P * Låg marginell betalningsvilja D Q

Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11.

Skatter diskuteras i kap. 8 i PR.

Konsumentöverskott (Diskuteras på sidorna 132-133 i avsnitt 4.4 i PR.)

 Varje punkt på efterfrågekurvan visar köparens betalningsvilja för en viss kvantitet

 Konsumentöverskottet är skillnaden mellan betalningsviljan och priset summerat över alla konsumenter på marknaden.

Dvs. ytan under efterfrågekurvan ovanför marknadspriset.

Fig. nedan visar en marknad där konsumenterna skiljer sig åt med avseende på betalningsvilja för gräsklippning. (Alternativt, kan man anta att konsumenterna på marknaden för gräsklippning är identiska med avseende på betalningsviljan. Ett sådant antagande ger också upphov till en negativt lutad efterfrågekurva pga. antagandet om fallande marginalnytta av ökad konsumtion.)

P

Q D

P

Q

Hög marginell betalningsvilja

Låg marginell

betalningsvilja

Hur förändras konsumentöverskottet (KÖ) när priset förändras?

A+B är ökningen av PÖ.

Producentöverskott (PÖ)

 Varje punkt på utbudskurvan visar producenternas marginalkostnad.

 Producentöverskottet =företagens totalintäkter – företagens rörliga kostnader.

Dvs. ytan mellan produktpriset och marginalkostnadskurvan=marknadens utbudskurva.

Marginalkostnaden visar hur totala kostnaderna ökar när produktionen ökar med 1 enhet.

P

Q D

P

Q

P

Q

A B

P

Q S

P

Q

Låg marginalkostnad

Hög marginalkostnad

Figuren nedan visar en marknad där producenterna skiljer sig åt med avseende på kostnader för gräsklippning. (Alternativt, kan man anta att producenterna på marknaden för gräsklippning är identiska med avseende på kostnader. Ett sådant antagande ger också upphov till en positivt lutad utbudskurva pga. antagandet om stigande marginalkostnad när produktionen ökar.)

Hur förändras producentöverskottet när priset förändras?

Anta att marknadspriset går upp från P₁ till P₂.

A+B är ökningen av producentöverskottet.

P

Q S

P

Q

P

Q

A B

Statliga prisregleringar (priskontroller): Pristak (= ett högsta pris) och prisgolv.

Marknadseffekter av hyresregleringen = pristak på hyror

Hyresregleringar specificerar den högsta hyran som fastighetsägarna får fordra av hyresgästerna. Bruksvärdesystemet i Sverige är ett exempel på en hyresreglering. Ett pristak under jämviktspriset ökar den efterfrågade kvantiteten och minskar utbudet jämfört med jämviktspriset. Ett pristak (under jämviktspriset) innebär således ett efterfrågeöverskott på marknaden för hyreslägenheter. Hyresregleringar leder således till en minskning av utbjudna kvantiteten. Det sker eftersom några av de ursprungliga producenterna av lägenheter inte får täckning för sina rörliga kostnader vid det lägre priset.

Dessutom kan kvaliteten på lägenheter försämras på sikt (både vid nybyggnation och vid renovering). Nybyggandet påverkas negativt. Professor Assar Lindbeck har sagt: “The best thing to destroy a city, next to bombing, is rent control”. (Rent control = Hyresreglering).

I Sverige infördes hyresregleringen under andra världskriget 1942-43. Den reglerade hyran steg inte alls i takt med den allmänna inflationen vilket medförde att hyran i fasta priser minskade. Fastighetsägarna hade varken råd eller incitament att renovera. Incitamentet var begränsat då hyresregleringen innebar efterfrågeöverskott på lägenheter. Som en konsekvens förslummades Stockholms innerstad och på 60- och 70-talet revs stora delar av de central belägna Klarakvarteren i Stockholms innerstad. Rivning ägde även rum i många andra svenska städer. Om prisregleringen inte funnits är det troligt att färre gamla byggnader rivits.

