ska följande ske:
(1) Stoppa akut händelse, (2) gå undan med de inblandade eleverna och (3) ta reda på vad som hänt samt (4) informera berörd personal (mentorer).
Här sker nu en bedömning, utefter våra befintliga regler och vårt överenskomna förhållningssätt, för att bedöma om en kränkning har inträffat.
Därefter sker ett efterarbete som påbörjas då signalen anmäls vidare till rektor.
Trygghetsteamet bedriver därefter utredning för att få reda på vad som har hänt och varför det har hänt. De har också kontakten med eleverna och deras vårdnadshavare.
Vid behov upprättas en handlingsplan/åtgärdsplan och i nästa skede sker uppföljning och utvärdering innan ärendet avslutas och färdigdokumenteras.
Dokumentation sänds därefter till förvaltningsledningen.
Anledningen till att vi gör den här formen av utredningar är för att säkerhetsställa att det inte kommer att ske igen.
Signal om kränkande behandling måste därför rapporteras vidare och all personal är skyldig att göra det.
Främjande insatser sker under läsåret som är riktade mot att öka förståelsen för kränkningar och diskriminerande behandling.
I form av samtalsgrupper, storsamlingar, med hjälp av fritids och trivselledare samt tydliga ordningsregler arbetar vi förebyggande och långsiktigt för att skapa en trygg miljö för alla våra elever.
Våra insatser utvärderas varje år med hjälp av våra analysdagar.
Till läsåret 21/22 har vi främjande insatser som riktar sig primärt mot våra äldre elever i årskullarna 2–6.
Bland annat fortsätter samarbetet med ”Nollan”-författaren Caroline Engvall.
Vi arbetar med boken ”Värsta bästa nätet” av Maria Dufva.
Vi kommer även att utbilda oss med Safe Selfie Academy. Trygghetsteamet deltar och leder arbetet.
PLAN
Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan.
RIKTLINJE
Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten.
Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd.
HANDLINGSPLAN
Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser.
Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.
POLICY
Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar.
Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.
Beslutad i:
Ansvarig samt giltighetstid: Rektor. Gäller fr o m 1/7 2021 t o m 30/6 2022.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
1.1 VERKSAMHETSFORMER ... 7
1.2 ANSVARIG FÖR PLANEN ... 7
1.3 PLANENS GILTIGHET ... 7
1.4 DELAKTIGHET ... 8
1.5 FÖRANKRING AV PLANEN ... 10
2 UTVÄRDERING ... 10
2.1 UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN ... 10
2.2 DELAKTIGA I UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2.3 RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN SAMT ANALYS AV FJOLÅRETS PLAN ... 10
2.4 UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ... 10
2.5 ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ... 10
3 FRÄMJANDE INSATSER ... 11
3.1 SAMTALSGRUPPER ... 11
3.2 STORSAMLINGAR ... 11
3.3 KLASS-, FRITIDS- OCH ELEVRÅD ... 12
3.4 TRIVSELLEDARE... 12
3.5 ORDNINGSREGLER ... 13
3.6 ELEVHÄLSOARBETET ... 13
3.7 ÖVERSYN AV LÄROMEDEL ... 14
3.8 TRYGGHETSPROMENAD ... 14
4 KARTLÄGGNING OCH ANALYS ... 15
4.1 KARTLÄGGNINGSMETODER SAMT RESULTAT ... 15
4.2 OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN ... 15
4.3 ANALYS ... 15
5 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ... 16
5.1 TYDLIGT SCHEMA FÖR TILLSYNEN PÅ ELEVERNAS RASTER ... 16
5.2 TRIVSELLEDARE... 16
6 RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION ... 17
6 6.2 RUTIN FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING .... 17
6.3 ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKT ... 18
6.4 PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL ... 19
6.5 RUTIN FÖR OM ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV ANDRA ELEVER ... 19
6.6 RUTIN FÖR ATT ÅTGÄRDA SIGNAL OM KRÄNKANDE BEHANDLING ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 6.7 RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV PERSONAL ... 19
6.8 RUTIN FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ... 20
6.9 RUTIN FÖR DOKUMENTATION ... 20
7 BILAGOR ... 20
7.1 BILAGA 1 DEFINITIONER OCH BEGREPP ... 20
7.2 BILAGA 2 TRIVSELENKÄT ... 22
7.3 BILAGA 3 ANMÄLAN OCH BESLUT ATT STARTA UTREDNING KRING KRÄNKANDE BEHANDLING ... 23
7.4 BILAGA 4 HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE BEHANDLING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 7.5 BILAGA 5 SAMMANSTÄLLNING AV OLYCKSFALL OCH TILLBUD ... 24 7.6 BILAGA 6 SAMMANSTÄLLNING AV SIGNALER OM KRÄNKANDE BEHANDLING ... FEL!
BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
1
Alla ska vara positiva ambassadörer för våra verksamheter. Vi är Starka-Trygga-Olika- Lika-Tillsammans. Det är grunden för arbetet med STOLT. Det arbetet syftar till att skapa en större gemenskap inom och mellan verksamheterna. STOLT ligger till grund för vårt främjande arbete kring likabehandling och vårt hälsofrämjande och förebyggande arbete kring elevhälsa.
Vårt gemensamma arbete på Råtorps skolor ska grundas på ömsesidig respekt och utformas så att elever känner trygghet och utvecklar färdigheter både socialt och
kunskapsmässigt. Eleverna ska ges samma möjlighet till personlig utveckling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariationer, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, könsuttryck eller ålder.
På Råtorps skolor möts varje dag många elever, personal och föräldrar. Tillsammans skall vi se till att dessa möten blir bra. På skolan accepterar vi inte diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling, skolan ska vara en frizon. I detta inkluderar vi även digitala kränkningar som kommer till vår kännedom. Vi har nolltolerans mot alla former av kränkande behandling. Genom att reagera direkt förebygger vi
diskriminering och trakasserier.
Särskild hänsyn till barnets bästa kommer alltid vara utgångspunkten i vårt arbete med våra elever på Råtorps skolor och fritidshem. Våra elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, så att de utifrån sina egna förutsättningar kan utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För att metodiskt främja likabehandling, förebygga och åtgärda trakasserier och kränkande behandling kommer vi att arbeta målinriktat. Vi kommer har nolltolerans mot att elever misslyckas på vår skola och blir delaktiga i någon form av utanförskap. När eleverna slutar hos oss ska de ha en känsla av att de har lyckats.
1.1 Verksamhetsformer
Planen gäller Råtorpsskolan och de verksamheter som finns här dvs. förskoleklass, fritidshem och grundskola.
1.2 Ansvarig för planen Rektor ansvarar för planen.
1.3 Planens giltighet
Planen är giltig fr o m 1/7 2021 t o m 30/6 2022.
8 1.4 Delaktighet
Eleverna har varit delaktiga genom klass-, fritids- och elevråd samt genom trivselenkäter, ELSA (F-klass och åk 4) och Trygghetspromenader. Personalen har varit delaktiga genom våra pedagogiska utvecklingsgrupper samt utvärderingen som genomfördes 30/4 2021.
Elever, personal och vårdnadshavare har även gjorts delaktiga genom utvecklingssamtal och skolenkäten som genomfördes under HT 2020.
1.5 Förankring av planen
När det gäller personalen så ges information på läsårets första studiedag. Planen finns även tillgänglig på skolans interna informationskanal Haldor.
Vikarier får information av skoladministrationen gällande förhållningssätt och rutiner från vårt sammanfattningsmaterial avseende ”signal om kränkande behandling”.
Vårdnadshavare får tillgång till likabehandlingsplanen via Haldor.
Eleverna får information på klass-, fritids- och elevråd gällande förhållningssätt och rutiner som hjälper dem att kunna förstå och följa den aktiva planen.
1.6 Mål för läsåret 21/22
• Alla elever ska ha studiero på lektionerna och känna sig trygga i klassrummet och på skolgården
Alla elever ska känna sig trygga på skolan och fritids.
Vi arbetar vidare för att våra elever ska veta till vem och vad de ska göra om de upplever otrygghet på skolan eller på fritids.
Vi ska se fritidshemmet som en del i ett barns eventuella åtgärdsprogram och extra anpassningar. Fritids och skolan ska kunna dra nytta av varandra.
• Alla vuxna på skolan har nolltolerans mot mobbning och kränkningar och följer de rutiner som finns
Alla vuxna på skolan och fritids ska ha noll tolerans mot mobbning och vara väl förtrogna med, samt följa, de rutiner som finns så väl på skolan som digitalt om det inträffar.
All personal har anmälningsplikt på vår skola. Likaså är det en skyldighet att anmäla signaler om kränkande behandling vidare till rektor.
• Våra rastvärdar ska ha ett gemensamt förhållningssätt och aktivt förebygga och gripa in vid konflikter
Vi organiserar på så sätt att vi befinner oss på de områden på skolan som kräver mer tillsyn.
Rastvärdar ska ha kännedom om alla elever, så de kan bemötas på bästa sätt.
På rasten är eleverna allas ansvar.
Våra rastvärdar ska ha ett gemensamt förhållningssätt och aktivt förebygga och gripa in vid konflikter.
.
• Våra elever ska ha möjlighet att vara delaktiga och inkluderade utifrån sina egna möjligheter.
Tillgängligheten ska vara likvärdig för alla elever i verksamhetens sociala miljö, undervisning, lokaler och kommunikation. Vi ska anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån elevernas behov.
10
Utvärdering av förra årets plan
Planen utvärderas av skolans samtliga personal på studiedagen den 30/5 genom
individuella enkäter via forms. Enkätsvaren tas sedan vidare till skolans elevhälsoteam och vidare till skolans analysdagar.
Till utvärderingen tillkommer resultat från skolans trivselenkät, samt från Skolenkäten, och (ELSA) i utvärderingen. Vi har även tagit med sammanställning av olyckor och tillbud samt sammanställning av signaler av kränkande behandling i analysen.
a. Utvärdering av fjolårets plan
Årets mål utifrån utvärdering av förra årets plan:
All personal ska utbildas i anmälningsplikt vad gäller att anmäla kränkande signaler
Vårdnadshavare behöver få bättre och tydligare information vad gäller planen
Elevenkäten behöver uppdateras
Förtydligat årshjul när olika aktiviteter ska genomföras.
Trygghetsteam
Kränkningar på nätet
b. Resultat av utvärderingen samt analys av fjolårets plan Vi kan se att arbetet med Trivselledare är något som fungerar väl för lågstadiet, men behöver utvecklas för våra elever på mellanstadiet. Här ser vi att den ökade delaktigheten bland eleverna har genererat en mer positiv lärmiljö på våra raster.
c. Utvärdering av årets plan
Årets plan utvärderas genom enkäter för samtlig personal och elever. Resultatet analyseras senare på skolans analysdagar.
d. Ansvarig för utvärdering av årets plan
Rektor ansvarar för att utvärderingen genomförs enligt skolans rutin samt att upprättandet av en ny plan genomförs.
e. Förankring av planen
När det gäller personalen så ges information på läsårets första studiedag. Planen finns även tillgänglig på skolans informationskanal Haldor.
Vikarier och nyanställda får information av skoladministrationen gällande förhållningssätt och rutiner från vårt sammanfattningsmaterial avseende ”signal om kränkande
behandling”.
Vårdnadshavare får tillgång till planen via Haldor.
Eleverna får information på klass-, fritids- och elevråd gällande förhållningssätt och rutiner som hjälper dem att kunna förstå och följa den aktiva planen.
7
Främjande insatser
Det främjande arbetet handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas.
Vi vill lyfta fram att vi är Starka-Trygga-Olika-Lika-Tillsammans. Det är grunden för STOLT. Det arbetet syftar till att skapa en större gemenskap inom och mellan
verksamheterna. STOLT ligger till grund för vårt främjande arbete kring likabehandling.
a. STOLT-samtal
Områden som berörs av insatsen Diskrimineringsgrunderna, bestående av:
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder.
Mål
Öka delaktigheten hos eleverna när det gäller skolans arbete med värdegrund.
Insats
Trygghetsteamet ansvarar för att innehåll i och struktur kring arbetet med STOLT- samtalen. Innehållet tar avstamp i vårt arbete kring STOLT och elevhälsoarbetet.
Ansvarig
Ansvariga mentorer.
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning sker av trygghetsteamet och utvärderas på studiedagen under vårtermin samt av ledningen och arbetslagsledarna under analysdagarna 2022.
Kontinuerlig uppföljning av arbetet i klasserna sker en gång i månaden på EHT.
b. Storsamlingar
Områden som berörs av insatsen
12 Diskrimineringsgrunderna Mål
Att skapa gemenskap och sammanhållning genom estetiska lärprocesser.
Insats
Alla klasser genomför en storsamling under läsåret som alla andra elever får ta del av.
Ansvarig
Ansvariga Stefan och Ingrid.
Uppföljning och utvärdering
Detta följs upp av mentorerna efter respektive storsamling och utvärderas av ledningen och arbetslagsledarna under analysdagarna 2021.
c. Klass-, fritids- och elevråd Områden som berörs av insatsen
Diskrimineringsgrunderna Mål
Öka delaktigheten hos eleverna när det gäller skolans arbete med värdegrund.
Insats
I år ska våra råd ta utgångspunkt i STOLT.
Ansvarig
Ansvarig pedagog i klass och på fritids.
Uppföljning och utvärdering
Detta följs upp en gång per termin genom att de olika råden svarar på en enkät via Forms.