En samhällsekonomisk kostnad av en hyresreglering är att konsumenter spenderar mera tid på att leta lägenheter. Vidare uppstår en svart marknad för andrahandskontrakt. Så även om den officiella hyran är lägre så kan den faktiska hyreskostnaden vid en hyresreglering bli högre för hyresgäster som köpt svart kontrakt. Pga.

utbudet av hyreslägenheter vid en hyresreglering är lägre än det utbud av hyreslägenheter som realiseras utan en hyresreglering (se figuren nedan).

Eftersom inte bara de sämst ställda får lägre hyra utan även de som har det bättre, vore det eventuellt bättre att avreglera bostadsmarknaden och istället stötta svaga grupper med inkomstberoende bidrag (bostadsbidrag). Många politiker har förstahandskontrakt på hyreslägenheter. Och det finns inte något parti som driver frågan om hyresregleringens avskaffande. Anta att staten bestämmer att priset ska vara PMax

Jämfört med utan prisreglering:

Färre konsumenter får lägenhet. KÖ ökar med (ytan A - ytan B).

Producentöverkottet minskar med A+C.

På sikt kommer utbudskurvan skifta inåt.

P

Q C

B A

S

D P

P

Prisgolv: Ett lägsta pris, ett så kallad prisgolv eller prisstöd, är ofta förekommande i marknader för jordbruksprodukter och det kan leda till ett utbudsöverskott.

Under ett program för prisstöd av spannmål lägger staten fast ett lägsta pris och köper upp det resulterande utbudsöverskottet. Vinnarna är markägarna.

Kvantitetsregleringar: Licensering och importrestriktioner Licensering:

Licensering begränsar antalet företag i branschen och därmed begränsas kvantiteten.

Tillstånd för taxibilar:

I Amerikas större städer krävs det ofta att taxiförare har ett tillstånd för att köra taxi. Anta en oreglerad marknad där jämviktspriset är $3 och jämviktskvantiteten är 10000 mil körning.

Varje taxi antas kunna köra 100 mil så totalt finns det 100 taxibilar på marknaden om den hade varit oreglerad. Anta nu att det krävs tillstånd för varje taxi och att bara 80 tillstånd fördelas slumpvis. Sammanlagd kan bara 8000 mil köras och därför stiger priset till $3,60.

 Förlorarna av licensieringen är konsumenterna som betalar ett högre pris

 Vinnarna är företagen som får ett (kostnadsfritt) tillstånd att få köra taxi.

Producentöverskottet ökar i figuren nedan.

Om taxiföraren däremot måste köpa tillståndet så är fortfarande priset 3,60.

Vinnaren är nu inte taxiförarna utan staten som får licenspengar.

Importrestriktioner: Om kvantiteten begränsas måste priset stiga.

Exempel sockermarknaden: Amerikas sockerproducenter kommer inte att bjuda ut något socker så länge priset är lägre än $0.26 per pund. Utländska leverantörer kan dock producera socker billigare. Ur figuren nedan framgår, att den amerikanska inhemska efterfrågan skär världsutbudet på socker vid priset $0.12 och kvantiteten 360 miljoner pund. Om Amerika förhindrar import av socker så kommer priset att stiga till $0.30 och kvantiteten sjunker till 160 millioner pund (inhemsk utbud skär inhemsk efterfråga).

 Inhemska (amerikanska) konsumenter förlorar (konsumentöverskott) på grund av det högre priset. Utländska producenter förlorar (producentöverskott) eftersom de inte längre kan sälja till denna marknad

 Inhemska producenter vinner (producentöverskott) på importförbudet. Ofta försvarar man importrestriktioner just med att jobb i den inhemska industrin skyddas. Studier visar dock att kostnaden per jobb kan vara mycket höga.