Råden utvärderas av ledningen och arbetslagsledarna under analysdagarna 2021.
d. Trivselledare
Områden som berörs av insatsen Diskrimineringsgrunderna
Mål
Att skapa gemenskap på rasterna genom fysiska aktiviteter. Fokus ligger även på att träna eleverna i samspel, social interaktion och ledarskap.
Insats
Trivselledaransvarig på skolan planerar rastaktiviteter tillsammans med de elever som utsetts till trivselledare. Planering finns i Haldor.
Ansvarig
Trivselledaransvarige.
Uppföljning och utvärdering
Detta följs upp kontinuerligt av trygghetsteam och utvärderas under analysdagarna 2022.
e. Ordningsregler
Områden som berörs av insatsen Diskrimineringsgrunderna
Mål
Skapa tydliga positiva förväntningar för hur vi interagerar med varandra.
Insats
Synlig- och tydliggöra de regler som skolan har både för personal, elever och vårdnadshavare. Våra ordningsregler finns i skolkatalogen.
Ansvarig All personal.
Uppföljning och utvärdering
Ordningsreglerna följs upp på elevrådet samt utvärderas av elever och personal i slutet av läsåret samt utvärderas av ledningen och arbetslagsledarna under analysdagarna 2022.
f. Elevhälsoarbetet Områden som berörs av insatsen Diskrimineringsgrunderna
Mål
Under året ligger fokus på att främja STOLT-arbetet, förebygga kränkningar och skapa rutiner som efterföljs.
Insats
All personal ska utgå från alla elever när de planerar undervisningen.
Ansvarig
Undervisande lärare.
Uppföljning och utvärdering
Detta följs upp kontinuerligt via EHT veckovis och via klasskonferenser (4 gånger/läsåret).
14
g. Översyn av läromedel Områden som berörs av insatsen Diskrimineringsgrunderna
Mål
Att alla läromedel och allt pedagogiskt material kontinuerligt ses över, särskilt vid inköp av nytt läromedel.
Insats
Varje pedagog ansvarar för att följa den rutin för översyn av läromedel som skolan har.
Ansvarig
Samtliga pedagoger.
Uppföljning och utvärdering
Detta utvärderas av ledningen och arbetslagsledarna under analysdagarna 2022.
h. Trygghetspromenad Områden som berörs av insatsen Diskrimineringsgrunderna
Mål
Att alla lärmiljöer på skolan kartläggs utifrån ett trygghetsperspektiv tillsammans med trivselledare.
Insats
Trygghetsteamet genomför två trygghetspromenader per läsår tillsammans med
trivselledare och dokumenterar detta enligt rutin. Promenaderna genomförs i oktober och mars.
Ansvarig
Trygghetsteamet
Uppföljning och utvärdering
Detta följs upp i EHT på mötet direkt i anslutning till promenaderna. Detta utvärderas av ledningen och arbetslagsledarna under analysdagarna 2022.
i. Trygg på nätet
Områden som berörs av insatsen
Diskrimineringsgrunderna samt risk för kränkningar och övergrepp.
Mål
Att våra elever har beredskap och kunskap om hur man bör agera vid obehagliga upplevelser på nätet.
Insats
Elever i åk 2-3 kommer att läsa och diskutera utifrån ”Nollan-böckerna” som handlar om barns utsatthet på nätet.
Elever i åk 4-6 kommer utbildas till ambassadörer för Safe Selfie Academy och i sin tur utbilda och finnas för sina skolkamrater.
Utvärdering
Arbetet med ”Nollan-böckerna” följs upp med samtal i elevgruppen och även som en punkt på utvecklingssamtalen för att säkerställa att även hemmen nås av information.
Safe Selfie Academy genomför en uppföljande enkät ett halvår efter genomförd utbildning. Vid behov kompletteras denna av en egen enkät från skolan.
8
Kartläggning och analys
Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i verksamheten. De riskområden som har identifierats ska vidare ligga till grund för årets förebyggande åtgärder.
a. Kartläggningsmetoder samt resultat
Vi kartlägger via vår egen trivselenkät (se bilaga 2). Vi sammanställer olycksfall och tillbud och vi sammanställer signaler om kränkande behandling. Under läsåret så har en av de stående punkterna på träffarna i EHT varit signaler om kränkande behandling. Där ges även information till de berörda pedagogerna. Vi anger även om utredningen visar om det handlar om en kränkning eller inte i rektors återkoppling till nämnden.