Marknadseffekter av skatter

Övervältring av skattebördan på konsumenter och producenter

Antag att en kommun tar ut en skatt på $80 per lägenhet och att det är fastighetsägaren som betalar skatten. Denna ökning i produktionskostnaderna skiftar utbudskurvan uppåt (se figur nedan), och därför kommer jämviktspriset att öka. Fastighetsägaren kommer att ta ut en högre hyra av konsumenterna (hyresgästerna): $280, och skiftar därmed $50 av skatten över till konsumenterna. Utbudet av lägenheter minskar till 750.

På lång sikt påverkas byggandet av ett lägre producentöverskott. Den långsiktiga ersättningen till fastighetsägarna har minskat. Fastighetsägare (=markägare) kan göra vinst på lång sikt eftersom tillgången på mark är begränsad.

Vem bär skattebördan

Hur mycket av skatten som övervältras på konsumenterna beror på efterfrågans priselasticitet i förhållande till utbudets prisselasticiteten. Ju lägre efterfrågeelasticiteten (dvs. oelastisk) är i förhållande till utbudselasticiteten, desto större del av skatten övervältras på konsumenterna.

Anta att staten inför styckskatt på en vara

Vem som bär skattebördan är inte relaterat till vem: producent eller konsument som rent administrativt betalar in skatten. Tex momsen betalas in av säljaren men vem som bär bördan av skatten beror som sagt av efterfrågans- och utbudets priselasticitet.

Exempel:

Fastighetsskatt:

Utbud på mark är av naturliga skäl oelastisk så markägarna betalar den största delen av fastighetsskatten.

Skatt på matvaror:

Efterfrågan på basvaror är relativ oelastisk, så konsumenterna kommer att bära största delen av skattebördan

Skatt på löneinkomster:

Arbetsutbudet är okänslig med avseende på lönen, arbetstagaren bär största delen av skatten

Innan skattens införande var jämviktspriset = PE.

Antag att en styckskatt införs. En styckskatt är uttryckt i termer av kronor inte i termer av %.

Efter styckskattens införande stiger konsumentpriset till PC och producentpriset sjunker till PP.

Tidigare var konsument- och producentpris lika.

Skatten = PC-PP.

Hur påverkas konsument- och producentöverskott?

Konsumentöverskottets minskning är ytan=A(PE)FB + BFE.

Producentöverskottets minskning är ytan=D(PE)FC + FCE Statens överskott i form av skatteintäkter är ytan ABCD

P

P

Q F E

C B A

S

D P

P

D

Vem bär på skattebördan? Detta beror på elasticiteten.

Oelastisk D-kurva. Den större delen av skattebördan faller på konsumenterna i form av minskat konsumentöverskott.

Oelastisk S-kurva. Den större delen av skattebördan faller på producenterna i form av minskat producentöverskott. Skattebördans fördelning beror på D- och S-priselasticitet.

Slutsats: Den som inte anpassar efterfrågad eller utbjuden kvantitet efter prisförändringar bär det mesta av skattebördan.

P

P

Q S

D P

P

P

P

Q S

D P

P

Ytterligare exempel:

Betrakta fiskindustrin, som antas vara en industri med konstanta kostnader på $2 per pund fisk. Jämviktspriset kommer därför att bli $2 och jämviktskvantiteten enligt figuren nedan är 60000 pund per dag. Om staten inför en skatt på $1 per pund från fiskindustrin kommer priset på lång sikt att stiga till $3 och kvantiteten sjunker till 40000 pund per dag.

Konsumentpriset ökar. De konsumenter som fortfarande köper fisk betalar

$40000 mera = statens skatteintäkter. Försåld kvantitet minskar med 20 000 pund fisk.

Före skatt är konsumentöverskottet; ytorna T+R+E Efter skattens införande är konsumentöverskottet: T Och statteintäkterna är: R

Producentöverskottet påverkar ej: PÖ = 0 med och utan skatt.

Vid införande av en skatt transfereras en del av överskottet till staten från konsumenter och producenter. I exemplet ovan skedde transfereringen endast från konsumenterna.

Vem bär skattebördan på kort och lång sikt?

Marknadens kortsiktiga utbudskurva är mindre elastisk än den långsiktiga utbudskurvan.

Det innebär att konsumenterna på kort sikt bär en större del av skattebördan jämfört med på lång sikt.

-En marknad med en helt elastisk långsiktig utbudskurva innebär att konsumenterna på lång sikt bär hela skattebördan.

-En marknad med en positivt lutad långsiktig utbudskurva innebär att konsumenterna på lång sikt inte bär hela skattebördan. En del av skatten ”bärs av producenterna” eller mer korrekt uttryckt av ägarna av produktionsfaktorerna. Deras långsiktiga ersättning minskar. Det kan t ex röra sig om ersättning till marknadsspecifikt human kapital eller ersättningen till

fastighetsägare/markägare.

Exempel: Kort- och lång sikt för en bransch med en helt elastiskt långsiktig utbudskurva och en negativt lutad efterfrågekurva:

Antag att marknaden initiellt (period 0) befinner sig i långsiktig jämvikt:

MC=ATC=LMC=LAC.

Konsumentpris = producentpris=P0.

Period 1: Nu inför staten en styckskatt på t kronor per producerad enhet.

Effekten är konsumentpriset ökar och producentpriset och producerad kvantitet sjunker Existerande producenter gör nu en negativ vinst.

Period 2: Lång sikt. Hela skatten övervältras på konsumenterna:

Konsumentpriset = P0 +t.

Kvantiteten sjunker: Q2<Q1<Q0

Övningar med facit

Fråga 1. På bensinmarknaden är jämviktspriset 2 Euro och jämviktskvantiteten är 100 miljoner liter. Anta att EU sätter ett pristak på 1,80 Euro. Efterfrågans priselasticitet är 1 i absoluta termer. (Dvs. efterfrågans priselasticitet är -1.) Utbudets priselasticitet är 2. Skissa i ett diagram och beräkna efterfrågan och utbudet vid det nya priset 1,80 Euro. Hur stort blir efterfrågeöverskottet?

Fråga 2. Eftersom vintern är ovanlig mild så blir regeringen orolig över växthuseffekten.

Regeringen beslutar en miljöskatt på 2 kr per liter bensin. Anta att utbudskurvan har en normal positiv lutning. Skissa vad som händer

a) om efterfrågan på bensin är fullkomligt oelastisk.

b) om efterfrågan på bensin är fullkomligt elastisk.

c) Vilket av ovanstående fall är mera realistisk. Tror ni att efterfrågan på bensin är densamma på kort och lång sikt? Motivera.

Fråga 3. Anta att marknaden för Falu rödfärg har ett utbud på p =2q och en efterfrågan på p

=42-q, där q är antal (räknat i tusentals liter).

a) Beräkna p och q i jämvikt. Visa i en skiss konsumentöverskott och producentöverskott.

b) Regeringen tycker att produktionen av Falu rödfärg orsakar för mycket

miljöförstöring och därför bestämmer regeringen att inte mer än q=10 av Falu rödfärg får tillverkas. Vad händer med konsumentöverskott och producentöverskottet på denna marknad? Skissa i diagram för att kunna svara på vad som händer med konsument- och producent överskott. (Anta här att regeringen allokerar gratis licenser så att

produktionen ej överstiger 10)

c) Regeringen tycker att produktionen av Falu rödfärg orsakar för mycket

miljöförstöring och därför sätter regeringen en miljöskatt på 2 kronor per q. Vad händer jämfört med fallet utan skatt och kvantitetsrestriktion? Vad händer med konsumentpris, producentpris, konsumentöverskott och producentöverskott? Vad blir skatteintäkterna?

Fråga 4. Utbudet på mark är helt oelastisk (en vertikal linje), eftersom det inte tillkommer nytt land och kvantiteten mark därmed är konstant.

Anta att staten tar en skatt på mark, vilken sida av marknaden, markägare eller konsumenter av mark (t ex folk som bor på marken), kommer att bära den större delen av skattebördan?

Visa i en skiss och förklara.