b. Områden som berörs av kartläggningen
Vi kartlägger via vår egen trivselenkät (se bilaga 2). Vi sammanställer olycksfall och tillbud och vi sammanställer signaler om kränkande behandling. Under läsåret så har en av de stående punkterna på träffarna i EHT varit signaler om kränkande behandling. Där ges även information till de berörda pedagogerna. Vi anger även om utredningen visar om det handlar om en kränkning eller inte i rektors återkoppling till nämnden.
c. Analys
Våra elever upplever sig i mångt och mycket trygga på skolan och trivs i våra
verksamheter. Det visar sig även i ELSA och i vår egen trivselenkät. När vi analyserar de signaler om kränkningar som inkommit, så kan vi inte urskilja något speciellt mönster utan
16 9
Förebyggande åtgärder
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i vår verksamhet. Vi har även förstärkt
rastverksamheten genom att ha flera rastvärdar och vuxna på rasterna. Vi kommer också att utbilda personalen kring signal om kränkningar för att stärka den kollektiva bedömningen – så att vi alla gör lika.
a. Tydligt schema för tillsynen på elevernas raster Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder.
Motivera åtgärd
Vi ser att vi måste ha en tydligare vuxennärvaro på de platser där konflikter oftast uppstår, enligt kartläggning. Vi synliggör rastvärdsschemat för våra elever så de vet vilka vuxna som ansvarar för tillsynen på rasten.
Mål
Vi vill få ner antalet konfliktsituationer på rasterna och i förlängningen få ner antalet signaler om kränkande behandling.
Åtgärd
Vi ser att vi måste ha en tydligare vuxennärvaro på de platser där konflikter oftast uppstår.
Ansvarig
Enligt det schema som upprättas för tillsynen på rasterna.
Uppföljning och utvärdering
Detta utvärderas av ledningen och arbetslagsledarna under analysdagarna 2021.
b. Trivselledare
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder.
Mål
Att skapa gemenskap på rasterna genom fysiska aktiviteter. Fokus ligger även på att träna eleverna i samspel, social interaktion och ledarskap samt att involvera och intressera våra äldsta elever på mellanstadiet.
Motivera åtgärd
Genom att skapa konstruktiva aktiviteter på våra raster samt att involvera elever som trivselledare, anser vi att antalet konflikter kommer minska på rasterna.
Åtgärd
Representanter från fritidshemmet och elevhälsan, tillsammans med utvalda elever får en längre utbildning i att vara Trivselledare.
Ansvarig
Trygghetsteam för Trivselledarna.
Uppföljning och utvärdering
Detta utvärderas av ledningen och arbetslagsledarna under analysdagarna 2021.
10
Rutiner för utredning och dokumentation
All personal ska fylla i avsedd blankett (se bilaga 3) och sedan ansvarar rektor för att anmälan och signal om kränkande behandling görs till nämnden. När ärendet bedöms avslutat återkopplar rektor till nämnden. Hela rutinen finns i Elevhälsoplanen.
På Råtorps skolor ska alla elever och vuxna känna sig trygga. Ingen får utsättas för kränkande behandling eller diskriminering. All personal ska arbeta aktivt för att förhindra alla former av mobbing, rasism, trakasserier, diskriminering och kränkningar mellan barn och mellan vuxna och barn. All personal ska ta aktivt avstånd från repressalier i alla former, dvs. ingen ska bli utsatt om denne har anmält eller påtalat någon form av diskriminering. Vi följer de skrivningar som finns i våra olika styrdokument:
a. Rutin för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Aktivitet Innehåll
Tillsyn på rasterna Vi är uppmärksamma på det som sker och informerar varandra.
Schema för tillsynen upprättas årligen.
Klass-, fritids- och elevråd
Klassråd sker minst varannan vecka där man kan ta upp om något inte är bra. Elevråd har vi en gång/månad. Fritidsrådet genomförs minst en
18 Tillitsfulla relationer Vi lägger stort fokus på att skapa tillitsfulla relationer. Det gör vi bland annat genom tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande.
Trivselenkät Varje år genomförs en trivselenkät där eleverna anonymt värderar olika påståenden kring trivsel och trygghet (se bilaga 2). Dessa resultat är en del för upprättandet av denna plan.
Trygghetsvandringar Trygghetsteam genomför trygghetsvandringar på skolan vid två separata tillfällen (oktober och mars) under läsåret tillsammans med trivselledare.
Analys av inkomna anmälningar
Rektor sammanställer årligen inkomna anmälningar om kränkande behandling. Elevhälsan analyserar dessa.
Frånvaro/närvaro Hög frånvaro kan vara ett tecken på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Elevernas närvaro/ frånvaro är en stående punkt på dagordningen vid elevhälsoteamets möten.
Olycksfall och tillbud Rektor sammanställer årligen de olycksfall och tillbud som skett under året och analysera dessa utifrån ett likabehandlingsperspektiv.
b. Ansvar för anmälningsplikt
All personal har anmälningsplikt till rektor. Personalen fyller i avsedd blankett (se bilaga 3) och sedan ansvarar rektor för att anmälan och signal om kränkande behandling görs till nämnden. Rektor återkopplar till nämnden.
Rutiner för hur personalens/rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras
Om du får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling, eller om du själv uppmärksammar eller på annat sätt får kännedom om en händelse som kan utgöra kränkande behandling, ska du i direkt anslutning anmäla till rektor.
Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser som kan utgöra kränkande behandling.
Du ska inte göra någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan du anmäler till rektorn. Skyldigheten att utreda gäller även om vårdnadshavare, barn eller elever uppger att de inte vill att händelsen ska utredas.
Rektor agerar omedelbart och anmäler till huvudman att skolan startar en utredning om misstanke om kränkning.
Utredningen ska påbörjas och genomföras skyndsamt. Syftet med att utreda är att få tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma om barnet eller eleven har blivit utsatt för kränkande behandling och vilka åtgärder som
verksamheten i så fall måste vidta för att få kränkningarna att upphöra.
Omfattningen av utredningen och hur den genomförs beror på vad som har hänt och måste anpassas till varje enskilt fall. I de flesta fall bör det i en utredning ingå att fråga alla
inblandade vad som har hänt, det vill säga den som upplever sig kränkt och den som kan ha utfört kränkningen. I en utredning kan också ingå att ta reda på vad som händer på sociala medier och på andra fysiska och virtuella platser där barnen eller eleverna interagerar.
Skyldigheten att utreda uppgifter om kränkande behandling, och att vidta eventuella åtgärder för att få stopp på kränkningarna, gäller oavsett om en anmälan har gjorts till någon annan myndighet, till exempel polisen eller socialtjänsten.
Allvarligare incidenter (t ex misshandel och olaga hot) kan medföra en polisanmälan från rektor och att en kontakt med socialtjänsten tas. Tillbudsrapport skrivs alltid vid
allvarligare incidenter. Gäller situationen personal som kränkt en elev, kontaktas alltid rektor direkt.
c. Rutin för om elev/ vårdnadshavare upplever sitt/sina barn illa behandlade av andra elever/ personal/rektor
Elev eller vårdnadshavare kan vända sig till vilken vuxen som helst på skolan. Vi uppmanar våra elever och vårdnadshavare att i första hand vända sig till mentor.
Om elever upplever sig illa behandlade av någon personal så utreder rektor detta. Rektor samråder då alltid med utbildningschefen för grundskola.
Om elever upplever sig illa behandlade av rektor så kontaktar rektor utbildningschefen för grundskola samt informerar inblandade elevers vårdnadshavare att så är gjort.
Utbildningschefen för grundskola utreder sedan ärendet.
Rutiner för hur elever och vårdnadshavare kan rapportera kränkande behandling När elev eller vårdnadshavare upplever att en kränkning sker, att eleven själv är kränkt eller att en kamrat utsatts för kränkande behandling, tas kontakt med mentor eller elevhälsan, som rapporterar till rektor.
Rektor anmäler direkt ärendet till huvudmannen och startar utredning
d. Rutin för om elev upplever sig illa behandlad av andra elever
Rutiner för akuta situationer och uppföljande åtgärder till personal på skolan
1. Uppmärksamma - Handlingsplikt - Anmälningsplikt
• Stoppa akut händelse.
• Gå undan med de inblandade eleverna och lyssna och ta reda på vad som har hänt.
• Informera berörd personal (om du inte är mentor, ska respektive mentor informeras).
Under skoldagen/i nära anslutning till situationen skall du:
• Beroende på problemets art, vilka som är inblandade och var incidenten skett, ska du göra en bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas. Om du känner dig osäker på om det är en signal om kränkande behandling eller inte rådgör med elevhälsa eller rektor.
• Ta beslut om vårdnadshavare ska tillkallas eller endast underrättas.
20 2. Utreda vad som har hänt; Skyndsamt och allsidigt
• Rektor sammankallar elevhälsan, fördelar uppdrag samt ansvarar för att dokumentation upprättas i enlighet med rutiner i elevhälsopärmen.
• Trygghetsteamet (Stefan/Nicholas) har rollen att samla de inblandade för att snabbt säkerställa vad som har hänt.
• Trygghetsteamet arbetar direkt med elever och deras vårdnadshavare och genomför samtal med den utsatte eleven, kamrater eller andra inblandade, samt de/den som utsatt elev/er för kränkning.