Fråga 5

Låt oss titta på effekten av en skatt på hotellrum. Marknaden kännetecknas av perfekt

konkurrens med ett initialt jämviktspris på 500 kr per natt. Jämviktskvantiteten är initialt 100 övernattningar. Skissa i ett utbuds- och efterfrågediagram marknadseffekten av en skatt på 100 kr som ökar jämviktspriset till 560 kr och sänker jämviktskvantiteten till 80 rum. Hur delas skatten mellan konsumenter och producenter?

FACIT

Svar1: Efterfrågans priselasticitet=1=(∆Q/Q)/(∆P/P)=∆Q*P/∆P*Q=∆Q 2/0.2*100=

→1 =∆Q 2/20→20/2 =∆Q.

Dvs. efterfrågan ökar med 10 miljoner liter när priset faller till 1.80 Utbudets priselasticitet=2=∆Q/Q/∆P/P=∆Q*P/∆P*Q=∆Q 2/0.2*100=

→2 =∆Q 2/20→2*20/2 =∆Q : ∆Q.=20.

Dvs. utbudet minskar med 20 miljoner när priset faller till 1.80.

Därmed blir efterfrågeöverskottet 30 miljoner liter.

Svar2:

2a) Höjt konsumentpris, minskat konsumentöverskott, oförändrad kvantitet, oförändrade avgasutsläpp, oförändrat producentpris, oförändrat producentöverskott

2b) Oförändrat konsumentpris, oförändrat konsumentöverskott, lägre producentpris, sänkt kvantitet, minskat producentöverskott.

2c) På kort sikt är efterfrågekurvan mer oelastiskt än på lång sikt. På längre sikt

blir sannolikt efterfrågekurvan mer elastisk, dvs. flackare, eftersom man då kan styra om sin konsumtion. På väldigt kort sikt i tex norrlandskommuner finns det kanske inte några alternativ till bilkörning.

Svar3

3a) Den inversa utbudsfunktionen är p=2q vilket innebär att utbudsfunktionen är q=p/2.

Den inversa efterfrågefunktinen är p=42-q vilket innebär att efterfrågefunktionen är:

q=42 –p

I jämvikt är efterfrågad kvantitet lika med utbudet:

p/2=42-p

→p+0.5p=42

→p=42/1.5=28, dvs. jämviktspriset är 28 kronor per 1000tals liter.

Och jämviktskvantiteten är: q=p/2=28/2=14.

Vi använde här utbudsfunktionen men vi kunde lika gärna ha använt efterfrågefunktionen.

Notera att vi kunde har funnit jämvikten genom att först lösa för jämviktskvantiteten:

2q=42-q

3b) Nytt pris: p=42-10=32. KÖ minskar, PÖ ökar nytt pris 32 3c) ny utbudsfunktion: p=2+2q

Lös för ny marknadsjämvikt: 2+2q=42-q→3q=40→q=40/3=13.3 Det nya jämviktspriset är: p=42-13.3= 28.67

Jämfört med a) så ökar konsumentpriset och producerad kvantitet minskar.

Konsumentöverskottet och producentöverskottet på denna marknad minskar.

Det nya lägre producentpriset = 28.67-2=26.66.

Skatteintäkterna = 2*(13.3)

Om produktionen av färg orsakar miljöförstöring, vilket är en så kallad negativ extern effekt, så är den fria marknadslösningen inte samhälleligt optimal. Därmed kan åtgärderna licenser eller miljöskatt förväntas bidra till ökad samhällsekonomisk effektivitet.

Svar4. Det är markägarna, ägarna av produktionsfaktorn mark, som bär hela skattebördan pga. att utbudet av mark antagits vara helt oelastiskt.

Svar5: Marknadspriset stiger med 60 kr, m a o så övervältras 60 kr på konsumenterna.

Totala skatten är 100 kr. 40 kr av skatten betalas av hotellen i form av ett lägre producentpris. Skatten kommer i ett längre perspektiv leda till en lägre ersättning till ägarna av produktionsfaktorerna. I detta fall bör det främst vara fastighetsägarna.