3. Utarbeta Åtgärdsprogram eller handlingsplan
• Vid behov utarbetas en handlingsplan som grundar sig på utredningen. Det är viktigt att åtgärder sätts in snabbt. Vilka åtgärder som behöver vidtas beror på vad utredningen i det enskilda fallet visar. Det kan behövas åtgärder både på individ- och gruppnivå. Åtgärderna ska leda till att kränkningarna upphör helt.
4. Uppföljning, utvärdering och avslut
• Uppföljning och utvärdering sker genom samtal med berörda elever för att konstatera att kränkningen upphört.
• Om det visar sig att kränkningarna inte har upphört måste andra eller kompletterande åtgärder genomföras för att få stopp på kränkningarna. Utredningen av vad som har hänt, vidtagna åtgärder samt uppföljningen och utvärderingen av dessa bör dokumenteras och är ett viktigt underlag för att kunna följa upp effekterna av åtgärderna.
• Trygghetsteamet gör en skriftlig sammanfattning och rektor fattar beslut om att avsluta ärendet efter information till berörda vårdnadshavare samt mentor.
• Dokumentationen sänds till förvaltningsledning.
e. Rutin för uppföljning och utvärdering
Rektor ansvarar för att uppföljning genomförs. Rektor kartlägger eventuella mönster i anmälningarna tillsammans med trygghetsteamet och tar med den analysen in i upprättandet av nästföljande plan.
f. Rutin för dokumentation
Rektors ansvarar för dokumentation. Vidare diarieförs all dokumentation rörande anmälningar och signaler om kränkande behandling i förvaltningens diarium.
11
Bilagor
a. Bilaga 1 definitioner och begrepp
Bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling finns i 6 kapitlet skollagen (gäller för förskoleklass, grundskola och fritidshem). Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen
(trakasserier eller sexuella trakasserier) kränker en elevs värdighet. Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat. Det är eleven som upplever sig utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat och kränkande. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Den som kränker någon måste också förstå att uppträdandet upplevs som kränkande. I många situationer är det uppenbart att ett beteende är kränkande, men om det inte är det så måste eleven klargöra för den som kränker att beteendet är ovälkommet. Eleven kan också ta hjälp av personalen i verksamheten.
Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En elev kan till exempel bli utsatt för kränkande behandling av någon i personalen eller av flera andra elever i verksamheten. Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling förekommer ofta även på nätet, till exempel på sociala medier.
Kränkande behandling är sådant som sänker en elevs värde till exempel mobbning och enstaka händelser, utan att vara kopplade till diskrimineringsgrunderna. Mobbning är inte ett begrepp som används i skollagen. Det brukar kallas för mobbning om ett barn eller en elev vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. Befogade tillsägelser för att ordning och en god arbetsmiljö ska upprätthållas, är inte kränkningar, även om eleven tycker att det är kränkande att bli tillrättavisad. Det är förbjudet för huvudmannen och personalen i verksamheten att utsätta en elev för kränkande behandling.
Diskriminering enligt diskrimineringslagen är förenklat att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det finns sex former av diskriminering. Två av dessa är trakasserier och sexuella trakasserier. Elever är skyddade mot både diskriminering och kränkande behandling. Bestämmelser om åtgärder mot diskriminering finns i diskrimineringslagen. Reglerna gäller skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
22 Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Det är förbjudet för huvudmannen och personalen i verksamheten att utsätta ett barn eller en elev för repressalier. Ett barn eller en elev som har anmält eller påtalat att huvudmannen eller personalen i verksamheten bryter mot bestämmelserna i 6 kapitlet skollagen (till exempel genom att inte ha utrett- och vidtagit åtgärder mot kränkande behandling) är skyddad mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när ett barn eller en elev har medverkat i en utredning enligt 6 kapitlet skollagen.
Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsvariationer.
Tillgänglighet kan definieras som den grund som är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Vi ska anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till elevers lärande. Lärmiljön ska vara utformad så att elever och kan inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Enligt Skolinspektionens definition handlar studiero om att störande inslag under lektionen minimeras och att fokus riktas mot det som är syftet med undervisningen.
Lärares förutsättningar att skapa studiero i undervisningen påverkas också av arbetet med normer och värden, det främjande arbete som bedrivs av elevhälsan, skolans samarbetskultur och gemensamma förhållningssätt.
b. Bilaga 2 Trivselenkät
TRIVSELENKÄT Stämmer
mycket bra Stämmer
ganska bra Stämmer
dåligt Stämmer inte alls
Ordningsregler
I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns.
Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan
följs.
Studiero
Jag har studiero på lektionerna.
På lektionerna stör andra ordningen i klassrummet.
Jag får den hjälp jag behöver i skolan.
Jag får vara med och påverka i skolan.
Grundläggande värden på skolan
I min skola respekterar vi varandra.
Mina lärare är rättvisa mot oss elever.
Elevhälsogruppen* på min skola frågar oss elever
hur vi har det i skolan och hemma.
Trygghet
I min skola finns det elever som jag är rädd för.
I min skola finns det vuxna som jag är rädd för.
Jag känner mig trygg i skolan.
Jag trivs i klassrummet.
Jag trivs på skolgården.
Jag trivs i skolmatsalen.
Jag brukar använda skolans toaletter.
Jag har kompisar i skolan.
Jag har kompisar som jag träffar på fritiden.
Jag har någon vuxen att prata med om viktiga saker.
Jag vet någon elev på skolan som inte har det bra.
Jag är orolig för någon i min familj eller min närhet.
Någon har slagit mig eller gjort något mot mig som
inte kändes bra.
Jag har blivit ledsen eller rädd för någon/något som
hänt/jag har sett på internet.
Förhindra kränkningar
De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att
någon varit elak på en elev.
Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon
varit elak mot en elev.
*skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog, rektor
Namn: _______________________________
Klass: ________________________________
Skola: ________________________________
c. Bilaga 3 Signal om kränkande behandling
Enligt Skollagen 6 kap. 10§ är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn.
OBS! Det är den elev som är utsatt för kränkande behandling som ska uppges i anmälan.
24 På Råtorps skolor anmäls signal om kränkande behandling till rektor. Detta innebär att all personal, som får kännedom om att en elev anser sig kränkt, ska meddela rektor om detta.
Signal om kränkande behandling DATUM
ELEV Namn Personnummer
Skola Årskurs
UPPGIFTSLÄMNARE Mentor/ Klassansvarig/ Övrig personal
ORSAK TILL ANMÄLAN (uppge inblandade elever, tidpunkt samt plats)
VÅRDNADSHAVARE UNDERRÄTTAD
Datum Vårdnadshavare underrättad av:
Beslut att starta utredning om kränkande behandling
REKTOR Datum Underskrift
d. Bilaga 4 Årshjul. (Finns externt)
e. Bilaga 6 Ordningsregler
ORDNINGSREGLER- RÅTORPS SKOLOR 210818
Vi behandlar varandra med respekt på skolan och på nätet.
Vi använder ett vårdat språk.
Vi är utomhus på våra raster om vi inte kommit överens om något annat med våra lärare och ber alltid våra rastvärdar om hjälp när det behövs.
Vi använder alltid hjälm när vi åker på saker med hjul, skridskor eller pulka.
När vi åker kana på is, åker vi på våra knän eller rumpan.
Snöbollskastning är inte tillåten.
Om vi måste ha med mobiltelefon till skolan/fritids lämnar vi den till våra lärare när vi börjar återfår den vid skoldagens slut.
Om vi måste lämna skolområdet har vi alltid kommit överens om det med en vuxen på skolan.
Vi följer de spelregler som finns för olika sporter och lekar.
Fotboll spelas enbart på fotbollsplanen eller mot bollplank.
Vi ger varandra arbetsro på skolan och på våra fritidshem.
Vi har noll tolerans mot mobbing, alla former av kränkning eller trakasserier på skolan och nätet är absolut förbjudet.
Vi är rädda om våra gemensamma saker. Vid medveten förstörelse kan
elev/vårdnadshavare bli ersättningsskyldig. Skolan gör alltid en bedömning från fall till fall.
Vi får med våra vårdnadshavares tillstånd, cykla till och från skolan. Cyklar, kick-bikes, skate/longboards/hoverboards parkeras i cykelstället och används ej under skoltid om inte annat har bestämts.
Konsekvenser om inte reglerna följs;
Om någon du inte följer våra ordningsregler gäller följande:
1. Tillsägelse av vuxen. Du får chansen att berätta för någon vuxen vad som har hänt och varför du bröt mot regeln.
2. Samtal med mentor. Vi tittar gemensamt på om vi kan hjälpa dig på något sätt eller förändra något i skol/fritidshemssitutaionen så att det inte behöver hända igen.
3. Samtal med vårdnadshavare. Om du har fortsatt problem med att följa reglerna tar vi dina föräldrar till hjälp så vi kan lösa problemen gemensamt.
4. Samtal med rektor/elevhälsa. Om du har fortsatt problem med att följa reglerna tar vi rektor och elevhälsan till hjälp så vi kan lösa problemen.
